1. KAPITALBESKRIVNING Meyerson, Agda

Kapitalbeskrivning över Agda Meyerson (sjuksköterska, pedagog, föreningsorganisatör, filantrop)

1.1. FÖDD OCH DÖD

Agda Sofia * 1866 02 01 i Mosaiska församlingen (bostad i Klara) # 1924 12 27 i Hedvig Eleonora

Ogift

1.2. VERKSAMHET

1.3. SOCIALT URSPRUNG

1.3.3. FAR- OCH MORFÖRÄLDRAR - YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Farfar Lesser Meyerson I adresskalendern 1842-45 stavas han Meijerson (fram till 1858), står som sidenfabrikör, bor på Lilla Nygatan 17, med kontor på Stora Nygatan 28. År 1846-48 benämns han grosshandlare och sidenfabrikör, Stora Nygatan 40. Från 1858 står han som f.d. grosshandlare, bor Stora Vattugränd 12, senare Vattugatan 12. Betty och Herman gifter sig 1861, men Herman har egen adress, Vattugatan 12, först 1864, dvs. i samma hus som farföräldrarna. Farfar var föreståndare i mosaiska församlingen Om farmor vet vi inget än.

Morfar Simon benämns grosshandlare, född 14 augusti 1809, död 5 juli 1888, handlade med manufakturvaror och hade en sidenfabrik. Han gick ofta på auktioner och handlade gärna allt möjligt. Han var nervös, musikalisk och en stor djurvän. Ägde en tid Hedvigsdal i Ulriksdal där de vistades på sommarnöje, där han kunde fiska. De reste ibland - till Karlsbad för mormors gallstensbesvär, Berlin, Paris, Dresden, München och Wien. Mormor Thèrése, född Suber, född 2 mars 1819, död 14 augusti 1905, beskrivs av Gerda M som en kvinna med praktiskt förstånd, varmt hjärta och "framför allt hennes fasta tro på en kärleksfull Gud hjälpte henne inte bara i allt arbete för hem och familj och i egna sorger och bekymmer utan gav henne kraft att räcka till för många andra. Mormor var lättrörd, men inte sentimental, hon pjåskade aldrig med sig själv eller andra. Praktiskt arbete var hennes recept mot sorger och oro."

1.4. UTBILDNINGSKAPITAL

1.4.2. UTLANDSVISTELSER

Semesterresa under fem veckor i Norge 1888 tillsammans med Gerda och Maria ?? Vistelsen i Nääs var visserligen inhemsk men många elever kommer från många olika länder, så det kan nästan jämställas med en utlandsresa. Många kom från utlandet - Otto Salomon var känd vida omkring - vilket visar sig i Agdas poesibok eller gästbok där flera av studiekamraterna har skrivit hälsningar eller dikter. Många citerar Shakespere, Longfellow, Kingsley och Ben Johnson. Även Topelius och Vennberg citeras. Hanna Bredvej har gjort en finstämd blyertsteckning i Agdas bok, följd av devisen "Arbeid som en bonde og taenk som en filosof!" År 1912 besökte Agda Meyerson östra Tyskland, Danmark och Finland under 6 veckor på uppdrag av den statliga kommitté i vilket hon var verksam dels som ledamot, dels som sekreterare. Uppdraget gällde att utreda den kvinnliga sjukvårdspersonalens utbildning och arbetsförhållanden. För att kunna jämföra svenska förhållanden med andra jämförbara länders, studerades, förutom i ovan nämnda länder, förhållandena även i västra Tyskland, Wien och England. Tillståndet i Norge och USA undersöktes via inhemska experter och via fackpressen. År 1921 publicerar Agda Meyerson en artikel Reseintryck som avser en resa hon gjort till Tyskland, Schweiz och norra Italien. Under kriget 1914 1918 hade över 120 tyska sjuksköterskor, i behov av vila och rekreation efter invalidisering eller sjukdom, vistats i Sverige med stöd av Svensk sjuksköterskeförening. De hade bott i olika familjer och Agda M var en av centralpersonerna i detta nätverk av sjuksköterskor. På sin resa kunde hon återse många av dem och glädjas med dem åt Tysklands återuppbyggnad, även om det fanns många tiggare t.ex. i Berlin. I Schweiz fotvandrade hon en hel del och reste sedan vidare via S:t Gotthardstunneln till Milano och Genua. I Italien finner hon att de flesta sjukhus är uppförda antingen genom enskilda donationer eller av välgörenhetsordnar. En grundlig beskrivning görs av ett palatsliknande sjukhus i svart och vit marmor och med kolonnader som uppförts under 1880-talet till en kostnad av cirka 7 miljoner. Här arbetade franska nunnor och italienska sjuksköterskor med en utbildning på cirka 1 år. Huruvida detta var en nöjesresa eller en arbetsresa är svårt att avgöra; jag tror att Agda Meyerson aldrig kunde lämna tanken på sitt arbete och sina uppgifter även när hon var på semester.

1.5. SOCIALT KAPITAL

Förvaltade väl det nedärvda kapitalet och förmerade det genom utbredda kontakter inom sjukvårdens område - läkare, politiker och sjuksköterskor. Genom filantropiskt och ekonomiskt sinnade släktingar på såväl fars- som morssidan samt kontakter inom judiska församlingen kunde hon "förvalta sitt pund", köpa hus och inrätta sitt föreningsliv där.

1.6. EKONOMISKT KAPITAL

1.7. SPECIFIKT SYMBOLISKT KAPITAL KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK

1.8. KAPITAL KNUTET TILL RELIGIONSFRÅGOR

1.9. KAPITAL KNUTET TILL PEDAGOGISKA FRÅGOR INOM VÅRDOMRÅDET

1.10. KVINNOPOLITISKT KAPITAL

AM höll sig inom sin sfär och arbetade hårt "kvinnopolitiskt" för sjuksköterskornas sak. Men i kampen för kvinnlig rösträtt såg vi henne aldrig i främsta ledet.

1.11. BOUPPTECKNING , UTMÄRKELSER

Fastigheten nr 22 i kvarteret Renen inom Hedvig Eleonoras församling
l
agfart erhållen 15 juli 1907, dvs. Brahegatan 56 tax. värde 210.000:-
I fastigheten finns en inteckning på 70.000 kr
Bouppteckningen visar att Agda bodde i tre rum, vardagsrum, sal och sovrum. På vinden fanns 16 järnsängar och ett isskåp.
Hon hade nyttjanderätt till stuga i Täby inom Byle gårds konvalecenthems område. Dess enkla husgeråd och möbler värderades till 200 kr. Hemmanslotten 17/10000 mantal Litt M.a.e. uti Täby by inom Täby Villaområde i Täby socken. Resten utgörs av Byle gårds konvalecenthem.
Inventarierna på sjuksköterskehemmet är separat upptecknade; där fanns ett samlingsrum med bord, soffor, stolar, pianino, spegel etc. Det var troligen här som mötena hölls och där sjuksköterskorna samlades. Ytterligare ett rum fanns med säng, schäslong, bord, lavoir m.m.
På sjuksköterskehemmet fanns relativt mycket silver såsom matsilver för 24-26 personer, mocka- och kaffeskedar, kaffe-, gräddkannor, sockerskålar m.m. Nio dukar, 3 dussin servietter, 16 par lakan finns exempelvis upptagna.
Agda hade aktier för 121.214 kr i bland andra Skandinaviska Kreditaktiebolaget, AB Mälarbanken, Gävle-Dala Järnvägs AB, Trafik AB Grängesberg-Oxelösund, Uddeholm, Slakteri AB i Stockholm, Täby Elektriska AB. Några aktier i Röda Korsets sjukhems Förlags AB med nominellt värde 200 kr upptas till 10 kr per aktie. Ett andelsbevis i Föreningen Ärsta upa. (det står Ä) värderas till 0 kr.
Obligationer finns till ett värde av 34.000 kr.
Begravningskostnad 1.045 kr, läkararvode och sjukvård 1.020 kr

Brorsönerna får vardera 46.449:64, tillsammans 139.349:86
Övriga
Ebba Georgii, Augusta Olsson, systrarnas hushållerska och Lisa Lind,
vardera 3.000 kr 9.000
Hilda Lysander, Elin Sundström, f.d. hushållerska och Signe von Friedricks
vardera 2.000 6.000
Christine Lovias Lundström, f.d. barnjungfru, 75 år, årl. livränta 300 1.671
Föreningen för arbeterskor 4.329
SSF 10.000 + lösöre 1.841 11.841
Fru Kerstin Engdahl, f.d. barnjungfru, 77 år årl. livränta 300 1.491
Föreningen Byle gårds konvalecenthem 8.509
Birkagården 5.000
Sjuksköterskornas understödsfond 5.000
Sjuksköterskornas ålderdomshem 5.000
Röda Korsets sjukhem 150
I testamentet, upprättat den 25 oktober 1924, står att Israelitiska Sjukhjälps- och Begravnings-Sällskapet skulle få 8.000 kr och att svägerskan Ada Meyerson skulle få 25.000 kr. Inga av dessa beslut tycks ha uppfyllts. Testamentet avslutas med att Agda ger sin syster Gerda rätt att ändra i donationerna så att en tredjedel av förmögenheten går till föreningar och enskilda personer, övriga två tredjedelar skall delas mellan systern och de tre brorsönerna. Denna princip synes ha följts. Gerda får använda hennes smycken, kläder och alla inventarier i hemmet. Till utredningsmän utses direktören i Sv. Fattigvårdsförbundet Axel Hirsch, dvs. hennes kusin, och fröken Marianne Bolin. Egenhändig namnteckning bevittades av läkare Tor Lamberg, 23 Engelbrektsgatan och sjuksköterskan Judith Lundell, Hantverkargatan 28. Förmånstagarnas namnteckningar är bevittnade av två sjuksköterskor boende på Brahegatan 56, II. Troligen sköttes hon i hemmet, omgiven av sjuksköterskor. Hade hon en egen sjuksköterska??

1.12. EFTERMÄLEN

Vem var det? Biografier över bortgångna svenska män och kvinnor samt kronologisk förteckning över skilda ämbetens och tjänsters innehavare. Stockholm: P.A: Norstedt & Söners Förlag, 1944. Är en samlingsvolym av tidigare Vem är det? vars första årgång utkom 1912. AM har 7 rader: "Sjuksköterska, f. i Sthlm 1/2/66 av dir.Herm. M. o. Betty Hirsch, d. 27/12/24; tillh. R. K. fr. 98, öv:sköt. v. Bernhardts sjukh. i Sthlm 98, förest. f. syster Agdas sjukh. 08, f. Sv. sjuksköt. fören. hem 17." Vem är det? 1920. Uppslags- och handbok över samtida kända svenska män och kvinnor utgiven av Erik Thyselius. Här har AM 11 rader. Här står att hon är tvilligsyster, gått på Nääs, kurs på Sabb, barnsjukhus, v. ordf. i SSF, sekr. i sjuksköterskeyrkeskomm. 12- Samma text fanns redan 1912.

Svenska kvinnor i offentlig verksamhet. Uppsala, 1924. Inbjudan utgick till ca 3000 kv att beskriva sig själva; en del avvisade idén, andra svarade inte. ... Tvillingarna Meyerson har vardera 12 rader. Här finns med att hon rest till Da, Fi och Ty med statsunderstöd i samband med utredningen 1912-16. Styrelseled. i Ålderdomshem för sjuksköt. led. och sekr. i centralkommittén för sjuksköterskornas understödsfond. Styrelseled. i Isrelitiska sjukhjälps- och begravningssällskapet, styr. led. och inspektris för Föreningen Byle gårds k-hem, led. av direktionen för sjukhuset Eira; suppl. i flera föreningars styrelser. Utgivit: En blick på utvecklingen av Sveriges sjukvård ..., anteckningar om barnsjukvårdens..... "Sv. R. K. sm.; Pr. R. K. sm." Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden. Biografisk uppslagsbok utarbetad av Walborg Hedberg och Louise Arosenius på uppdrag av Årsta-utställningens centralkommitté. Stockholm: Albert Bonnirs förlag 1914. (Över nu levande kvinnor) AM har 22 rader. Genomgick Nääs 1890. Anställd i Röda Korsets tjänst 1897-98, Bernhardts 98-06, syster Agdas 07 ....... ; i föreningen Sommarhem för konvalescenter sedan 1913. sekr. i utredningen 1912-

1. Vem är hon? Kvinnor i Sverige, 1988.
2. Svenska kvinnor, föregångare, nyskapare av Karin Österberg, Inga Lewenhaupt o Anna-Greta Wahlberg 1990. Gerda finns däremot med.
3. Nordisk Familjebok, uppl 2, 1913. Gerda är med
4. Svensk Uppslagsbok, 1947-55 års uppl. Malmö:1956. Gerda är med på 12 rader