Föreläsningarna äger rum i Gustavianum Auditorium Minus (Akademigatan 3, Uppsala) kl. 19.15-20.30. Det är fri entré och alla intresserade är hjärtligt välkomna. Arrangör är Kollegiet för utbildningsvetenskaplig forskning vid Uppsala universitet (www.skeptron.uu.se/uvuu/).

Onsdagen 22 april föreläser Christian Lundahl, forskarassistent vid Pedagogiska institutionen, om:

Kunskapsbedömningar - ett nödvändigt(vis) ont?

Betygsfrågan sägs ofta vara evig och nationella prov beskrivs inte sällan som något nödvändigt ont. Pedagoger har länge varit av uppfattningen att om det inte vore det för betyg och bedömningar skulle lärares handlingsfrihet och elevernas lust till lärande öka. Samtidigt är betyg och nationella prov en realitet lärare har att förhålla sig till. Genom historiska och internationella utblickar ger föreläsningen perspektiv på ett av de ämnen som diskuteras mest i den pågående skoldebatten. Vad kan vi lära oss av historien och från erfarenheter i andra länder om varför vi har betyg, vilka syften kan kunskapsbedömningar tjäna och vilka misstag behöver vi göra om?

Tisdagen 5 maj föreläser Caroline Liberg, professor vid Institutionen för didaktik, om:

Varför tappar svenska elever terräng i ett internationellt perspektiv?

Flera av de senaste internationella studierna av elevers läsförmåga och kunskaper i matematik och naturvetenskap pekar på att svenska elever börjar halka efter sina jämnåriga i andra länder. I föreläsningen presenteras resultat från dessa internationella studier och bakomliggande orsaker till förändringarna problematiseras.

Tisdagen 12 maj föreläser Esbjörn Larsson, forskare vid Institutionen för utbildning, kultur och medier, om:

Kampen om skolans kungsväg. Läroverksutbildningens utveckling i Sverige från sekelskiftet 1800 till 1878 års skollag

Under 1800-talet genomgick det svenska skolväsendet vad som närmast kan liknas vid en utbildningsrevolution. Vid sekelskiftet 1800 var skolans omfattning fortfarande begränsad och dess verksamhet stod direkt under kyrkans överinseende. I början av 1900-talet gick alla barn i skolan och skolverksamheten var inte längre underställd kyrkan. Vidare hade olika skolformer länkats samman till vad som skulle kunna kallas ett skolsystem. I denna föreläsning kommer utvecklingen på utbildningsområdet att belysas utifrån läroverksutbildningens horisont. Föreläsningen tar upp dels de rent konkreta förändringarna av läroverksutbildningen under perioden, dels olika försök att förklara denna utveckling.