1. Kapitalbeskrivning, Adlersparre, Karin SOPHIE, född Leijonhufvud
Boel Englund
29 okt 2003
1.1. Publicist
mm: stor Igångsättare, driftig, praktisk, organisatör, verksam på många områden
1.2. ...
Följande rader ur ett brev från Sophie Adlersparre (namnet hädanefter förkortat till SA) tycks mig mkt belysande:
(..jag har redan) "sprungit ihop den förberedande komitén, samlat och grupperat de 30 öfverläggningsämnena,
öfvertalat Baron Fock bli ordförande och slutligen af Landtbruksakademiens president utvecklat att vi få begagna
dess vackra lokal"... (ur brev från SA till Ellen Key i slutet av jan 75, citerat fr SL 2 s 49)
1.3. FÖDD OCH DÖD
f. 1823-07-06 på godset Helgerum i södra Tjust, Kalmar län
död 1895-06-27 på Ström vid Södertälje. (= ett pensionat, där hon råkade vistas just
då, hon var skriven i Sthlm)
1.4. VERKSAMHET
------------------------------
Utgav 1859-85 Tidskrift för hemmet samt 1886-88 tidskriften Dagny. Initiativtagare till ªörande i Handarbetets vänner 1874-87; initiativtagare till o styrelsemedlem i Fredrika Bremer-förbundet 1884-1895. Skrev ett mycket stort antal artiklar i kvinnofrågor, samt om litteratur, främst i de egna tidskrifterna.
Hösten 1848 till Stockholm, syr vitbroderier och ger pianolektioner för att bidra till det egna uppehället. Undervisar i piano 13 tim/vecka. (SL 1, s 22, 24).
Började 1852-53 sin litt. verksamhet med översättn av engelska författare. Genom kusinen Gudmund Silfverstolpe, diktare o sångare, lyckas hon få en översatt novell placerad. Snart uppskattad översättarinna; placeringar i Aftonbladet (SL 1 s 29), ev också i andra tidningar.
Startade 1859, tills med Rosalie Roos, Tidskrift för Hemmet.
Startade 1862 söndags- och aftonskolor för arbetarklassens halvvuxna flickor, med undervisning i flera ämnen och frivilliga lärarinnor rekryterade bland de bildades döttrar. Start 1863 i Klara med tjugotalet flickor. Växer sen, med stöd av folkskoleinspektören, till en stor organisation som redan 1866 har 14 söndags- och aftonskolor i olika församlingar med 700 elever och 70 lärarinnor. SA direktris, undervisade ej men gjorde program för läsåret för alla skolorna; övervakar, besöker, skaffar lärare, talar till lärarna om deras uppgifter (SL 1 s 80).
Startade 1863 en renskrivningsbyrå med kvinnliga anställda (skaffar garanter för kostnaderna det första året/"litet bolag"?, lokal, föreståndare etc), byrån öppnar 1864, förmedlar efter ett par månader arbete åt 20 pers om dagen och stod efter ngra år helt på egna ben (SA 1 s 81-84).
Uppgjorde planen till Stockholms läsesalong, vilken 1866 startades i form av ett läsrum för damer (+ hemlåneexpedition; man abonnerade familjevis på tillträde till salongen) (SL del 1 s 85).
1864 en av initiativtagarna till det som 1865 blev Svenska Röda Korset (överläggningar i frågan om sjukvård i fält hemma hos SA med Rosalie Roos-Olivecrona, generalmajor Rudebeck och dr Lemchen, SL del 1 s 93).
Sedan: se stycke 1 ovan.
Under de sista åren av sitt liv samlade hon material till, planerade och påbörjade en omfattande biografi över Fredrika Bremer (SBL, SL del 2).
Tryckta arbeten: se t.ex. förteckningen i SBL, art Adlersparre, Sophie.
1.4.1. YRKESBETECKNING
Skriftställarinna
(kvinnosakskvinna, organisatör, föreningsskapare, stor igångsättare)
AVLÖNAD/OAVLÖNAD VERKSAMHET
Delvis "egen företagare": Tidskrift för Hemmet måste bära sig; bidrag honoreras, hon tar ut arvode för redaktionsuppdraget (artiklar?) (SL 1, s 123)
Men det mesta av hennes verksamhet säkert oavlönad.
OFFENTLIG FINANSIERAD/PRIVATFINANSIERAD VERKSAMHET
Privatfinansierad; enda offentligfinansierade var mig veterligt deltagandet i den statliga flickskolekommittén 1885-88.
ARBETSPLATS ELLER VERKSAMHETENS KARAKTÄR
En stor del av hennes verksamhet har sitt centrum i det egna hemmet, först i det hem hon delar med modern, sedan i makens och hennes hem. 1875 flyttar familjen till eget hus på Söder, långt från all ära och redlighet, svårt pprätthålla alla kontakter &verksamheter. SA organiserar sin verksamhet så att hon ägnar må o ti åt Handarbetets vänner, onsdag kl 12-16 mottagning hemma på Söder, to o fre ägnas tidskriften + hemmet. Men hon hyr också ett par rum vid Lilla Vattugatan, nb, som hon under följd av år disponerar för mottagningar, affärsuppgörelser o bråttomarbeten (SL 2 s 46) . Hösten 83 måste hon lämna sitt mottagningsrum på Vattugatan, SL 2 s 105.
"..och även det avlägsna huset på Katarinahöjden blev snart vad 10 Drottninggatan och Sandahlska huset varit: centralpunkten, där otaliga trådar sammanlöpte." SL del 2 s 47.
Efter bildandet av FBF o startandet av dess byrå (1885) bör hon rimligen ha förlagt en del av sitt arbete/redaktörsarbete dit (SA var red för tidskriften Dagny fram till 1889).
1.5. SOCIALT URSPRUNG MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Tillhör på farssidan den gamla adliga ätten Leijonhufvud, fr 1300-talet. Farfars bror Axel Gabriel L, död 1789, var lantmarskalk; president i Åbo hovrätt, intresserad av konst o vitterhet (medl av Tankebyggarorden och Utile dulci, Vitterhetsakademien och Musikal. Akademien). Ett par samtida släktingar var Karl &Abraham L., f ödda 1822 resp -23, höga militärer, Abraham äv riksdagsman &statsråd. (NF) (De senare troligen släkt med SA på ganska långt håll.)
1.5.1. FARS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Far: överstelöjtnanten friherre Erik Gabriel Knutsson Leijonhufvud, f 1782, gift med SAs mor 1820, död 11 maj 1848.
Aktiv i napoleonkrigen (krigsfånge i Frankrike flera år) o i fälttåget 1813. Tog avsked från militären 1823, sedan husbonde på hustruns gods Helgerum. Så småningom även bruksverksamhet: pappersbruk, bränneri, garveri (sl 1 s 8). Detta fr o m 1830-talet?
Spelade fiol. Led av gikt. Bodde före giftermålet i Linköping, tills med sin bror Abraham L. (SL 1)
Sophie Emerentia Hoppenstedt, f 1800, d 1870.
Yrke: - (maka och mor på gods)
Utbildning: vet ej
Hade "esprit och lätt brevstil", musikaliskt begåvad o intresserad. Behärskade franska och tyska. Flyttade vid 19-20 års ålder, efter föräldrarnas död, tills med sin syster till deras förmyndare brukspatron C. Stedt på Hellinge gård i Småland. De två systrarna är "rika arvtagerskor". (SL 1 s 2) Tyska lär hon sig som gift, för att kunna läsa Schiller, Goethe och nyromantikerna. - Intresserar sig för dotterns företag, startandet av Tskr för Hemmet mm.
ANTAL SYSKON, DERAS KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN
Har tre syskon, SA är nr 2 av fyra.
Äldre bror Eric, överstelöjtnant, f 1821, död 1873.
Yngre bror Axel, överste, f 1824, död 1908.
Yngre syster Amelie, f 1825, död 22 nov 1849 (SL 2, personregister; SL 1 s 27).
FAR OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Farfar: Knut Henric Leijonhufvud, kammarherre, 1730-1816,
vittra och musikaliska intressen, "en lycklig tillfällighetspoet" (SL1 s 3)
Farmor: ?
De två länge bott på Manhem, gård i i Östergötland nära Norrköping (SL 1 s 10)
Morfar: bergsrådet Balzar Hoppenstedt (stamfadern inflyttad till Kalmar fr Sachsen på 1600-talet; släkt med den Peter Cederbaum som 1768 lät bygga Helgerum). Död i maj 1819.
Mormor: Margareta Sophia Wallenstråhle 1782-1818, gift 1799. (SL 1)
Mormorsfar: biskopen i Kalmar Mårten Göran Wallenstråle 1733-1807, "den för kvickhet o vältalighet kände stiftaren av Gtbs vetenskaps- och vitterhetssamhälle". (SL 1)
FÖDELSEORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS
Född på godset Helgerum i södra Tjust, Kalmar län
UPPVÄXTORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS
1. Till 1836, dvs vid 13 års ålder: godset Helgerum, söder om Västervik, Kalmar län.
2. 1836-1848: Stockholm + gården Manhem i Östergötland.
1836 tvingas fadern sälja godset (dålig ekonomi, säljs till granne kapten Hammarsköld), fam flyttar till Sthlm i sept 36, Regeringsgatan 11, 2 tr. "ett trefligt, tarfligt, flärdfritt hem" enl fadern. Nog framför allt modern o barnen; salongsumgänge
1836 köps samtidigt gården Manhem i Östergötland. Vinterrustad 1841, sen tycks hela familjen bo där, el mest där.
Efter faderns död 1848, då SA är 25 år gammal, måste Manhem säljas. Mor o döttrar blir då sthlmsbor på nytt, men m ändrade förhållanden. (SL 1)
1.6. UTBILDNINGSKAPITAL, EXAMINA
----------------------------------------------------------------------
UTBILDNING
Undervisning av modern i hemmet
(läste vid 4 års ålder, enkla berättelser över älskvärda, snälla barn , ett bildningsmedel för henne, enl modern/SL 1 s 4). Brödernas informator (trol fr 1829) fick lära henne skriva o räkna, modern undervisade i språk, övr ämnen och musik. Fick EJ lära sig latin, vilket informatorn hade begärt - modern sa nej. SL 1 s 4-5.
1836-38 kurser i mamsells Bjurströms flickpension i Stockholm; läste fra, ty, religionsuvisn, första grunderna av mskokroppens kännedom (trots mödrars protester) SL s 11. Privatuvisn i musik.
1859 åhörare vid den nystartade Lärokursen för fruntimmer i Sthlm (startad av rektor Siljeström, prof Cederschiöld m fl, fröet till Högre lärarinneseminariet). Satt "var eftermiddag på åhörarebänken" (SL s 57), fysik och botanik hörde till de ämnen hon intresserade sig för.
(= privata utb.anstalter)
EXAMINA
inga
OAVSLUTAD UTBILDNING
-
UTLANDSVISTELSER, STUDIERESOR
Sommaren 1857 första utrikesresan. SA möter nygifta paret Roos-Olivecrona i Hamburg, far sen med dem till Prag, Wien, Venedig, gm Schweiz till södra Frankrike och hem gm Tyskland. Senare skisser i TskrfH från denna resa. (SL 1 s 36)
Sommaren 1861, tills med Rosalie Roos-Olivecrona och prof Olivecrona, resa främst för att knyta förbindelser nyttiga för Tskr f H (SL 1 s 75). Darmstadt, Paris, London, Dublin. I London &Dublin bäst resultat, träffar i London English Woman's Journals redaktörer miss Parkes &miss Faithfull. (Haft hälsningar fr Olof Eneroth till Parkes med sig.) Stort möte i Dublin anordn av föreningen National Association for the promotion of Social Science (lord Brougham). Florence Nightingale förhindrad komma, men föredrag lästes upp. Gästade Oscar Wildes föräldrar (läkare o arkeolog resp diktarinna).
- Besöker i London en renskrivningsbyrå grundad av en Association for promoting the employment of women, vilket ger henne iden till den renskrivningsbyrå hon öppnar i Sthlm i jan 1864. - Trol även idén till Stockholms läsesalong fr denna resa..
-Behärskar engelska mkt väl, åtm mot slutet av 50-talet. (Strör in engelska meningar i sina brev; min kommentar.)
Sommaren 1872 kortare vistelse i Köpenhamn ensam, för att befästa o utvidga kontakter för Tidskr för Hemmet + se industriutställning (SL 2 s 8). Traffar också bl a Grundtvig, Paludan-Muller, fru Heiberg (förf, förf-fru). Samt blir vän med Magdalene Thoresen, som introducerar henne för Paludan-Muller och fru Heiberg.
På väg hem gästar S och maken riksdagskamraten Emil Key, och S träffar dottern Ellen Key, disputerar med henne om Brandes. S vinner ngra månader senare Ellen till medarbetare i Tskr f H. (SL 2, )
- Ev enstaka senare resor till Köpenhamn??
1.7. SOCIALT KAPITAL
--------------------------------------
Mkt stort!
UMGÄNGE UNDER UPPVÄXT
I barndomshemmet umgicks o bodde tidvis farbrodern Abraham Leijonhufvud, lam, bokintresserad (Voltaire o encyklopedisterna, sen också tyska romantikerna) SL s 5.
Familjeumgänge, särskilt på vintern, med folk i släkt- och granngårdar, t.ex. familjen. De Maré på Ankarsrum; gård Hellinge, gård Salshult (SL 1 s 8)
Efter flytten till Manhem i Ögötland umgänge med släkt/kusiner på gårdar, gård Schefve/ familjen von Friesendorff, gård Regnaholm/fam Gyllenkrook, Hagbyberga/farbrodern Knut Leijonhufvud.
+ granngårdar.
Beata Fock, fr gården Mem, senare gift med kammarherre Leijonhjelm, god vän. (SL 1)
VISTELSE I ANDRA FAMILJER
Sommaren 36 med sin syster hos släktingarna De Maré på Ankarsrum (föräldr i sthlm för att leta våning) SL 1 s 10
Sommaren -49 i Skåne för att undervisa en kusins dotter i musik och franska; träffar bl a släktingen excellensen Trolle-Wachtmeister, SL 1 s 24-25.
INFLYTELSERIKA SLÄKTINGAR
En hel del, både på sin och makens sida. Se ovan under Socialt ursprung om samtida släktingarna Karl och Abraham Leijonhufvud, militärer. Åtminstone Abraham L var politiskt verksam, statsråd ca 1870-74 (NF). - En kusin var Charlotte Wachtmeister, dotter till excellensen H. G. Trolle-Wachtmeister (1782-1871).(sl del 2 s 39)
Brorsdotter Ebba Leijonhufvud, hovfröken, f 1860, död efter 1923.
På makens sida Adlersparre, adlig ätt. Maken kommendör Axel Adlersparre ( f 1812, d 16 juni 1879; kommendörkapten 1862, kommendör 1868). Repr för Sthlms stad i riksdagens AK 1867-1879, ledamot i särskilda utskott, tre ggr statsrevisor. En syster till maken var målarinnan Sofia Adolfina A, 1808-1862, som länge studerade målning utomlands. Farbror till syskonen Adlersparre var greve Georg Adlersparre, militär, synnerligen aktiv vid avsättn av Gustaf IV Adolf 1809, statsråd, sedan landshövding. Farbrodern ägnade sig, liksom Axels ::&Sofias kusin greve Karl A, död 1862, åt vitterhet; skrev såväl dikter som prosa (NF, art Adlersparre).
GIFT/SAMMANBOENDE/BOR MED FÖRÄLDRARNA
Efter faderns död 1848 flyttar S med mor och syster till Sthlm för gott..
Först till Klara västra kyrkogata, "några mörka små rum" (SL del 1).
1852: änkefriherrinna S Leijonhufvud, Bryggargränd 8.
1860: Drottninggatan 10 (obs: modern tycks äga detta hus, se SL s 81, "sin mors hus").
1870: detsamma SAMT , på egen rad: "Fröken S. Leijonh, samma adress" (källa: Sthlms adresskalender för angivet år)
1869 , annandag jul, gifter sig S med kommendör Axel Adlersparre.
Sthlms adresskalender 1870 har Kommendör A Adlersparre, Skeppsholmen, Västra Boställshuset 4. Sophie bor där de första månaderna som gift.
1870.på våren flyttar Sophie, maken och styvbarnen till Klara Strandgata 2 (nuv Vasagatan), "Sandahlska huset" (SL del 2 s2)
Maken får sämre ekonomi efter att ha tagit avsked fr sin tjänst som chef för sjöförvaltningen 1871 (pga samvetsfråga). Litet hus köps på Söder, familjen flyttar in våren-sommaren 1875 (SL 2 s 45)
1875 alltså adress Katarina östra kyrkogat 11.
Efter makens död 1879 bor S kvar på söder, vill behålla det gamla hemmet för styvbarnens skull (den yngste går fortf i skolan). Hyr ut nedre botten till den historiske skriftställaren Otto Sjögren fr hösten 79 och två år framåt. (SL 2, s 69-70). 1888-91 hyr hon ut till Hanna och Georg Pauli (Scheutz 1995-2001, s 171-172)
1880 S Adlersparre, kommendörsänka, Kat östra kyrkogat 11 (Sthlms adresskalender)
1885: S Adl, kommendörsenka, samma adr. (Sthlms adresskalender)
Någon gång 1886-1887 byter gatan namn till Fjällgatan 11; numera Mäster Mikaels gata 11 enl Scheutz 1995-2001.
Från 1884 bor SA tillsammans med jungfru från västkusten, Albertina, fr 1887 delar hon bostad även med frk Mathilda Silow, verksam inom FBF. De två bor tillsammans till Sas död. (SL 2 s 197-98)
1
888 hyr hon ut huset på söder, flyttar i oktober in i ett par par rum på Klara Västra kyrkogata 10 (lämnar kvar sitt bibliotek o stor del av bohaget på Fjällgatan) (SL 2 s 203)
1889 på hösten flyttar hon till våning på Tunnelgatan 25, nb "med fri utsikt o liten trädgård", s 205. Större där.
1890: S Adlersparre, kommendörsenka, Tunnelgat an 25, nb. (Sthlms adresskalender)
1895: S Adlersparre, änkefriherrinna, Tunnelgat 25 nb. (Sthlms adresskalender)
ANTAL EGNA BARN
Inga egna
5 styvbarn. Styvbarnen var två döttrar och tre söner, yngsta 7 år när S gifter sig.
Sophie, f 1850
Alcyone, f 1851
Georg, f 1856, slussinspektor
Rolf, f 1859, arkivarie
Karl, f 1863, leg sjukgymnast
(SL 2, personregistret)
När familjen våren-sommarn 75 flyttar till Söder har styvdöttrarna flyttat hemifrån. Den ena startar liten skola i sthlm, den andra bli lärarinna i Nyköping,.Äldsta sonen flyttar snart han också, lära lantbruk på farbrors gård i Värmland. (SL del 2 s 45-46). Åtm en av sönerna (Karl?) sjuklig.
1.7.1. UMGÄNGE SOM VUXEN
STORT. Introduceras under tidigt 1850-tal i Uppsalakretsar genom kusin von Friesendorff, gift Torén , bl a i Silverstolpeska salongen, träffar Tekla Knös (SL 1 s 30)
Rosalie Roos, g Olivecrona synnerligen nära vän, prof. K Olivecrona, Fredrika Svedbom-Limnell, i ngn mån Fredrika Bremer, Olof Eneroth; Tillbringar t.ex. sommaren 1869, tills med modern, på Limnells Lyran, SL del 1 kap Nya livsområden.
Hedda Hammarskiöld, vittert intresserad kvinna med Amerikabakgrund, gift med den man som köpte Sas barndomshem (hjälper till ordna medarb och prenumeranter i samband med starten av Tidskrift för Hemmet 58-59; Sophie Ahlbom, gravör, en av Sthlms första kvinnl fotografer, vän till Fr Bremer och Olof Eneroth (vid samma tid, och även hon i samb med starten av tidskriften) (SL 1 );
i samb med söndagsskolorna på 60-talet Maria de Vylder, Ebba Gregersson, och i sht Jenny Rossander (SL 1 s 106ff); Anna Wallenberg, Sophie Whitlock; I samband med Handarbetets vänner t.ex. Molly Rotlieb, SL 2 nog s 33.
Makens inflytelserika ställning i riksdagen gjorde hans hem till samlingsplats för framstående kamrater o meningsfränder, bland vilka särskilt märktes L J Hierta och A O Wallenberg (SL 2 s 3); hans och hennes (t.ex. paret Hierta-Retzius, Fryxells) umgänge möttes i parets hem (I början av 1870-talet, SL 2 s 3-4.)
I samband med Tidskr för Hemmet: många, män och kvinnor.; män t.ex. Ernst Beckman, Laurence Heap-Åberg. Kvi: Ellen Key, Eva Fryxell, Amanda Kerfstedt, Victoria Benedictsson, Selma Lagerlöf; Anna Hierta-Retzius, Hanna Winge, Ellen Anckarsvärd, egentligen "alla" kvinnor i 70 &80 &90-talets kvinnorörelse. Gertrud Adelborg (dotter till en ungdomsväninna, SL 2 s 131), Mathilda Silow, Lotten Dahlgren. Therese Gyldén.
I samband med arb för elementaruvisn för flickor (ca 1875) t.ex. baronen o fysikprofessorn Fock (måste vara släkt med Sas ungdomsväninna Beata Fock), SL 2 s 49. Prof Seved Ribbing (medicin tror jag) annan vän, nog gm Ribbings fru, SL 2 s 190. - Anna Sandström, SL2 ca s 50.
- Ellen Anckarsvärd och Maria Cederschiöld bevittnar Ss testamente 1892 (källa: testamentet, bifogat bouppteckningen efter SA 1895, RA)
DELTAGANDE I INFORMELLA KVINNLIGA NÄTVERK
Mkt stort, spindel i nät - men ej endast kvinnor
1.7.2. DELTAGANDE I FÖRENINGAR, SAMMANSLUTNINGAR, STIFTELSER
Initiativtagare till, och styrelsemedlem i Fredrika-Bremer-förbundet 1884-95
Initiativtagare till, o ordförande i Handarbetets vänner 1874-87; medlem i sammanslutningen Sällskapet Nya Idun
1.7.3. MEDVERKAN I STATLIGA KOMMITTÉER, KOMMUNALA NÄMNDER ETC:
En av de två kvinnor som ingick i kommittén för undersökning av Sveriges högre flickskolor 1885 (6 nov. 1885-19 jan. 1888), den första K. kommitté, som hade kvinnliga ledamöter.
RELATIONER TILL BESLUTSFATTARE, POLITIKER, HOVET
Många kontakter med politiskt verksamma män, i sin egenskap av red. För tidskrift som vill förbättra och förändra kvinnors villkor, samt i sitt praktiska arbete för detsamma. Låg t.ex. bakom två motioner som inlämnades till riksdagen hösten 1862 (SL 1923, kap. Aktuella frågor). I samb med riksdagsdebatten i febr 66 om kvinnors tillträde till universitetsstudier tar hon kontakt med bl a justitiekanslern Koch o hans fru, och i hennes o moderns hem hålls en "converzatione" med åtskilliga av talarna på Riddarhuset o i borgarståndet o ngra andra för frågan varmt intresseserade personer (SL s 121).
Hör 1867 med greve Hamilton &statsrådet P von Ehrenheim om möjligheterna att få statsanslag till Tskr för Hemmet, uppvaktar ecklesiastikminister Carlson; har tydliga uppfattningar om vilka inom konseljen hon kan räkna med på sin sida (SL s 134).
Efter giftermålet 1869: hemmet samlingsplats för makens riksdagskamrater o meningsfränder, bland dem Lars Johan Hierta, A O Wallenberg. (SL del 2, s 3) S och hennes umgänge med.
General Rudebeck (Röda-korsetstartare) lär hon känna gm maken (SL del 1 kap Axel Adlersparre )
Kommendör Oscar Stackelberg, riksdagsman, ordf i Fören för Gift Kvinnas Äganderätt, medarbetar ngt lite i Tskr f H (pseud Olof Stig, poem). Han är ekonomisk rådgivare o medförmyndare för makens yngsta söner efter makens död, SL 2 s 70..
Relationer till hovet: av högadlig släkt, farfar kammarherre, brorsdotter hovfröken.
Utmärkelser: Erhöll 1895 medaljen "Illis quorum meruere labores". + se äv andra utmärkelser/medaljer, nedan.
1.8. EKONOMISKT KAPITAL
------------------------------------------------
FÖRMÖGENHET, FAST EGENDOM
Modern, änkefriherrinnan Leijonhufvud, tycks äga fastighet på Drottninggatan 10 (se ovan). Vet ej vad som händer med den efter moderns död 1870.
Efter moderns död 1870 ärver S 20.000 kronor. Vid makens död 1879 utgjordes boets tillgångar "endast af mitt mödernearv om 20.000 kr. Till denna summa värderades också boets fastighet, i hvilken den var nedlagd." Boets fastighet här = huset på Söder. (källa: Ss förklaring till testamente, bifogat bouppteckningen efter henne, RA. Jfr SL del 2, s 69: huset på Söder utgjorde, utom lösören, boets så gott som enda tillgång.)
I enlighet med makarnas inbördes testamente tilldelades då, 1879 vid makens död, hennes styvbarn en fjärdedel av denna summa, 5.000 kr. (Dessutom har hon därefter gett eller lagt ut för de tre styvsönerna tills. 5.000 kr, för de två styvdöttrarna 250 kr + lite till årligen, ur pension. Källa: testamentsförklaringen.)
Pga sjunkande fastighetspriser får S vid försäljningen av fastigheten på Söder till Stockholms stad i slutet av 1892 "ej mera i behåll än omkring 7.000 kr" (testamentsförklaringen). Hon skänker då 5.000 kr till sin bror Axels barn, 4 döttrar och en son, att förvaltas under Ss livstid av den äldsta systern (id.)
- S uppbar vid tiden för sin död en pension ur Krigsmanskassan om 750 kr årligen, enl testamentsförklaringen. Enl SL 2, s 70-71, avgjordes frågan om pension av riksdagen 1880, en pension om 1.000 kr. (Vet ej om det rör sig om samma pension; troligen) Dock: det hängde på hennes arbetskraft att få ekonomin att gå ihop (id.)
- Kring 1889 ljusnar ekonomin för SA, ty ett legat som John Ericsson förordnat åt sin vän Axel Adlersparres änka o barn utföll efter lång tids väntan, SL 2 s 236.
HÄR nedan om BOET, BOUPPTECKN
Vid bouppteckningen värderas boets lösöre/möblemang (i 4 rum och kök) till sammanlagt ca 2.600 kr . (De på långt när högst värderade enskilda posterna är 2 st medaljer av guld; ett pianino i valnöt; 23 st div tavlor i olja och pastell; var o en av dessa tre poster värderas till 200 kr. ) Därtill kommer fordringar, säkra, i form av banktillgodohavanden om tillsammans ca 6.500 kr. (Av dessa är 1.600 insatta å depositionsräkning under rubriken Biografifonden.)
Boets behållning sedan skulder o utgifter dragits = 8.020 kronor.
Enligt Ss testamente ska "de små kontanta tillgångar, som efter min död kunna återstå sedan mina skulder blifvit betalade och boet utredt" tillfalla Fredrika Bremer-förbundet att införlivas med dess stipendiefond för obemedlade flickor, dock med särskild bestämmelse att stipendiesummorna ska fördelas mellan kvinnliga ättlingar "intill och med tredje led" till hennes make Axel Adlersparre och hennes bror Axel Leijonhufvud.
Vid arvsskiftet erhöll Fredrika Bremer-förbundet 5.000 kr, arvingarna lösöreboet till ett värde av 2.577 kr.
- S tänker alltså främst på makens och sina barn/ättlingar vid fördelningen av sina tillgångar -även om det sker via förbundets stipendiefond. (Börd och/eller kvinnlighet, detta drag?) Av testamentsförklaringen framgår att hon i ett tidigare testamente, då hon trodde att hon skulle förfoga över ca 15.ooo kr, fördelat dem så att 1/3 gick till några av broderns barn, 1/3 till makens barn "samt 1/3 hvad jag kallar min tankes barn, d.ä. Fredrika Bremer Förbundet."
RELATIONER TILL EKONOMISKA GYNNARE
Har genom sina släkt- och vänskapsförbindelser möjlighet att skaffa ekonomiska garanter för sina företag/planer, män och kvinnor som subskriberar i förväg, abonnerar, förbinder sig att erbjuda arbete (till renskrivningsbyrån t.ex.) - och använder sig av denna möjlighet (se SL del 1). -Handlar dock INTE om att enskilda personer ger Tskr för H ekonomiskt stöd, SL 2 s 80.
1.9. ALLT FÖLJANDE ÄR ARTER AV SPECIFIKT SYMBOLISKT KAPITAL!
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
(varmed avses tillgångar -- erkännande, anseende, professionell kompetens etc -- som värderas högt inom bestämda verksamhetsområden och fält: kultur, vetenskap, utbildning, hälsovård, kvinnopolitik etc)
Först: Vad som slår mig efter att ha läst utdrag ur Sas brev är hur VÄL hon skriver, obs skrivförmågans betydelse för en kvinnas möjl att bli något, nå ut i offentligheten! + att hon tänker skarpt och väl också, verkligen - även detta rimligen en tillgång gångbar inom flertal verksamhetsområden, kanske särskilt i mansdominerade sammanhang.
Samt hennes kunskaper i främmande språk, åtm engelska,
+ hur många i hennes närhet som hade vistats i Amerika - hämtat med sig liberala tankegångar och "frisk luft" verkar det som (maken, Rosalie Roos, Hedda Hammarskiöld, Fredr Bremer..)
Fö tror jag man kan tala om ett Organisationskapital, som SA samlar på sig, alltifrån starten av Tskr för Hemmet mot slutet av 50-talet och organiserandet av skolor för arbetarflickor i början av 60-talet.
1.10. INTELLEKTUELLT KAPITAL I SNÄV MENING
----------------------------------------------------------------------------------------------
(se ovan om förmåga att skriva o tänka o språkkunskaper!)
PUBLICISTIKEN, FÖRELÄSNINGSVERKSAMHET, ATT OFTA OMNÄMNAS I ANDRAS DEBATTINLÄGG O. LIKN.
Stort sådant publicistiskt kapital! Artiklar, skrifter (oftast under pseud Esselde), ej föreläsnverksamhet.
1.11. AKADEMISKT OCH VETENSKAPLIGT KAPITAL
----------------------------------------------------------------------------------------------
Inget
POSITION (AKADEMISK STÄLLNING) OCH STÄLLNINGSTAGADEN (INSATSER OCH UTSPEL I AKADEMISKA FÄLTET)
Inga
1.12. POLITISKT KAPITAL
--------------------------------------
Svårt att säga; kvinnopolitiskt kapital fr a. Dock: var tills med Hilda Casselli den första kvinnl medlemmen i en statlig utredning, Flickskolekommittén 1885-88. Och hon känner, kontaktar och uppvaktar politiker.
POSITION I POLITISKA ORGANISATIONER
Ingen
Ansåg (åtm kring 1864) att kvinnan med avs på politiken borde "stå utom, om möjligt öfver partierna" (SL s 114). Kvi bör vid kommunalt röstande gm fullmakt "omedelbart eller medelbart stärka det parti inom kommunen och representationen, som skall föra sanningens och rättvisans talan och med ädla vapen bereda dem seger." (s 115)
POLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN (RÖSTRÄTTEN, KVINNOFRÅGAN, ARBETARFRÅGAN, UPPFOSTRINGSFRÅGOR...)
- Ställningstagande till rösträttsfrågan för män: ansåg kring 1890 att arbetarna, liksom kvinnorna, behövde medborgerlig bildning för rösträtt. (För värnpliktstjänsten som medborgerlig skola under ett år.) SL 2 s 247.
- Kvinnlig rösträtt: se under kvinnopol kapital
För kvinnors rätt till utbildning.
Fosterlandssinnad.
Äktenskapet och hemmet är o bör förbli samhällets innersta grundval - men stå i växelverkan med samtiden, SL 2 s 174.
1.13. KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
se även vård-politikiskt kap!
POSITION
Verkade i början av 1860-talet, tills. med Fredrika Bremer, för stöd åt enskild dövstumsskola i Sthlm som sedan blir Tysta skolan. Skriver i TskrfH, artikel i Dagligt Allehanda, utkast till motioner i riksdagen (SL 1, kap Fr Bremer; kap Aktuella frågor).
STÄLLNINGSTAGANDEN
1.14. RELIGIÖST KAPITAL
--------------------------------------
POSITIONER I FÖRH T RELIGIÖSA FÄLTET
"För S var relig det innerst avgörande i livet, kristen tro."; en relig "obunden av kyrkans dogmer"; "påverkades mer o mer av den frisinnade relig uppfattning som representerades av en Charles Kingsley, en Viktor Rydberg" (SL 2 , s 90)
STÄLLNINGSTAGANDEN I RELIGIONSFRÅGOR
Övertygad om att samhället bör vila på kristen grund (SL
Undviker att ta ställning i specifika relig frågor (SL 1, s 73)
När Ellen Key skriver artikel om en religiositet opåverkad av kristendomens lärosatser för Tskr f H, 1882, leder det till en konflikt med SA, SL 2 s 95-96.
1.15. UTBILDNINGSPOLITISKT OCH PEDAGOGISKT KAPITAL
--------------------------------------
POSITION
En av pionjärerna för kvinnors rätt till utbildning. Organiserar söndags- och aftonskolor för arbetarklassens flickor i Sthlm på 1860-talet. Skriver ständigt artiklar om utbildning för kvinnor i Tskr f Hemmet.
Samlar till &organiserar överläggningar i frågan om elementaruvisn för flickor (o statsanslag till) 1874, offentliga möten på inbjudan fr Tskr f H. Feb-mars 1875 hålls fem möten, med flertal inlägg från kvinnohåll - vilket då inte var vanligt vid off möten. (SL 2 s 49). Även 1876, 1877 hålls möten.
Medlem i den statliga Flickskolekommittén 1885-88.
STÄLLNINGSTAGANDEN
För statliga elementärläroverk för flickor, redan 1864 och hela sitt liv. Anser att staten är skyldig att sörja för viss undervisning även för kvinnor. (SL 1, s 92).
Intresserad av samskoleidén, SL 2 s 169.
1.16. KAPITAL RELATERAT TILL VÅRDOMRÅDET
----------------------------------------------------------------------------------------
POSITION
Hörde till pionjärerna för Sveriges anslutning till den stora internationella sjukvårdsföreningen Röda Korset (SBL). Åtog sig att välja lämplig person för utbildning i London till föreståndare för sjuksköterskeutbildning (Emmy Rappe). Skrev artiklar i Tskr f H om sjukvård, utbildning för sjukvård; 1864 art i Aftonbladet med förslag till organisation av en frivillig sjukvårdsförening (SL 1, kap Aktuella frågor).
STÄLLNINGSTAGANDEN
1.17. KVINNOPOLITISKT KAPITAL
--------------------------------------
(Relationerna mellan politiskt kapital och kvinnopolitiskt kapital bör förtydligas; det gör vi successivt)
POSITION
Viktig o under lång tid dominerande position. Utgav 1859-85 Tidskrift för hemmet samt 1886-88 tidskriften Dagny; initiativtagare till ªörande i handarbetets vänner 1874-87;
initiativtagare till och styrelsemedlem i Fredrika-Bremer-förbundet 1884-95.
Genom en medalj, som svenska kvinnor ägnade Sophie L:d-Adlersparre tio år efter hennes död, hugfästes minnet av hennes banbrytande verksamhet och hennes sällsynt rika personlighet (SBL).
STÄLLNINGSTAGANDEN
Bildning-utbildning i att tänka en förutsättning för kvinnors myndighet, dvs rätt att delta i samhällslivet på jämställd fot med männen. - Män skulle vara med i kampen för kvinnosaken - Tidskr för Hemmet, FB-förbundet.
Mot Ellen Keys syn på kvinnors uppgifter/plats.
Var i mitten av 1880-talet och ännu på 1890-talet mot rösträtt för kvinnor, de svenska kvinnorna var ännu inte mogna för det, har erfarit och tänkt för lite; skulle bli viljelösa verktyg för partiernas planer (SL 2 s 106, s 245)
Kvi bör ha inflytande i frågor som nära rör henne själv, som barnen, hemmen, skolan, det sedliga livet etc, SL2 s 107. Bör icke uppträda i massa, däremot ingå i kommitteer som har att utreda sådana frågor, SL 2 s 108. Tskr f H arbetade aldrig med kraft för att kvinnor skulle utnyttja sin kommunala rösträtt, id.
Predikar i samband med FBF-förbundets tillkomst 85 att kvinnofrågan står utanför "både religiösa, i synnerhet antireligiösa, och politiska partier", SL 2 s 143.
- Ellen Keys måltavla i Keys biografi över AC Leffler-Edgren 1893, där det talas om tantdogmer och emancipationskatekesens bud.
1866: "det ansvar, den inre uppgift som den nya tiden ålägger Sves kvinnor - den att göra hemmet till den innersta härden för det christliga samhällsarbetet och sålunda med osynliga men starka band införliva det med den stora yttre samfundsorganismen". SL 1 s 127, ur brev. (alltså ej bara fostra söner och ädelt inverka på maken, vilket Rosalie Roos menar)
-I makens motion till 1869 års riksdag tillfogar han en sats på förslag av S: "Så bör det vara, nemligen att allt hvad som göres för samhället bör vara en produkt af qvinnans och mannens gemensamma arbete" (SL1 s 138).
KULTURPOLITISKT KAPITAL
POSITION
Nog viktig just som kvinnosakens företrädare, under 70- och särsk 80-talets debatter, ej som litteraturbedömare i allmänhet. Men enligt SL 2, s 79, var Tskr f H ännu vid mitten av 70-talet viktig som "förmedlare av samtidens litterära liv". "Litterär" bör dock här förstås i vid mening, obs, inte så att det fr a syftar på skönlitteratur (min kommentar).
-Tycks som om SA ändå var en "fruktad kritiker", SL 2 s 225.
STÄLLNINGSTAGANDEN
Litteraturen skulle Användas, i kvinnosakens tjänst. Kvinnosaken var det överordnade. (Se t. ex. Linder 1925 (s 559), som citerar ett uttalande fr 1884: "Frågan om qvinnans uppgift i förhållande till tidsrörelserna, hennes pligt och rätt i livets innersta ömtåligaste förhållanden har fått en ny målsman, som når längre än någon annan. Det är dikten, novellen och särskilt det realistiska dramat".
Sedligheten viktig/överordnad. Mot Stella Kleve i debatten om novellen Pyrrhussegrar i Framåt 1886; med N Personne (med vissa reservationer) i kritiken av "Strindbergslitteraturen" 87. Skickade artikel mot (Kleves novell och) tidskriften och kvinnoföreningen bakom den till två Gtbstidningar, saken väckte uppseende och Framåts redaktris blev martyr. SL 2 s 176-177.
Gillar Wirséns första diktsamling (ar), tar kontakt. Men när W flyttar till Sthlm och börjar som kritiker inte förtjust kritiken (SL 2 s 78) Gillar hans tro på livets ideala makter, men ej hans kvinnosyn och ej hans hållning mot 80-talsrealism och de debuterande författarinnorna Leffler-Edgren och Agrell, SL 2 s 96-97.
Tycker INTE om naturalismen inom litt. på 80-talet. (Se ovan om Kleve)
Och (alltså) inte om skildringar av sinnesrus (Edgrens novell Aurora Bunge), kylig objektivitet i iakttagandet av mskan, eller "modernt samhällsupplösande tendenser" i litteraturen. SL 2 s 99-100.
Skriver, efter stor tvekan, i Tskr f H om Giftas-novellerna. Säger ej ngt om företalet. (Som Sberg dömdes för hädelse för.) MOT novellernas tendens, mot "anti-En handske-moralen", dvs mot att förhållandet man-kvinna ses bara från "natur-sidan", säger att det är blinda naturmakter man hyllar. SL 2 s 172. För äktenskapet, mot fri kärlek.
1.18. HÄLSA-ohälsa
:
drabbas mot slutet av sitt liv av upprepade lunginflammationer. Dör i "våldsam influensa".
1.19. Eftermälen
:
välkänd, nämnd i div lexikon. Har ej kollat dödsrunor, dock säkert omskriven i samband med dödsfallet.
1.20. KÄLLFÖRTECKNING
Leijonhufvud, Sigrid: Sophie Adlersparre. "Esselde" Ett liv och en livsgärning. 1-2. Sthlm, Norstedts och söner 1922-1923
Linder, Gurli: Sophie Adlersparre. I Ord och Bild, 1925, s 555-560.
Nordisk Familjebok, uggleuppl, art Adlersparre
Svenskt biografiskt lexikon, art Adlersparre, Sophie
Scheutz, Lisbeth: Berömda och glömda stockholmskvinnor. Mbm förlag, 1995-2001.
1.21. Förkortningar
:
NF = Nordisk Familjebok, Uggleupplagan
SBL = Svenskt biografiskt lexikon
SL 1 = Leijonhufvud, Sigrid: Sophie Adlersparre. "Esselde" Ett liv och en livsgärning. Del 1-2. Sthlm 1922.
SL 2 = Leijonhufvud, Sigrid: Sophie Adlersparre. "Esselde" Ett liv och en livsgärning. Del 2. Sthlm 1923.
