Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-beijer-disa.htm
Content created by
DB öppnade 1913 en folkbarnträdgård i anslutning till Birkagården (Hatje s. 88) Denna kan klassas som "privatfinansierad verksamhet". DB hade fast anställning men ingen lön. Hon fick börja sitt arbete med att gå omkring och tigga ihop pengar till verksamheten, den barnträdgård som var hennes dröm. Elsa Beskow skrev till henen att hon i stället borde välja att arbeta i en annan kindergarten för att slippa "tigga ihop pengar till ändamålet" (den 7 dec. 1912).(Hamnar s. 350)
DB genomgick vid 36 års ålder systrarna Mobergs barnträdgårdsutbildning i Norrköping, kallad Fröbelinstitutet (Hatje s. 88)
DB var brorsbarn till Esaias Tegnér d.y. (1843-1928) (Hatje s. 85). Hon var - genom denna släktförbindelse - en förmedlande länk mellan systrarna Moberg, Elsa Beskow och Alice Tegnér. Hon var släkt med såväl AT som EB. Enligt Hatje (s. 306) var hin god vän med båda, i synnerhet med sin moster AT.
Birkagården med Natanael Beskow var en central miljö för många socialt engagerade. 1912 startade NB där ett tillsammans med Ebba Pauli hemgården Birkgården. Förebild för verksamheten var engelsk, settlement. Grunden för verksamheten var kristen. Beijer utbildade sig för att kunna verka där. (Hammar s. 376) Kontakter med Gerda Meyerson, Natanael och Elsa Beskow samt Ebba Pauli. Genom att Birkagården planerat en barnstuga besökte Elsa Beskow systrarna Moberg där DB gick. (Hammar s. 350) Alltså fanns kontakter med dessa förskoledamer inte bara genom DB utan även genom Elsa Beskow. DB var en nära vän till Gerda Meyerson. Den finlandssvenske pedagogen Albert Lilius kände DB (Hatje s. 116) DB anlitade Fogelklou som föredragshålare vid nordiskt barnträdgårdsmöte i Sigtuna 1931. Även Agda Montelius och G.H. von Koch var där. Disa Beijers arkiv på KB ger information om vilka kontakter hon hade brevledes, Emilia Fogelklou var en trosfrände. (Hatje s. 86) Flera citat i Hammars bok om Elsa Beskow kommer också från denna brevsamling, jag har läst de nästan 100 breven från Gerda Meyerson.
I minnesruna över DB i Birkagårdens elevförbunds årsskrift 1962 återberättas en historia om hur DB uppsökte mecenaten Oscar Hirsch på en tiggarvandring - hon var nervös. Han undrade om hon skulle klara sitt arbete, med gråten i halsen svarade hon nej. Men hon fick 100 kr. (Hatje s 166)
Går ej finna något tryckt av DB i Libris, jag vill emellertid minnas att det i arkivet fanns en artikel i religiöst spörsmål.
DB var ovillig rösta, men Ellen Moberg tyckte hon kunde ge liberalerna sin röst, (Hatje s 155)
Här vet jag inte mer än att hon var systerdotter till Alice Tegnér och brorsbarn till Esaias Tegnér d.y.
DB var kväkare, detta framgår av arkivförteckningen i KB, Hatje uppger att hom blev kväkare på 30-talet. (s.117)
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated 3 July, 2016