Material från projektet Formering för offentlighet

Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.

URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-bergmark-maria.htm

Content created by Agneta Linné, 25 Nov. 2003.

 

1. Kapitalbeskrivning, Bergmark, MARIA Heloise

Agneta Linné 2003-11-25

1.1. Pedagog

Variabler och modaliteter: Kärndata

1.2. BIOGRAFISKA DATA

Född 1868-10-27

1.2.1. Födelseort

Över-Selaö församling, Södermanlands län (Källa: Hedberg& Arosenius 1914, Kölgren & Tengström 1915, Lundström 1924 (Lundström endast Selaö)

1.2.2. Död

1929-10-14 (Källa: Sörensen 1930)

1.3. VERKSAMHET

Pedagogiska området

1.3.1. w

YRKE Seminarielärarinna, läroboksförfattare

(Källa: Lundström 1924, Hedberg & Arosenius 1914, Sörensen 1930)

1.3.2. AVLÖNAD/OAVLÖNAD VERKSAMHET

1) Lärarinna vid Stockholms folkskolor 1892-93
2) Lärarinna vid Stockholms folkskoleseminarium (vid dess övningsskola) 1893-
3) Läroboksförfattare, se under Pedagogiskt kapital

(Källa: Hedberg& Arosenius 1914, Lundström 1924, Sörensen 1930)

1.3.3. FÖRSÖRJNING

Inkomst av anställning (huvudsakligen) samt Inkomst av tillfällig verksamhet: läroboksförfattarskap

1.4. BOENDE SOM VUXEN

1890: uppgift saknas, torde då ha studerat vid Sths folkskolesem. 1900: Södermalm, Tavastgatan 6 1910: Södermalm, Bellmansgatan 7 1919: Norrmalm, S:t Eriksgatan 88

1.4.1. Bor i:

hyreshus

(sommarställe: uppg saknas)

1.4.2. Bor med:

Ingen annan Bergmark nämnd på samma adress 1900 och 1910, däremot 1919: Teodor B., FK. Kan ej avgöra om samma lägenhet eller om släkting. Namnet Teodor kan tyda på detta, eftersom fadern hette Teodor (syskonbarn??)

1.4.3. EGEN FAMILJ

Ogift Ej barn

1.5. SOCIALT URSPRUNG

1.5.1. FARS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

J. Teodor Bergmark

1.5.1.1. f
Yrke: Mejerist
Utbildning: Uppgift saknas Position: Mejerist (enda uppgift) (Källa: Lundström 1924)

1.5.2. MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Mor: Maria Amalia Edin (Källa: Lundström 1924) Uppgifter i övrigt saknas

1.5.3. SYSKON

Åtminstone två bröder: John Fredrik Bergmark och Hjalmar Theodor Bergmark (se SSA: bouppteckning Maria Bergmark).

1.5.4. FAR OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Farföräldrar: Uppgift saknas Morföräldrar: Morfadern präst (Källa: Sörensen 1930, s. 116)

1.6. UTBILDNING

Grundutbildning: Folkskola (Sörensen 1930, s. 116)
Yrkesutbildning: Ateneum för flickors seminarium,
därefter folkskollärarutbildning vid Stockholms folkskollärarinneseminarium. Examen 1892.
Akademisk utb: nej
(Källa: Sörensen 1930, s. 116f, H&A, Lundström 1924)

1.7. UTLANDSKONTAKTER

Studieresa Tyskland och Danmark 1907 med statsunderstöd (Källa: Kölgren & Tengström 1915, Lundström 1924)

1.8. SOCIALT KAPITAL

Umgänge inom pedagogisk sfär: Uppmuntrades till vidare studier av Stockholms inflytelserike folkskoleinspektör Jonas Meijerberg. Fick även stöd av Alma Detthow vid Ateneums seminarium (Sörensen 1930, s. 116f), liksom av folkskoleseminariets rektor, Fredrik Lundgren; hon kom emellertid att nå fram till annan mening än denne om hur kristendomsundervisningen borde bedrivas (Sörensen 1930). Anna Sörensen, adj. folkskolesem. Falun, 1919 lektor och rektor Sth folkskolesem., Marie Louise Gagner, adj., senare lektor Sth folkskolesem.: skrev läroböcker tillsammans med var och en av dessa, de var därtill kolleger på folkskoleseminariet. Gagner skrev minnesord i form av artikel på nyhetsplats i SvD vid Maria Bergmarks död, SvD 15 oktober 1929: Maria Bergmark död. Kollega även med bl.a. Hedwig Sidner (se denna). Uppges haft en ledande ställning i seminariets kamratkrets av lärare (Sörensen 1930, s. 122)

1.8.1. Annat umgänge:

uppgift saknas

Deltog i uppropet mot det tal Ellen Key höll "å de svenska qvinnornas vägnar" för dr Henrik Ibsen i april 1898. (Källa: Stockholms Dagblad 16/5 1898)

1.9. ORGANISATIONSKAPITAL

Uppgift saknas

1.9.1. Utmärkelser:

Uppgift saknas

1.9.2. Föreningar, kårorgan:

Ställningstaganden: Reformvänlig; hennes läroböcker i kristendom har karakteriserats som ett program för kristendomsundervisning snarare än ett läroboksföretag som anslöt sig till en befintlig undervisningsplan (Sörensen 1930, s. 119).

Marie Louise Gagner skriver i nekrolog SvD 15/10 1929) att MB representerade allt det bästa i de moderna strävandena på pedagogikens område, samtidigt som hon företrädde den fasthet och klarhet som utmärker de bästa av den så kallade gamla skolans lärare.

1.10. POLITISKT KAPITAL

Kvinnopolitiskt ställningstagande: Deltog i uppropet mot det tal Ellen Key höll "å de svenska qvinnornas vägnar" för dr Henrik Ibsen i april 1898. (Källa: Stockholms Dagblad 16/5 1898)

1.11. PEDAGOGISKT KAPITAL

Ja: Ledande ställning bland Folkskoleseminariets lärare (Sörensen 1930) Läroboksförfattare, förnyare av kristendomsundervisningen

1.11.1. Tryckta arbeten:

40 träffar i LIBRIS; hennes arbeten utgavs i flera delar och upplagor:
- På egen hand, vissa upplagor, m. Marie Louise Gagner (1907, fullst. omarbetad 1921)
- Guds verk I-III m. Anna Sörensen (1913)
- Bibeltexter (1920)
- Bilder ur fromhetslivet (1921)
- Urval och planläggning av stoffet vid kristendomsundervisningen, i Arbetssättet i folkskolan, del VI, s. 62ff)
(Kölgren & Tengström 1915, Dahl 1923, Lundström 1924, Sörensen 1930, LIBRIS)

1.11.2. Undervisning:

Engagerad i frågor om kristendomsundervisningens pedagogiska utveckling, reformvänlig (Bruce 1940, s. 412)

.

1.11.3. Förnyare:

Ja. Förnyare av lärobokslitteraturen i kristendomskunskap. Omnämns i dessa ord i Svenska folkskolans historia, del IV: "… en ny tids krav på reformerad kristendomsundervisning kommo till uttryck även i lärobokslitteraturen; som exempel kan nämnas arbetet 'Guds verk' av Anna Sörensen och Maria Bergmark." (Bruce 1940, s. 412; se även Sörensen 1930, s- 116-122)

Sammanfattningsvis mycket gott erkännande som lärare och läroboksförfattare (Sörensen 1930, s. 116-122, Gagner i SvD 1929-10-15)

1.12. KULTURELLT KAPITAL

Se läroboksförfattandet ovan. Kransar från Norstedts och Albert Bonnier vid jordfästningen.

1.13. KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK

Uppgift saknas

1.14. RELIGIÖST KAPITAL

Betydande insats och erkännande i frågan om kristendomsundervisningens pedagogiska utveckling. Ställningstaganden: Reformvänlig, se ovan om kristendomsundervisningen. Deltog i 1910 års Örebromöte. Förnyare: Stark förnyare av kristendomsundervisningen.

1.15. BOUPPTECKNING

Aktieinnehav : nej
Obligationer : 3 premie- 167:50 kr
Fordringar: 5 355:56 kr
Kontanter: 12:69 kr
Lösöre: 1 444:00 kr
fastighet/er: nej
jord- och skogsinnehav : ne
sparat kapital: se ovan
Summa tillgångar: 6 979:75 kr
Avgående poster och skulder: 3 839:55 kr
Behållning: 3 140:20 kr
(SSA: Bouppteckning Maria Heloise Bergmark, 31 oktober 1929).

1.16. BIBLIOGRAFI/BIOGRAFI

Återfinns i
-Hedberg&Arosenius
-Lundström
-Svenska folkskolans historia
-Sörensen 1930

Nekrolog: SvD 15 oktober 1929: Maria Bergmark död. Nekrolog på nyhetsplats av Marie Louise Gagner, med foto. Säger bl.a. att ej många lärarveteraner blivit så hyllade och kringjublade som Maria Bergmark, då hon ett år tidigare fyllde 60 år. SvD 21 oktober 1929: Notis under Jordfästningar om MBs begravning i Maria kyrka. namerades ett 20-tal kransar, däribland från aktiebolaget P.A. Norstedt & Söner och Albert Bonnier. Folkskoleseminariets kör sjöng och dess rektor Anna Sörensen frambar en sista hälsning.

1.17. HÄLSA

Ohälsa? Dödsorsak? Uppgift saknas.

1.18. Källor och litteratur

SSA: Bouppteckning Maria Heloise Bergmark, 31 oktober 1929.
Adresskalender för Stockholm resp. för Stockholm och Djursholms 1881, 1891, 1901, 1911, 1920 (1921 förkommen Sths stadsmuseum).
Bruce, Svenska folkskolans historia IV, Stockholm 1940.
Y. Dahl, Lärarmatrikeln 1922, Stockholm 1923.
W. Hedberg o. L. Arosenius, Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, Stockholm 1914.
E. Kölgren o C. G. Tengström, Läroverks- och seminarie-matrikel 1914-1915, Vimmerby 1915.
N. S. Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Uppsala 1924.
Stockholms Dagblad.
Svenska Dagbladet.
Sällskapet Nya Idun 1885-1935.
A. Sörensen, Växelundervisningssällskapets normalskola och Folkskoleseminariet i Stockholm 1830-1930, Uppsala 1930.

Clickable SEC logo   Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet  |   Responsible: Donald Broady  |  Last updated 3 July, 2016