Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-ekermann-agnes.htm
Content created by Agneta Linné, 25 nov. 2003.
Offentligt finansierade befattningar/uppdrag: Nr 3 ovan
Privatfinansierad verksamhet: - Nr 1 och 2 (kan dock ha haft statsbidrag) - Läroboksförfattarskapet
Flickskola: nr 1 och 2 ovan Folkskoleseminarium för kvinnliga studerande: nr 3 Författarskap: läroböcker, skrevs i bostaden
FARS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Mor: Johanna Antoinette Louise Rohnström (1825-1900) (Källa: Lundström 1924) Uppgifter i övrigt saknas
Uppgift saknas. Inga arvingar efterlämnades vid AEs död (SSA: Bouppteckning Agnes Ekermann).
Studier vid Kungliga Högre Lärarinneseminariet i Stockholm 1867-1870 (statligt seminarium) Studier vid Kungl. Musikkonservatoriet 1871-1874 i solosång, harmonilära, deklamation och musikens historia Troligen även studier vid Tekniska skolan: examen därifrån 1874 (Hedberg & Arosenius 1914) (Källa: Lundström 1924)
- Avgångsexamen från Kungliga Högre Lärarinneseminariet i Stockholm 1870 - Examen vid K. Musikkonservatoriet 1874 - Examen vid Tekniska skolan 1874 (Källa: Hedberg & Arosenius 1914)
Tyskland och Schweiz 1889 för pedagogiska studier (m. statsanslag) (Källa: Lundström 1924, Sörensen 1930)
Vid sin död 1939: Bor med husföreståndarinnan Hulda Tekla Davida Anderson, Gamla Brogatan 35 (nytt namn för Gamla Kungsholmsbrog., dvs Agnes Ekermanns adress; SSA: Bouppteckning Agnes Olivia Teodolinda Ekermann). Boet uppgavs av husföreståndarinnan, till vilken Agnes Ekermann testamenterat all sin kvarlåtenskap (SSA: Bouppteckning Agnes Olivia Teodolinda Ekermann).
(Ev äv syskonbarn om de är viktiga för kvinnan i fråga) Inga egna barn. Efterlämnar inga arvingar (SSA: Bouppteckning Agnes Olivia Teodolinda Ekermann). Testamenterat al l kvarlåtenskap till husföreståndarinnan (se ovan).
Deltog i opinionsyttringen mot Ellen Keys tal till Henrik Ibsen om kvinnan mm. (Källa: Stockholms Dagblad 16/5 1898) Medlem av Sällskapet Nya Idun sedan 1898. Blev således medlem under den period då Ellen Key var ordf., Agda Montelius vice ordf., Amelie Wikström sekr., Coraly Zethraeus skattmästare, Anna Whitlock höll föredrag vid flera tillfällen (Sällskapet Nya Idun 1885-1935)
Medlem av Sällskapet Nya Idun sedan 1898. Se under kvinnliga informella nätverk.
Tjänstgjorde som adjunkt vid Folkskoleseminariet i Stockholm under de kända pedagogernas Fredrik Sandberg, Karl Kastman och Fredrik Lundgrens rektorsperioder (SvD 10 febr 1919).
En kvinnlig seminarieadjunkt före 1904 startade med en lön om 1925 kr per år; efter 5 år 2475, efter 10 år 3025, efter 15 år 3575 och efter 20 år 3850 kr (Källa: SvLtg 1904 nr 20, s 419 f, där lönebelopp och Rds beslut återges). AE bör således uppnått en slutlön om 3850 kr år 1895.
RELATIONER TILL EKONOMISKA GYNNARE
Sammanfattningsvis mycket gott erkännande som lärare och läroboksförfattare inom modersmålsområdet. (Källa: Sörensen 1930, Fevrell 1943)
PUBLICISTIK, FÖRELÄSNINGSVERKSAMHET, ATT OFTA OMNÄMNAS I ANDRAS DEBATTINLÄGG O. LIKN.
1980 nyutgavs Fornordiska sagor, bearbetade på svenska av Agnes Ekermann, med 25 helsidesillustrationer av Jenny Nyström-Stoopendahl, reviderad av Elisabeth Stenborg. Därtill översättningar från danska, franska och tyska (Källa: Lundström 1924, Sörensen 1930, LIBRIS). Omnämns ej bland föredragshållarna i Pedagogiska Sällskapet (Sörensen 1942)
Engagerad i frågor om modersmålsundervisningens pedagogiska utveckling. Gav ut den första litteraturhistoriska läseboken för seminarierna. Sammanfattningsvis mycket gott erkännande som lärare och läroboksförfattare inom modersmålsområdet. (Källa: Sörensen 1930, Fevrell 1943)
Omnämns ej bland föredragshållarna i Pedagogiska Sällskapet (Sörensen 1942)
Återfinns i -Hedberg&Arosenius -Lundström -Svenska folkskolans historia -Sörensen 1930
Nekrolog: SvD10 februari 1939, ej på nyhetsplats. SvD: Notis under Jordfästningar
Ohälsa: Periodvis sjukskriven under tjänstgöringstiden vid Folkskoleseminariet (SSA: Folkskoleseminariets i Stockholm arkiv). Levde dock till det år hon skulle fylla 90.
Dödsorsak: Arteriosclerosis Källa: Utdrag ur död- och begravningsbok, bilaga till bouppteckning, SSA.
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated 3 July, 2016