Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-euren-elisabet.htm
Content created by Agneta Linné, 25 Nov. 2003.
Född 1864-07-09 Födelseort: Bergsgården, Stora Kopparberg (Källa: Lundström 1924) Död 1939-08-20 Dödsort: Stockholm (Källa: Lundström 1924, Fevrell 1943)
Lektor vid folkskoleseminariet i Stockholm från 1919, dessförinnan seminarieadjunkt (Källa: Lundström 1924, Hedberg & Arosenius 1914, Sörensen 1930)
Bor i: Hyreshus 1910, 1919, 1939 Sommarställe: uppgift saknas Bor med: uppgift saknas. Inget tyder på att hon i Stockholm bor med föräldrar eller släkt; föräldrarna döda, brodern bor i Eksjö
1) Dottern 10 år: Häradshövding 2) Dottern flyttat hemifrån: Häradshövding; dottern 25 år: fadern död 3) Höjdpunkt: Häradshövding (Källa: SBL, bd 14, s. 668ff, Kölgren & Tengström 1915, Lundström 1924)
Mor: Elisab. Krist. (Betty) Södermark (1829-1904) (Källa: Kölgren & Tengström 1915, Lundström 1924)
Bror: Ludvig Magnus (1866-1936), borgmästare i Eksjö (Källa: SBL, bd 14, s. 668ff) Inga närmare släktingar vid sin död: kvarlåtenskapen till Allmänna arvsfonden. Boet uppgavs av en kusin, fröken Märta Isberg (SSA: bouppteckning).
Farföräldrar mm: Farfar: Magnus Eurén (1763-1824), prost, fil.mag., teol.dr, riksdagsman 1817, lektor
Farfarsfar: Eric Eurén (1722-1793), fil.mag., lärjunge till Linné, lektor, prost, entusiastisk för Rousseau Farfars mor: Brita Aurivillia (Källa: SBL, bd 14, s. 668ff)
Ogift Ej barn Inga närmare släktingar vid sin död: kvarlåtenskapen till Allmänna arvsfonden (SSA: bouppteckning).
Umgänge inom pedagogisk sfär: Samarbetade med bl.a. Anna Sörensen, Hedwig Sidner och Marie Louise Gagner (se dessa).
Vid jordfästningen talade rektor Anna Sörensen för inspektor och kollegium vid Folkskoleseminariet samt för Svenska seminarielärarföreningen, för Förbundet för kristligt samhällsliv rektor N. J. Nordström, för Svenska skolornas fredsförening och Nordiska lärares fredsförbund ämneslärarinnan Greta Stendahl (SvD 26 aug 1939).
Att Elisabet Eurén var en av de första kvinnor i landet som utnämndes till lektor vid statlig högre läroanstalt (1918) är en indikator på kapital också kvinnopolitiskt. Representerade de kvinnliga seminarieadjunkterna vid uppvaktningar för att stärka deras ställning. Detta måste ses som uttryck för kvinnopolitiskt kapital. (Källa: ABKFs arkiv, Folkskoleseminariets i Stockholm arkiv) Ev. ställningstagande: Deltog ej i opinionsyttringen mot Ellen Keys tal till Ibsen 1898 (Stockholms Dagblad 16 maj 1898); EE tjänstgjorde och bodde emellertid då i Umeå.
Relativt stort. Tillhörde de allra första kvinnor som förordnats som lektorer vid statligt läroverk (Folkskoleseminariet i Stockholm), var därigenom en viktig pionjär. Tillskrivs vara en bemärkt stockholmspedagog i nekrologen (SvD 22 aug 1939) Skapade biblioteket vid Stockholms folkskoleseminarium och var dess första bibliotekarie, gav biblioteket en central ställning i seminariets arbete (SBL, SvD 22 augusti 1939).
Vice ordf. styrelsen för Svenska seminarielärareföreningen 1913-18 (Sörensen 1930) Vice ordf. i svenska skolornas fredsförening 1921, ordförande från 1928 (Sörensen 1930)
Reformvänlig, dock med inriktning på det som visade sig fungera i praktiken (Källa: Fevrell & Gavelin, i Fevrell 1943.
Ja, inte minst vad gäller biblioteksverksamhet vid seminarierna: Byggde upp biblioteket vid Stockholms folkskoleseminarium. Var dess första bibliotekarie, gav biblioteket en central ställning i seminariets arbete (SBL, SvD 22 augusti 1939). Genom hennes insats tillkom elevbibliotek vid folkskoleseminariet i Umeå
Ville pröva nya undervisningsmetoder; Införde ny, praktisk gymnastikdräkt vid seminariet i Umeå; brukade själv reformdräkt (Källa: Fevrell & Gavelin, i Fevrell 1943, s 247ff) Sammanfattningsvis mycket gott erkännande som pedagog (Fevrell 1943, SBL).
Carl Ulr. Broocman, biografiskt utkast, Verdandi 1894, hft 1 o. 2 Något om modersmålsundervisningen, särskilt på de lägre stadierna i skolan, Verdandi 1903, hft 6. Artikel om Kungl. Högre lärarinneseminariet med anledning av dess 50-årsjubileum, publicerad i Idun 1 oktober 1911: Elisabet Eurén: K. Högre lärarinneseminariets femtioårsjubileum den 1 okt. 1911
Förnyare: Engagerad för att bygga upp seminariebibliotek, se ovan under Pedagogiskt kapital
Ja: Tog initiativ till bildandet av Umeå arbetsstuga, den första i Västerbottens län, var dess sekreterare (Källa: Fevrell & Gavelin, i Fevrell 1943, s 247ff)
Samarbetade bl.a. med Marie Louise Gagner i arbetet mot s.k. kolportagelitteratur och för en god ungdomslitteratur (Boëthius 1989). Lade ner ett stort arbete för Birkagården (SvD 22 aug 1939).
Verksam inom Förbundet för kristet samhällsliv. Uppges varit djupt religiös. (Källa: Fevrell & Gavelin, i Fevrell 1943, s 247ff) Även kontakter med Kväkarna, dvs Vännernas samfund i Sverige, som hyllade med en krans vid jordfästningen (SvD 26 aug 1939).
Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitet: ABKFs arkiv. SSA: Bouppteckning Elisabet Matilda Vilhelmina Eurén, 4 november 1939. SSA: Folkskoleseminariet i Stockholm arkiv.
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated 3 July, 2016