Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016
Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-faustman-mollie.htm
Content created by , April 2002.
(version 2, april 2002) (Lena Kåreland )
Mollie Faustman (Publicist, konstnär)
Utbildad till konstnär. Elev vid Carl Wilhelmsons Rit- och målarskola (Valand) i Göteborg 1901 ? 1904 Under åren 1905 ? 1908 konststudier i Paris, bl.a. för Matisse och vid Cercle Russe. Konststudier även i London och Italien.
Mollie Faustman hade sin första utställning 1909 tillsammans med tre manliga kamrater från Valand ? Frans Timén, Carl Luthander och Gösta Törnequist. Hon var medutställare vid Maj Brings och Vera Nilssons debututställningar 1913 respektive 1917. Mest uppmärksammade blev utställningen ?Malerier og tegninger? 1917 i Köpenhamn, där Vera Nilsson gjorde sin omskrivna debut. Tillsammans med Maj Bring ställde hon ut också 1915 och 1918. Sin första separatutställning hade hon på Konstnärshuset 1931. En sista retrospektiv utställning hölls 1964. När Carl Wilhelmsson 1911 flyttade till Stockholm och öppnade målarskola på Odengatan 37 blev Mollie Faustman skolans massière. Så kallades den elev som fungerade som ett slags assistent åt läraren. Faustman är representerad på Nationalmuseum och på Göteborgs museum. Hon har framförallt gjort porträtt och figurkompositioner. Barn förekommer ofta i hennes konst. Faustman har också arbetat som tecknare och illustratör. 1912 illustrerade hon en nyutgåva av farmodern Wendela Hebbes 40 år gamla sagosamling I skogen. Hon har även varit journalist, kritiker och kåsör samt gett ut bilderböcker och ungdomsböcker. År 1926 väckte hon uppseende när hon i ett par kåserier i Dagens Nyheter angrep skandaltidningen Fäderneslandet. I början av 1900-talet skrev hon under pseudonym i Hvar 8 dag. Hon var också konstkritiker i kulturtidskriften Ares som utkom 1921 ? 22. Detta var en kamratprodukt med ovanligt många kvinnliga medarbetare. Faustman medverkade nästan varje vecka med konstkritik. Den första bilderboken Malins midsommar kom 1910. På 1920-talet började hon teckna serien Tuttan och Putte för Dagens Nyheters barnsida. Serierna kom som bilderbok 1926 och 1934. Under 1930-talet gav Faustman ut ungdomsböckerna Renées dagbok 1937 och Renées första plats 1938. I barnlitteraturens historia utmärker sig dessa böcker genom att de tidigt tar upp skilsmässoproblematiken och ungdomars arbetsliv. Hon har medverkat som kåsör i Dagens Nyheter och Idun under signaturen Vagabonde. Många av kåserierna har sedan ingått i kåserisamlingar utgivna framförallt under 1920-talet. Barnet och barnets värld är det dominerande temat också i kåserierna. Mina barn är vackra barn, 1923 och Ur barns och spenabarns mun, 1925. Vid mitten av 1920-talet gjorde hon en uppmärksammad insats i kampen mot skandaltidningen Fäderneslandet. 1961 utkom boken Hampe som innehöll tidigare publicerade kåserier om sonen Hampe, som dött samma år.
Johan Edvard Faustman, ingenjör Född 28 januari 1852 i Valence, Frankrike Död 1927 i Nyköping
Alma Vilhelmina Louise Karsten Född 21 augusti 1859 i Stockholm Död 19 mars 1935 i Stockholm. Efter skilsmässa från mannen arbetade Alma Karsten som språklärare i Stockholm.
Mollie Faustmans farföräldrar var Lars Johan Hierta (1801- 72) och Wendela Hebbe (1808 ? 99). Fadern var illegitimt barn till dessa båda. Hierta var tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker. Grundade 1830 Aftonbladet. Hiertas politiska idéer kan enligt Nationalencyklopedin sammanfattas i: näringsfrihet, utvidgad rösträtt, sociala reformer, utvidgade rättigheter för kvinnor, tryckfrihet, begränsning av kungamakten men gränsdragning mot den spirande socialismen. Hebbe var Sveriges första kvinnliga yrkesjournalist, anställd vid Aftonbladet 1841 ? 51. Skrev bl.a. om teater och musik och införde socialreportaget. Bistod Hierta i hans förlagsarbete, granskade manuskript och översatte. Skrev själv romaner och barnböcker.
Edvard Faustman erkändes aldrig av föräldrarna, även om Hierta ekonomiskt bidrog till sonens uppfostran och lät Edvard kalla honom fosterfar. Modern hade också regelbunden kontakt med sonen, som kallade henne Tante. Han bodde också delvis i ?fosterfaderns? hem och fick enligt vad Mollie Faustman skriver i sina memoarer Då (1958) ?god utbildning och alldeles för mycket fickpengar?.
Morfar var fabrikör Anders Wilhelm Karsten, f. 3/9 1817 och död 16/11 1903. Karsten var bagare och hade bageriet Wilhelm Karstens Bageri (AB Westerdahl & Karsten), Mäster Samuelsgatan 56, Stockholm. Bosatt på Drottninggatan 60. A W Karsten var mycket förmögen. Enligt bouppteckning (SSA) uppgick hans förmögenhet till över 700 000:- kr.
Alma Karsten var även hon illegitimt barn till A W Karsten. Moderns namn har jag inte lyckats få fram. Alma Karsten uppfostrades dock i sin fars hem tillsammans med hans legitima barn och fick kalla honom pappa.
Mollie Faustmans familj flyttade till London, när Mollie var fem år gammal. Efter ca tre år återvände modern med sina döttrar till Stockholm sedan fadern spekulerat bort alla pengar. Familjen bodde ett år på Uplandsgatan 28, sedan ett år på Kungsholmen och flyttade därpå till Engelbrektsgatan. Kontakten med fadern var efter återkomsten från England ytterst sporadisk. Se Mollie Faustmans minnesskildring Då.
Uppgifter angående Mollie Faustmans skolgång ges i hennes memoarer Då. Under Londonvistelsen började Mollie tillsammans med sin äldre syster på Richmond Highschool for gentlemen?s daughters. Efter återkomsten till Stockholm studerade hon vid Lyceum för flickor. Började 1898 vid Åhlinska skolan, där Anna Sandström varit rektor och Ellen Fries studierektor. Efter studentexamen på reallinjen vid 18 års ålder arbetade hon fyra år som matematiker vid Lifförsäkringsanstalten Oden. Därefter studier vid olika konstskolor i Sverige och utomlands. Se under Verksamhet.
Under uppväxtåren var det middag varannan söndag hos morföräldrarna, vilket framgår av memoarskildringen Då. Under somrarna vistades man på morfaderns sommarställe i trakten av Flen. I memoarerna beskrivs kontrasten mellan det stela livet i morföräldrarnas högborgerliga hem och det gladare och friare umgänget hos faderns mer artistiska släkt, där man också umgicks. En av faderns halvsystrar var den på sin tid välkända sångerskan Signe Hebbe. Ibland fick syskonen Faustman fribiljetter till Operan av familjen Hebbe.
Morfadern fabrikör A W Karsten var ekonomiskt inflytelserik. Gav en gång i månaden en summa pengar till Mollie Faustmans mamma. Kuvertet med pengar fick avhämtas av Mollie och hennes äldre syster.
Dottern Tuttan Leijonhuvud Faustman, född 1918.
Sonen Erik Stellan (Hampe) Faustman, född 3/7 1919. Död 1961. Filmregissör och skådespelare.
Inga särskilt ingående uppgifter härom framgår av det källmaterial som står till buds. Man kan förmoda att Mollie Faustman främst umgicks i konstnärskretsar. Under studietiden gjorde hon tillsammans med konstnärskamrater resor till olika ställen i Sverige för att måla, till Dalarna, Skåne och Bohuslän. Hon for också tillsammans med sitt ?stadiga sällskap? Gösta Törnequist som tidningstecknare vid Olympiaden 1908 till London, ett uppdrag hon själv hade skaffat sig. Umgicks med flera kvinnliga konstnärskamrater som Maj Bring och Charlotte Mannheimer. Var vän med Siri Derkert, Vera Nilsson och Ninnan Santesson.
Faustman tillhörde 1924 ? 32 konstnärsgruppen Optimisterna. Denna grupp bildades 1924 och bestod av nio konstnärer. Utöver Faustman ingick ytterligare två kvinnliga konstnärer, Greta Knutson och Ninnan Santesson. Senare slöt hon sig till konstnärsgruppen Independenterna.
Mollie Faustman räknade sig som fattig under sin uppväxt, särskilt i jämförelse med de rika släktingarna. Familjen var beroende av bidrag från den förmögne morfadern. Hon arbetade som kontorist efter studentexamen för att tjäna pengar så att hon skulle få möjlighet att studera vid konstskola. Hon skrev kontinuerligt berättelser i tidningar för att kunna försörja sig. För att få råd att börja på Valand hos Carl Wilhelmson i Göteborg sålde hon sin cykel. Sina konststudier finansierade hon också genom att ge privatlektioner. Under studieåren i Paris drog hon sig fram på tillfälliga inkomster som ibland knappt räckte till mat för dagen. (Se även memoarskildringen Då) Som äldre ägde hon ett hus i Gamla Stan, Stora Hoparegränd 2. Hon hade också ett sommarhus på Kråkön i Hälsingland, ?38 mil från Stockholms beskäftighet?.
Faustman såg sig i första hand som konstnär. Författandet ägnade hon sig åt, åtminstone till en början, främst av ekonomiska skäl. Är idag mest ihågkommen som författare enligt Werkmäster. Hon erövrade dock en position som konstnär, främst som skildrare av barn. Jämförs i detta avseende ofta med Vera Nilsson.
Ett engagemang för kvinnans ställning och villkor framgår av Faustmans kåserier. Som ett sätt att stärka kvinnans ställning framstår den utställning med enbart kvinnliga konstnärer som hon tillsammans med Charlotte Mannheimer och Maj Bring ordnade på Liljevalchs 1921. Mottagandet i pressen av denna utställning var direkt kvinnofientligt. Albert Engström skrev en nedgörande kritik i Strix. I sina artiklar i Ares tog hon upp konstpolitiska frågor. Engagerad i fredsfrågan. I en intervju 1933 varnade hon för Hitler. Engagerade sig för flyktingarnas situation under kriget. Deltog efter kriget i kampen mot en svensk atombomb och engagerade sig i Amnesty.
Litteratur (utöver uppslagsverk och handböcker)
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016