Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016
Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-fries-ellen.htm
Content created by ?, 14 April 2002.
Lärare (flickskola) Studierektor (flickskola) (Källa: SBL)
Tjänstgöring vid Åhlinska skolan:
OFFENTLIG FINANSIERAD/PRIVATFINANSIERAD VERKSAMHET
Jmf ovan anställning vid privat flickskola
Patrik Konstatin Fries f 29 sept 1826 på Storebro, Vimmerby socken, Kalmar län d. 21 dec 1905 i Stockholm
Blev 1845 underlöjtnant vid Svea artielleriregemente, där han befordrades till kapten och batterichef 1856 inspektor för kanon- och sedermera kruttillverkningen 1858 artilleristabsofficer 1859-70 lärare i artillerivetenskap vid dåvarande Högre artilleriläroverket på Marieberg. Major 1873 Inkallades 1873 som överstelöjtnant i den nybildade generalstaben och blev chef för den militärstatistiska avdelningen 1882 överste 1884 erhöll han avsked (Källa: Nordisk familjebok , 1908)
Mätpunkter: 1865 - löjtnant 1867 - kapten (källa: Stockholms adresskalender) 1882 - överste (Källa: Nordisk familjebok, 1908 och SBL, 1966)
1874-1900 utgav han ?Krigsvet. akad:s Handlingar och tidskrift? 1880 - 1900 samma akademis sektreterare. Han utgav bl.a. Föreläsningar i artilleri (1866-69) (Källa: Nordisk Familjebok, 1908)
Var mycket intresserad av historia och betraktades som ?lärd? på det området. (Källa Ohlander, 1983 och Wahlström, 1942)
MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Beata Maria Borgström (biografiska uppgifter om henne saknas)
Hon ägnade sig åt konstnärlig verksamhet. I Ellen Fries arkiv finns ett par av hennes skissböcker. (Ellen Fries arkiv, Göteborgs universitetsbibl.) Hon kopierade bl.a.tavlor på Gripsholm (Wahlström, 1942) Hade vänner som var konstnärer (Ellen Fries arkiv) Måste ha haft någon form av utbildning, eftersom hon läste med sin dotter tills hon var 14 år. Hon tog också hand om Ellen Fries ekonomi och klädinköp (Cederschiöld, 1913) Enligt Ellen Fries var hon missnöjd med den traditionella kvinnorollen (Ellen Fries arkiv).
ANTAL SYSKON, DERAS KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN
FAR- OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Släkten Fries härstammar från ryttaren Halsten Nillsson (nämnd 1634-51) i Tarsta, Sköllersta (Ör). Farfar hette Claes Henrik Fries (1778-1849) och var assessor. Genom giftermål kom han i besittning av Storebro järnbruk i Vimmerby landsförsamling. Var riksdagsman i borgarståndet 1834-35. Farfars far hette Nils (1754-90) och var överstelöjtnant i amiralitetet. Farfars farfar Nils ( 1713-66) var borgmästare i Örebro och representerade denna stad vid riksdagarna 1755-56 och 1760-62. Vid den senare var han en av de ledande hattarna. Han var från 1758 en av Hjälmare kanals arrendatorer och ägde två hus i Örebro. Farfars farfars far hette Gustaf Fries (1683-1740) och var korpral. (Källa: SBL)
Född på Rödsle i Törnsfall, Kalmar.
UPPVÄXTORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS
Började inte någon organiserad skolgång förrän vid 14 års ålder. Förmodligen läste hennes mor med henne fram till dess. (Ellen Fries arkiv)
Åhlinska skolan 1869-72 (privat flickskola) Wallinska skolan 72-74 (privat flickskola) gick den nyinrättade studentkursen. (Källa: Läroverksmatrikeln 1900)
Inskriven vid Uppsala universitet 12 okt 1877, avslutade sina universitetsstudier 31 maj 1883. (Källa: SBL) Provår i Norra Latin 1889-90 (Källa: Läroverksmatrikeln 1900)
Studentexamen vid Stockholms gymnasium 19 maj 1874, som privatist. Fil kand 24 maj 1879 Fil lic 24 febr 1883 (i hist., statskunskap och nordiska språk) Disp pro grade 26 maj 1883 Fil dr 31 maj 1883 (i historia). Första kvinnan som disputerar. (Källa:SBL)
Schweitz för hälsans vårdande 1867 - 68 (14 mån) tillsammans med sin mor Språkstudier i Leipzig och Paris vintern 1874/75 Frankrike med statunderstöd 1884 för studerande av dess högre flickskolor Holland för arkivstudier 1884 och med statsunderstöd 1998 Juni 1889 till kvinnokongressen i Paris (dess hederspresident) Tyskland 1892 England 1895 (Summermeeting i Oxford) Kan också ha varit i Chicago 1893 - skrev en rapport från den utställningen (Källa Läroverksmatrikeln 1900)
Familjens bekantskapskrets bestod av officerare, godsägare, präster, läkare, konstnärer, brukspatroner, disponenter och köpmän. (Källa: Ellen Fries arkiv) Ellen Key fanns i samma krets som Ellen Fries familj under uppväxten. (Källa :Lydia Wahlströms arkiv)
Under studietiden i Uppsala bodde Ellen Fries i tre olika familjer.(Källa: Cederschiöld, 1913) Hösten 1877 hos professorsfamiljen Mesterton, vars dotter Agnes varit hennes kamrat under gymnasiekursen Från och med våren 1878 och till och med läsåret 1881/82 hos domprosten och sedermera professorn Torén. Där behandlades hon som barn i familjen. Toréns var släkt och vänner med Sophier Adelsparre (Källa :Leijonhufvud, 1923) Läsåret 1882/83 hos fru Christina af Sandeberg, vars dotter Kerstin Rüffel hade varit läskamrat med Ellen Fries. Dottern gifte sig senare med justitierådet Hugo Boman. I familjen bodde samtidigt Helmer Key, som senare blev redaktör på SvD.
GIFT/SAMMANBOENDE/BOR MED FÖRÄLDARNA Bodde hela livet tillsammans med sina föräldrar, utom under tiden i Uppsala.
Eftersom hon bodde tillsammans med sina föräldrar är det rimligt att utgå ifrån att föräldrarnas umgänge också var hennes (se t.ex. Wahlström, 1942) En sådan familj var professorn i teologi H.G.Scheele, som senare blev biskop i Visby. Hans hustru fungerade flera gånger som förkläde för Ellen. En familj Lewenhaupt tillhörde också umgänget i Uppsala.(Cederschiöld, 1913) E
Hennes eget umgänge var kvinnliga studenter under Uppsalatiden : Elsa Eschelsson, Karolina Widerström. Bland de manliga studenter hon hade kontakt med fanns Knut Wiksell, Karl Staff, Gustaf Sjöberg. Bland lärarna fanns docent Noreen (nordiska språk), professor Svedelius (statskunskap), professor Hammarstrand (historia), professor Ribbing (filosofi), professor Per Teodor Cleve. Under Uppsalatiden var hon på bjudningar hos ärkebiskopen och landshövdingen. I familjen Torén var prinsarna med på en bjudning. (Källa för Uppsalatiden är framför allt Cederschiöld, 1913 men också Wahlström, 1942)
I Stockholm fanns barndomsvännerna Maria Cederschiöld (lärare och senare journalist), Mathilda Roos (författare), Anna Roos (sekreterare i FBF 1887-92, sekreterare i Vita Bandet 1898-02 och sedermera ordförande i Sveriges K.F.U.K) och Elin Ahlborn (studentkamrat och gift med Carl von Friesen). Systrarna Roos var djup religiösa och ?personligt troende?(Källa: Lundström, 1924 och Svenska män och kvinnor, 1949). Anna Sandström tillhörde under någon period hennes ungänge (Källa: Grauers 1961, Anna Sandströms Arkiv) Under den senare åren på 1890-talet umgicks hon med Lydia Wahlström. (Källa: Lydia Wahlström arkiv)
Medlem i Historiska föreningen, Uppsala universitet. Vald till senior i Stockholms nation, Uppsala universitet. (Källa: Cederschiöld, 1913)
Grundade Fredrika Bremerförbundet 1884 (tillsammans med riksantikvarien Hans Hildebrand, lektor Gustaf Sjöberg, Sophie Adelsparre, Ellen Ankarsvärd och Fredrika Limnell). Hon satt i styrelsen - som suppleant till 1892 då hon blev ordinarie ledamot. 1897 lämnade hon styrelsen. Under 1896 satt hon i förbundets Lagkommitté. 1885 blidades inom förbundets ram en ?Hemstudiekommitté? vars ordförande var Ellen Fries.fram till dess att den upplöstes 1898 p g a för få använde sig av dess tjänster. (Källa: Fredrika Bremerförbundets Årsberättelser)
1885 var hon med och bildade Sällskapet Nya Idun (tillsammans med Calla Curman, Hanna Vinge, Ellen Key och Amelie Wikström), vars första ordförande hon var (1885-87). (Källa: Sällskapet Nya Idun, 1914)
1896 tog Ellen Fries initiativet till Svenska kvinnors nationalförbund, vars vice ordförande hon var till sin död 1900. (Hon efterträddes av Kerstin Boman f Rüffel.) (Källa : Wahlström, 1904)
EF var också medelm i Föreningen för gift kvinnas äganderätt åtminstone under åren 1887 - 1895.
Hon var inte medlem i Uppsala kvinnliga studentförening (eftersom den grundades sedan hon lämnat Uppsala). Men hon inledde åtminstone en diskussion om kvinnofrågan (5 nov 1892, Källa:USKF:s arkiv). Hon hade också nära kontakter med Lydia Wahlström som var föreningens ordförande. (Källa: Lydia Wahlströms arkiv)
RELATIONER TILL BESLUTSFATTARE, POLITIKER, HOVET Ellen Fries deltog i Blasieholms kyrkans gudstjänster och konfirmerades av den kyrkans präst Gustav E.Beskow. (Källa Cederschiöld 1913, Roos 1900 och Ellen Fries arkiv). Han startade Beskowska skolan där prinsarna var elever. Drottning Sophia deltog också i Blasieholms kyrkans gudstjänster och Beskow var hennes andlige rådgivare.(Källa: Sehlstedt, 1981)
Ellen Fries uppfattade sig som fattig under sina tonår (Ellen Fries dagbok, 1872) Ellen Fries privata ekonomi 1896 - 1899 (Källa: Ellen Fries arkiv)
Inkomster 1.496 kr 1.626 kr 2.081 kr 2.433 kr
Utgifter 1.213 kr - 2.525 kr -
Inkomsten under 1896 kom från anställningen vid Åhlinska skolan. Detsamma gällde det följande året, då Ellen Fries också fick en mindre summa på annat sätt. 1898 var fortfarande basen i inkomsten anställningen, men drygt 800 kr kom från annat håll (obligationer, sjukkassa, resestipendium och bidrag från hennes far). Det sista året utgjorde inkomsten från Åhlinska skolan drygt hälften och resten kom från obligationer och aktier (580 kr), artiklar (170 kr), föreläsningar (167 kr) och en bok (250 kr). För de två år det går att följa utgifterna var det två områden som faller ut - toilette och diverse. Det första var kläder, smycken o likn. Det andra rymde böcker, kafferep, resor, blommor, presenter osv). Under 1896 var relationen mellan dem 339 kr respektive 858 kr. Dessutom sattes 16 kr in på banken. Två år senare såg relationerna något annorlunda ut. Drygt 500 kr gick till toilette, drygt 850 kr till diverse och 1150 kr sattes in på banken. Som framgått tidigare bodde Ellen Fries hos sina föräldrar. Det är inte möjligt att av den här kassaboken se, om hon betalade något för sitt boende.
Bouppteckning (Källa: Bouppteckning 5 maj 1900, SSA):
RELATIONER TILL EKONOMISKA GYNNARE
Under Uppsalatiden fick hon Kraemerska stipendiet (Källa: Cederschiöld, 1913) Statligt stipendieum för att studera flickskolor i Frankrike. Det stipendiet fick hon efter att Sophie Adelsparre föreslagit Ellen Fries att kontakta statsrådet Hammaskjöld i frågan. (Källa: Leijonhufvud, 1923)
PUBLICISTIKEN, FÖRLÄSNINGSVERKSAMHET, ATT OFTA NÄMNAS I ANDRAS DEBATTINLÄGG O. LIKN.
Medredaktör tillsammans med Sophie Adelsparre för Tidskrift för hemmet 1884 - 85.
Publicerade artiklar i Nordisk Familjebok, Tidskrift för hemmet 1881 - 85, Dagny 1886 - 95, Framåt 1886, Verdandi 1888, Hemåt 1892, Idun 1891-92, Stockholms dagblad 1884 - 85 och Aftonbladet 1885. (Källa: SBL)
Under 1886 och 1899 - 1900 höll hon historiska föreläsningar vid Pedagogiska Lärokursen i Stockholm. (Källa: SBL) Hon föreläste också vid Historiska föreningen i Uppsala. (Källa: Ohlander 1983)
Gav ut ett 20-tal tryckta verk, de flesta om historiska ämnen. (Källa: SBL) Som ytterligare ett uttryck för den här typen av kapital kan man se den stipendiefond för kvinnliga historiker som inrättades av Svenska Kvinnors Nationalförbund1907. (Källa: Nationalencyklopedin 1992)
AKADEMISKT OCH VETENSKAPLIGT KAPITAL
Var den första kvinna som disputerat i Sverige. Enligt Ohlander (1983, 1987, 1994) var Ellen Fries en god historisk forskare, som bitvis var nyskapande. Men hela sin forskning efter avhandlingen bedrev hon utanför akademin.
POSITION I POLITISKA ORGANISATIONER
Var inte aktiv i någon politisk organisation
POLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN (RÖSTRÄTTEN, KVINNOFRÅGAN, ARBETARFRÅGAN, UPPFOSTRINGSFRÅGAN...)
Hon var nationalist (Fries 1894) Privat uppgav hon sig vara republikan. ( Källa: Cederschiöld 1913)
POSITIONER I FÖRH T RELIGIÖSA FÄLTET
Konfirmerades av G.E. Beskow som var präst i Blasieholmskyrkan. Hon deltog också i den kyrkans gudstjänster. Uttalade sig inte offentligt om religiösa frågor
Ellen Fries kan sägas ha haft en position på flickskoleområdet i och med att hon fick ett statligt stipendium för att studera flickskolan i Frankrike och att hon var studierektor på Åhlinska skolan. Men hon tillhörde inte den radikala Uffe-kretsen, trots att hon var god vän med Anna Sandström. Hon höll också ett anförande vid flickskolemötet 1897 (Kyle 1972).
Hon drev förändring av flickornas utbildning i riktning mot att den skulle bli som pojkarnas elitutbildning. (Källa: Fries 1885, 1886/88, 1892)
Grundade Fredrika Bremerförbundet 1884 (tillsammans med riksantikvarien Hans Hildebrand, lektor Gustaf Sjöberg, Sophie Adelsparre, Ellen Ankarsvärd och Fredrika Limnell). Hon satt i styrelsen - som suppleant till 1892 då hon blev ordinarie ledamot. 1897 lämnade hon styrelsen. Under 1896 satt hon i förbundets Lagkommitté. 1885 blidades inom förbundets ram en ?Hemstudiekommitté? vars ordförande var Ellen Fries.fram till dess att den upplöstes 1898 p g a för få använde sig av dess tjänster. (Källa: Fredrika Bremerförbundets Årsberättelser)
1885 var hon med och bildade Sällskapet Nya Idun (tillsammans med Calla Curman, Hanna Vinge, Ellen Key och Amelie Wikström), vars första ordförande hon var (1885-87). (Källa: Sällskapet Nya Idun, 1914)
1896 tog Ellen Fries initiativet till Svenska kvinnors nationalförbund, vars vice ordförande hon var till sin död 1900. (Hon efterträddes av Kerstin Boman f Rüffel.) (Källa : Wahlström, 1904)
Hon var inte medlem i Uppsala kvinnliga studentförening (eftersom den grundades sedan hon lämnat Uppsala). Men hon inledde åtminstone en diskussion om kvinnofrågan (5 nov 1892, Källa:USKF:s arkiv). Hon hade också nära kontakter med Lydia Wahlström som var föreningens ordförande. (Källa: Lydia Wahlströms arkiv)
I kvinnofrågan arbetade Ellen Fries för en förändring av kvinnans traditionella roll ( jmf hennes engagemang och positioner i kvinnoorganisationer). Privat tog hon ställning mot Ellen Key - men inte offentligt.(Källa: Lydia Wahlströms arkiv) Ulla Manns menar dock att när Ellen Fries avgick ur FBF:s styrelse var det p g a hur denna hanterade Ellen Key. (Källa Manns 1997)
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016