1. Kapitalbeskrivning,
Hesselgren, Kerstin
1.1. FÖDD OCH DÖD
Född 1872-01-04 i Hofors bruk, Torsåkers socken, Gävleborgs län;
död 1962-08-19, Kungsholmens församling i Sth
1.2. VERKSAMHET
Socialpolitisk och pedagogisk framför allt.
Föreståndarinna för Sällskapets för folkundervisningens befrämjande Högre folkskolas hushållsskola 1897-1906; bostadsinspektris vid Stockholms stads Hälsovårdsnämnd 1906-1909; skolköksinspektris vid Sth stads folkskolor 1909-13 där hon också bidrog till ordnande av skolbespisning och skollovskolonier samt organiserade och ledde kurser i olika slag av socialpolitik; yrkesinspektris (den första i Sverige) 1912-34. Under första världskriget bidrog hon till krispolitiken bl.a. genom att organisera olika slag av reservarbeten för kvinnor.
Eftersom hon var först på plan som yrkesinspektris fanns ingen mall att gå efter; hon genomförde inspektionsresor och förverkligade med tiden en stor plan: förbättrade kvinnliga arbetares levnadsförhållanden, bostad, kost, hälso- och sjukvård, utvecklade spar-, understöds- och försäkringsväsendet bland dem och sökte höja dem sedligt och intellektuellt. Hon besökte den s.k. stugrörelsen för att träffa vanligt folk - studentskor och arbeterskor 1913, hon bidrog till att införa Hemgårdarna, som ordnade kurser, föredrag och diskussioner. Hon samarbetade med Natanael Beskow i Birkagården, var ordf. i Norrköpings hemgård och Södergården i Sth.
I England hade hon kommit i kontakt med "social secretaries", som på fabriker ansvarade för de sociala förhållandena och lyckades få Tobaksmonopolet att anställa en personalkonsulent. Dessa och arbetsledare ordnade hon kurser för. Hon vände sig mot tanken att individer är ett nummer vid löpande bandet och engagerade sig för psykisk hälsovård.
Yrkeslivet var det hon framför allt intresserade sig för, inte politik till en början. När hon träffat Emilia Broomé påverkades hon starkt i riktning mot att kvinnor endast genom politiskt inflytande kan göra sig gällande i socialt reformarbete. Därför politiskt verksam.
1.3. YRKESBETECKNING
"utbildade sig som faderns biträde till sjuksköterska" , skolkökslärarinna, yrkesinspektris , socialpolitiker
1.5. BOENDE SOM VUXEN
Född i Hofors bruk, Torsåkers socken, Gävleborgs län
1905 Engelbrektsgatan 4, 2 tr.
1910 Norrlandsgatan 17, 2 tr
1915 Engelbrektsgatan 6A, nb
1920 Katarinavägen 13A
1946-1962: Bergsgatan 16, 5 tr i Sth. 1946 står hon som f.d. riksdagsman i adresskalendern. Våningen bestod av bibliotek, sal, Ingrids rum, Kerstins rum, tambur, kök, vind.
1.6. SOCIALT URSPRUNG
FARS OCH MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Född på Hofors bruk, Torsåkers skn, Gävleborgs län 1872.
1.6.1. Far
var fördelningsläkaren, provinsialläkare Gustav Alfred Hesselgren och mor var Maria Margareta Wærn. Fadern var mycket beläst och berest och tog ofta med KH på sina sjukresor. Modern var snarast radikal och uppmuntrade KH till en självständig position i yrkeslivet.
1.7. ANTAL SYSKON, KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN
Det fanns sex barn i familjen, tre flickor och tre pojkar. Vet ej när de är födda, men alla utom Ingrid är döda när KH avlider.
1.8. UTBILDNINGSKAPITAL, EXAMINA
Undervisning i hemmet, studier vid pension i Neuchatel i Schweiz 1889-90
Sjuksköterskekurs vid akademiska sjukhuset i Uppsala; fältskärsexamen 17 april 1895; skolkökslärarinneexamen vid Högre lärarseminariets hushållsskola 1895-96 samt vid Augusta Försters Kochschule des Frauenbildungsvereins i Kassel 1896-97; Sanitary-Inspector-examen vid Bedford College i London 1905.
Helst ville KH bli läkare med ansågs för klen; i stället letade hon sig fram på andra vägar till en ställning som hon själv kallade "hälsoapostel".
1.9. UTLANDSVISTELSER
Språkstudier i Schweiz; utbildning i Tyskland och England, arbetade i Nationernas förbund
1.10. EGEN FAMILJ
Ogift, sammanbor med systern Ingrid
1.11. SOCIALT KAPITAL
Ej undersökt.
1.12. ORGANISATIONSKAPITAL
Ordf. i Sv skolkökslärarinnornas förening 1906-13. Ordf i föreningen socialarbetare inom industri- och affärsvärld (SAIA) 1922-49
Ledamot av Folkhushållningskommissionens kvinnoråd och framstod under de senare åren av första världskriget som ledande i socialpolitiska frågor. 1919 fungerade hon som sakkunnig i första internationella arbetarkonferensen (ILO) i Washington och vid de följande i Genève som expert 1923 och 1927-33 samt som Sveriges delegat 1934-36. Samtidigt var hon sakkunnig i den svenska delegationen vid NF 1928 och 1930 i Genève, suppleant i den svenska delegationen 1931, -32, -37 och -38. Hon vann stor popularitet i Genève genom sin förmåga att göra sin stora sakkunskap intresseväckande.
1925-28 var hon ordf. i Internationella föreningen för sociala förbättringar inom industrin.
Under två decennier hade KH en ledande funktion i kvinnorörelsen. Åren 1922-30 var KH ordf. i Svenska Frisinnade kvinnors riksförbund, därefter i Svenska kvinnors vänsterförbund och blev 1931 ordf. i Svenska kvinnors nationalförbund.
Hon var den första kvinnan i riksdagen - i första kammaren som frisinnad vilde 1921-34 och i andra kammaren för Folkpartiet 1937-44. Hon var den mest betydande bland riksdagens kvinnor, inflytelserik inte bara genom sin kunnighet utan även genom godhet, humor, optimistisk idealism och sin stora talarförmåga. Ffa arbetade hon inom socialpolitiken och blev ledamot av andra lagutskottet vid sin första riksdag, dess v.ordf.1939-40.
1.13. PEDAGOGISKT KAPITAL
Från 1920 föreläser KH i yrkeshygien vid socialinstitutet i Sth fram till 1947. Kursledare och lärare för CSA:s sociala utbildningskurs. Samverkar i utbildningsfrågor med Bertha Wellin.
1.14. POLITISKT KAPITAL
Ordf i Svenska kvinnors vänsterförbund 1930-44, i Svenska Kvinnors Nationalförbund31-49, i mellanfolkligt samarbete för fred 1944-56.
Hon upplevde klassmotsättningar vid bruket i sin barndom, fattigdomen och sociala missförhållanden att hennes syn på samhällsfrågor grundlades tidigt. Hemmet var mer liberalt än andra jämförbara vid denna tid.
Utredningsarbete för stadsfullmäktiges bostadskommitté och Emigrationsutredningen.
1.15. KULTURELLT KAPITAL
Tillhörde den trängre kretsen kring den politiska veckotidningen Tidevarvet med radikal-pacifistisk tendens.
Har tio artiklar i Manns 1992.
Medlem i Sällskapet Nya Idun 1905
1.16. SOCIALPOLITISKT/FILANTROPISKT KAPITAL
Hon inspekterade hon skollovskolonier 1909-12 och hade tjänst som lärare och kursledare för CSA:s sociala utbildningskurs. Utredningsarbete för Stadsfullmäktiges bostadskommitté samt för Emigrationsutredningen. Tagit livlig del i svensk socialpolitik. Hon var ordf. för 1926 års moderskapsförsäkringssakkunniga som föreslog inrättande av mödrahjälp och BVC, och tillhörde 1929 års arbetsfredsdelegation och moderskapsskyddskommittén som avsåg att skydda mödrar i industriellt arbete, och 1930 års sjukförsäkringssakkunniga samt ordf. i kvinnoarbetskommittén 1935-38. Den senare utredde gifta kvinnors rätt till statstjänst som ledde till lag om förbud att avskeda kvinnor som gifte sig.
1937 blev hon ordf i 1937 års sakkunniga rörande yrkesinspektionens effektivisering.
"H utvecklade sig till en av Sveriges främsta socialpolitiska experter och deltog flitigt i det internationella socialpolitiska arbetet. Bl.a. var hon sakkunnig vid N.F:s församling 1928 och 1930, suppleant i den svenska delegationen 1931-32 och delegat 1933-35 samt 1937-38."
1.17. BOUPPTECKNING, UTMÄRKELSER OCH EFTERMÄLEN
Illis quorum 5:e storleken 1918, 12:e storleken 1947.
I bouppteckningen finns fyra guldmedaljer angivna med vikterna 15, 42, 70 och 80 gram.
Dödsbodelägare är
Systern Ingrid, med vilken hon sammanbodde efter moderns död. Så här skriver hon i testamentet. "Den hjälp och den glädje och hugnad hon varit för mig kan ej med ord beskrivas och jag tackar henne därför av hela mitt hjärta. Hon har gjort vårt gemensamma hem till ett verkligt hem."
Framlidne brodern Hugo Hesselgrens barn: 1. Fru Greta Blondell, 6, Rue de Bagatelle, Neuilly de Seine, Frankrike; 2. konsul Hans Hesselgren, Vårsta
Framlidne brodern Carl Hesselgrens barn: 1. gymnastikdirektör Curt Hesselgren, Karlaplan 8, Sth; 2. Fru Ulla Boström, Nybrogatan 61, Sth.
Framlidne systern Greta Helmers' , född Hesselgren, barn: 1. civiljägmästare Ulf Helmers, Aladdinsvägen 14, Bromma; 2. rektor Stig Helmers, Skinnskatteberg.
Framlidne brodern Erik Hesselgrens barn: 1. sjuksköterskan Signe Hesselgren, Ynglingagatan 26, Sth Vasa; 2. Tjänsteman Bertil Hesselgren, Triangeln, Ingatorp.
KH hade aktier i Korsnäs AB till ett värde av 142.740 kr. Begravningskostnad: 2.634:30. Boets behållning: 143.171:96 kr
Testamente och tillägg till detta visar detaljerat hur olika släktingar skulle ha olika saker. Om någon inte var uppräknad bad hon Ingrid att söka ut och ge alla en liten minnessak. Till organisationer: 2000 kr till Gästriklands folkhögskola i Storvik; 1000 kr till Nordiska folkhögskolan i Genève; 2.000 kr till föreningen Socialarbetaren inom Industri- och Affärsvärld; bord, stolar och de böcker Ingrid anser lämpliga till Södergården, Sth; riksdags- och social litteratur till soc.dem för Bommersvik eller Brunsvik.
Med i SBL
H & A 1914 med 25 rader
DN 21 aug 1962 finns hennes dödsannons.
Min älskade syster Kerstin Hesselgren *4 jan 1872
avled den 19 augusti 1962
på Sophiahemmet efter lång sjukdom.
Älskad och saknad av mig, släkt och många vänner.
Ingrid Hesselgren
Jordfästningen sker i stillhet.
Ingen notis fanns i DN fram till 27 aug.
