Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-hierta-anna.htm
Content created by ?
FÖDELSEORT, FÖRSAMLING, GATUADRESSER
Lilla Nygatan 13 de första åren, senare Barnängsområdet som far förvärvar 1848, i ett vackert corps de logi. Lantlig idyll. Spökslottet på Drottninggatan inköps efter LJH:s död. Här bor Wilhelmina till sin död 1878, Ebba och August L af H, samt de då ogifta döttrarna Hedvig och Anna. Sedan Anna gift sig med Gustaf (1842-1919) bor paret Retzius där, till Annas död 1924.
Stiftarinna av Aftonskola för folkskole- och tjänsteflickor 1864 och förestod den i 10 år; Stopp- och Lappskolan 1865; Bikupan 1870 och i styrelsen till 1887; Stockholms Läsesalong 1863 tillsammans med sex andra damer och i styr. -63-83; Matlagningsskolan för folkskoleflickor och arbeterskor 1882; det första skolköket med lärarinneutbildningskurs och examen 1890; införde läroämnet Huslig ekonomi vid K. Högre Lärarinneseminariet genom gåva av ett skolkök; den första samskolan i Sverige 1876, senare kallad Palmgrenska Samskolan. 1886 stiftade hon den första Arbetsstugan för barn och bidragit till inrättandet av ytterligare ett 90-tal sådana; 1892 stiftade hon den första Metallslöjdskolan för folkskolegossar. Inrättade Hygieniska Museet 1880 och ordf. i styrelsen till -92.
Fadern LJH dör 1872, hustru och barn ärver. Ebbas lott förvaltas av maken - först 1874 kommer lagen om gift kvinnas rätt att förvalta och råda över sin egendom, men OBS! med mannens samtycke, eftersom det annars kunde strida mot näringsfrihetslagen. Augusta Ekman var kusin till flickorna Hierta. När deras mor Wilhelmina dog 1878, gav de Augusta en aktie vardera i LSAB.
FARS OCH MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Fader: Lars Johan född 23 jan 1801 i Uppsala, död 20 nov 1872 i Klara, Sth. Mder: Wilhelmina f. Fröding (1805-1878), grosshandlardotter från Göteborg. Se vidare Ebba Lind af Hagebys kapitalbeskrivning
ANTAL SYSKON, KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN
Med i boet förde LJHi en dotter Carin som uppfostrades i hemmet som fosterdotter, född 1833. G.m. Fritz von Rothstein 1856, blir chef för ljusfabriken i 5 år, senare lantjunkare. Dock revisor och delägare i LSAB. Hedvig f. 1834, ogift, något klent begåvad. Bertha f. 1836, g.m. Pontus Kleman med en dotter Bertha, f. 1857, gift Erik Nordenson Clara f. 1839, g.m. Ludvig von Platen * Ebba f. 1840 g.m. Anna f. 1841, g.m. Gustaf Retzius Dessutom var LJHi far till Edvard Faustman, f. 1852vars mor var Wendela Hebbe
G.m. professor MD Gustaf Retzius 1876 (AR var då 35 år). Hon hade avvisat många friare att modern blev bekymrad. Hon skriver i ett brev: "Anna, den yngsta, är en ovanligt begåvad och söt flicka. Som Hedvig, har hon inte velat gifta sig. Hon har avböjt så många frierier som hennes föräldrar i högsta grad skulle ha tillstyrkt, men hon säger som Fredrika Bremer att hon inte känner äktenskapet som någon kallelse. Jag tror hon är rädd för dess vanliga följder. Flera av hennes unga väninnor har dött i barnsäng. Eftersom hon är förtjust i barn, har hon grundat skolor för fattiga flickor i Stockholm."
Gustaf R 1842-1919, kom i kontakt med professor Axel Key vi Karolinska Institutet. Key blev mentor och de samarbetade om nervsystemets och bindvävens anatomi och fick vetenskapliga priser som gjorde dem båda namnkunniga internationellt. Han disputerade i Lund 1871 och blev först professor i histologi 1878, den första i sitt slag i landet och senare professor i anatomi vid KI. 1888 beslöt riksdagen att inrätta en professur i oftalmologi. KI hade då två docenter i ämnet, Erik Nordenson, systerdottern Berthas make, och Johan Widmark, och båda sökte tjänsten. Båda var väl skickade i ämnet men allmänt ansågs Nordenson som den som skulle få tjänsten. Widmark fick dock förord varpå Nordenson protesterade i en inlaga på över 100 sidor, som också översattes till tyska. En omfattande pressdebatt förekom och bland annat skickades en massadress från svenska läkare till Kungl. M:t till hans förmån. Oskar II tillsatte slutligen 1891 Widmark, vilket fick genklang i delar av samhället. Ecklesiastikministern Gunnar Wennerberg vägrade kontrasignera kungens beslut, eftersom han ansåg att Nordenson skulle ha förordats, och avgick i protest. Två professorer vid KI avgick också - P. Wising och G. Retzius - och avgick även ur KI:s lärarkollegium. Under denna s.k. oftalmologiska professorsstriden som varade i tre år, upplöstes många vänskapsband mellan läkare, i Sverige men även internationellt. Därefter levde GR på familjen Hiertas pengar, blev privatforskare, med utlandsresor och kongresser. Han hann med en myckenhet av forskning. Även populärvetenskap med Key, intresserad av arkeologi, geografi, rasbestämning av svenska folket. GR ansågs som politiskt liberal, åtminstone i AB, och konservativ moralist. Hans och makans sedlighetsnit var beryktat. I 50 år forskade GR men 1916 tröttnade ha pga. sjukdom, krig etc. Han dog 1919.
Ebba och Anna undervisades i hemmet av guvernant; religionsundervisning gavs av en präst. Guvernanten avlöstes av en informator, tillika präst, undervisade i modersmål, botanik och fysik. Pension i Tyskland i 1855-56 där framför allt språk och humaniora studerades. I den första Lärokursen för fruntimmer 1859 vid Seminarium för bildande av lärarinnor, deltog båda och vid K. Högre Lärarinneseminariets första kurs deltog Anna under 3 år medan Ebba satt i skolans ledning tillsammans med Fredrika Limnell. Studier vid Stockholms högskola - oklart i vad.
Massor. Ingår i Curmans "mottagningar" och "salonger" där de träffar Eskil och Hanna Vinge, skapare av Handarbetets vänner, Artur Hazelius, Oscar och Agda Montelius, konstakademins praeses Ivar Afzelius, Oskar Sandahl (uppfinnare av Sandahls klocka som var en inhalationsapparat för bröstsjuka), Gösta Mittag-Leffler, Carl G Laurin förutom kvinnorörelsens grandes dames: Sophie Adlersparre, Ellen Anckarsvärd, Fredrika Limnell och Rosalie Olivecrona. Paret Retzius hade även egna mottagningar på Drottninggatan 110 i Spökslottet. Dock förekom där aldrig musik som hos många andra. Hos Curmans var det i stort sett samma personer som syntes, medan det i Spökslottet var mer varierat. Här var Karolinska Institutet och Stockholms högskola väl representerat, nota bene, före den oftalmologiska striden 1888-91, se ovan. Olika personer föll i onåd hos paret Retzius om de begått någon, i deras ögon, "moralisk förvillelse". En familj som länge umgåtts där hade i sitt hem mottagit en svenska som var gift med en tysk socialist; herrskapet Retzius uteslöt därefter familjen ur umgängeskretsen. Förutom vetenskapens företrädare fanns här socialt intresserade personer. Mottagningarna gavs ibland för att hedra en särskild gäst: "professor Sonja Kovalevska har lovat komma" eller "för att fira Nansen" som just återkommit från sin skidfärd över Grönland. En annan gång hedrades sångerskan fru Eva Nansen, med en stämningsfull fest, då maken ånyo var på polarfärd där hon sjöng Syng mig hjem med ord av B Björnson. Den 23 februari 1887 efter uppslag av Curt Wallis, bildades en sammanslutning "till nytta och nöje för intellektuellt intresserade personer" de flesta redan aktiva i Idun eller Sällskapet Nya Idun. Här ingick bl.a. Retzius, Lind af Hageby, Leffler, Viktor Rydberg, Gyldén, Hildebrand, Karolina Widerström, Rossander, Vinge, Tham, Lesche, Levertin, Linder. Umgänget med professorer vid KI var intensivt - före brytningen. Karolinerna kallades bl.a. Key, Retzius, Nordenson, Wallis, Medin och Tigerstedt. De ingick även i De tretton som senare blev De sjutton för att dryfta både vetenskapliga och tidsaktuella frågor. Både Key och Retzius liksom Wallis och Tigerstedt bröt förbindelserna efter professorsstriden 1891.
AHR stiftade 1870 Föreningen för gift kvinnas äganderätt och var dess v. ordf. 1886-93; ordf. i Svenska Kvinnors Nationalförbund1899-1909; v ordf. i International Council of Women 1904-09; Hedersledamot av Svenska Kvinnors Nationalföbund, Arbetsstugor för barn och i FVO. Efter Ibsenfesten på Hasselbacken 1898 då Ellen Key hållit sitt tal till honom och framhållit hans betydelse för att rasera "ett föråldrat kvinnoideal" och etablera en syn "enligt vilken människonaturen skall följa sina egna lagar, utan att därvid skämmas av någon skuldkänsla, då självhävdelsen anses lika berättigad" . En månad senare fanns en protest undertecknad av 284 damer efter initiativ av Anna Hi R. Dels protesterade de mot innehållet men framför allt för att hon gjort sig till tolk för Sveriges kvinnor. Långvarigt skriveri för och emot följde i pressen.
Skrev tillsammans med systern Ebba Lind af Hageby den motion som gav upphov till K. Högre lärarinneseminariets inrättande 1859. Motionen framlades i Borgarståndet av S. G. Lallerstedt. Publikationer: Arbetsstugor för barn, Modellserier för Svenska arbetsstugor, Bikupan, dess uppkomst och utveckling 1910, Fredrika Bremers efterlämnade skrifter och brev. Hållit föredrag om danska folkhögskolor, om arbetsstugor, om hjärnans utveckling i föreningar och vid kongresser. Utnämnd som Officier de l'Instruction publique 1900.
Styrelseledamot i Stiftelsen Lars Hiertas Minne från 1877 och dess v ordf. sedan 1911
Arbetsstugor, Läsesalongen, Idén till Bikupan hade AHR fått under en studieresa i Paris där hon kommit i kontakt med La Société des Abeilles, en damkommitté som sålde fruntimmersarbeten av pauvres honteux. Bl.a. engagerade hon Rosalie Olivecrona för uppgiften och hon blev Bikupans första ordf. Friherrinnan Fock och Fredrika Limnell deltog även i styrelsen. Målet var dels att hjälpa behövande, dels att förädla handarbetet i allmänhet - även konstnärligt och utbildade kvinnor kunde lämna sina arbeten till försäljning. Inledningsvis betonades den sociala aspekten och inte förrän prinsessan Eugenie lämnad några av sina parianfigurer till försäljning vände inställningen så att mer etablerade kvinnor utan obehag kunde lämna sina alster där.
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016