1. Kapitalbeskrivning,
Lind af Hageby, Ebba
1.1. filantrop
(socialt verksam, filantrop, startar sjukvårdsförening nr 1 i Stockholm)
1.2. FÖDD OCH DÖD
23 mars 1840 03 23 - 1908 01 22
1.3. VERKSAMHET
1.3.1. YRKESBETECKNING
Filantrop, ordf. i den första sjukvårdsföreningen på Norrmalm
1.4. AVLÖNAD/OAVLÖNAD
All verksamhet är oavlönad
1.5. ARBETSPLATSER, VERKSAMHETENS KARAKTÄR
Mycket arbete utgick från hemmet eller andras hem. Tidigt väcktes hennes intresse för social verksamhet. Efter konfirmationen började hon ägna sig åt välgörenhetsarbete som introducerades av modern i form av besök i hemmen. Deltar i stiftandet av Läsesalong för damer 1866 samt Bikupan 1870, arbetar för pauves honteux. 1872 dör LJHj och maken blir styrelseledamot och direktör i LSAB; Ebba verksam där i inrättande av bostäder, arbetsstuga och läsestuga för arbetarna vid LSAB. Hon verkade också för att arbetarna skulle få pensioner.
Den 11 december 1877 instiftas Lars Hiertas Minne där Ebba var ständig styrelseledamot.
1888 dör maken och Ebba bildar Föreningen för sjukvård i fattiga hem, den första i sitt slag i Sverige. Här var hon ordf. och kassaförvaltare under 20 år, dvs. fram till sin död. Ebba anställer sjuksköterskor, skaffar lokaler och driver föreningen lyckosamt såväl ekonomiskt som organisatoriskt och sjukvårdsmässigt.
1.6. SOCIALT URSPRUNG
1.6.1. FARS YRKE
, UTBILDNING, POSITIONER
Lars Johan född 23 jan 1801 i Uppsala, död 20 nov 1872 i Klara, Sth.
Lars var 3 år när han blir moderlös och lillebror Carl blott en månad. De stannar hos fadern som läste med dem, svenska skalder som Kellgren och Leopold, psalmer, huvudräkning, och enklare översättningar. Alla sov i samma rum, inget stryk utdelades, verkar vara en harmonisk barndom trots allt. Tid fanns för lekar. 1810 fick pojkarna informator, en ung teologistudent, Peter Traeneus, som följde faderns råd att utveckla "de reflekterande själsförmögenheterna" hos pojkarna. När Lars var 11 år fick de en docent som informator, blev senare domprost. Han lärde ut en särskild minnesteknik som Lars senare använde som riksdagsman och tidningsutgivare. Vid 13 års ålder tog han studenten, hösten 1814.
Lars läste i Uppsala, tillhörde Västgöta nation, fick beröm av inspektor som junior, läste historia hos EG Geijer, religion hos Johan Thorsander och var intresserad av naturvetenskap. Magisterexamen 1820, jur. kand. 1821. Uppsala är instängt, lärarna borde ha mer kontakt med verkligheten. Hans far hade uppskattat hederliga arbetare, kunde umgås med dem otvunget och lättsamt.
Fadern dör 1816 Lars är 15 år och Thorsander blir en slags fadersfigur som fortsätter handleda Lars.
Efter examen anställd på Bergskollegiet, tingsmeriterade sig och fick en bergmästartjänst. 1823 fick han tjänst som extra kanslist i Riddarhuset i vars klubblokaler han hade fri tillgång till såväl svenska som utländska tidningar. Han läste och lärde och insåg pressens roll i samhället. Kontaktade Argus och Johan Johansson och började som frilansjournalist i den lätta genren. Som en av stenografins pionjärer, blev han protokollförande notarie i Riddarhuset 1828. Tillsammans med en kollega startade han ett internt informationsblad, Riksdags-Tidning och under två år kom det ut 350 nummer. De tyckte nämligen att de vanliga tidningarna var senfärdiga i sin rapportering.
Köpte ett tryckeri efter F B Nestius och tryckte en hel del bl.a. Berättelser ur svenska historien till ungdomens tjänst av Anders Fryxell.
Aftonbladet utkommer med sitt första nummer 6 dec. 1830 och han säljer tidningen 1851. I 14 år förlägger han Fredrika Bremers texter.
Lars var mycket intresserad av industrialismen och ville göra något eget, debatterade i näringsfrihetsfrågan och motionerade om ett liberalare tullsystem. Vid en utlandsresa 1837 såg han ffg. stearinljus, vilka var okända i Sverige. Här fanns bara talg- och vaxljus. Projektet Liljeholmen etableras 1839 och Aftonbladets kontor blir försäljningsställe. Efter tre år går företaget med vinst. Arbetarna är säsongsarbetare - försäljning ffa vintertid - och många kommer från Dalarna.
Ungefär samtidigt etablerar Lars sig som grosshandlare, han får burskap med tiden, dvs. rätt att självständigt driva handel.
I riksdagens adelsstånd från1826; åren 1856-58 satt han för Sth. Reglerna hade då ändrats så att adlig industriidkare kunde välja och vara valbar även till borgerskapet. I borgarståndet satt han från riksdagen 59/60 och valdes till AK för Sth från reformen 1865/66.
1.7. MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Wilhelmina f. Fröding (1805-1878), grosshandlardotter från Göteborg. Hon var nr 7 av 9 barn. Gick i flickpension i fyra år. Bildad och beläst, rest i Italien bl.a. Hennes föräldrar var grosshandlare Anders Pettersson Fröding och Johanna Elisabet Minten. LJ Hierta skickar listor på böcker till herr Gumpert i Gbg för sin fästmös uppbyggelse; hon är särskilt förtjust över Fr Br: Presidentens döttrar.
Gifte sig, efter många års bekantskap med LJH, den 7 dec. 1833, vigdes av kyrkoherde Peter Traeneus, som tidigare varit Lars' informator. Hela hemgiften på 20.000 kr satsas i Aftonbladets tryckeri. De bor i åtta rum och kök i Per Myndes backe med utsikt över Saltsjön; västkustflickan skulle känna sig hemma.
1.8. ANTAL SYSKON, KÖN OCH PLATS I SYSKONSKARAN
Med i boet förde LJHi en dotter
Carin som uppfostrades i hemmet som fosterdotter, född 1833. G.m. Fritz von Rothstein 1856, blir chef för ljusfabriken i 5 år, senare lantjunkare. Dock revisor och delägare i LSAB.
Hedvig f. 1834, ogift, något klent begåvad.
Bertha f. 1836, g.m. Pontus Kleman med en dotter Bertha, f. 1857, gift Erik Nordenson
Clara f. 1839, g.m. Ludvig von Platen
* Ebba f. 1840
Anna f. 1841, g.m. Gustaf Retzius
Dessutom var LJHi far till
Edvard Faustman, f. 1852, vars mor var Wendela Hebbe
1.9. FAR- OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Släkten Hierta introducerades i Riddarhuset på 1600-talet med anor i Danmark, Halland och senare Västergötland. Männen var militärer - en tradition som farfadern bröt. Carl Didrik tog studenten i Skara, läste i Uppsala och disputerade i kemi, var lärare, laborator, examinerade och skötte instrumenten och det mineralogiska kabinettet. 1798 blev han räntmästare vid UU; bland annat organiserade han spannmålsförsäljning från universitets olika jordegendomar, såg till att alla fick sina löner. Uppsala var en liten stad med cirka 5000 invånare; hos Hiertas samlades professorer och yngre akademiska lärare om kvällarna i Lutgården vid Sysslomansgatan. 1809 brann 63 hus ner i Uppsala. Bland annat deras hem Lutgården. Farfadern byggde nytt nära Fyrisån där de hade åkrar, hästar, kor, grisar och höns.
Modern, Hedvig Johanna Schmeer, dog när Lars var 3 år.
1.10. FÖDELSEORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS
Stockholm, Nicolai församling, Lilla Nygatan 13 som ägdes av LJH; här hade familjen sin vinterbostad 1841.
1842 på sommaren flyttar familjen till ett hus vid Hammarby sjö mitt emellan stearinfabriken och Barnängen. Ansågs som en bra plats för sommarnöje trots att det låg i ett industriområde. På Stora Fåfängan fanns den skotske skeppsredaren James Paton och strax bredvid hade Frans Schartau (skeppsbroadeln) en sommarvilla.
1.11. UPPVÄXTORT, FÖRSAMLING, GATUADRESSER
Lilla Nygatan 13 de första åren, senare Barnängsområdet som far förvärvar 1848, i ett vackert corps de logi. Lantlig idyll.
Spökslottet på Drottninggatan 110 inköps efter LJH:s död. Här bor Wilhelmina till sin död 1878, Ebba och August L af H, samt de då ogifta döttrarna Hedvig och Anna. Sedan Anna gift sig med Gustaf (1842-1919) bor paret Retzius där, till Annas död 1924.
1908: änkefru Ebba L af H bor på 16, Hamngatan. Sommarhus fanns å Berghem i Drottningholm.
1.12. UTBILDNINGSKAPITAL, EXAMINA
1.12.1. UTBILDNING
Ebba och Anna undervisades i hemmet av guvernant; religionsundervisning gavs av en präst. Guvernanten avlöstes av en informator, tillika präst, undervisade i modersmål, botanik och fysik. Pension i Tyskland i 1855-56 där framför allt språk och humaniora studerades.
I den första Lärokursen för fruntimmer 1859 vid Seminarium för bildande av lärarinnor, deltog båda flickorna i - P. A. Siljeström (1815 1892) var god vän med fadern. Pedagogik, hälsolära, matematik, geometri och naturkunskap studerades . De vidareutbildade sig inte till lärarinnor.
1.14. UTLANDSVISTELSER, STUDIERESOR
1855 56 i Tyskland på en flickpension med systern Anna.
Många resor bland annat 1859 reser LJH med Ebba, Anna och Carin med make von Rothstein till Berlin.
m.fl.
"Hon hade erhållit en synnerligt vårdad uppfostran och därtill gjort resor i främmande land, och redan tidigt väcktes hennes intresse för social verksamhet." .
1.15. SOCIALT KAPITAL
1.15.1. UMGÄNGE UNDER UPPVÄXT
( bostad, sommarnöjen)
I bostaden vid Lilla Nygatan 13 var det middag nästan varje vecka för meningsfränder eller kolleger t.ex. Anckarsvärd, Rickert, Louis de Geer, ärkebiskop Wallin, bondeledaren Hans Jansson eller Fredrika Bremer och Jenny Lind när de var i stan.
I Lärokursen för fruntimmer var flickorna Hierta studiekamrater med bl.a. Alida och Jenny Rosander. Därigenom träffade de även Fredrika Bremer.
1.16. VISTELSER I ANDRA FAMILJER
Ej undersökt
1.17. INFLYTELSERIKA SLÄKTINGAR
Förutom familjen har jag inte kartlagt.
1.18. GIFT/SAMMANBOENDE
Gift 1864 med sjökapten/ångbåtsbefälhavare August Lind af Hageby (1830-1888). Han var nr 4 av 8 barn, varav 2 flickor. När August dör, finns 3 bröder och en syster kvar i livet. Fadern: Carl August Ludvig (1799 1853) var löjtnant, ryttmästare, kammarherre samt riddare av Svärdsorden. Farfadern: Carl Jacob (1769 1854), var kvartersmästare, kornett m.m. Modern: Axianne Louis Emele de la Grange (1804 1862), dotter till gen.major Johan Georg de la Grange (1774 1844). De gifte sig 1825.
1.19. ANTAL EGNA BARN
Inga egna barn. Men i testamentet som finns i bouppteckningen kan följande läsas:
"23o Då jag icke har något eget barn som kan taga vård om det, som jag lemnar efter mig, så gifver jag härmed i uppdrag åt min älskade systerdotter fru Bertha Nordenson, född Kleman, som varit som en dotter både åt min älskade make och mig att handla såsom vore hon min dotter, taga emot det som jag lemnar efter mig, särskilt mina papper, räkenskaper och värdehandlingar, hafva vård om dem, och lemna ut till utredningsmännen det som erfordras och som för dem är nödvändigt. Skulle det inträffa att vid min död fru Nordenson ej skulle vara tillstädes eller ej hinna hem i behörig tid, så eger min syster fru Kleman att öfvertaga min qvarlåtenskap, såsom jag gifvit min systerdotter i uppdrag att göra eller ock min syster Hedvig Hierta att till utredningsmannen i mitt dödsbo utlemna mina räkenskaper samt nyckeln till det fack i banken, der jag har mina värdehandlingar förvarade."
//Här kan nameras att i första hand kommer systerdottern, sedan hennes mor = syster till Ebba, som nr 3 nästa syster. Systern Anna talas inte alls om, vilket torde tyda på att förbindelserna dem emellan blivit frostiga, sedan Anna och maken Gustaf Retzuis blivit alltmer konservativa.//
1.20. UMGÄNGE SOM VUXEN
Släkten utgjorde ett stort umgänge.
Under hela uppväxten och framöver nära samarbete och umgänge med den ett år yngre systern Anna, g. Retzius (1841-1924).
Moderns syster Carolina Fröding gift Kock hade en dotter Augusta (1834-1911). Denna Ebbas kusin gifte sig med prof. i kemi vid KTH, F. L. Ekman (1830-1890). Augusta Ekman, f. Kock, deltar i Norrmalmsföreningen från dess start.
Systerdottern Bertha Kleman (1857- 1927), g. Nordenson, efterträdde Ebba som ordf. i Norrmalmsföreningen 1909. Maken Erik N, var ögonläkare och hade ett eget ögonsjukhus, bekostat av familjen Hierta. Annas make Gustaf Retzius fick en professur bekostad av Wilhelmina Hierta före giftermålet.
Med alla sammanslutningar, släktingar, mötesplatser etc. träffade hon mängder av människor och torde ha ett stort umgänge.
Den 23 februari 1887 efter uppslag av Curt Wallis, bildades en sammanslutning "till nytta och nöje för intellektuellt intresserade personer" de flesta redan aktiva i Idun eller Sällskapet Nya Idun. Här ingick bl.a. Retzius, Lind af Hageby, Leffler, Viktor Rydberg, Gyldén, Hildebrand, Karolina Widerström, Rossander, Vinge, Tham, Lesche, Levertin, Linder.
1.21. DELTAGANDE I INFORMELLA KVINNLIGA NÄTVERK
Väninna med Fredrika Limnell, född Forssberg (1816-1892) och deltog i hennes salonger både i stan - på Rödbotorget och på Lyran.
Invald 1885 i Sällskapet Nya Idun - samma år som Fredrika Limnell väljs in.
1.22. DELTAGANDE I FÖRENINGAR, SAMMANSLUTNINGAR, STIFTELSER
Stockholms läsesalong med start 1866.
Bikupan med start 1870
Föreningen för svensk kvinnas eganderätt instiftad 1873, Ebba i styrelsen och tidvis dess sekr.
Stiftelsen Lars Hiertas minne, inrättad 1877, var ständig styrelseledamot.
Föreningen för vård av sjuka i fattiga hem 1888-1908
1.23. MEDVERKAN I STATLIGA KOMMITTÉER, KOMMUNALA NÄMNDER
Inga kända.
1.24. RELATIONER TILL BESLUTSFATTARE, POLITIKER, HOVET
Maken August Lind af Hageby förde ofta båten som fraktade Eugenie, Oscar I:s enda dotter till hennes sommarresidens på Gotland, Fridhem. Troligt är att hon träffade prinsessan Eugenie tillsammans med Fredrika Limnell.
1.25. EKONOMISKT KAPITAL
1.25.1. FÖRMÖGENHET, FAST EGENDOM
Maken äger del i hus i Stockholm samt villan Berghem vid Drottningholm.
Fadern LJH dör 1872, hustru och barn ärver. Ebbas lott förvaltas av maken - först 1874 kommer lagen om gift kvinnas rätt att förvalta och råda över sin egendom, men OBS! med mannens samtycke, eftersom det annars kunde strida mot näringsfrihetslagen. När fadern dör, slutar maken som ångbåtskapten för att dels förvalta hustruns förmögenhet, dels fungera som styrelseledamot och direktör i Liljeholmens Stearinfabriks AB.
Innan modern dog 1978 ägde kvinnorna Hierta 58% av LSAB, vid sekelskiftet 1900 endast 42%. År 1907 köpte systrarna Bertha och Ebba ytterligare aktier; Ebba var svårt sjuk och affären sköttes med Axel Wallenberg som mellanhand.
Ebba äger en tredjedel i huset 110, Drottninggatan, f.d. Franska värdshuset å K. Djurgården och sommarstället Berghem vid Drottningsholm.
I Föreningen för vård i fattiga hem var år 1889 inkomsterna 2.500 kr och utg. 3.186. Föreningen redovisar ingen behållning förrän 1897 (12.000 kr) vilken stigit till 34.000 kr år 1907. Ebba testamenterar 170.000 kr till föreningen 1908 och år 1920 är kapitalet fördelat på 13 olika fonder och uppgår totalt till drygt 215.000 kr.
1.26. RELATIONER TILL EKONOMISKA GYNNARE
Ej undersökt
1.27. SPECIFIKT SYMBOLISKT KAPITAL
1.27.1. INTELLEKTUELLT KAPITAL I SNÄV MENING
PUBLICISTIKEN, FÖRELÄSNINGSVERKSAMHET ETC.
Inget
1.28. AKADEMISKT OCH VETENSKAPLIGT KAPITAL
POSITION
STÄLLNINGSTAGANDEN
Inget eget, men indirekt genom bidrag från stiftelse Lars Hiertas minne.
1.29. POLITISKT KAPITAL
POSITION I POLITISKA ORGANISATIONER (RÖSTRÄTTEN, KVINNOFRÅGAN, ARBETARFRÅGAN, UPPFOSTRINGSFRÅGOR ..)
1.30. KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK
1.30.1. POSITION
Hon startade och drev Föreningen för vård av sjuka i fattiga hem från 1888. Ordförande och kassaförvaltare i den senare kallade Norrmalms sjukvårdsförening under dess första 19 år. Tongivande.
1.31. STÄLLNINGSTAGANDEN
"Hon utöfvade därjämte i vidsträckt mån, men mera i tysthet, välgörenhet i form såväl af hjälp åt nödlidande som i understöd åt allmännyttiga företag." "Stor var den välgörenhet Fru Lind af Hageby utöfvade, och sällan torde någon förgäfves vädjat till henne om hjälp."
1.32. RELIGIÖST KAPITAL
Ej undersökt
1.33. UTBILDNINGSPOLITISKT OCH PEDAGOGISKT KAPITAL
Skrev tillsammans med systern Anna Hierta den motion som gav upphov till K. Högre lärarinneseminariets inrättande 1859. Motionen framlades i Borgarståndet av S. G. Lallerstedt. Övr. pedagogiskt kapital e undersökt
1.34. KAPITAL RELATERAT TILL VÅRDOMRÅDET
Ebba kan ses som bidragande till utvecklande av distriktssköterskor genom sitt arbete i föreningen för vård i fattiga hem 1888 ff. De sjuksköterskor som anställdes var utbildade enligt den tidens sed men arbetade i hemmen och på mottagning, precis som senare distriktsköterskor gör.
1.35. KVINNOPOLITISKT KAPITAL
1.35.1. POSITION
Deltog flitigt i föreningen för gift kvinnas äganderätt men utnyttjade själv inte de friutrymmen som olika lagar tillät. Hon intog i stället en underordnad kvinnoposition och lät maken eller manliga släktingar representera henne i affärssammanhang.
1.36. STÄLLNINGSTAGANDEN
Hon deltog aldrig i FBF som hon ansåg alltför konservativt.
1.37. BOUPPTECKNING
1908: E IX b: 380
Fastigheter:
1/3 av hus och tomt 110, Drottninggatan, tomt nr 3 i kvarteret Kungsten 58.333:33
Besittningsrätt till lgh i Franska värdshuset å Kungl Djurgården 85.000
Besittningsrätt till lgh i Berghem, Drottningsholm 15.500 158.833:33
Lägenhetens rum: balkongrum, salong, sängkammare, gårdsrum, genomgångsrum, jungfrukammare x 2, matsal, frökens rum, gästrum, kök, tambur (10 rum)
Guld och nipper 707
Silver 897
Andra metallföremål
Linne, bl.a. 52 par lakan, 150 örngott108 toaletthanddukar etc 463
Tavlor: 23 oljemålningar, 16 akvareller, 18 litografier o fotografier
74 buteljer vi n 50
Aktier: bl.a. Aftonbladet AB, Liljeholmen (460.530), Sunds AB, Sanvikens Jernverk 732.206:06
Obligationer: bl.a. Jönköpings tändsticksbolag, SCA, Iggesund, Fagersta bruk 67.140:59
Div. fordringar bl.a. av Erik Nordenson, Augusta Ekman, Tor L af H, Hilda Malm, cirka - 43.000
Begravningskostnad 1.806
Summa kronor: 990.038:32
Testamentet reglerar arv till tre svågrar, dvs. bröder till maken med 20-30.000 till vardera. En brorson Ernst L af H ges 21.000 kr. Fru Bertha Nordenson, dvs, systerdotter får 40.000 - "förordnar jag att de skola stå under hennes egen, af hennes man oberoende förvaltning och han däri ej ega giftorätt." Av dessa skall hon utbetala en livränta till frk Törnebohm på 1.000 kr periodvis och i förskott. Bertha N får även 200 av 357 aktier i Liljeholmens Stearinfabrik AB. Fröken H. H Eleonora Stael von Holstein, anställd hos Ebba 14.000:- Goda vännen frk Eva Maria Törnebohm får 3.000 kr
Hon bestämmer även i testamentet att fordringen på Augusta Ekman, kusin, skall efterskänkas.
Sjukvårdsföreningen får 170.000 kr. 10.000 kr skall tillfalla Norrbottens arbetsstugor för barn.
Berghem testamenteras till makens brorson Ernst, dock ej inventarier - glasmålningar för månaderna skall enl löfte ges till Anna Hi Retzius. I testamentet står "Obs! de äro elva ej tolv." Tredjedelen i Drottninggatan 110 delas mellan systrarna Hedvig och Anna. Efter båda deras död tillfaller fastigheten Stockholms högskola.
Lösöret tillfaller systrarna Hedvig och Bertha Kleman (obs! att Anna inte får något)
Det finns en hel del fler förordnanden hur saker skall handskas med och vem, om den utsedda ej är tillstädes, finns hennes önskan om ersättare angiven. Likaså om förmögenheten är mindre eller större än hon beräknat anges vad som skall ökas och minskas.
Undertecknat Berghem på Drottningholm 24 juni 1907 och bevittnat av Birger Lagerwall, Sigrid Lagerwall. Tillägg till testamente 16 juni, 13 juli. [i originalet står avskrifterna i denna ordning]
Bouppteckningen efter maken August 1888 E IX b:345.
Aktier till ett värde av 313.540:13 bl.a.116 i Liljeholmen = 116.000 kr, obligationer: 15.197:08
Begravningskostnad: 1.707 kr
Totalt: 633.625:34 kr
Lägenheten: sal, herrns rum nr 1 och 2, salong, genomgångsrum, sängkammare, gästrum, toiletterum, jungfrukammare, kuskens rum, handkammare (strykbrädor men även säng, lavoir, kommod, klädskåpsidengardiner, fällbord etc), veranda, kök och tambur (11 rum+) på Drottningsgatan 110.
//fadern LJHi 1873: E IX b: 322, båda i RA, en SSA.//
Dödsruna i DN 23 jan 1908, en liten annons samma dag fanns införd, undertecknad av systrarna.
