Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016
Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-meyerson-agda.htm
Content created by ?
Kapitalbeskrivning över Agda Meyerson (sjuksköterska, pedagog, föreningsorganisatör, filantrop)
Agda Sofia * 1866 02 01 i Mosaiska församlingen (bostad i Klara) # 1924 12 27 i Hedvig Eleonora
OgiftSjuksköterska Genomgick sjuksköterskeutbildning vid Sabbatsbergs sjukhus1896 97, kurser vid barnsjukhuset Samariten och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt 1897. Skrev in sig i Röda Korsets sjuksköterskehem 1897, Mäster Samuelsgatan 60 Översköterska vid Bernhardts sjukhem 1998 1907, Linnégatan 21 Föreståndarinna för, sitt eget, syster Agdas, sjukhem med 12-15 vårdplatser, Brahegatan 56 åren 1908 1917. Föreståndarinna för svensk Sjuksköterskeförenings sjuksköterskehem 1917-1924.
Vid Bernhardts sjukhem talar allt för att hon har lön; vid sitt eget sjukhem som hon äger och förestår är det oklart om hon tar ut lön, och i så fall hur stor. Föreståndaretjänsten vid SSF är oavlönad.
Det har inte varit möjligt att finna arkivet för Bernhardts sjukhem. Det troliga är att det var ett mindre sjukhem med cirka 15-20 platser. År 1916 fanns 20 sjukhem i Sth med färre än 25 vårdplatser. Här var hon översköterska, troligen den enda med mer än 1 års utbildning, övriga hjälpsköterskor eller biträden. Vid syster Agdas sjukhem var hon föreståndarinna , ledde och organiserade verksamheten, skrev in och ut patienter. Här varierade platsantalet mellan 12 och 15 under åren. Till sin hjälp hade hon utbildade sjuksköterskor och biträden. Medelvårdtiden vid hemmet varierade mellan 19 och 29 dagar och antalet döda mellan 4 och 12/år.
Herman August född 10 augusti 1835, död 13 maj 1910. 1864 grosshandlare , 1867 kamrerare i Skandinaviska Kredit-Akt-Bol., 1875 grosshandlare, 1876 tjänsteman, 1877 grosshandlare, 1895 kassadirektör på Skandinaviska banken. "När Pappa slutade i banken, var han med i Wilhelm Beckers affär och senare i Wicanders korkfabrik" Han hade perioder av depressioner och andra av uppsluppenhet , det vi skulle kalla manodepressiv psykos. Fick förmyndare sin sista tid. År 1835 öppnade mosaiska församlingen en gosskola, Sofiaskolan, och det är rimligt att anta att Herman gick där. Terminerna var fyra och utbildningen välordnad. Från och med 1879 omvandlades den till en ren religionsskola. Inga belägg finns för hans skolgång. Sekreterare i Israelitiska sjukhjälps- och begravningssällskapets styrelse 1872 1903. Sekreterare i mosaiska församlingens fattigvårdsstyrelse. Andra styrelser?
Betty född Hirsch, född 21 mars 1842, död 1 aug. 1906. Föräldrarna gifte sig den 19 maj 1861 på Hotel Fenix/Phoenix ; Betty nyss fyllda 19 år. Bröllopet föregicks av ett rituellt bad i ett rum utanför synagogan, men hon behövde inte raka av sig håret, som tidigare varit tradition. Betty hade 8 syskon, gick med sin syster Amelie några år i magister Schucks skola, där många var rädda för den stränge och häftige magistern, senare ytterligare några år i Wallinska skolan. De kunde både tyska, franska och engelska. Före giftermålet hade Betty hjälpt till i hemmet och "varit ute i sällskapslivet ett par år" Hennes mor tyckte Betty var det "vackraste och snällaste barn man kunde se" enl GM 1929. Beskrivs som blyg, hänsynsfull, uthållig och full av överseende kärlek och led svårt av makens "nervositet" enl. GM s. 33.
Farfar Lesser Meyerson I adresskalendern 1842-45 stavas han Meijerson (fram till 1858), står som sidenfabrikör, bor på Lilla Nygatan 17, med kontor på Stora Nygatan 28. År 1846-48 benämns han grosshandlare och sidenfabrikör, Stora Nygatan 40. Från 1858 står han som f.d. grosshandlare, bor Stora Vattugränd 12, senare Vattugatan 12. Betty och Herman gifter sig 1861, men Herman har egen adress, Vattugatan 12, först 1864, dvs. i samma hus som farföräldrarna. Farfar var föreståndare i mosaiska församlingen Om farmor vet vi inget än.
Morfar Simon benämns grosshandlare, född 14 augusti 1809, död 5 juli 1888, handlade med manufakturvaror och hade en sidenfabrik. Han gick ofta på auktioner och handlade gärna allt möjligt. Han var nervös, musikalisk och en stor djurvän. Ägde en tid Hedvigsdal i Ulriksdal där de vistades på sommarnöje, där han kunde fiska. De reste ibland - till Karlsbad för mormors gallstensbesvär, Berlin, Paris, Dresden, München och Wien. Mormor Thèrése, född Suber, född 2 mars 1819, död 14 augusti 1905, beskrivs av Gerda M som en kvinna med praktiskt förstånd, varmt hjärta och "framför allt hennes fasta tro på en kärleksfull Gud hjälpte henne inte bara i allt arbete för hem och familj och i egna sorger och bekymmer utan gav henne kraft att räcka till för många andra. Mormor var lättrörd, men inte sentimental, hon pjåskade aldrig med sig själv eller andra. Praktiskt arbete var hennes recept mot sorger och oro."
Född 1866 i mosaiska församlingen (men också Klara), bodde första åren i farfars hus, Stora Vattugatan 12 n.b. i Klara. År 1869 flyttade familjen till Drottninggatan 41, 1 tr där de bodde till 1882. På Blasiholmshamnen 3, i hörnet av Teatergatan, bodde familjen under ett år och från 1883 på adress Blasiiholmshamnen (sic!) 5. Från 1891 till 1907 bor de på Kungsgatan 20, därefter Brahegatan 56. Fader Herman dör 1910, Agda 1924 och Gerda 1929. Detta hus, 5 våningars gathus och 2 våningars gårdshus blir centralorten för flickorna Meyersons liv. Här finns syster Agdas sjukhem till 1917, därefter SSF:s sjuksköterskehem, möteslokaler för SSF samt övernattningsmöjlighet för enstaka gäster. Styrelsen för ålderdomshem för sjuksköterskor har sina möten här från 1919 - Agda är ledamot - och senare även styrelsen för sjuksköterskornas understödsfond - AM är sekreterare. Föreningen De dövas väl, ledd av Gerda Meyerson, börjar sin verksamhet där. Flyttar senare till Smålandsgatan 20.
I 3år läste tvillingarna hemma varpå de började i Åhlinska skolan. VT 1877 finns de i tredje klass och läsåret 1881/82 finns de i åttonde klass. AM: Utbildning i träslöjd på Nääs, Skallsjö, Älvsborgs län 1890 i 6 veckor (30 juli 9 september). Av Otto Salomons föreläsningsserier för kurs 51, där AM var deltagare, framgår att undervisningen omfattade 55 föreläsningar på svenska, 48 på engelska och 10 på tyska. Planeringen var att deltagarna skulle åhöra 60 föreläsningar. Dessa omfattade 10 historiska, där Luther, Comenius, Francke, Locke och Rousseau presenterades, 34 systematiska, där ämnen som arbetsställningar, kunskapsbegär och verksamhetsbegär, ordning och noggrannhet, estetisk bildning m.m. diskuterades. Slutligen 11 föreläsningar i metodik med systematiska övningar. Schemat var fyllt från morgon till kväll där föreläsningar varvades med arbete i slöjdsalen. Pausgymnastik förekom två gånger om dagen. Sjuksköterskeutbildning vid Sabbatsberg 1896/97 slutade då för tiden inte med examen eller legitimation. Påbyggnadsutbildning i barnsjukvård vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus på Hantverkargatan 14A och vid Barnsjukhuset Samariten, Wollmar Yxkullsg. 30, med senare adress Ringvägen 21.
Semesterresa under fem veckor i Norge 1888 tillsammans med Gerda och Maria ?? Vistelsen i Nääs var visserligen inhemsk men många elever kommer från många olika länder, så det kan nästan jämställas med en utlandsresa. Många kom från utlandet - Otto Salomon var känd vida omkring - vilket visar sig i Agdas poesibok eller gästbok där flera av studiekamraterna har skrivit hälsningar eller dikter. Många citerar Shakespere, Longfellow, Kingsley och Ben Johnson. Även Topelius och Vennberg citeras. Hanna Bredvej har gjort en finstämd blyertsteckning i Agdas bok, följd av devisen "Arbeid som en bonde og taenk som en filosof!" År 1912 besökte Agda Meyerson östra Tyskland, Danmark och Finland under 6 veckor på uppdrag av den statliga kommitté i vilket hon var verksam dels som ledamot, dels som sekreterare. Uppdraget gällde att utreda den kvinnliga sjukvårdspersonalens utbildning och arbetsförhållanden. För att kunna jämföra svenska förhållanden med andra jämförbara länders, studerades, förutom i ovan nämnda länder, förhållandena även i västra Tyskland, Wien och England. Tillståndet i Norge och USA undersöktes via inhemska experter och via fackpressen. År 1921 publicerar Agda Meyerson en artikel Reseintryck som avser en resa hon gjort till Tyskland, Schweiz och norra Italien. Under kriget 1914 1918 hade över 120 tyska sjuksköterskor, i behov av vila och rekreation efter invalidisering eller sjukdom, vistats i Sverige med stöd av Svensk sjuksköterskeförening. De hade bott i olika familjer och Agda M var en av centralpersonerna i detta nätverk av sjuksköterskor. På sin resa kunde hon återse många av dem och glädjas med dem åt Tysklands återuppbyggnad, även om det fanns många tiggare t.ex. i Berlin. I Schweiz fotvandrade hon en hel del och reste sedan vidare via S:t Gotthardstunneln till Milano och Genua. I Italien finner hon att de flesta sjukhus är uppförda antingen genom enskilda donationer eller av välgörenhetsordnar. En grundlig beskrivning görs av ett palatsliknande sjukhus i svart och vit marmor och med kolonnader som uppförts under 1880-talet till en kostnad av cirka 7 miljoner. Här arbetade franska nunnor och italienska sjuksköterskor med en utbildning på cirka 1 år. Huruvida detta var en nöjesresa eller en arbetsresa är svårt att avgöra; jag tror att Agda Meyerson aldrig kunde lämna tanken på sitt arbete och sina uppgifter även när hon var på semester.
Förvaltade väl det nedärvda kapitalet och förmerade det genom utbredda kontakter inom sjukvårdens område - läkare, politiker och sjuksköterskor. Genom filantropiskt och ekonomiskt sinnade släktingar på såväl fars- som morssidan samt kontakter inom judiska församlingen kunde hon "förvalta sitt pund", köpa hus och inrätta sitt föreningsliv där.
Under barndom och uppväxt, fanns en stor kontakt med släktingar, framför allt på mödernet, dvs. mormor och morfar och moderns syskon och familjer. Men farfar var också viktigt; han var föreståndare i judiska församlingen och fadern var verksam i socialt arbete inom församlingen. Familjen M levde några somrar på Lidingö, där de badade, red och idrottade samt umgicks med "pappas systrar med familjer och flera andra judiska familjer". Föräldrarna hade hästar i Davidssons stall och de red mycket. Några somrar i Södertälje och umgicks bl.a. med Levy och Edeline Eliasson. Moster Amelie var gift med Joseph Rubenson, en förnäm judisk släkt, satt i stadsfullmäktige, medlem i drätselnämnden förutom egna affärer. De bodde i samma hus som morföräldrarna. Morfars bror Abraham Hirsch var gift med Hermans (faderns) syster Pauline. De bodde i sitt eget hus, Stora Nygatan 12 och hade musikförlag och musikhandel. Familjen bodde i 2 våningar i samma hus och hade "många trevliga tillställningar med sång och musik" där framträdande musiker deltog. Juldagen åts alltid middag hos morbror Oscar Hirsch. Kusin med Axel Hirsch, verksam i Svenska Fattigvårdsförbundet m.m.
Inga egna barn; brorsbarnen var nära; när brodern Hjalmar dör är sönerna 14, 7 och 3 år gamla: Herman 1891 19xx, Nils Hjalmar 1898 1993 och Sven Birger 1902 1982.
Släkten synes central hela livet. Umgicks framför allt med systern Gerda, med sjuksköterskekolleger i Sverige och Norden, även Tyskland.
Vice ordf. i Svensk sjuksköterskeförenings första styrelse. Ledamot i direktionen för Eira sjukhus, suppl 1919, vice ordf. 1920-1924; styrelsen för ålderdomshem för sjuksköterskor från 1919 och senare även styrelsen för sjuksköterskornas understödsfond - AM är sekreterare.
Moderns bouppteckning slutar på +363.940 kr; ärvs av den omyndige maken, två döttrar och tre barnbarn. Faderns bouppteckning slutar på +311.284 kr. Inget testamente men två döttrar och den döde broderns tre omyndiga söner ärver honom. Alltså fick Agda M cirka 100.000 kr år 1910. AM köper ett femvånings stenhus med gårdshus på två våningar, adress Brahegatan 56 och lagfart erhållen 15 juli 1907. Tax. Värde 210.000 kr, men en inteckning på 70.000 finns.
AM:s professionella kompetens skattades högt; 1909 väljs hon som en av två sjuksköterskor att uppvakta Ida Geijer inför hennes pensionering på 60-årsdagen. Hon var utvald. 1910 väljs hon till svensk sjuksköterskeförenings första vice ordf. Hon är en god organisatör, arrangerar repetitionskurser för sjsk mellan 1911 och 1922. Hon var kursledare, engagerade föreläsare, höll kontakt med deltagarna, ordnade inkvartering (de kom från hela Norden). Sekreterare och ledamot av statlig utredning ang. kvinnliga personalens utbildning och arbetsvillkor 1912-1916 samt utredning om statligt bidrag till distriktsköterskors löner, lämnad 1918.
AM har stor tilltro till "kunskapens förmåga att verka lyckobringande" - hon undervisar var hon är; i kurser, artiklar, föredrag. Hon är grundlig, läser på väl och frågar sig fram - hennes översiktsartiklar över kirurgins, barnsjukvårdens eller distriktssjukvårdens utveckling är väldokumenterade, liksom hennes omfattande frågeformulär till alla berörda i de statliga utredningarna. Att samla information, bearbeta och ge vidare är en variant på hennes pedagogiska nit. Att aldrig säga nej till något som kan vara bra för en annan synes vara en ledstjärna. Inställningen överensstämmer med en mitzva inom judendomen - det finns många - och visar sig i hennes outtröttliga arbete på att hjälpa andra, i behov av stöd och hjälp. De rörde sig om sjuka på sjukhemmen, om sjuka och döende/döda inom mosaiska församlingen, om kvinnliga konvalescenter, om tyska sjuksköterskor som skadats i första världskriget, om utslitna eller sjuka kolleger som inte längre orkar arbeta etc.
Under 16 år, olika perioder var AM ledamot av Chevra Kaddischa, det israeliska sjukhjälps- och begravningssällskap, som finns inom alla judiska församlingar världen över. Hennes position gav insyn i många familjers förhållanden.
Det kan synas märkligt att hon så självklart vistas i två skilda religiösa miljöer; inga som helst övergångsproblem har kunnat iakttas. I den svenska protestantiska världen finns inga belägg för att hon var aktiv rent religiöst, men hela sjukvården under hennes tid var färgad av den kvinnliga kallelsetanken, morgonböner förekom på institutionerna och under konvalescentvistelser på landet var kyrkobesök legio.
Som vice ordf. i SSF såg hon till att rep. kurser kom igång för att höja sjuksköterskornas kompetensnivå. Samtidigt fick de tillfällen att möta varandra, en viktig ingrediens i föreningsbildandet och för att höja den professionella medvetenheten. Såväl utbildning som mötesplatser är centralt i formandet av en enad sjuksköterskekår i landet. Alla hennes artiklar i svensk sjukskötersketidning kan ses som inslag i samma strävan. Ett 30-tal artiklar mestadels i Sjukskötersketidningen.
AM höll sig inom sin sfär och arbetade hårt "kvinnopolitiskt" för sjuksköterskornas sak. Men i kampen för kvinnlig rösträtt såg vi henne aldrig i främsta ledet.
Vem var det? Biografier över bortgångna svenska män och kvinnor samt kronologisk förteckning över skilda ämbetens och tjänsters innehavare. Stockholm: P.A: Norstedt & Söners Förlag, 1944. Är en samlingsvolym av tidigare Vem är det? vars första årgång utkom 1912. AM har 7 rader: "Sjuksköterska, f. i Sthlm 1/2/66 av dir.Herm. M. o. Betty Hirsch, d. 27/12/24; tillh. R. K. fr. 98, öv:sköt. v. Bernhardts sjukh. i Sthlm 98, förest. f. syster Agdas sjukh. 08, f. Sv. sjuksköt. fören. hem 17." Vem är det? 1920. Uppslags- och handbok över samtida kända svenska män och kvinnor utgiven av Erik Thyselius. Här har AM 11 rader. Här står att hon är tvilligsyster, gått på Nääs, kurs på Sabb, barnsjukhus, v. ordf. i SSF, sekr. i sjuksköterskeyrkeskomm. 12- Samma text fanns redan 1912.
Svenska kvinnor i offentlig verksamhet. Uppsala, 1924. Inbjudan utgick till ca 3000 kv att beskriva sig själva; en del avvisade idén, andra svarade inte. ... Tvillingarna Meyerson har vardera 12 rader. Här finns med att hon rest till Da, Fi och Ty med statsunderstöd i samband med utredningen 1912-16. Styrelseled. i Ålderdomshem för sjuksköt. led. och sekr. i centralkommittén för sjuksköterskornas understödsfond. Styrelseled. i Isrelitiska sjukhjälps- och begravningssällskapet, styr. led. och inspektris för Föreningen Byle gårds k-hem, led. av direktionen för sjukhuset Eira; suppl. i flera föreningars styrelser. Utgivit: En blick på utvecklingen av Sveriges sjukvård ..., anteckningar om barnsjukvårdens..... "Sv. R. K. sm.; Pr. R. K. sm." Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden. Biografisk uppslagsbok utarbetad av Walborg Hedberg och Louise Arosenius på uppdrag av Årsta-utställningens centralkommitté. Stockholm: Albert Bonnirs förlag 1914. (Över nu levande kvinnor) AM har 22 rader. Genomgick Nääs 1890. Anställd i Röda Korsets tjänst 1897-98, Bernhardts 98-06, syster Agdas 07 ....... ; i föreningen Sommarhem för konvalescenter sedan 1913. sekr. i utredningen 1912-
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016