Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016
Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-meyerson-gerda.htm
Content created by ?
CSN, Föreningen dör dövas väl mm. Den betalda verksamheten var skriftställeriet.
CSN privat initiativ Arbeterskehemmen privata Föreningen Dövas väl privat
(För lärarinnor och skolledare (rektor/föreståndarinna) indelning i typ av undervisningsanstalt: universitet, seminarium, flickskola, samskola, läroverk, folkskola.) Verksamhetens karaktär är obunden filantropi, arbetet förlagt till olika adresser. En del av verksamheten sköttes från hemmet.
Fadern Herman August Meyerson direktör Betty Hirsch 1842-1906
(som sagt, "mättillfällen" för uppgifter som senare ska infogas i datasetet bör om möjligt vara faderns yrke och position när dottern är (1) tio år gammal, (2) när dottern antingen flyttat hemifrån eller är tjugofem år gammal, (3) höjdpunkten i faderns karriär. Men i denna kapitalbeskrivning ska det här och annorstädes kunna finnas fylligare uppgifter.
Modern gick på Wallinska skolan. Detta påverkade modern i religiöst avseende. (Meyerson 1929)
5 barn, första sonen Harald dog tidigt. (Meyerson 1929) En tvillingsyster, brodern Hjalmar gifte sig och fick barn. Harald 1862-1863, Hjalmar 1864-1903 (gift med Ada Nordström 1869-), Agda Sofia 1866-1924, Sven 1873-76
Morföräldrar: Simon Hirsch 1809-188 gift med Thérèse Suber 1819-1905
(bra namera församling, det torde bli brukbart när vi vill aggregera uppgifter om det geografiska. Men jag upprepar att denna kapitalbeskrivning kan vara utförlig, skriv ned vad ni hittat, t.ex. gatuadressen, antal rum etc om ni vet sådant.) Gerda ör född i en av Stockholms innerstadsförsamlingar rent rumsligt, men hon är också född i en "icke-teritoriell" församling, nämligen den mosaiska.
Inget utbildningskapital egentligen
Hemundervisning och därpå studier vid Åhlinska skolan i Sthlm SBL + Åhlinska skolans arkiv SSA Språk och konststudier i Dresden. (SBL) Sociala studier i Tyskland Holland och Schweiz. (Lundström + SBL)
Konst och språkstudier i Dresden, sociala studier i Tyskland, Holland och Schweiz (SBL) 1888 gör hon och systern och en väninna, Maria, en rundresa (för 89 kr och 95 öre) i Norge. GM för dagbok, i försättsen är inmonterat en bild på de tre i resdräkter och med konstfullt arrangerade toppluvor. De ser modiga ut!)
Med sig i livet fick hon och systern en säkerhet i social position, men också den ekonomiska oro som fanns med de spendersamma männen!
Det fanns mycket inflytelserika släktingar, ex mecenater. För Gerda spelade säkerligen den yngre kusinen Axel Hirsch stor roll eftersom han kom att verka inom samma filantropiska krets som hon själv. Släktingar hade även stor betydelse inom judiska församlingen.
Gerda bor endast under mycket begränsad tid i eget hem. Först i barndomshemmet, sedan flyttar hon till systern Agdas fastighet, dår bor hon tillsammans med fadern till dess han dör. Så har hon en egen lägenhet, men småningom byter hon och Gerda med brorsonens familj som behöver större och då bor de tydligen återigen tillsammans.
GM bekymrar sig för sina brorsbarn, de lever enligt henne ett alltför utsvävande liv. Hon har också ett mycket nära förhållande till brorsonen Hermans döttrar Gun-Marie (f 1919) och Vera (f 1921). Herman med familj bopr också på Brahegatan och flickorna springer ut och in hos Gerda. Gerda skriver, regisserar och spelar pjäser med flickorna och deras lekkamrater. (Information från Gun-Marie Langenskiöld i dec. 01)
Det som är anmärkningsvärt är att GM faktiskt umgås med de kvinnor som är föremål för hennes omsorg. Hon vill dela allt med dem. (Hirsch 1943) Ett Hem för arbeterskor inrymdes också i fastigheten på Brahegatan, dvs på denna prestigefyllda adress uppläts en våning för arbetande kvinnor, man höll inte filantropins föremål från sig. (Uppgift om arbeterskehemmet på Brahegatan från Gun-Marie Langenskiöld.)
Främst var hon igångsättare av föreningar, CSA och Dövas väl till exempel.
Den gedigna utredningen och hemarbetsutställningen 1907 skulle nog kunna jämföras med våra dagars offentliga utredningar, trots att det var CSA som uppdragit den. ( Svenska hemarbetsförhållanden. 1907)
Man kan i breven till N Beskow och Ellen Key se hur hon närmar sig de inflytelserika när hon ber om deras medverkan eller hur hon tigger X Bonnier om bidrag till sin verksamhet. Orädd men återhållsam skulle jag uttrycka det jag ser i dessa brev.
(varmed avses tillgångar -- erkännande, anseende, professionell kompetens etc -- som värderas högt inom bestämda verksamhetsområden och fält (kultur, vetenskap, utbildning, hälsovård, kvinnopolitik etc)
Hennes gärning är knuten till filantropin som CSA och Dövas väl. Men hur detta mottogs kan vi se i att hon bara nämns i förbigående när Bokholm skriver om A Montelius och att hennes banbrytande praktiska handlande när det gäller de döva i en nyskriven historik över döva i vårt land helt glöms bort. (GM verkade för de hörselskadade inte utifrån ett välgörenhetsperspektiv utan t ex med läkarinsatser)
GM har en religiös problematik som också ger henne en position i en religiös sfär: hon föds i den judiska minoriteten och hon dör och begravs som judinna. Men till sin övertygelse är hon kristen. 1908 publicerar hon - under eget namn - boken Världens ljus. Tankar om Jesus och hans lära. Brev till en judisk väninna. Hon förmår sig inte att konvertera. Brevväxlingen mellan henne och Natanael Beskow omfattar sammanlagt 55 brev: 54 från Gerda och ett från honom. Temat är i stort denna existensiella problematik.
GM är biograferad i Lundström, Hedberg & Arosenius, SBL, Sv m&k. Hon är dessutom avbildad i svenskt porträttgalleri. Med bio- och bibliografiska uppgifter. Del 15. Utgifvet af Sigrid Leijonhufvud. Sthlm 1900: Hasse W Tullbergs förlag. (Där är hon "Vitter förf." och de tre fiktionsböckerna tas upp.
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016