Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/kap-montelius-agda.htm
Content created by
.
Född 1850-04-23 på Ullvi gård utanför Köping [Bokholm 2000, p. 46; jfr SBL bd 25 p. 684]
Död 1920-10-27 i Stockholm [SBL bd 25 p. 684]
Den biograferade kvinnans NAMN Montelius, Agda Georgina Dorothea Alexandra
(dels grovt, såsom lärarinna, sjuksköterska, publicist, dels finare, vid behov.) Filantrop, ledande funktioner i organisationer.
(För lärarinnor och skolledare (rektor/föreståndarinna) indelning i typ av undervisningsanstalt: universitet, seminarium, flickskola, samskola, läroverk, folkskola. namera också om verksamhet sker i hemmet; t.ex.skriver Anna Branting sina recensioner i hemmet, bedriver Ellen Fries sin forskning i hemmet osv. Säger något centralt om deras villkor). Torde ha gjort mycket arbete i hemmet. Makarna Montelius hem på var viktigt för organisationslivet i Stockholm.
(Viktigt är hur ekonomiska tillgångar används -- för att leva rullan, för att skänka bort till goda ändamål, i företagsamhet. Och vem som kontrollerar dem, kvinnan själv eller maken eller manlig släkting).
(vi definierar stipulativt uppväxtperioden till att omfatta tiden från födelsen fram till då dottern antingen flyttar hemifrån eller är tjugofem år gammal) Vid AMs födelse 1850 var fadern överstelöjtnant vid Västmanlands regemente [Bokholm 2000, p. 46], Under AMs första 17 år flyttade familjen ofta: Köping, Västerås, Uppsala, Stockholm, och 1867 till Jönköping. [Bokholm 2000, p. 47] Vid flytten till Jönköping var AM 17 år gammal [Bokholm 2000, p. 49]. 1871 flyttade familjen Reuterskiöld från Jönköping till Stockholm.
("mättillfällen" för uppgifter som senare ska infogas i datasetet bör om möjligt vara faderns yrke och position när dottern är (1) tio år gammal, (2) när dottern antingen flyttat hemifrån eller är tjugofem år gammal, (3) höjdpunkten i faderns karriär. Men i denna kapitalbeskrivning ska det här och annorstädes kunna finnas fylligare uppgifter). Far: generallöjtnanten och statsrådet Fabian Reuterskiöld [Bokholm 2000, p. 46], född 1804, död 1891 [Sv Uppslagsbok Band 22 1937 spalt 876]. Samtliga förnamn: Alexander Fabian Zefanis [SBL bd 25 p. 684]. Familjen Reuterskiöld var adlig. Faderns yrke: Vid AMs födelse 1850 var fadern överstelöjtnant vid Västmanlands regemente [Bokholm 2000, p. 46], vid AMs tioårsdag 1860 var han överste och chef för Hälsinge regimente, vid AMs tjugoårsdag 1870 var han generallöjtnant och dessutom statsråd och chef för lantförsvarsdepartementet [Sv Uppslagsbok Band 22 1937 spalt 876]. Förespråkare för skarpskytterörelsen. Under AMs första 17 år flyttade familjen ofta (Köping, Västerås, Uppsala, Stockholm och Jönköping).
Mor: Charlotta Reuterskiöld, född Schenström, bruksägardotter [Bokholm 2000, p. 46]. Samtliga förnamn: Anna Brigitta Charlotta [SBL bd 25 p. 684] Modern Charlotta Reuterskiöld var klen, ofta sängliggande, reumatisk huvudvärk [Bokholm 2000, p. 48]
(namera om barnen dör en förtidig död) AM föddes 1850 som sladdbarn, hade syster (då tio år) och två äldre bröder (då 12 och 16 år). Storasystern Emilie (tio år äldre än AM) var från 18 års ålder sängliggande i obotlig sjukdom som yttrade sig i krampanfall. [Bokholm 2000, p. 48]
(bra namera församling, det torde bli brukbart när vi vill aggregera uppgifter om det geografiska. Men jag upprepar att denna kapitalbeskrivning kan vara utförlig, skriv ned vad ni hittat, t.ex. gatuadressen, antal rum etc om ni vet sådant.) Född 23 april 1850 på Ullvi gård utanför Köping [Bokholm 2000, p. 46; jfr SBL bd 25 p. 684]
(Utbildningsanstalter, privata/offentliga...) Hammarstedtska flickskolan i Stockholm, som var förlagt till det s.k. Brunkebergs hotell [Bokholm 2000, p. 47]. Viktigast att lära sig franska [se vidare om Hammarstedtska flickskolan Bokholm 2000, p. 47f] Konfirmationspräst var Johannes Rohtlieb, kyrkoherde i Tyska församlingen. [Bokholm 2000, p. 47f]
Maken Oscar Montelius förstås inflytelsrik.
Anna Hierta-Retzius var AMs moster [Bokholm 2000, p. 31]. Efter hand fientliga relationer till Anna Hierta-Retzius. AMs svärmot Clara Montelus hade varit med om att bilda Stockholms allmänna fruntimmersförening för vård av kolerabarn, som var en av Sveriges första fruntimmersföreningar. [Bokholm 2000, p. 32f]. Clara Montelius var även första direktrisen för Maria församlings arbetsförening som bildades 1865 [Bokholm 2000, p. 34] Över huvud erbjöd familjen Montelius för AM ett slags "tankekollektiv" med inriktning på att hjälpa de nödställda [Bokholm 2000, p. 38, 54]
(Med vem? Mannens/sambons yrke och position. Eller bor upp i mogen ålder hemma hos föräldrarna. Eller härbärgerar förälder i det egna hushållet. namera om möjligt även ev. boende med hembiträde) Gift 20 sept 1871 i Sthlm, Adolf Fredrik, m prof Gustaf Oscar Augustin [SBL bd 25 p. 684]. Först amanuens vid Kungl. Vitterhets Historie och Antivitets Akademien, senare utnämnd till professor vid Statens historiska museum och till professor vid Vetenskapsakademien, riksantikvarie. AM hade träffat Oscar tidigt, som sextonåring och kanske ännu tidigare, familjerna och Montelius umgicks, inackorderades hösten 1868 i Monteliuska huset på S:t Paulsg 11. [Bokholm 2000, p. 49]
Bostad S:t Paulsgatan 11 i Maria Församling, Stockholm. Detta hus var maken Oscar Montelius hem under hela hans levnad. [Bokholm 2000, p. 41].
Mycket stort umgänge. Ovän med makarna Retzius (Gustaf Retzius och Anna Hierta-Retzius) fr.o.m. 1899 [Bokholm 2000, p. 288]. Här framstod AM som Ellen Keys försvarare medan Anna Hierta-Retzius attackerade Ellen Key. Inom familjen Montelius kallades Anna Hierta-Retzius "110-an".
Ordf i Maria skyddsförening 1879-1893 [enl Bokholm, Sif 2000, p. 12; SBL bd 25 p. 684 anger 1892 som slutår]. Började där strax efter sitt giftermål 1871 som "skyddsfru" [Bokholm 2000, p. 54] Ledamot av Sällskapet Nya Iduns nämnd 1885-1901, Vice ordf 1887-1900, ordf där 1900-1901 [Bokholm 2000, p. 348; SBL bd 25 p. 684 anger 1892 som startdatum] Ordf i styrelsen för Föreningen för välgörenhetens ordnande (FVO) 1889-1911, vice ordf där från 1912 till sin död 1920, förest för FVO:s centralbyrå 1892-1910, inspektör där från 1911 [SBL bd 25 p. 684; Bokholm 2000, p. 348]. AM var en av grundarna av Föreningen för välgörenhetens ordnande [Bokholm 2000, p. 12], fungerade som heltidsarbetande byråföreståndare. Enl Bokholms bedömning [Bokholm 2000 p 62] var uppgifterna inom Föreningen för välgörenhetens ordnande de viktigaste som AM åstadkom på filantropins område. Medlem av Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård sedan dec 1885 [Bokholm 2000, p. 61]. Vice ordf i styrelsen för Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård från 1900 [Bokholm 2000, p. 61] [SBL bd 25 p. 684 anger från år 1901] till sin död 1920. Sällskapet hade stiftats 1827 på initiativ av kronprinsessan Josefina [Bokholm 2000, p. 59], och kronprinsessan Victoria förblev ordförande även sedan hon 1907 tillträtt som drottning. Det var i praktiken vice ordf dvs AM som ledde arbetet [Bokholm 2000, p. 61] Vice ordf i Centralförbundet för socialt arbete (CSA) 1903-1909 [SBL bd 25 p. 684] Ordf i Fredrika Bremer-förbundet från 1903 [SBL bd 25 p. 684; Bokholm 2000, p. 348] Ledamot av styrelsen för Svenska fattigvårdsförbundet (AFF) och av dess arbetsutskott och barnavårdsbyrå från 1909 [SBL bd 25 p. 684; Bokholm 2000, p. 12]
Hördes av lagberedningen ang dess förslag till revision av äktenskapslagstiftningen våren 1912 [SBL bd 25 p. 684] Ledamot av Maria församlings fattigvårdsstyrelse från 1914 [Bokholm, Sif 2000, p. 12, 1913 enl SBL bd 25 p. 684].
Som vice ordförande för Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård var AM direkt underställd kronprinsessan, senare (1907) drottningen Victoria som var ordf. [Bokholm 2000, p. 59ff]
(varmed avses tillgångar -- erkännande, anseende, professionell kompetens etc -- som värderas högt inom bestämda verksamhetsområden och fält: kultur, vetenskap, utbildning, hälsovård, kvinnopolitik etc) Ser vi som överrubrik; här skriver vi dock även in den övergripande bilden av erkännande, anseende, professionell kompetens inom "sfären".
Medelstort intellektuellt kapital Fungerade som sin makes assistent, skötte många av hans göromål under hans resor, skötte en del av hans korrespondens, deltog i redigerandet av Nordisk tidskrift och bistod honom i hans arbete som amanuens vid Statens Historiska Museum. Läste korrektur etc. Väl insatt i arkelogiska spörsmål. 1879 AM invald i Svenska sällskapet för antropologi och geografi [Bokholm 2000, p. 51f]
PUBLICISTIKEN, FÖRELÄSNINGSVERKSAMHET, ATT OFTA OMNÄMNAS I ANDRAS DEBATTINLÄGG O. LIKN.
Litet akademikt kapital, ganska litet vetenskapligt kapital POSITION (AKADEMISK STÄLLNING) OCH STÄLLNINGSTAGADEN (INSATSER OCH UTSPEL I AKADEMISKA FÄLTET)
(Relationerna mellan politiskt kapital och kvinnopolitiskt kapital bör förtydligas; det gör vi successivt) AM bildade tills m särsk Emilia Broomé Förenade rösträttskommittéen med medlemmar från både en höger- och en vänsterfalang. AM var med om att bilda Fredrika Bremer-förbundet 1884. Från 1903 till sin död var hon förbundets första kvinnliga ordförande. [SBL bd 25 p. 685; Bokholm 2000, p. 12] AM såg de kvinnliga rösträttsföreningarna som löftesrika tecken på en "vaknande medborgaranda hos kvinnorna". 1899 överlämnade AM tillsammans med Gertrud Adelborg den stora rösträttspetitionen till statsminister Boström. Fem år senare var AM en av de sv representanterna vid den första internationella rösträttskongressen i Berlin. [SBL bd 25 p. 685] AM kortvarigt ordf 1900-1901 för Sällskapet Nya Idun (efterträdde Ellen Key) [Bokholm 2000, p. 288f] Wahlströms numera klassiska verk Den svenska kvinnorörelsen (1933) inleds med ett porträtt av AM som den "svenska kvinnosakens representant i dess allsidigaste bemärkelse". [SBL bd 25 p. 685]
Mycket stort filantropi- och socialpolitikkapital
"M:s sociala hjälparbete började i mer blygsam skala på 1870-talet i den egna församlingen, Maria Magdalena i Sthlm, för att sedan växa ut till att omfatta Sthlm och hela landet. Hon var med om att bilda FVO i Sthlm 1889 och CSA 1903, var FVO:s i Sthlm förste ordförande och därefter v ordförande samt senare föreståndare och inspektör." [SBL bd 25 p. 684] Valdes 1917 (vid 67 års ålder) till Maria församlings första fattigvårdsdirektör. [Bokholm 2000, p. 12]
Stort utbildningspolitiskt och pedagogiskt kapital
"Lydia Wahlström, som var studierektor vid Åhlinska skolans gymnasium, där flickor kunde ta studentexamen, brukade se till att hon fick kvinnliga examensvittnen, som även kunde fungera som förebilder för de kvinnliga studenterna. I de sammanhangen var M självskriven." [SBL bd 25 p. 685]Verkade bl inom ramen för FBF för yrkesutbildning för flickor [Bokholm 2000, p. 271ff], bl.a. för kvinnlig yrkesskola i kommunal regi [Bokholm 2000, p. 276]. De tre yrkesskolor AM och FBF var engagerade i (Rimforsa hushållsskola för utbildnings av lärarinnor, Apelryds fruktodlings- och trädgårdsskola, samt en trårig yrkesskola i sömnad) var avsedda för medelklassens döttrar, dvs praktiskt lagda flickor från "bildade hem" [Bokholm 2000, p. 277].
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated 4 July, 2016