Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-nilsson-ada.htm
Content created by ?
AN:s huvudsakliga verksamhet utgjordes av den privata praktiken. hon slutade när hon var runt 80 år pga dålig syn. Arbetet som ansvarig utgivare var också privatfinansierad.
Hon bedrev egen praktik för kvinnosjukdomar. Dessutom bedrev hon föreläsningsverksamhet och fungerade som ansvarig utgivare för tidskriften Tidevarvet.
Källa; Svenska män och kvinnor 1949, Sveriges Läkares historia 3e delen, Ada Nilsson; Barrikaden valde oss; 25 år ur en kämpande förenings historia 1949
Albertina Juliana Hulander, född 1842, död 1890. Moderns ev utbildning och yrkesverksamhet okänd. Mamman hade tre bröder och många kusiner som besökte Toarp på loven.
Läste med guvernant som liten, tillsammans med äldre systrar. Vid tolv år började hon i Lyceum för flickor i Stockholm. Hon beskriver det själv som en reformskola, som betydde mycket för henne. Hon läste med sjätte klass i ämnena historia och kristendom, i övriga ämnen läste hon med fjärde klass. Tog studenten vid 18½ års ålder
Mormorsmor hette Stomberg, mamma till sju barn men utan man. Hon gjorde ett stort intryck på Ada. Hon hade en skjutsstation - där resande bytte hästar på gränsen mellan Småland och Västergötland.
Hon växte upp på landet, i en trakt som delvis var starkt influerad av scharatuanska präster, dock ej hennes hemsocken Gällstad. Morföräldrarna dock strängt religiösa. Familjen tycks ha varit välbärgad med tanke på att hon läste med guvernant. Två äldre systrar, Ada var lillasyster. Stor släkt med många kusiner som besökte familjen. Föräldrarnas tidiga bortgång måste ha präglat den unga Adas liv. Vid faderns bortgång vad Ada 13 år, vid moderns 18 år. Hon fick då en förmyndare. Hon började vid tolv års ålder i en reformskola - Lyceum för flickor i Stockholm, vilket troligen hade stor betydelse för hennes vidare utveckling. Källa: Ada Nilsson; Glimtar ur mitt liv som läkare 1949
När modern avled upplöstes hemmet och Ada hade lämnat hemmet för att bosätta sig i Stockholm. Under läkarstudierna fick hon småningom bostad hos familjen till en god vän; Sigrid Millraths mors hem. Modern var gift med sekr i medicinalstyrelsen, Anton Edvard Holmberg. Ada höll ihop med den familjen så länge de levde. Sigrid Millrath kom småningom att arbeta som amanuens vid Nordiska museet och blev också Hafzelius högra hand (Skansen). Källa: Ada Nilsson; Glimtar ur mitt liv som läkare 1949
Studieresor till kvinnokliniker i Heidelberg, Freiburg, Berlin och Munchen hösten 1903 Genomgått fortsättningskurs i gynekologi vid Frauenklinik i Dresden okt-nov 1903, Wien 1909, Paris 1910 och 1913.
Under studietiden träffade hon redan under den inledande studieperioden i Uppsala sin blivande livskamrat, läkaren Alma Sundqvist. Med henne sammanlevde hon senare. Källa: Ada Nilsson; Glimtar ur mitt liv som läkare 1949, Hjördis Levin; Kvinnorna på barrikaden 1997
Ada hade en mängd vänner med liknande intressen av att förändra samhället och framför allt kvinnors villkor. De fanns i föreningen Verdandi (där bland andra Karl Staff, Knut Wicksell och Ellen Key fanns), i Föreningen Frisinnade kvinnor ( Emilia Brommé, Ezaline Boheman, Marika Stiernstedt, Elin Wägner, Else Kleen m fl), i redaktionen till tidningen Tidevarvet (med Elin Wägner och Carin Hermelin som redaktörer)och i Fogelstadsgruppen ( med bl a Elisabeth Tamm, Elin Wägner, Honorine Hermelin, Karin Holmgren, Kerstin Hesselgren, Emilia Brommé, Gulli Petrini, Anna Whitlock, m.fl). I FFK fanns från början flera kvinnliga läkare; Karolina Widerström, Julia Kinberg, Alma Sundqvist, Ada Nilsson, Gerda Kjellberg, Andrea Andreen och Anna-Klara Romanus (Hjördis Levin 1997, s 15)Även Alexandra Kollontay deltog vid något möte. Till vännerna hörde också radikala manliga debattörer som Hinke Berggren, Dr Steenhoff advokaterna Henning von Melstedt, Hugo Lindberg och Knut Wicksell. Källa: Hjördis Levin Kvinnorna på barrikaden 1997, Ada Nilsson; Barrikaden valde oss 1949
Vän till Karl Staff. I samband med borggårdskrisen tog Ada tillsammans med en annan kvinnlig läkare Julia Kinberg, initiativ till att bilda Frisinnade kvinnors förbund år 1914 för att sluta upp bakom Staff och hans regering, som hon upplevde baktalades å det grövsta. Hon var också nära vän med Nathan Söderblom som hjälpte henne vid många tillfällen i livet. Källa; Glimtar ur mitt liv som läkare 1963
AN bedrev ett mycket aktivt liv, där fritid, privatliv och föreningsliv flöt samman i en samvaro, i vilken Ada tycks ha spelat viktiga ledande roller. Det är sannolikt att hon hade ett synnerligen rikt förgrenat nätverk vänner och bekanta bland stadens kvinnor.
Sakkunnig i skolkommisionen ang fysisk fostran 1921 Sakkunnig i moderskapsskyddssakkunniga 11 nov 1927- 26 augusti 1929 Källa: Ur svenska män och kvinnor 1949 samt Sveriges läkares historia, 3e delen
Förutom ovanstående och nämnda artiklar inom specialiteten gynekologi, samlade hon inte något vetenskapligt kapital, utan koncentrerade istället sina krafter till samhällsdebatten och samhällsförändringar som gynnade framför kvinnor och barn.
Hon ansåg sig egentligen inte tillhöra något politiskt parti, även om hon var och förblev liberal. Hennes engagemang inom kvinnliga frisinnade föreningen såg hon som politiskt, dock inte som partipolitiskt. Hon torde emellertid ha varit en välkänd läkare, debattör och skribent inom sina områden och därmed innehaft ett betydande politiskt kapital. Att hon valdes ingå i olika kommittéer tyder också på det. Frisinnade kvinnors döptes efter 10 år om till Svenska kvinnors Vänsterförbund. Ada var ordf och föreningen blev efter ytterligare 15 å4 kommunistdominerat. Ada blev dock aldrig, enligt utsago kommunist. Källa; Eva Moberg i Doktor Ada Nilsson Den goda människan- den vidsynta läkaren
Rösträttsfrågan var löst när hon blev aktiv, men AN tog tag i kvinnors medborgerliga fostran, bland annat genom Fogelstadförbundet. Enligt Eva Palmer drev Tidevarvet fyra huvudfrågor; kvinnors rättigheter, barnens hälsa, jordfrågan och småningom alltmer dominerande - fredsfrågan. Många frågor ang kvinnors rättigheter och villkor i samhället återstod att förbättra. Hon tog ställning i en rad frågor, framför allt för ensamstående mödrar och barns villkor i samhället. Hon vände sig mot reglementeringen av prostituerade, tog ställning för upplysning i sexualfrågor, för abort- och steriliseringslagstiftning, etc. År 1925 presenterade hon ett folkhälsoprogram med följande innehåll; Satsning på förebyggande av sjukdomar, sexualundervisning för både pojkar och flickor, mödra- och förlossningsvård, hemhjälp åt barnaföderskor, moderskapsförsäkring, avskaffande av skillnader mellan barn födda inom och utom äktenskap, för inrättande av barnavårdscentraler, barnkrubbor nära mödrarnas arbetsplatser, skolhälsovård även på landsbygden, höjning av kvinnors kroppskultur liksom lika lön för lika arbete. AN var från början för preventivmedel av rashygieniska skäl, preventivmedel var inget skolbarn enligt hennes uppfattning och praktik fick undervisning om. Hon var en varm anhängare av etisk fostran, av att kärlekens roll i sexuallivet skulle betonas mera. Kärleken skulle vara det primära som utgångspunkt för sexualiteten. Källa: Hjördis Levin; Kvinnorna på barrikaden 1997, Doktor Ada Nilsson. Den goda människan - Den vidsynta läkaren, minnesskrift vid Ans Begravning av Gunnar Wall m.fl 1964, Ada Nilsson; Kärleken som kom bort Ur Tidningen Fogelstadsförbundet 1953 och 1954
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated 3 July, 2016