1. Kapitalbeskrivning,
Sörensen, Anna Elisabeth
Agneta Linné
2003-11-25
1.1. Pedagog
Variabler och modaliteter: Kärndata
1.2. BIOGRAFISKA DATA
Född 1875-04-11
Födelseort: Göteborg, Christinae församling
(Källor: Hedberg& Arosenius 1914, Lundström 1924, SMoK, Lööf 1999, SSA: Anna Sörensens arkiv)
Död 1943-02-02
Dödsort: Stockholm
(SSA: bouppteckning; SMoK)
1.3. VERKSAMHET
Pedagogiska området
1.3.1. w
YRKE
Rektor, lektor
Rektor för folkskoleseminariet i Stockholm från 1919, från 1918 lektor vid folkskoleseminarium, dessförinnan seminarieadjunkt
(Källa: Lundström 1924, SMoK, SSA: Anna Sörensens arkiv)
1.3.2. AVLÖNAD/OAVLÖNAD VERKSAMHET
1) Vik. folkskollärare Otterstad ht 1895
2) Vik. folkskollärare Sunnersberg 1896-97
3) E.o. folkskollärare Örgryte ht 1897
4) Ord. folkskollärare Örgryte vt 1898-ht 1903
5) Vik. adjunkt Skara folkskoleseminarium vt 1904
6) Lärarinna Detthowska skolan och Nya lärarinneseminariet ht 1905
7) Vik. adjunkt Kalmar folkskoleseminarium 1906-vt 1907
8) Adjunkt Falu folkskoleseminarium 1906-1918
9) Lektor i kristendomskunskap och historia vid Falu folkskoleseminarium 1918-19
10) Rektor folkskoleseminariet i Stockholm 1919-
1904-05 under provåret även timlärare vid Anna Sandströms skola och vid Folkskoleseminariet i Stockholm.
Efter pensioneringen: Inspektor för Folkskoleseminariet i Stockholm 1935-37.
Läroboksförfattare, författare av pedagogikhistoriska arbeten
(Källor: SSA: Anna Sörensens arkiv)
FÖRSÖRJNING
Inkomst av anställning; i viss mån torde även författarskapet bidragit
1.4. BOENDE SOM VUXEN
1880 ej i Stockholm
1890 ej i Stockholm
1900 ej i Stockholm
1910 ej i Stockholm
1919 Södermalm: tjänstebostad Folkskoleseminariet i Stockholm, Björngårdsgatan
Bor i:
Tjänstebostad från 1919: rektorsbostaden tillhörande Folkskoleseminariet
(sommarställe: uppg saknas)
Bor med: uppgift saknas, troligen ensam
Vid dödsfallet 1943 bor Anna Sörensen på Östermalm, närmare bestämt på Gärdet: Erik Dahlbergsgatan 41 (SSA: Bouppteckning Anna Elisabeth Sörensen)
1.4.1.
EGEN FAMILJ
Ogift
Ej barn
Syskonbarnen ärver Anna Sörensen (SSA: Bouppteckning Anna Elisabeth Sörensen)
1.5. SOCIALT URSPRUNG
1.5.1. f
FARS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Fredrik Waldemar Sörensen, född 1835 i Köpenhamn, död 1923 i Göteborg.
Yrke: fotograf
Utbildning: uppgift saknas
Position (högsta): fotograf; torde ha avancerat från anställd till småföretagare i branschen
(Källa: Lundström 1924, SMoK, Lööf 1999)
1.5.2. MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Mor: Hedda Smedberg.
(Källa: Lundström 1924, SMoK)
Uppgifter i övrigt saknas
1.5.3. SYSKON
En bror: August Theodor Sörensen, ingenjör.
Syskonbarn:
Karin Grandinson, född Sörensen
Anna Lisa (Aya) Sörensen
Syskonbarnen ärver Anna Sörensen (SSA: Bouppteckning Anna Elisabeth Sörensen)
1.5.4.
FAR OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
uppgift saknas
1.6. UTBILDNING
Grundutbildning: Göteborgs Nya Elementarläroverk för flickor
Mogenhetsexamen (dvs studentexamen) som privatist vid Vänersborgs högre elementarläroverk 1894
Yrkesutbildning:
Folkskollärarexamen 1895 efter ett års studier vid Skara folkskoleseminarium.
Provår 1904-05 vid Folkskoleseminariet i Stockholm
Akademisk utb:
Fil.kand.-examen Göteborgs högskola 1902 (ämnen: historia, teoretisk filosofi, praktisk filosofi, nordiska språk, estetik med litteratur och konsthistoria)
Komplettering av fil.kand. (efterprövning): Uppsala universitet 1903 (matematik), Göteborgs högskola 1904 (geografi)
Studier teologisk etik, Lunds universitet 1906 (studierna motsvarar Med beröm godkänd i ämnet i teol. kand-examen)
(Källor: Betygshandlingar i SSA, Anna Sörensens arkiv)
1.7. UTLANDSKONTAKTER
Resor:
Pedagogiska studier Schweiz 1906 (Kölgren & Tengström)
Troligen studieresa Danmark senare
Språkkunskaper:
Läste tyska, engelska obehindrat
1.8. SOCIALT KAPITAL
Umgänge inom pedagogisk sfär:
Kollega i Falun till bl.a. Valborg Olander (seminarieadjunkt, läroboksförfattare, aktiv i kommunal skolpolitik, vän och livskamrat till Selma Lagerlöf)
Samarbetade i Stockholm med bl.a. Hedwig Sidner, Marie Louise Gagner, Eva Ramstedt och Maria Bergmark (se dessa).
Anna Sandström
Alma Detthow
Kretsen rektorer vid landets folkskoleseminarier, bl.a. Harald Dahlgren, fd ordf. i Folkundervisningskommittén, rektor C.O. Arcadius
Ledande personer Sveriges seminarielärareförening
Ledande personer inom Sveriges Lärareförbund
Centrala personer inom ledningen av landets skolväsende (professionella kontakter)
Umgänge kulturell sfär:
Kontakter med Emilia Fogelklou (författare och känd kulturpersonlighet)
Kontakter med styrelseledamöter i ABKF (Akademiskt bildade kvinnors förening), bl.a. Karolina Widerström
AS akademiska lärare tillhörde kultureliten, bl.a. professorerna Ludvig Stavenow (historia), Vitalis Norström, (teoretisk filosofi, ledamot Svenska Akademien), Efraim Liljeqvist (praktisk filosofi, skrev tidigt arbeten inom psykologi), Gustaf Cederschiöld (nordiska språk, engagerad i modersmålsundervisning, ) Otto Sylwan (estetik), M. Pfannenstill (teologisk etik), samt lektor L.M. Waern (pedagogik under provåret)
I AS verksamhet på det religiösa området var hon föredragshållare tillsammans med en rad bemärkta personer, t.ex. vid tionde allmänna kyrkliga mötet i Stockholm 1920: professorerna Harald Hjärne och Rob. Malmgren, hovpredikanterna J. Källander och Viktor Rundgren, reseombudet C.A. Hedlund, dr Carl Sebardt, kyrkoherde John Melander, pastor Otto Centerwall, riksdagsmännen P.H. Sjöblom och Fabian Månsson, ärkebiskop Nathan Söderblom, veterinär Gustav Thorsell och rektor Manfred Björkquist. (Källa: Evangeliet och kyrkan. Föredrag vid tionde allmänna kyrkliga mötet i Stockholm 1920, s. 90).
Medlem av Sällskapet Nya Idun från 1919 (dvs det år Anna Sörensen flyttade till Stockholm från Falun).
Ordförande är då Sigrid Elmblad, från 1921 Ida von Plomgren, vice ordf Karolina Widerström, sekr Ida von Plomgren, från 1921 Eva Ramstedt, skattmästare Dorthe Hübner, från 1922 Margaretha Cronstedt (Sällskapet Nya Idun 1885-1935).
U
ttryck för Anna Sörensens erkännande och starka position i det offentliga är att nyheten om hennes död meddelas på Svenska Dagbladets "förstasida" (dvs då, 1943, s. 3). Artikel inne i tidningen på nyhetsplats, så även i DN, samt tvåspaltiga artiklar med bild från jordfästningen i både DN och SvD.
Utmärkelser:
Illis quorum 1930 (SMoK)
1.9. ORGANISATIONSKAPITAL
Mycket stort.
Ledamotskap i statliga utredningar, nämnder etc:
- Ledamot av Lärarlönenämnden 1912-1915
- Av ecklesiastikministern tillkallad att som sakkunnig biträda vid utarbetande av ny stadga och undervisningsplan för folkskoleseminarierna 1913-09-29 (troligen till årets slut, stadgan i tryck 1914)
- Ledamot nämnden för förslag till utdelning av statens räntefria studielån 1919 - ?
- Ledamot lärarnas lönekommitté 1920-23
- Ledamot 1921 års lönekommitté 1921-23
- Ledamot Seminariesakkunniga 1932-36
Utarbetat delar av kommittébetänkanden:
Kvinnors anställning i allmän tjänst och avlöningsförhållanden för sål. anställda kvinnor mm., i Lärarlönenämndens betänkande I bd 2 (1914); Historik rörande avlön.- och pensionsförh. för lärare vid statens folkskolesem., i Lärarlönenämndens betänkande I bd 3 (1914).
Uppdrag i kommun och landsting:
- Ledamot Falu skolstyrelse 1911-1919, vice ordf. 1918-19
- Ledamot styrelsen för Kopparbergs läns landstingsseminarium 1912-19, vice ordf. 1913-17, ordf. 1917-19
- Ledamot styrelsen för Falu allmänna bibliotek 1913-19
- Elektor för Stockholms stad 1921.
Uppdrag i organisationer, föreningar:
- Ledamot styrelsen F.K.P.R. (Föreningen för kvinnors politiska rösträtt) i Falun 1908
- Ledamot styrelsen ABKF (Akademiskt bildade kvinnors förening) 1914-15
- Ledamot styrelsen Svenska seminarielärareföreningen 1913- ?, sekr. 1916-19, vice ordf. 1920-?
- Ledamot styrelsen Sveriges allmänna biblioteksförening 1915-19
Ställningstaganden:
I liberal riktning. Pragmatiker.
Förnyare:
Ja i hög grad, främst av lärarutbildningen och när det gäller frågan om kvinnors och mäns löner.
(Källor: Lundström 1924, SMoK, Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborg: ABKFs arkiv)
1.10. POLITISKT KAPITAL
Kvinnopolitiskt kapital:
Medlem av och en kort tid styrelseledamot i ABKF (Akademiskt bildade kvinnors förening). Pilotfall i ABKFs aktion för att kvinnor skulle få rätt inneha seminarierektorsämbete.
Spelade framskjuten roll i kvinnorörelsen härigenom (DN 3 febr 1943)
Styrelsemedlem i Fredrika Bremer-förbundet.
Dr Hanna Rydh talade för Fredrika Bremer-förbundet vid Anna Sörensens begravning, tillerkände henne värdet att hennes namn för alltid skulle vara förbundet med den moderna samhällsutvecklingens historia (SvD 10 febr 1943, Anna Sörensens sista färd).
Starkt engagerad i kvinnornas lönefråga.
Allmänpolitiskt:
Elektor för Stockholms stad 1921.
1.11. PEDAGOGISKT KAPITAL
Ytterst stort.
En av landets två kvinnliga rektorer för statligt seminarium (dvs statligt läroverk, fullmaktstjänst; unikt).
Tillhörde de allra första kvinnor som förordnats som lektorer vid statligt läroverk.
Läroboksförfattare:
Betydande sådan.
Pedagogikhistoriker: Författare av historik över Folkskoleseminariet i Stockholm, av en volym i samllingsverket Svenska folkskolans historia och av Pedagogiska Sällskapets historia.
Läroböcker:
39 träffar i LIBRIS
- Deltagit i red. av Folkskolans läsebok, parallellupplagan I-V (1910-22)
- Utg. Edv. Grimm, Jesu etik (m. Maria Bergmark) (1911) (Hedberg & Arosenius, Kölgren & Tengström)
- Guds verk I-III (1913, m. Maria Bergmark)
- Bibeltexter för kristendomsundervisningen (1920)
- Bilder från fromhetslivet och kärleksverksamheten (1921)
- Ur missionshistorien (1927)
- Arbetssättet i folkskolan I-VII. (1924-28). Redaktör för detta samlingsverk om 7 volymer tillsammans med Karl Nordlund och S. Wikberg. Stockholm: Norstedts.
- Kristendomsundervisningen enligt 1919 års undervisningsplan (1928). I K. Nordlund, A. Sörensen & S. Wikberg, Arbetssättet i folkskolan VI. Stockholm: Norstedts.
Utarbetat delar av statliga kommittébetänkanden på det utbildningspolitiska området, se under Organisationskapital.
Artiklar i skolpolitiska frågor, bl.a.
- Folkskolan som bottenskola (1923). I Berättelse över elfte svenska seminarielärarmötet, s. 16-23.
Diverse övriga artiklar, bl.a. i Svensk Läraretidning och i Lärarinneförbundet.
(Hedberg & Arosenius 1914, Kölgren & Tengström 1915, Lundström 1924, SMoK, LIBRIS, Linné 2002)
Undervisning:
Starkt engagerad i skolan och dess fostrargärning (SMoK).
Ledande föreläsare och föredragshållare vid ett flertal skolmöten och seminarielärarmöten mm.
Betydande insats också genom att arbeta för hjälpklassundervisning; startade den första hjälpklasslärarkursen vid Folkskoleseminariet i Stockholm 1926 (SMoK)
Föreningar, kårorgan:
- Ledamot styrelsen Svenska seminarielärareföreningen 1913- ?, sekr. 1916-19, vice ordf. 1920-?
(har även tagits upp under organisationskapital)
Ställningstaganden:
Liberal, reformpedagog.
Förnyare:
Ja, i hög grad, av svensk lärarutbildning och skola, samt av kristendomsundervisningen.
Sammanfattningsvis mycket gott erkännande som pedagog (SMoK).
Uttryck för detta: bl.a. utmärkelsen Illis quorum.
1.12. KULTURELLT KAPITAL
Verksam som pedagogikhistoriker och har utarbetat en av de sex volymerna i standardverket Svenska folkskolans historia.
Publikationer på det pedagogikhistoriska området:
- Växelundervisningssällskapets normalskola och folkskoleseminariet i Stockholm 1830-1930 (1930). Uppsala: Almqvist & Wiksell.
- Det svenska folkundervisningsväsendet 1860-1900. Svenska folkskolans historia III. (1942). Stockholm: Bonniers.
- Pedagoger och pedagogiska problem. Pedagogiska Sällskapet i Stockholm 1892-1942 (1942).
1.13. KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK
Betydande kapital på den psykiska hälsovårdens område.
Engagerad i en rad organisationer för utvecklingsstörda barn och specialundervisning, se listan nedan över talare vid hennes jordfästning:
Nordiska hjälpskoleföreningen, Stockholms hjälpskoleförening, Föreningen för sinnesslöa barns vård, Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Sällskapet för psykologi, Föreningen för Psykologisk-pedagogiska institutet, Slagsta seminarium och skola, Svenska föreningen för psykisk hälsovård.
Styrelsemedlem i Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet
Styrelsemedlem i Föreningen för sinnesslöa barns vård
Engagerad även på det sociala arbetets område (SMoK)
och i Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA).
Föreläsningsverksamhet, undervisning:
Engagerad i frågan om hjälpklassundervisning; startade landets första kurs för hjälpklasslärare.
Anna Sörensen: Till föräldrar och uppfostrare, artikel i Lärarinneförbundet 1929, sändes ut till alla landets barnavårdsnämnder tillsammans med ett cirkulär från Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) (LIBRIS)
Förnyare:
Ja, i egenskap av att hon startade Sveriges första kurs för hjälpklasslärare.
1.14. RELIGIÖST KAPITAL
Avsevärt:
Aktiv inom Sveriges kristliga studentrörelse och som föredragshållare vid möten inom Svenska kyrkan (bl.a. Örebromötet 1910, Tionde allmänna kyrkliga mötet i Stockholm 1920)
Engagerad i en rad övriga religiösa organisationer, bl a
Kristliga seminariströrelsen, Sigtunastiftelsen, KFUM-KFUK; representanter för dessa talade vid hennes begravning (SvD 10 febr 1943, Anna Sörensens sista färd).
Ledamot av Sigtunastiftelsens styrelse (SvD 3 febr 1943 Anna Sörensen död).
Författarskap på det religiösa området, bl a:
- Missionen i undervisningen (1918)
- Genom tvivel (1918)
- Varför vi behöva Kristus (1920). I Evangeliet och kyrkan. Föredrag vid tionde allmänna kyrkliga mötet i Stockholm. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag.
Nydanande läroboksförfattare inom kristendomskunskap, se ovan under Pedagogiskt kapital
Ställningstaganden:
I liberalteologisk riktning
Förnyare:
Ställningstaganden:
I liberalteologisk riktning
Ja: central förnyare av kristendomsundervisningen
1.15. BOUPPTECKNING
Aktieinnehav: 5 876:00 kr
Obligationer: 1 750:50 kr
Fordringar: 20 087:06 kr
Kontanta medel: 1 509:38 kr
Lösöre: 2 617:70 kr
fastighet/er: nej
jord- och skogsinnehav : nej
sparat kapital: se ovan
Summa tillgångar: 31 840:64 kr
Avgående poster och skulder: 13 025:96 kr
Behållning: 18 814:68 kr
Boksamlingen största värdet av lösöret (500 kr).
(SSA: Bouppteckning Anna Elisabeth Sörensen, 15 april 1943)
1.16. BIBLIOGRAFI/BIOGRAFI
Återfinns i
-Hedberg&Arosenius 1914
-Lundström 1924
-Svenska män och kvinnor, bd 7
-Svenska folkskolans historia
-Österberg, Lewenhaupt, Wahlberg (red.)(1990): Svenska kvinnor. Föregångare. Nyskapare
Nekrologer:
Dödsfallet omnämns på SvD:s "förstasida", dvs. sidan 3, enspaltig rubrik: "Anna Sörensen har avlidit. Se sid. 9." Hänvisning till artikel på kultursidan längre fram i tidningen av Otto Holmdahl, Skolöverstyrelsens generaldirektör (SvD 3 februari 1943).
Tvåspaltig bild och artikel i SvD över begravningen i Heliga Korsets kapell på den nya Skogskyrkogården, SvD 10 februari 1943: Anna Sörensens sista färd. Så även i DN 10 februari 1943: Rektor Anna Sörensen vigd till den sista vilan.
Listan på talare och organisationer var mycket omfattande och speglar Anna Sörensens stora sociala, organisatoriska, pedagogiska, kulturella och socialpolitiska kapital:
Rektor Isaacson för Folkskoleseminariet i Stockholm och Svenska seminarielärarföreningen, lektor Lina Rydberg för Folkskoleseminariet i Falun, ordf folkskollärare O Wallinder för Sveriges allmänna folkskollärarförening, fru Elsa Cedergren för KFUMs och KFUKs sekreterarinstitut, överlärare Hildur Nygren för Sveriges folkskollärarinneförbund, överlärare T Olsén för Pedagogiska Sällskapet, dr Bror Jonzon för Nordiska hjälpskoleföreningen, folkskollärare H Norman för Stockholms hjälpskoleförening, professor Alfred Petrén för Föreningen för sinnesslöa barns vård, dr Hanna Rydh för Fredrika Bremer-förbundet, hr Axel Hirsch för Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, folkskollärarinnan Karin Beckman för f d elever, rektor Sam Henning för Kristliga seminariströrelsen, frk Inga-Britta Ryman för de medlemmar av Kristliga seminariströrelsen som studerar vid folkskoleseminariet, rektor Carl Lindsten för gamla kamrater vid Göteborgs högskola, biskop Manfred Björkquist för Sigtunastiftelsen. Talarna nedlade kransar. I den rika blomstergärden fanns kransar även från Statens folkskolinspektörers förbund, styrelsekamrater i sällskapet för psykologi, Föreningen för Psykologisk-pedagogiska institutet, Sigtunastiftelsen, kollegiet vid Slagsta seminarium och skola, Svenska föreningen för psykisk hälsovård, redaktionskommittén för Skola och samhälle, KFUK-o KFUM-sekreterarkursen 1942, 1941 års lärarinnekurs vid fackskolan i Uppsala, Akademiskt bildade kvinnors förening, studentkamrater, elever av olika årgångar, studielånenämnden, Svenska bokförlaget, Badhotellet Saltsjöbaden (SvD 10 februari 1943: Anna Sörensens sista färd).
Dödsorsak: Cancer
(Utdrag ur dödbok, bilaga bouppteckning, SSA)
1.17. HÄLSA
Ohälsa:
Hade vårdats på Sophiahemmet, där hon avled, i omkring fem månader (kostnader för sjukhusvård 2187:60 kr samt läkararvode 240:00 kr upptas som avgående post i bouppteckningen; SSA: Bouppteckning Anna Sörensen)
1.18. Källor och litteratur
Göteborgs universitet, Kvinnohistoriska samlingarna: ABKFs arkiv.
SSA: Anna Sörensens arkiv.
SSA: Bouppteckning Anna Elisabeth Sörensen, 15 april 1943.
Adresskalender för Stockholm resp. för Stockholm och Djursholms villastad 1881, 1891, 1901, 1911, 1920 (1921 förkommen Sths stadsmuseum).
Dagens Nyheter.
Dahl, Y., Lärarmatrikeln 1922, Stockholm 1923.
Evangeliet och kyrkan. Föredrag vid tionde allmänna kyrkliga mötet i Stockholm 1920, Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag 1920.
Hedberg, W. o. Arosenius, L., Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, Stockholm 1914.
Kyrkligt-teologiska mötet i Örebro 1910. I I religiösa och kyrkliga frågor nr 41-47. Stockholm 1910-1911.
Kölgren, E. o. Tengström, C. G., Läroverks- och seminarie-matrikel 1914-1915, Vimmerby 1915.
Linné, A., Moralen, barnet eller vetenskapen? En studie av tradition och förändring i lärarutbildningen, Stockholm 1996.
Linné, A. o. Skog-Östlin, K., Flickskola och seminarium som nätverk, bildningsväg och verksamhetsfält, Uppsala 2001.
Lundström, N. S., Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Uppsala 1924.
Stockholms Dagblad.
Lööf, LarsOlof, Göteborgs fotografer. Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Göteborg 1999.
Svenska Dagbladet.
Svenska Män och Kvinnor, bd 7, 1954.
Sällskapet Nya Idun 1885-1935, Stockholm.
Anna Sörensens egna skrifter (se ovan)
Örebro Dagblad.
Österberg, C., Lewenhaupt, I., Wahlberg, A. G., (red.), Svenska kvinnor. Föregångare. Nyskapare, Lund 1990.