Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/kap-whitlock-anna.htm
Content created by
1) Lärarinna vid Adolf Fredriks folkskola i Stockholm 1869-70 (Hedberg & Arosenius; de uppger åren 1868-70, av Björklund, s. 258, framgår dock att det måste ha handlat om 1869-70)
2) Privatlärarinna i Finland (ledare av barnkurs; Björklund) 1870-72 (Hedberg & Arosenius); både 1) och 2) skedde således före studierna vid Kungl. Högre lärarinneseminariet; AW började arbeta som lärarinna redan som 17-åring.
3) Privatlärarinna (familjelärarinna) i Värmland ett år, 1875-76 (Björklund, s. 259).
4) 1877-78 Aftonbladets korrespondent i Paris, dvs. journalist (Lundström, SMoK).
5) Flickskoleföreståndarinna och skolgrundare: 1878 upprättade hon en undervisningskurs, som senare utvecklades till en skola i Stockholm för flickor (Lundström; H&A samt SMoK uppger att hon 1878 grundade en privat flickskola i Stockholm; av Björklund, s. 260, framgår att kursen startade med endast sju elever, och att antalet växte ganska snabbt.) När elevantalet började närma sig 100 ansåg AW tiden mogen för en omorganisation (Björklund, s. 260). 1893 omvandlades skolan till samskola under namnet Stockholms Nya samskola. 1905 fick den namnet Whitlockska Samskolan. Skolan fick dimissionsrätt för mogenhetsexamen 1903. AW var skolans föreståndare till 1918, då den omvandlades till en stiftelse. AW var stiftelsens ordförande till sin död 1930 (SMoK; se 7) nedan).
6) Föreläsare i geografi vid Stockholms arbetareinstitut 1882-97 (H&A, Lundström).
7) Ordförande i stiftelsen som förvaltade Whitlockska Samskolan 1918-1930 (SMoK).
1906 Djursholm: Glittne, Sveavägen, kvarteret Gauthiod
1910 Djursholm: Glittne, Sveavägen, kvarteret Gauthiod
1918 Djursholm: Glittne, Sveavägen, kvarteret Gauthiod
Bor i: Från 1900-talets början: i egen större villa i Djursholm. (sommarställe: uppg saknas, finns ingen i bouppteckningen)
Bor med: Tjänarinna omnämns i testamentet; framgår ej om hon bor i Anna W:s hus (SSA: Bouppteckning Anna Whitlock).
Mor: Sophie Augusta Forsgrén, 1827-1920
Utbildning, positioner: Fastighetsmäklare efter makens konkurs; blev framgångsrik affärskvinna och förmögen (Österberg m.fl.)
En äldre syster: Ellen Whitlock, f. 1848, flickskolelärarinna och några år lärare vid egen, privat skola; första kvinnl. lärare vid Borgarskolan i Stockholm, sekr. i Nordisk familjeboks redaktion, sekr. Svenska kvinnors nationalförbund, bl.a. (Lundström). Att det inte rör sig om fler syskon framgår av Björklund (s. 258).
Grundutbildning: Fröknarna Pontus skola i Stockholm, fröken N. Anderssons helpension i Västerås (Lundström, Björklund), Rossanderska lärokursen 1869 (Björklund, Österberg m.fl.)
Yrkesutbildning: Kungl. Högre lärarinneseminariet 1872-75, examen 1875 (Österberg m.fl.)
Deltog under seminarieåren i Montelius och Dietrichsons föreläsningar, tog starkt intryck framför allt av Björnson och hans framställning av Grundtvig och den danska folkhögskolan (Björklund, s. 259).
Studieresor i Finland, Danmark, Norge, Tyskland, Schweiz, Italien, Frankrike, England, Grekland, Egypten, Palestina (Lundström). Sommaren 1875, direkt efter lärarinneexamen, fick hon tack vare ett stipendium tillfälle att studera folkhögskolan i Danmark (Björklund, s. 259). Ägnade två år åt utlandsstudier efter året som privatlärare i Värmland, varvid hon grundligt studerade skolväsendet i Frankrike och Schweiz; en lång vistelse i Paris möjliggjordes genom anställning i Aftonbladet som dess specialkorrespondent (Björklund, s. 259).
Goda (några års utlandsstudier); uttryck för detta bl.a. att hon var Aftonbladets pariskorrespondent
Ogift En adoptivdotter: Helga Whitlock, gift Silverstolpe (SSA: Bouppteckning Anna Whitlock).
Mycket stort, främst inom de pedagogiska och kvinnopolitiska områdena.
Nära vän till Ellen Key, som hon lärde känna under deras gemensamma studier vid Rossanderska lärokursen 1869 (Björklund, Österberg m.fl.). De förblev vänner hela livet (Björklund). Ellen Key var lärare vid Whitlockska Samskolan de första två decennierna.
Skolkamrat på lärarinneseminariet med Anna Sandström (relationerna dock ansträngda efter det att Anna Whitlock startat sin skola; även senare tycks Anna Sandström ansett sig motarbetad av AW liksom av Matilda Widegren; Grauers, s. 158-164, 341f., 353). Dock fanns AW med bland det antal bemärkta kvinnor som brevledes stödde Anna Sandström i hennes kritiska uppgörelse 1898 med Ellen Keys ställningstagande i kvinnofrågan, hon undertecknade dock inte uppropet mot Keys tal till Ibsen (Grauers, s. 382 f., Stockholms Dagblad 16 maj 1898).
AW var även skolkamrat på lärarinneseminariet med Hedwig Sidner (se denna).
Började sitt lärararbete och fick ansvar för en klass i Adolf Fredriks folkskola redan som 17-åring, före sin lärarinneutbildning, på initiativ av Stockholms inflytelserike folkskoleinspektör Jonas Meijerberg (Björklund, s. 258).
Hennes lärare vid Högre lärarinneseminariet var bl.a lektorerna Keijser, Humble och Linder samt botanikern Krook. Seminariets föreståndarinna Regina Pallin synes hon ha beundrat och älskat (Björklund, s. 259). Hon bör också haft kontakter med Lilly Engström (se denna), som var lärarinna vid seminariets övningsskola och handledare av övningsundervisningen under AWs studieår (Grauers, s. 41). Deltog under seminarieåren i föreläsningar av Montelius, Dietrichson och Björnson (Björklund, s. 259).
I offentlig inbjudan i pressen 1892 att bilda en garantiförening för att få till stånd ett reformläroverk med samundervisning för gossar och flickor, dvs. det som blev Nya Samskolan, senare Whitlockska samskolan, fanns bland talrika undertecknare professorerna Oscar Montelius, Gerard De Geer, Viktor Rydberg, Axel Key och John Berg (Björklund, s. 260).
Flera av AWs frisinnade vänner engagerades som lärares i hennes skola (Österberg m.fl.)
Kontakter med Uppsala kvinnliga studentförening; höll bl.a. föredrag där (Uppsala kvinnliga studentförenings arkiv, Uppsala universitetsbibliotek).
AW fanns bland initiativtagarna till bildande av Kommittén för främjande av god och billig nöjesläsning 1909. Initiativ till denna kommitté hade tagits av Folkbildningsförbundet och Centralförbundet för socialt arbete (CSA), undertecknare av det upprop (1909) som initerade var prins Eugen, Knut Kjellberg, Odal Ottelin, Axel Hirsch, Harald Lettström och Valdemar Langlet från Folkbildningsförbundet och G.H. von Koch, Anna Whitlock, Ebba Heckscher, Emilia Broomé, Erik Rinman och Otto Järte från CSA (Boëthius, s. 308 ff). Uppropet hade skickats till 45 personer, de flesta tillhörande landets kulturella elit, bl.a. Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Per Hallström, Ellen Key, Elsa Beskow (Key och Beskow synes dock ha avböjt fortsatt medverkan), sex professorer, tre docenter, sju FD, riksbibliotekarien E W Dahlgren, skolmän som Fridtjuv Berg, rektor J Kjederqvist, läroverksrådet N G W Lagerstedt, bibliotekarien Fredrik Nilsson, folkskollärarna Emil Kristensson, Nils Lundahl, Alfred Dalin. Även några tidningsredaktörer -- liberalerna Henrik Hedlund och Mauritz Hellberg samt socialdemokraten Per Albin Hansson. Andra var Erik Hedén, Oscar Olsson, Karl-Erik Forsslund, Lydia Wahlström, Gurli Linder, Valfrid Palmgren, Marie Louise Gagner, Matilda Widegren (Boëthius).
I valrörelsen 1908 uppträdde AW vid Karl Staaffs (liberala partiets ledare, statsminister i två omgångar) sida på ett av vänsterns valmöten (SMoK).
1921 fanns Anna Whitlock bland underskrivarna av ett upprop "Till kvinnorna" med uppmaning att rösta på de frisinnade och med motiveringar för "varför vi (=undertecknarna) rösta med de frisinnade". Undertecknare var en rad bemärkta kvinnor: Julia v. Bahr, Nina Benner-Anderson, Kristina Borg, Emilia Broomé, Marie Louise Gagner, Ellen Hagen, Gerda Hellberg, Kerstin Hesselgren, Ann Margret Holmgren, Sigrid Kruse, Valborg Olander, Gulli Petrini, Elisabeth Tamm, Anna Whitlock, Anna Wicksell, Karolina Widerström, Elin Wägner. (Källa: RA, Linné 2002)
Medlem av Sällskapet Nya Idun från starten då sällskapet bildades, dvs 1885. Indikerar avsevärt socialt och kulturellt kapital, eftersom endast 15 bemärkta kvinnor, varav 3 pedagoger - Anna Sandström, Anna Whitlock och Lilly Engström - utvaldes att inbjudas till sällskapets första samkväm. Initiativtagare till sällskapets bildande var Calla Curman, Hanna Winge, Ellen Fries, Ellen Key, Amelie Wikström. Övriga inbjudna var författarinnorna Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler-Edgren, Amanda Kerfstedt, Matilda Roos, målarinnan Anna Munthe-Norstedt, textilkonstnärinnan Selma Giöbel, slöjdinspektrisen Hulda Lundin, pianisten Hilma Svedbom och de socialt verksamma fruarna Therese Gyldén, Anna Höjer, Agda Montelius och Coraly Zetraeus (Sällskapet Nya Idun 1885-1935, s. 4 f.).
Anna Whitlock höll vid flera tillfällen föredrag i Sällskapet Nya Idun: 1891 Om Balkanhalvön; 1892 Vilka skolreformer äro de nödvändigaste? (disk.); 1894 Settlements in East London; 1905 Om andelsföreningen Svenska hem; 1912 Intryck från Jerusalem (Sällskapet Nya Idun 1885-1935).Aktiv i kvinnornas fredsarbete: 1915 tillhör hon det arbetande aktiva nätverket i anslutning till Kvinnornas fredssöndagoch Haagkonferensen, dvs en liten grupp frisinnade och socialdemokratiska kvinnor: Maria Aspman, Louise von Bahr, Signe Bergman, Ezaline Boheman, Lisen Bonnier, Emilia Broomé, Tora Fries, Kerstin Hesselgren, Gerda Hulander, Agnes Ingelman, Anna Kleman, Anna Lindhagen, Agda Montelius, Ada Nilsson, Eva Ramstedt, Anna Peterson, Eugenie Steinmetz, Anna Sterky, Julia Svedelius, Signe Svensson, Alice Tegnér, Axianne Thorstenson, Lydia Wahlström, Elisabeth Waern-Bugge, Anna Whitlock, Matilda Widegren, Elin Wägner, Agda Östlundr. Tillhörde även den krets om 11 personer ur nätverket som deltog aktivt vid Kvinnornas fredssöndagbåde i februari och juni 1915: Louise von Bahr, Kerstin Hesselgren, Agnes Ingelman, Ada Nilsson, Eva Ramstedt, Anna Sterky, Signe Svensson, Lydia Wahlström, Anna Whitlock, Elin Wägner, Agda Östlundr Anna Whitlock ställde sin skola till förfogande flera gånger som möteslokal för förberedelserna till fredsaktionerna (Andersson 2001, s. 109 f., s. 305 f.)
Följande personer får personliga minnesgåvor enligt testamentet: systern Ellen Whitlock, Vera (?), Bengt, Brita och Alfhild Silverstolpe (barnen till Anna Whitlocks adoptivdotter), Julia Marks v. Würtemberg (f d föreståndarinna vid Whitlockska samskolan 1930), Agnes Henckel, Karolina Widerström, Natalia Frölander, Gerda Lindblom, Sigrid Björklund, Anna Brita Bergstrand, Elisabeth Lindegren, Elin Hedberg, Ingrid Warburg (föreståndarinna vid Whitlockska samskolan 1930), Signe Östlund (SSA: Bouppteckning Anna Whitlock).
Utmärkelser: Tilldelades Illis quorum (1918) (SMoK)
Rektor G. R. Fåhraeus (rektor Kungl. Högre lärarinneseminariet) höll tal vid hennes bår (Björklund, s. 262).
Mycket stort, främst inom kvinnornas rösträttsrörelse:
Ordförande i LKPR (Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt) från starten 1903-09 och 1912-14.
Aktiv i kvinnornas fredsarbete: 1915 tillhör hon det arbetande aktiva nätverket i anslutning till Kvinnornas fredssöndagoch Haagkonferensen, dvs en liten grupp frisinnade och socialdemokratiska kvinnor. Se ovan under Socialt kapital.
Se även nedan under FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK; Bildade bl.a. organisationen Svenska hem, en kooperativ andelsförening för kvinnor mm.
Mycket stort. Var en av de främsta i kvinnorörelsen, framför allt i rösträttsrörelsen. Var ordförande i LKPR (Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt) från starten 1903-09 och 1912-14. Hon lyckades ena och hålla ihop kvinnor från alla partier kring frågan om kvinnors rösträtt. (SMoK, Österberg m.fl)
Svenska kommittén för internationellt rösträttsarbete sände krans till hennes bår (SvD 23 juni 1930).
AW fanns med bland det antal bemärkta kvinnor som brevledes stödde Anna Sandström i hennes kritiska uppgörelse 1898 med Ellen Keys ställningstagande i kvinnofrågan, hon undertecknade dock inte uppropet mot Keys tal till Ibsen, däremot deltog modern, Sophie Whitlock (Grauers, s. 382 f., Stockholms Dagblad 16 maj 1898).
Deltog tillsammans med Signe Bergman, Ezaline Boheman, Emilia Broomé, Ada Nilsson, Elisabeth Waern-Bugge och Elin Wägner i bildandet av Föreningen Frisinnade kvinnor våren 1914 (Andersson 2001, s. 107).
Frisinnade kvinnors riksförbunds V.U. sände krans till hennes bår (SvD 23 juni 1930).
1921 fanns AW bland underskrivarna av ett upprop "Till kvinnorna" med uppmaning att rösta på de frisinnade och med motiveringar för "varför vi (=undertecknarna) rösta med de frisinnade". Undertecknarna var en rad bemärkta kvinnor: Julia v. Bahr, Nina Benner-Anderson, Kristina Borg, Emilia Broomé, Marie Louise Gagner, Ellen Hagen, Gerda Hellberg, Kerstin Hesselgren, Ann Margret Holmgren, Sigrid Kruse, Valborg Olander, Gulli Petrini, Elisabeth Tamm, Anna Whitlock, Anna Wicksell, Karolina Widerström, Elin Wägner. (Källa: RA)
Totalt 18 träffar i LIBRIS, i pedagogiska (se under Pedagogiskt kapital), kvinnopolitiska och i sociala frågor (se under Filantropi och socialpolitik):
- Kata Dalström & Anna Whitlock: En diskussionsafton i kvinnoklubben. Om kvinnoklubb i Stockholm avsedd för bildade, mestadels yrkesarbetande kvinnor. Föredrag vid möte 17 januari 1895 av Anna Whitlock om engelska settlements. I Idun 1895 (8:5), s. 37-38.
- Bör den svenska kvinnan erhålla politisk rösträtt? Stockholm 1903
- Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten? Stockholm: Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Flygblad; 5. Stockholm 1905.
- Tal vid kvinnodeputationernas uppvaktning hos H. Exc. Statsministern den 6 oktober 1906. Malmö 1906.
Också detta betydande. Verksam inom den liberala rörelsen, var knuten till det liberala partiet, framträdde vid Karl Staffs sida i valrörelsen 1908 vid ett av vänsterns valmöten (SMoK).
Totalt 18 träffar i LIBRIS, i pedagogiska, kvinnopolitiska (se under Politiskt kapital), och i sociala frågor (se under Filantropi och socialpolitik):
-Poetisk läsebok för barn. Stockholm: Bonniers 1887, 200 s. Medförfattare Ellen Key.
- Barnens första geografi. Stockholm: Fritzes 1893, 116 s., ill.
- Skolans ställning till religionsundervisningen i Sverige och andra länder. Uppsala: Bonnier 1888.
- Skolans ställning till religionsundervisningen i Sverige och andra länder, andra omarb. uppl., gm Manfred Björkquist. I Verdandis småskrifter, 8, 1906.
-Skolreformen och ungdomen. Stockholm: Svenska andelsförlaget 1922; Brännande frågor, 4.
Uppges varit en livfull berättare, särskilt i ämnet geografi (SMoK).
Föreläsare i geografi vid Stockholms arbetareinstitut i 16 år 1882-97 (H&A, Lundström).
Deltog aktivt i Pedagogiska Sällskapet i diskussioner bl.a. om geografiundervisningen (Grauers, s. 347 f.)
Medverkade även som föredragshållare i Uppsala kvinnliga studentförening (Uppsala kvinnliga studentförenings arkiv, Uppsala universitetsbibliotek).
Betydande pedagogisk entreprenör och förnyare.
Grundande flickskola 1878, som senare (1893) ombildades till samskola (Stockholms Nya samskola), fick dimissionsrätt för mogenhetsexamen 1903, bytte namn till Whitlockska Samskolan 1905 (se ovan under Avlönad/oavlönad verksamhet).
Pionjär ifråga om samundervisning, små klasser, stor valfrihet, stort utrymme för olika slags praktiskt arbete och för gymnastik och fria lekar, bildningsmaterialets sammanslutning till en helhet (Björklund). Veckans arbete avslutades med en gemensam lektion för alla, i regel ett föredrag i samlingssalen, som ett led i elevernas medborgerliga bildning (Björklund, s. 261). Om den kurs i sexuell hygien som ingick i biologiundervisningen (dock med flickor och pojkar var för sig) säger Björklund (s. 260) att den torde varit den första i sitt slag, och att åtskilliga nyheter i undervisningen prövades och genomfördes just i AWs skola. Till hennes pedagogiska program hörde även konfessionslös, valfri religionsundervisning, koncentrationsläsning, mycket naturvetenskap, tid för direkta naturstudier (Österberg m.fl., s. 389). SMoK (bd 8, s. 321) uppger att många av de pedagogiska nyheter AW lanserade fick sin genomslagskraft visad av den senare utvecklingen; hit förs t.ex. försök med elevsjälvstyrelse, föräldradagar, koncentrationsläsning och frihet i ämnesvalet samt omväxling mellan studier och praktiskt arbete. SMoK lyfter också fram AWs strävan att hos eleverna grundlägga en god medborgaranda, t.ex. genom föredrag och besök vid offentliga institutioner.
AWs insatser för att främja praktiskt arbete och fysisk kultur värderas som banbrytande av Sv. Uppslagsbok (bd 31, spalt 196).
Sammanfattningsvis således ett mycket gott erkännande som pedagog.
Uttryck för detta är att hon tilldelades Illis quorum.
Whitlockska Samskolan fanns kvar till 1978, den kommunaliserades 1976 (Nationalencyklopedin, bd 19, s. 405).
AW fanns bland initiativtagarna till bildande av Kommittén för främjande av god och billig nöjesläsning 1909. Initiativ till denna kommitté hade tagits av Folkbildningsförbundet och Centralförbundet för socialt arbete (CSA), undertecknare av det upprop (1909) som initerade var prins Eugen, Knut Kjellberg, Odal Ottelin, Axel Hirsch, Harald Lettström och Valdemar Langlet från Folkbildningsförbundet och G.H. von Koch, Anna Whitlock, Ebba Heckscher, Emilia Broomé, Erik Rinman och Otto Järte från CSA (Boëthius, s. 308 ff). Uppropet hade skickats till 45 personer, de flesta tillhörande landets kulturella elit, bl.a. Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Per Hallström, Ellen Key, Elsa Beskow (Key och Beskow synes dock ha avböjt fortsatt medverkan). Se vidare under Socialt kapital.
Medlem av Sällskapet Nya Idun från starten då sällskapet bildades, dvs 1885 (detta även ovan under socialt kapital). Indikerar avsevärt socialt och kulturellt kapital, eftersom endast 15 bemärkta kvinnor, varav 3 pedagoger - Anna Sandström, Anna Whitlock och Lilly Engström - utvaldes att inbjudas till sällskapets första samkväm. Initiativtagare till sällskapets bildande var Calla Curman, Hanna Winge, Ellen Fries, Ellen Key, Amelie Wikström. Övriga inbjudna var författarinnorna Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler-Edgren, Amanda Kerfstedt, Matilda Roos, målarinnan Anna Munthe-Norstedt, textilkonstnärinnan Selma Giöbel, slöjdinspektrisen Hulda Lundin, pianisten Hilma Svedbom och de socialt verksamma fruarna Therese Gyldén, Anna Höjer, Agda Montelius och Coraly Zetraeus (Sällskapet Nya Idun 1885-1935, s. 4 f.).
Anna Whitlock höll vid flera tillfällen föredrag i Sällskapet Nya Idun: 1891 Om Balkanhalvön; 1892 Vilka skolreformer äro de nödvändigaste? (disk.); 1894 Settlements in East London; 1905 Om andelsföreningen Svenska hem; 1912 Intryck från Jerusalem (Sällskapet Nya Idun 1885-1935).
Verksam inom Centralstyrelsen för socialt arbete (CSA).
Se ovan under Socialt kapital och kulturellt kapital om uppropet för bildande av Kommittén för främjande av god och billig nöjesläsning, med stark anknytning till det filantropiska och socialpolitiska området; AW var bland initiativtagarna till detta upprop.
Pionjär avseende tillkomsten av skollovskolonier, på hennes initiativ bildades de första (SvUppslagsbok).
Pionjär även inom kooperationen: Blev intresserad under en vistelse i England och fick 1905 till stånd föreningen Svenska hem, en andelsförening med endast kvinnor som medlemmar och styrelseledamöter. Föreningen övertogs 1917 av Konsumtionsföreningen Stockholm efter att ha tagit upp förhandlingar med Konsumtionsföreningen, Svenska hem hade då 3000 medlemmar och god ekonomi. Den hade sålunda betydelse för kooperationens snabba tillväxt i Sverige (Österberg m.fl.)
Föreläsare i geografi vid Stockholms arbetareinstitut 1882-97 (H&A, Lundström).
Aktiv inom fredsrörelsen, särskilt kvinnornas fredsarbete, tillhörde det ledande nätverket kring Kvinnornas fredssöndag1915, se ovan under Socialt kapital och Organisationskapital.
Totalt 18 träffar i LIBRIS, i pedagogiska (se under Pedagogiskt kapital), kvinnopolitiska (se under Politiskt kapital), och i sociala frågor:
- Social undervisning för ungdom. I Social tidskrift 1903 (3:10), s. 283-286
- Socialt arbete. I Social tidskrift 1910 (10:3), s. 118-121
- Den sociala undervisningen och ungdomen. Från Pedagogiska Sällskapets i Stockholm förhandlingar. I Verdandi 1910 (28:4), s. 207-214
- Social undervisning för ungdom. Föredrag vid nordiska skolmötet i Stockholm 1910. I Svensk Läraretidning 1910 (29:36), s. 800-802
- Kooperationens kulturvärde. I Kooperatörens almanack, Uppsala 1907, s. 28-31
- Settlementsidén och dess genomförande. I Grundlinjer till sociala föreläsningar för ungdom i Stockholm, skolåret 1903-1904, Stockholm 1904, medarb. Odal Ottelin, Knut Kjellberg; samma titel även 1905
Bildade en kamratfond, Anna Whitlocks kamratfond, för den egna skolans lärarinnor (SSA: Bouppteckning Anna Whitlock, Björklund, s. 262).
Bidrog verksamt till att upprätta två lärarinnehem RO (Björklund, s. 262).
Hennes skola ombildades till en stiftelse 1918, vars vinster gick till stipendier (Österberg m.fl.).
I sitt testamente donerade hon 200 000 kr för bildande av en fond, Anna Whitlocks minnesfond, för stipendier till obemedlade, välartade, för studier begåvade och arbetsamma lärjungar inom Whitlockska samskolans gymnasieringar och högre skolklasser (SSA: Bouppteckning Anna Whitlock); arvet efter modern möjliggjorde detta (Björklund, s. 262).
Donerade i testamentet även 10 000 kr till Birkagårdens folkhögskola genom Natanael Beskow (SSA: Bouppteckning Anna Whitlock).
Till hennes pedagogiska program hörde konfessionslös, valfri religionsundervisning (Österberg m.fl., s. 389).
Natanael Beskow talade vid hennes bår och Birkagårdens folkhögskola fick donation i hennes testamente (SSA: Bouppteckning Anna Whitlock).
- hälften av egendomen N:o 21 kv. Tallen i Stockholm: 115 000:00 kr
- fastigheten kv. Gauthiod N:o 4 i Djursholm, stadsägorna 540o.541 52 000:00 kr
summa fastigheter 167 000:00 kr
Aktier och obligationer: 508 911:85 kr
fastigheter: ja, se ovan jord- och skogsinnehav : nej sparat kapital: se ovan
Summa tillgångar: 874 569:22 kr Avgående poster och skulder: 85 974:72 kr därav inteckningar (2) i N:o 21 kv. Tallen 60 000 kr , 1 i kv. Gauthiod 5 328:59 kr.
-Fevrell 1943: Minnesteckning av Sigrid Björklund
-Svensk Uppslagsbok, andra uppl., bd 31
-Österberg, Lewenhaupt, Wahlberg, Svenska kvinnor. Föregångare. Nyskapare, 1990.
Nekrolog: Minnesord "Anna Whitlock död." Av H. Wijkmark, nyhetsplats, med foto, i Svenska Dagbladet 17 juni 1930. Kort artikel om begravningen: "Anna Whitlocks sista färd. En gripande sorgehögtidlighet på söndagen." SvD 23 juni 1930.
Rektor G. R. Fåhraeus, rektor Kungl. Högre lärarinneseminariet, höll tal vid hennes bår (Björklund, s. 262) liksom dr Natanael Beskow. Kransar märktes från Whitlockska samskolan, Whitlockska samskolans stipendiefond för lärjungar, Skolans lärarekår, Forna elever, Elevers föräldrar, Vänner, Frisinnade kvinnors riksförbunds V. U., Svenska kommittén för internationellt rösträttsarbete samt Sällskapet Nya Idun (SvD 23 juni 1930).
SSA: Bouppteckning Anna Whitlock, 17 juli 1930.
Adresskalender för Stockholm resp. för Stockholm och Djursholms villastad 1881, 1891, 1901, 1911, 1920 (1921 förkommen Sths stadsmuseum).
Irene Andersson, Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1914-1940, Lund 2001.
Sigrid Björklund, Anna Whitlock. I V. Fevrell, Kungl. Högre lärarinneseminariet in memoriam, Stockholm 1943, s. 257-262.
U. Boethius, När Nick Carter drevs på flykten. Kampen mot "smutslitteraturen" i Sverige 1908-1909, Södertälje 1989.
S. Grauers, Anna Sandström 1854-1931. En svensk reformpedagog, Stockholm 1961.
W. Hedberg o. L. Arosenius, Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, Stockholm 1914.
A. Linné, Marie Louise Gagner, arbetsmaterial, 2002.
N. S. Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Uppsala 1924.Svensk Uppslagsbok, andra uppl., bd 31, Malmö 1958.
Svenska Män och Kvinnor, bd 8, 1955.
Sällskapet Nya Idun 1885-1935.
C. Österberg, I. Lewenhaupt, A.G. Wahlberg, red., Svenska kvinnor. Föregångare. Nyskapare, Lund 1990.
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016