1.Socialt verksam, 2. ledamot, v. ordf. och sedermera ordf. i sjukvårdsföreningar i fattiga hem
Vice ordf. i sjukvårdsföreningen i Norrmalm från dess start 1888. Avgår 1 november 1899 för att bilda Östermalmsföreningen för vård av sjuka i fattiga hem. Är dess vice ordf. 1899-1919 och ordförande 1919- 1928. Då är hon 73 år.. Anledningen till avbrottet i hennes verksamhet i Norrmalm till förmån för Östermalm var sannolikt att familjen flyttade till Östermalm. En annan tänkbar anledning kan ha varit olika inställning till vilken utbildning föreningarnas sjuksköterskorna skulle ha. I Norrmalm kon sjuksköterskorna ffa från Röda Korset eller andra sekulariserade utbildningar, medan i Östermalm var de alltid diakonissor.
1880, n. Stora Vattugatan 18 1888, Holländargatan 27 1900 Karlavägen 20, 4 tr, senare 3 tr.
v. ordförande i Östermalms sjukvårdsförening etablerad 1899 och ordförande i dess arbetsutskott, från 1919 till 1928 är hon ordförande i föreningen. Det enda jag kunnat finna förutom sjukvårdsföreningarna är Kerstin Bohmans engagemang i Dräktreformföreningen som bildades 1886 under Ellen Keys ledning. Föreningen skulle "verka för antagandet av en med hälsans fordringar fullt överensstämmande dräkt." Först togs snörlivet bort och ersattes av ett reformliv, senare debatterades underkläder, ersättande av alla de många underkjolar som kvinnor bar med en delad kjol, en skoldräkt för flickor vann stört gehör. 1903 upphör föreningen och där var K Bohman en av de mest verksamma tillsammans med Marie Louise Berg, Carola Bokund, Julia Julin, Carin Scholander, Ellen Gyllander, Gurli Linder, Hanna Palme och gymn dir Sally Högstedt och läraren vid statens normalskola Helena Palmquist.
POSITION Ledamot av sjukvårdsföreningen på Norrmalm under 10 år där väninnan Ebba Lind af H. var ordförande, kassör och drivande i föreningen. Vid ett litet enskilt möte 1898 framlade justitierådinnan en plan för att bilda en liknande förening i Östermalm. En kommitté utsågs att under hennes ledning verka för detta och bland annat utlystes ett offentligt möte den 4 maj 1899 i Östermalms församlings kyrksal fylldes av intresserade som lovade att bidra till föreningens förverkligande. Kommittén hade förberett stadgar och föreningen konstituerades under namnet Föreningen för sjukvård hos fattiga inom Östermalms församling där Kerstin Bohman blev v. ordf. Den första lokalen för föreningens arbete var Valhallavägen 57 n.b. År 1900 arbetade föreningen på Karlavägen 1 A n.b. 1902 återfinns den på Jungfrugatan 35, 1909 Sturegatan 56 och 1917-20 Karlavägen 59. En skillnad från föreningen i Norrmalm var att i Östermalm anställdes enbart diakonissor. De första var Lisen Andersson (1860-1939) som tidigare förestått en medicinavdelning på Sabbatsbergs sjukhus i 10 år; den andra var Lotten Johansson (1862-1950) som förestått en medicin och kirurgavdelning i Norrköping i 6 år och fyra år i Norrköping. Den förra slutar sitt arbete efter ett par år medan den andra stannar till sin pensionering 1927. Hon flyttar då till Mariahemmet inom Ersta och bor där till sin död 1950. Lisen Anderssons efterträdare blir Beda Andersson (1868-1920) där hon arbetade 1902-1910. Det upprättas kontrakt mellan diakonissanstalten (DA) och sjukvårdsföreningen (ÖSF). Kontraktet från 1899 visar att DA erhåller 250 kr/år och diakonissa och är undertecknat av Kerstin Bohman och Lönegren, senare biskop i Härnösand. År 1905 har ersättningen höjts till 300 kr/år och diakonissa. De har därtill fri bostad med delat sovrum i den lokal där sjukvården bedrivs, bränsle, och en viss ersättning för kost, tvätt och ljus. Kontraktet mellan DA och ÖSF från 1919 visar att DA får 1000 kr/år och diakonissa och att kostbidraget höjts till 1.440 kr/år. De har då även fått enskilda sovrum. Redan från 1860 har diakonissor 4-6 veckors vila för att orka med sina tunga arbeten. I in- och utskrivningsboken på Ersta finns namerat var systrarna vilar.