Lärarinna Byråföreståndarinna Socialpolitiker (Källa: SBL, Hedberg och Arosenius)
1. Lärarinna vid Jönköpings elementarskola för flickor 1886 -91 och 1894 - 97
2. Lärarinna vid Whitlockska samskolan 1898 - 1904
3. Ordförande i Sveriges kvinnliga fredsförening 1898 - 1911
4. Ordförande i Stockholms F.K.P.R. 1902 - 06
5. Byråföreståndarinna vid Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) 1904 - 14
6. Ordförande Kvinnornas Andelsförening Svenska hem 1907 - 12
7. Ordförande i styrelsen för Stockholms stads yrkesskolor för klädsömnad 1912 -
8. Sakkunnig i utredning om frågan om äktenskapslagsstiftningens revision 1913
9. Ordförande för föreningen Frisinnade kvinnor 1914 - 20
10. Sakkunnig i utredning av kvinnans tillträde till statstjänst och ordförande 1919 - 23
11. Ordförande i Frisinnade kvinnors riksförbundsverkställande utskott 1922 - 23
Ledamot av Frisinnade landsföreningens verkställande utskott 1909 - 23
Skatt mästare och ledamot i organisationskommittén för världsfredskongrtessen i Stockholm 1910
Ledamot av stadsfullmäktige 1911 - 1921 (åtminstone)
Ledamot av verkställande utskottet i Svenska Fredsförbundet 1911 -
Ledamot av folkskoleöverstyrelsen i Stockholm 1912 - 17
Ledamot av det sociala rådets sektion för arbetarskydd och arbetarfrågor 1913 - 21 (åtminstone)
Ledamot av Statens arbetslöshetskommission 1914 - 22
Ledamot av Lagberedningen 1914 -18
Ledamot av 1921 års lönekommitté
Ledamot av Rasbiologiska institutets styrelse 1921 -
Hovrättsråd; Var assessor vid E.B:s födelse. Uppges ha varit en av de skickligaste juristerna vid Göta Hovrätt (källa: Björklund, 1929)
Positioner Var ordförande i stadsfullmäktige i Jönköping i många år (källa: Björklund, 1929) Var känd för både politiskt och religiöst fritänkeri. Han var personligt bekant med Viktor Rydberg. Uppfostrade dottern efter moderns död. (källa: Björklund, 1929)
MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER:
Emilia Augusta Klementina Stridbeck Yrke: Ingen uppgift Utbildning: Ingen uppgift
ANTAL SYSKON, DERAS KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN
Inga syskon. Modern dog kort efter E.B:s födelse.
Far- och morföräldrar: Farfadern var jurist, som också tjänstgjorde vid Göta hovrätt. Släkten kom ursrpungligen från Öland (1500-talet). Morfadern hette G.E Stridbeck och var sekreterare i Göta hovrätt. E.B:s föräldrar var kusiner och gifte sig 1864 (källa: Björklund,1929)
Jönköpings elementarskola för flickor ht 1872 - vt 1881 Wallinska skolan (Stockholm) ht 1881 - vt 1883. Studier vid Uppsala universitet ht 1883- vt 1884
I hemmet fanns bara fadern och hushållerskan och de hade sällan besökare. Under skolåren i Stockholm var hennes bästa väninna Julia Marks von Würtenburg. I samband med studentexamen blev E.B bjuden hem till Esselde tillsammsns med Sigfrid Leijonhufvud. ( källa:Björklund, 1929)
Tillbringade somrarna Aranäs vid sjön Brunn, där hon träffade sin blivande make. ".. de med varandra på mångfaldigt sätt hopflätade familjerna Weman, Mesterton och Broomé ." (Björklund,1929, s 19)
Emilia Broomés man var son till professorn Gustav Broomé ( straff- och civilrätt, processrätt, universitetsrektor 1869-70 i Lund).Mannens halvbror var en av sin tids främsta vattenbyggnadsingenjörer. Mannens bror hade en av de största advokatbyråerna i södra Sverige och han var gift med dottern till grosshandlare Johan Hampus Björn von Heland i Stockholm.
Under Uppsalatiden umgick hon med Janne Arvedson, Valfrid Petersson och "Nalle" Haldén. Hon var en flitig gäst i professor Mestertons hem. E.B var god vän med Bernhard Beskow. Tillbringade sommarferierna på Tyresö tillsammans med familjerna vo Zeigbergk, Richard Bergh och Bratt. Hade mycket litet av privat umgänge under vintrarna. (källa Björklund, 1929)
Gift med civilingenjör Erik Ludvig Broomé 1891 - 1893. Han dör 1893. Bosatt i Norrköping under äktenskapet. Flyttade hem till fadern 1893. 1897 Flyttade E.B tillsammans med sin far till Stockholm. Bodde tillsammans med honom fram till hans död. (källa: Björklund,1929)
Adresser under Stockholmstiden:
1900, 1905, 1910: Malmskillnadsgatan 60
1915: Handtverkaregatan 15, 3 tr