1. KAPITALSAMMANSTÄLLNING Brummer-Steinmetz, Hedvig Eugenie

Agneta Linné 2003-11-25

1.5. SOCIALT URSPRUNG

1.5.1. FARS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Uppgift saknas Yrke: Uppgift saknas Utbildning: Uppgift saknas Position (högsta): Uppgift saknas

1.5.2. MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Uppgift saknas om biologisk mor Fosterdotter sedan 1848 (då hon var två år) till Maria Cecilia von Brummer-Broström, som till 1850 var gift med musikläraren Erik Broström (SBL, SMoK). H&A uppger att hon var adoptivdotter till fru M C Brummer.

1.5.3. SYSKON

En syster: fröken Mary Brummer (SvD 21 nov. 1919). Efterlämnar inga arvingar (SSA: Bouppteckning); testamente till förmån för Maria Brummer; Mary Brummer ärver sedan enligt detta hela kvarlåtenskapen.

1.5.4. FAR OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Uppgift saknas

1.6. UTBILDNING

Grundutb.: Enskild undervisning

Yrkesutb.: Pedagogisk kurs vid Klara mönsterskola 1865 Stockholms folkskoleseminarium 1865-67, examen 1867

Akademisk utb.: Nej

(Källa: SBL, SMoK)

1.7. UTLANDSKONTAKTER

Språkstudier i utlandet efter avgångsexamen från folkskoleseminariet (SBL).

1.8. SOCIALT KAPITAL

Betydande; uttryck för det är bl.a. att hon erhöll Illis quorum 1906.

1.8.1. Pedagogiska kontakter:

Den pedagogiska kursen vid Klara mönsterskola leddes av K. J. Meijerberg, Stockholms inflytelserike skolledare (SBL; om Meijerberg, se SFH), samt den erkända lärarinnan Ebba Gregersson, som fanns i kretsen kring Fredrika Bremer, och som sedermera gifte sig med professor M. Sundén i Uppsala (SBL, Sörensen 1930). Överlämnade ledningen av sin skola till lärarinnorna vid skolan Ellen och Anna Kruse 1893 i samband med sitt giftermål, återtog ledningen när hon efter tre månader blivit änka; ledde då skolan som föreståndarinna, biträdd av systern Mary Brummer och Ellen och Anna Kruse (SBL).

1.8.2. Kontakter inom adeln, hovet:

Fick efter avslutad seminariekurs anställning som privatlärarinna hos friherrinnan Terèse af Ugglas, f. Björnstjerna, gift med Stockholms överståthållare. Hon uppges varit högt bildad och utövat inflytande på Eugenie Brummers utveckling (SBL). Kom även i kontakt med prinsessan Eugenie, som uppges sedan dess med varmt intresse omfattat henne och hennes verksamhet (SBL). Drottningen och prins Oscar Bernadotte framförde kondoleanser till systern Mary Brummer efter Eugenie Brummers död (SvD 21 nov. 1919).

O. H. R. Printzsköld, sedermera riksmarskalk, stod i spetsen för att skaffa kapital till Brummerska skolhusbygget; justitierådet Hugo Bohman blev Brummerska stiftelsens första ordförande (SBL).

I artikeln om Eugenie Brummers begravning (SvD 21 nov. 1919) nameras bland de närvarande i kyrkan: skolans förre inspektor, f. justitierådet Herslow, general Malm, amiral Dyrssen, styrelsemedlemmen i Brummerska skolbyggnaden f. revisionssekreteraren H. Rotlieb, överstelöjtnant N. Edlund m.fl. Också Eugenie Brummers organisatoriska förmåga och förmågan att förvärva resurser till sin skola vittnar om betydande socialt kapital, se nedan under Organisatoriskt kapital. 1915 tillhör hon det arbetande aktiva nätverket i anslutning till Kvinnornas fredssöndagoch Haagkonferensen, dvs en liten grupp frisinnade och socialdemokratiska kvinnor: Maria Aspman, Louise von Bahr, Signe Bergman, Ezaline Boheman, Lisen Bonnier, Emilia Broomé, Tora Fries, Kerstin Hesselgren, Gerda Hulander, Agnes Ingelman, Anna Kleman, Anna Lindhagen, Agda Montelius, Ada Nilsson, Eva Ramstedt, Anna Peterson, Eugenie Steinmetz, Anna Sterky, Julia Svedelius, Signe Svensson, Alice Tegnér, Axianne Thorstenson, Lydia Wahlström, Elisabeth Waern-Bugge, Anna Whitlock, Matilda Widegren, Elin Wägner, Agda Östlundr. Var även deltagare i Kvinnornas fredssöndagi februari och juni 1915 (Andersson 2001, s. 109 f., s. 305 f., s. 313 f.) Deltog i uppropet mot det tal Ellen Key höll "å de svenska qvinnornas vägnar" för dr Henrik Ibsen i april 1898. (Källa: Stockholms Dagblad 16/5 1898)

Utmärkelser: Illis quorum 1906.

1.9. ORGANISATIONSKAPITAL

Omvittnat betydande organisatorisk förmåga i egenskap av skolgrundare och skolledare (Verdandi 1919, SMoK). Uppges haft en säregen organisatorisk förmåga och varit mer inspirerande än kontrollerande som ledare (SBL). Lyckades t.ex. med endast 500 kr, de enda ekonomiska medel hon då ägde, som handpenning förvärva den tomt hon utsett åt sin skola, vid Johannes kyrkogård, för att sedan skaffa erforderligt kapital genom att ett aktiebolag, a.-b. Brummerska skolhusbyggnaden, bildades med sedermera riksmarskalken O. H. R Printzsköld i ledningen; snart var erforderligt belopp fulltecknat och skolan kunde 1897 flytta in i sin nya byggnad (SBL). Ledamot av Johannes församlings skolråd sedan 1906 (H&A), i Jakobs och Johannes församlingars skolråd ända till våren 1919 (SvD 17 nov. 1919).

1.10. POLITISKT KAPITAL

Ledamot av Johannes församlings skolråd sedan 1906 (H&A), i Jakobs och Johannes församlingars skolråd ända till våren 1919 (SvD 17 nov. 1919).

1.10.1. Kvinno- och fredspolitiskt:

1915 tillhör hon det arbetande aktiva nätverket i anslutning till Kvinnornas fredssöndagoch Haagkonferensen, dvs en liten grupp frisinnade och socialdemokratiska kvinnor: Maria Aspman, Louise von Bahr, Signe Bergman, Ezaline Boheman, Lisen Bonnier, Emilia Broomé, Tora Fries, Kerstin Hesselgren, Gerda Hulander, Agnes Ingelman, Anna Kleman, Anna Lindhagen, Agda Montelius, Ada Nilsson, Eva Ramstedt, Anna Peterson, Eugenie Steinmetz, Anna Sterky, Julia Svedelius, Signe Svensson, Alice Tegnér, Axianne Thorstenson, Lydia Wahlström, Elisabeth Waern-Bugge, Anna Whitlock, Matilda Widegren, Elin Wägner, Agda Östlundr. Var även deltagare i Kvinnornas fredssöndagi februari och juni 1915 (Andersson 2001, s. 109 f., s. 305 f., s. 313 f.)

1.10.2. Kvinnopolitiskt ställningstagande:

Deltog i uppropet mot det tal Ellen Key höll "å de svenska qvinnornas vägnar" för dr Henrik Ibsen i april 1898. (Stockholms Dagblad 16/5 1898)

1.11. PEDAGOGISKT KAPITAL

Stort i egenskap av skolgrundare och skolledare. Skolan började blygsamt som en liten privatkurs med sex barn, gossar och flickor, ur ansedda stockholmsfamiljer (SBL), men växte snart till fullständig åttaklassig flickskola (1889), flyttade 1897 in i eget hus, åtnjöt statsbidrag från 1903 och erhöll rätten att utfärda normalskolekompetens 1910 (SBL, SMoK). 1887 hade skolan 528 elever, 1925 740 (SBL).

Ledamot av Johannes församlings skolråd sedan 1906 (H&A), i Jakobs och Johannes församlingars skolråd ända till våren 1919 (SvD 17 nov. 1919).

1.11.1. Tryckta arbeten:

Troligen ej. Inga träffar i LIBRIS

1.11.2. Undervisning:

Uppges vara mycket skicklig lärare; inte minst för gossar (SBL, SMoK, Verdandi 1919, s. 220 ff).

1.11.3. Föreningar, kårorgan:

Ledamot av Johannes församlings skolråd sedan 1906 (H&A), i Jakobs och Johannes församlingars skolråd ända till våren 1919 (SvD 17 nov. 1919).

1.11.4. Ställningstaganden:

Arbetade i sin skola enligt reformpedagogiska idéer, främst genom undervisning i mindre klassavdelningar. Varje människa hade, menade hon, rätt att få just sina anlag och möjligheter så rikt utvecklade som möjligt. Därför borde endast ett mindre antal barn, 12-14, undervisas i varje klass (SBL). Betonade självverksamhetens och det praktiska arbetets betydelse och gav sin skola en religiös prägel (SBL, SMoK, jfr Nationalencyklopedin, bd 3, s. 365, som nämner elevernas självverksamhet). Praktiskt arbete: huslig ekonomi, slöjd och vävning, infördes som ämnen och en mer självständig och utvecklande självverksamhet grundlades redan i småskolan (SBL). I skolans program ingick från början att vid undervisningen i främmande språk använda det främmande språket och att klasserna skulle vara små (Svensk Uppslagsbok, andra uppl., bd 5, spalt 71). Genom Ebba Gregersson kom hon under inflytande av den pedagogiska tradition som, inspirerad av A. M. Kjelldahl, K. P. Nordlund och F. V. Hultman, gjorde självverksamheten till undervisningens grundprincip (SBL).

Brummerska skolan har levt kvar långt fram i tiden genom att den tillsammans med Detthowska-Annaskolan och Ateneum för flickor ombildades till Norrmalms kommunala flickskola i och med att den övertogs av Stockholms stad 1939.

Förnyare: Ja, se ovan under ställningstaganden.

Sammanfattningsvis stort pedagogiskt kapital i egenskap av skolgrundare och skolföreståndarinna. Uttryck för pedagogiskt kapital är att Eugenie Brummer-Steinmetz erhöll Illis quorum 1906.

1.12. KULTURELLT KAPITAL

1.13. KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK

Se ovan under organisationskapital om starkt engagemang i fredsrörelsen.

1.14. RELIGIÖST KAPITAL

Gav sin skola en religiös prägel (SMoK). Gift med en kontraktsprost och teologie doktor. Torde inneburit visst religiöst kapital. Uppges varit varmt religiös och haft en levande, livsbefrämjande gudstro (SBL, Verdandi 1919, s. 220 ff).

1.15. BOUPPTECKNING

Aktieinnehav : 100:00 kr

Obligationer: 2 020:62 kr

Fordringar: 672:08 kr

Kontanta medel: 150:00 kr

Lösöre: 4 765:50 kr

fastighet/er: nej

jord- och skogsinnehav : nej

sparat kapital: se ovan

Summa tillgångar: 7 708:20 kr Avgående poster och skulder: 1 139:77 kr Behållning: 6 565:43 kr (SSA: Bouppteckning Hedvig Eugenie Steinmetz född Brummer, 15 december 1919)

1.16. BIBLIOGRAFI/BIOGRAFI

Återfinns i

-Hedberg & Arosenius

-Svenska Män och Kvinnor

-Nationalencyklopedin, bd 3, under skolans namn

-Svensk Uppslagsbok, andra uppl.

-Svenskt Biografiskt Lexikon

Nekrolog på nyhetsplats (SvD 17 nov. 1919) liksom artikel (familjesidan) om hennes begravning: ståtlig begravning i Johannes kyrka (SvD 21 nov. 1919: Eugenie Steinmetz' sista färd. En högtidlig akt i Johannes kyrka i går.) Artikel i Verdandi 1919, s. 220-222: Eugenie Steinmetz. In memoriam. (av sign. L)

1.17. HÄLSA

Ohälsa? Dödsorsak? Uppgift saknas; framgår dock av nekrolog att hon avled i hemmet efter endast några timmars sjukdom (SvD 17 nov. 1919).

1.18. Källor och litteratur

SSA: Bouppteckning Hedwig Eugenie Steinmetz född Brummer, 15 december 1919.

Adresskalender för Stockholm resp. för Stockholm och Djursholms villastad 1881, 1891, 1901, 1911, 1920 (1921 förkommen Sths stadsmuseum).

Andersson, Irene: Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1914-1940. Lund: Studia Historica Lundensia 2001.

Heckscher, Ebba: Några drag ur den svenska flickskolans historia. Stockholm: Norstedts 1914.

Hedberg, Walborg & Arosenius, Louise: Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, Stockholm 1914.

Nationalencyklopedin, bd 3.

Stockholms Dagblad

Svenska Dagbladet

Svenska Män och Kvinnor, bd 7, 1954.

Svensk Uppslagsbok, andra uppl., bd 5, Malmö 1952.

Svenskt Biografiskt Lexikon, bd 6, Stockholm 1926 (av Ellen Kruse).

Sällskapet Nya Idun 1885-1935. Sörensen, Anna: Växelundervisningssällskapets normalskola och Folkskoleseminariet i Stockholm 1830-1930, Uppsala 1930. Verdandi 1919.