1. KAPITALBESKRIVNING Elgström, Anna Lenah

Lena Kåreland 25 november 2003

1.1. filantrop

(socialt verksam, filantrop, startar sjukvårdsförening nr 1 i Stockholm)

1.2. FÖDD OCH DÖD

FÖDD 1884 (29/12) DÖD 1968

1.3. w

Författare, skribent

1.4. VERKSAMHET/YRKESBETECKNING

Författare, skribent. Publicerar över trettio titlar - novellsamlingar, romaner, pamfletter, reseskildringar och essäsamlingar. Medverkat i pressen med artiklar i kulturella och sociala ämnen. En av de banbrytande intellektuella svenska kvinnorna i början av 1900-talet. Var framförallt under 1910-talet en betydande personlighet i det svenska kultur- och samhällslivet. Elgström kombinerar under hela sitt liv författarskapet med journalistiken. Hon recenserar litteratur och skriver om sociala, politiska och religiösa frågor. Under åren 1922- 49 är hon framförallt verksam på Social-Demokraten och på 50-talet på sydsvenska Dagbladet. Skrev under pseudonymen "Lenah" och "Ale" bl.a. (Catrine Bröjde. Ett annat tiotal. En studie i Anna Lenah Elgströms tiotalsprosa, 1998).

1.5. SOCIALT URSPRUNG

1.6. MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Maria Strömberg 1850 - 1927. Pianist

1.7. ANTAL SYSKON, DERAS KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN

Nummer två i en syskonskara på tre. Äldste brodern, konstnären Ossian Elgström (1883 - 1950) Yngste brodern Jöns Elgström, född 1889. Denne bror övertog faderns firma.

1.8. FAR- OCH MORFÖRÄLDRAR

Uppgifter saknas.

1.9. FÖDELSEORT

Limhamn i Skåne

1.10. UPPVÄXTORT

Limhamn

1.11. UTBILDNINGSKAPITAL, EXAMINA UTBILDNING

Undervisades hemma av en guvernant, då modern ansåg att vanliga skolor bedrev en fördummande undervisning. Utbildar sig till konstnär på Tekniska skolan, Högre konstindustriella skolan och på Althins atelje i Stockholm. Konststudier i Köpenhamn och Paris.

1.12. EXAMINA

Inga särskilda examina avläggs.

1.13. UTLANDSVISTELSER, STUDIERESOR

Åker 1908 med sin bror Ossian Elgström till Paris för att studera konst. Där är hon också verksam som glas- och mosaikmålare. Överger efter ett tag målarkonsten och börjar istället att skriva resebrev till svenska dagstidningar. Hennes reportageböcker och reseskildringar vittnar om ett vidsträckt resande. Hon gjorde resor till bl.a. Sovjetunionen, USA och Medelhavsländerna.

1.14. SOCIALT KAPITAL UMGÄNGE UNDER UPPVÄXT

Inga uppgifter

1.15. VISTELSE I ANDRA FAMILJER

Inga uppgifter

1.16. INFLYTELSERIKA SLÄKTINGAR

Inga uppgifter föreligger

1.17. GIFT/SAMMANBOENDE/BOR MED FÖRÄLDRAR

Gift från 1912 med teatermannen Gustaf Collijn, född 1880. Collijn var direktör för Intima Teatern 1911 - 21, för Djurgårdsteatern från 1916. Skrev också dramatik. Var även ledamot av Stockholms schacksällskap. Framstående schackspelare.

1.18. ANTAL EGNA BARN

Har inte funnit några uppgifter härom

1.19. UMGÄNGE SOM VUXEN

Flyttade till Stockholm efter åren i Paris. Var en framträdande personlighet i stadens kulturella kretsar. Lärde känna Hagar Olsson och Edith Södergran i slutet av 1910-talet. (Bröjde, s. 59).

1.20. DELTAGANDE I INFORMELLA KVINNLIGA NÄTVERK

Elgström betraktar sig själv som feminist och tar aktivt del i kvinnorörelsens frågor. Engagerar sig dock inte i rösträttsrörelsen. Menar att den alltför ensidigt bara koncentrerar sig på rösträttsfrågan och bortser från andra viktiga kvinnofrågor som pacifismen. (Bröjde, s. 14)

1.21. DELTAGANDE I FÖRENINGAR, SAMMANSLUTNINGAR, STIFTELSER

Elgström är en av de fem kvinnor som 1919 startar föreningen Rädda Barnen. Hon är vice ordförande under de första åren. Var engagerad i Röda Korset. Elgström som var pacifist tog 1936 initiativet till Kvinnokommitten för Spaniens barn, som arbetade på båda sidorna om fronten. Som journalist rapporterar hon från Spanien och är med om att starta ett barnhem där. Aktiv i fredsrörelsen. (Bröjde, s. 13)

1.22. MEDVERKAN I STATLIGA KOMMITTEER, KOMMUNALA NÄMNDER ETC

Uppgift saknas

1.23. RELATIONER TILL BESLUTSFATTARE, POLITIKER, HOVET

Pacifismen och internationalismen förde Elgström till socialismen. Men hon kunde inte fullt ut acceptera socialismens program. !917 är hon med om att grunda Förbundet för humanistisk politik som vill slå vakt om andliga värden.

1.24. EKONOMISKT KAPITAL FÖRMÖGENHET, FAST EGENDOM

Inga uppgifter

1.25. RELATIONER TILL EKONOMISKA GYNNARE

Uppgifter saknas

1.26. SPECIFIKT SYMBOLISKT KAPITAL

Var välkänd under 1900-talets första decennier som kulturpersonlighet och aktiv inom kvinnorörelsen. Hennes debutbok novellsamlingen Gäster och främlingar 1911 handlar bl.a. om en kvinnlig frälsningssoldat och skildrar nöden bland de prostituerade. Enligt Nordisk kvinnolitteraturhistoria är det Anna Lenah Elgström, inte Pär Lagerkvist som inför expressionism och ångestmättad själsanalys i svensk prosa. (band III, s. 138). Med första delen i trilogin om Elsa Holm Den kloka Elsa (1928) fick hon sitt publika genombrott. Trilogin är en utvecklingsroman som följer Elsas väg från barn till vuxen. Tiden är sekelskiftet 1900 fram till första världskrigets utbrott. Elsa Holm är en av tidens nya kvinnor som kämpar för sin rätt till utbildning och yrke.

1.27. INTELLEKTUELLT KAPITAL PUBLICISTIK, FÖRELÄSNINGSVERKSAMHET

Elgström skrev mycket om amerikanska författare och kom att betraktas som en specialist på amerikansk litteratur. Hon är också en representant för den tidiga socialistiska litteraturkritiken i Sverige genom sitt kvartslånga medarbetarskap i Social-Demokraten. I flera artiklar från 1910-talet angriper Elgström den dominerande, konservativa litteraturkritiken för hårda angrepp. Framtidens konst bör ha sin publik främst i arbetarklassen menar hon, eftersom den till skillnad från den borgerliga publiken inte har någon förutbestämd smak. Elgström uppskattar mycket kritikern Erik Hedén.

1.28. AKADEMISKT OCH VETENSKAPLIGT KAPITAL

Inget

1.29. POLITISKT KAPITAL POLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN

Deltog i kvinnornas fredskongress i Haag 1915. Trots sin pacifistiska övertygelse ville Elgström stödja finländarna i deras krig mot ryssarna. Därför undertecknade hon 1939 en vädjan om att skicka frivilliga till Finland. Hon deltar själv i Finlandshjälpen och reser till Finland 1940.

1.30. RELIGIÖST KAPITAL

Elgström konverterar till katolicismen 1948.

1.31. KVINNOPOLITISKT KAPITAL KULTURPOLITISKT KAPITAL

Trots en stor litterära och journalistisk produktion har Elgström inte blivit särskilt känd eller inflytelserik. Lydia Wahlström ger ett porträtt av Elgström i boken Glada givare (1929).

1.32. KÄLLOR OCH LITTERATUR

Catrine Bröjde. Ett annat tiotal, 1998
Gunnar Eidevall. Amerika i svensk 1990-talslitteratur, 1983
G. Hirdman. Synpunkter och meningar, 1948
Kristin Järvstad. Att utvecklas till kvinna, 1996
Per Rydén. Domedagar, 1987