1. KAPITALSAMMANSTÄLLNING Gagner, Marie Louise Hélène Charlotte

Agneta Linné 2003-11-25

1.7. SOCIALT URSPRUNG

1.7.1. FARS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Far: August Ludvig Reinhold Gagner (1839 -1881) Utbildning: Uppgift saknas (troligen utbildning inom det militära, befattning: kapten)

Positioner: 1) Dottern 10 år: Kapten vid Gotlands nationalbeväring 2) Dottern flyttat hemifrån: fadern död 3) Höjdpunkt: Kapten (Källa: SMK; Obs Lundström 1924 anger faderns dödsår till 1880 och saknar födelseår)

1.8. MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Mor: Hilda Höök (1840-1923) (Källa: SBL, Lundström 1924) Utbildning: Uppgift saknas

1.9. ANTAL SYSKON, DERAS KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN

En bror: Carl Ludvig Arvid Magnus Gagner, tullkontrollör (SMK), kammarskrivare (Sths adresskalender 1895), initiativtagare till Tullverkets museum (SMK) (Källa: SMK, Sths adresskalender 1895)

1.10. FAR OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Farfar: Lars Peter Gagner (1791-1869), Fil. Mag. Uppsala univ. 1818 (dvs doktorsgrad), prästvigd 1819, bl.a. regementspastor o. hovpredikant, kyrkoherde, slutligen kontraktsprost (1844). Utgav flera predikosamlingar och uppbyggelseskrifter samt läroböcker: "Catechetisk lärobok eller doct. Mårten Luthers lilla cateches" (1831), "Biblisk historia uti sammandrag för folkskolor och allmogens barn" (1841). Farmor: Maria Jacobina Blomner. (Källa: SMK, SBL) Morföräldrar: Uppgift saknas

1.11. FÖDELSEORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS

Karlskrona

1.12. UPPVÄXTORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS

Uppgift saknas

1.13. UTBILDNINGSKAPITAL, EXAMINA

UTBILDNING

Studier vid Kungliga Högre Lärarinneseminariet i Stockholm ht 1889-vt 93 (statligt seminarium) (Källa: SBL, Lundström 1924)

EXAMINA

Avgångsexamen från Kungliga Högre Lärarinneseminariet i Stockholm 31 maj 1892, fackstudier vid dess fjärde avdelning/årskurs 1892-93. (Källa: SBL, Lundström 1924, Sörensen 1930)

OAVSLUTAD UTBILDNING Nej

1.14. UTLANDSVISTELSER, STUDIERESOR

Danmark o. Schweiz 1906 för studier av seminarier och folkskolor (m. statsstip.), Tyskland o. Schweiz 1907 för studier av barn- o. ungdomslitt. samt förädl. ungdomsnöjen (m. stip. fr. Folkskolans barntidnings redakt.), Tyskland 1909 för studier av kontroll av biogr.verks. där (m. statsstip.), Tyskland 1911 för att studera kolportagelitteraturens bekämpande (m. statsstip.); resan gjordes på uppdrag av Kommittén för främjande av god och billig nöjesläsning och företogs tillsammans med Gurli Linder; de besökte bl.a. Heinrich Wolgast i Hamburg, ledande förkämpe i sammanhanget (SvLtg 1911, s 153 ff). För denna sin gemensamma studieresa till Tyskland fick Gagner och Linder i statsbidrag 500 kr var. (Källa: Kölgren & Tengström 1915, Dahl 1922, SvLtg 1911, Kåreland 1977, Boëthius 1989)

1.16. GIFT/SAMMANBOENDE/BOR MED FÖRÄLDRARNA

Ogift

Stockholm: Delar bostad med modern och i början även brodern (bl.a. 1895). Modern dör 1923.

Husföreståndarinnan, fröken Martha Anderberg, uppger boet efter Marie Louise Gagner. Torde ha sammanbott; lön och kostpengar till husföreståndarinna avgår från tillgångarna (SSA: Bouppteckning Helena Maria Lovisa Charlotta Gagner).

Adresser i Stockholm:

1900: Wallingatan 5 (kvarteret Barnhuset)

1910: Wallingatan 5

1919: Wallingatan 9; troligen samma hus som fått ändrad numrering; fortfarande med modern

(Källa: Adresskalender för Stockholm 1881, 1891, 1901, 1911, 1920)

1.17. ANTAL EGNA BARN

(Ev äv syskonbarn om de är viktiga för kvinnan i fråga) Inga egna barn. Ett syskonbarn (flicka) Universell testamentstagare är rektor Anna Sörensen (SSA: Bouppteckning Helena Maria Lovisa Charlotta Gagner).

1.18. UMGÄNGE SOM VUXEN

Gurli Linder, de båda gjorde bl.a. tillsammans en utlandsresa till Tyskland 1911 för att där studera arbetet att främja god ungdomsläsning; resan skedde på uppdrag av Kommittén för främjande av god och billig nöjesläsning. De besökte bl.a. Heinrich Wolgast i Hamburg, ledande förkämpe i sammanhanget (SvLtg 1911, s 153 ff). För denna sin gemensamma studieresa till Tyskland fick Gagner och Linder i statsbidrag 500 kr var (Kåreland 1977). Recenserade Gurli Linders Våra barns fria läsning (1916) i Hertha 1917, nr 5. Gurli Linder recenserade ibland Gagners böcker. Positiv till Hjälten bland hjältar men anmärker på språket i Gagners Svenska författare. Här finns banala och intetsägande uttryck (Kåreland 1977). Gagner deltog i ett diskussionsmöte 16 nov. 1902 ordnat av Föreningen Studenter och Arbetare på Restaurang Nationals stora sal i Stockholm delvis med anledning av Gurli Linders då utkomna skrift Våra barns nöjesläsning 1902 (Kåreland 1977). Gurli Linder talade för gamla vänner vid MLGs bår (SvD 1 juli 1933).

Se nedan om arbetsutskottet hos Kommittén för främjande av god och billig nöjesläsning.

Seminariekollegerna Hedwig Sidner, Elisabeth Eurén (med vilken hon samarbetade i arbetet mot den s.k. smutslitteraturen), Maria Bergmark (med vilken hon gav ut arbeten i svensk språkbehandling i flera utgåvor, se under Tryckta arbeten), Anna Sörensen (står tillsammans med svägerskan och brorsdottern som undertecknare av MLGs dödsannons; DN 25 juni 1933: "Min trogna vän och arbetskamrat, vår kära svägerska och faster, f.d. lektor Marie Louise Gagner"), Eva Ramstedt (kollega fo.sem., aktiv liksom MLG i Svenska kvinnors nationalförbund, se nedan).

1915 förekommer hon på bild i Idun, rubrik: Nordiska pedagoger på Hankö, gäller deltagare i professor Otto Andersens återkommande möte, verkar vara av halvprivat karaktär (Idun 1915, s 551).

Vid MLGs femtioårsdag 1918 hölls vid supén å hushållsskolan Margareta anföranden av överdirektören vid skolöverstyrelsen B.J:son Bergqvist, seminarierektorn vid Stockholms folkskoleseminarium Norrby, kyrkoherde C.R. Hasselrot, professor J.D. Rosenberg, biografcensor G. Berg samt folkskoleinspektören Frans von Schéele. Att MLG hade ett stort kontaktnät visas av att ett par hundratal telegram uppges anlänt under dagen (källa SvLtg 1918 nr 2, s 29). Vid MLGs död skriver Iduns chefredaktör och ansvariga utgivare Eva Nyblom att även tidningens redaktion fick mottaga mycken personlig vänskap, uppmuntran och intresse. (Källa: Idun 1933, årg. 46 nr 28). Redaktionssekr. var Ruth Hamrin-Thorell.

1.19. DELTAGANDE I INFORMELLA KVINNLIGA NÄTVERK

Deltog ej i opinionsyttringen mot Ellen Key i frågan om kärleken och kvinnans roll. (Källa: Stockholms Dagblad 16/5 1898) OBS dock att MLG då ännu var relativt oetablerad inom det pedagogiska området. MLG var medlem av Sällskapet Nya Idun sedan 1910.

1.20. DELTAGANDE I FÖRENINGAR, SAMMANSLUTNINGAR, STIFTELSER

Ledamot av arbetsutskottet hos Kommittén för främjande av god och billig nöjesläsning 1910-12. Initiativ till denna kommitté hade tagits av Folkbildningsförbundet och Centralförbundet för socialt arbete (CSA), undertecknare av det upprop (1909) som initerade var prins Eugen, Knut Kjellberg, Odal Ottelin, Axel Hirsch, Harald Lettström och Valdemar Langlet från Folkbildningsförbundet och G.H. von Koch, Anna Whitlock, Ebba Heckscher, Emilia Broomé, Erik Rinman och Otto Järte från CSA (Boëthius s 308 ff). Uppropet hade skickats till 45 personer, de flesta tillhörande landets kulturella elit, bl.a. Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Per Hallström, Ellen Key, Elsa Beskow (Key och Beskow synes dock ha avböjt fortsatt medverkan), sex professorer, tre docenter, sju FD, riksbibliotekarien E W Dahlgren, skolmän som Fridtjuv Berg, rektor J Kjederqvist, läroverksrådet N G W Lagerstedt, bibliotekarien Fredrik Nilsson, folkskollärarna Emil Kristensson, Nils Lundahl, Alfred Dalin. Även några tidningsredaktörer -- liberalerna Henrik Hedlund och Mauritz Hellberg samt socialdemokraten Per Albin Hansson. Andra var Erik Hedén, Oscar Olsson, Karl-Erik Forsslund, Lydia Wahlström, Gurli Linder, Valfrid Palmgren, Matilda Widegren -- samt alltså Marie Louise Gagner. Boëthius konstaterar (s 310) att listan hade klar vänsterprägel. Han betraktar också M L G som "under alla omständigheter självskriven efter sina uppmärksammade insatser mot såväl 'biografeländet' som Nick Carter-litteraturen." (s 310) Kommitténs arbetsutskott kom att bestå av Ruben G:son Berg, H. Celander (docent i Uppsala), Marie Louise Gagner, Per Hallström, Valfrid Palmgren, Ebba Heckscher samt som sammankallande Knut Kjellberg (Folkbildningsförbundets ordf.). Celander och Berg lämnade utskottet 1910 och ersattes av Gurli Linder och Alfred Bergendahl. I början av 1911 tillkom Fredrik Ström, red. för Socialdemokratiska ungdomsförbundets förlag. I maj 1912 lades verksamheten ner -- den hade överspelats av bl.a. tillkomsten av de s.k. 25-öresböckerna (Boëthius s 319-325). Kommittén hade halvofficiell ställning, stöddes bl.a. ekonomiskt av ecklesiastikdepartementet

Svenska seminarielärareföreningen

Pedagogiska Sällskapet: OBS MLGs utspel 1908 mot "biografeländet"

Föreningen Norden

Modersmålslärarnes förening

Svenska kyrkans diakonistyrelse

Indikatorer på MLGs ställning bland organisationer inom såväl det pedagogiska som det kulturella och det kvinnopolitiska området är att nekrologer "Marie Louise Gagner död" förekom på nyhetsplats i DN och SvD, ej endast notiser på familjesidan (Källa: DN 25 juni 1933, SvD 25 juni 1933), samt de hedersbetygelser som lämnades vid hennes jordfästning: Vid båren talade rektor Anna Sörensen å fo.sem:s vägnar, fru Ester Raaschou för I.C.W:s (Internationella kvinnorådet) internationella film- och radiokommitté, dr G. Bjurman för Statens biografbyrå, folkskollär. Gösta Granlund för seminariströrelsen, fo.lär:an Astrid Eriksson för gamla elever o. fru Gurli Linder för gamla vänner. Kransar kom från bl.a. kollegiet vid fo.sem., studentklassen 1926, Tidningen Idun, forna elever, Svensk Lärartidnings förlagsaktiebolag, Sveriges kristliga seminariströrelse, Statens biografbyrå, tillgivna lärjungar, Svenska kvinnors nationalförbund, klass 4A 1923, AB P.A.Norstedt & Söner, Adolf Fredriks församlings skolråd, AB Svenska bokförlaget P.A.Norstedt & Söner Albert Bonnier, Föreningen Norden, Sveriges Folkskollärarinneförbund, elever år 1906, Svensk filmindustri, samt från I.C.W:s kongressdeltagare och Lady Aberdeen, dess ordf. Genom Blomsterfonden hedrad bl.a. av Pedagogiska Sällskapet. Bidrag till MLG:s stipendiefond bl.a. från centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening samt Natur och Kultur. (Källa: SvD 1 juli 1933)

MLG var medlem av Sällskapet Nya Idun sedan 1910. Det innebär att hon var medlem samtidigt som Bertha Hübner var ordförande, senare Sigrid Elmblad och Ida von Plomgren, Karolina Widerström vice ordf, Beth Hennings från 1929, Kerstin Hård af Segerstad, Sigrid Elmblad, Ida von Plomgren och Eva Ramstedt sekreterare, Lilly Engström, Augusa Lithner, Dorthe Hübner och Margareta Cronstedt skattmästare (Sällskapet Nya Idun 1885-1935, s. 46).

1.21. MEDVERKAN I STATLIGA KOMMITTÉER, KOMMUNALA NÄMNDER ETC

Sakkunnig Civildepartementet för utarbetande av bestämmelser ang. kontroll av biografföreställningar 1909-10. Utarbetade där Betänkande om biograferna (se under Tryckta arbeten)

Utredning rörande kolportagelitteratur i Sverige för Ecklesiastikdepartementet 1910 på uppdrag av ecklesiastikminister Per Elof Lindström, f.d. läroverksrektor, eckl.min. i Arvid Lindmans högerministär 1909 (Boëthius 1989)

Ordinarie granskningsman av biografbilder (filmgranskare, SBL) vid Statens biografbyrå 1911-12

Suppl. för ord. granskningsman av biografbilder 1913-1933

Ledamot av Adolf Fredriks skolråd 1910-?

Ledamot av styrelsen för Adolf Fredriks församlingsbibliotek 1913-?

Suppleant i Adolf Fredriks fattigvårdsstyrelse 1912-22

Suppleant styrelsen för Adolf Fredriks arbetsstuga 1911-?

(Källa: SBL, Lundström 1924, Sörensen 1930, Boethius 1989)

1.22. RELATIONER TILL BESLUTSFATTARE, POLITIKER, HOVET

Bland undertecknarna av uppropet för att bilda Kommittén för främjande av god och billig nöjesläsning fanns prins Eugen. Ang. övriga beslutsfattare, se ovan om medlemmarna av kommittén och framför allt dess arbetsutskott, där MLG var medlem (bl.a. Knut Kjellberg, Folkbildningsförbundets ordf.). Vid MLGs femtioårsdag 1918 hölls vid supén å hushållsskolan Margareta anföranden av överdirektören vid skolöverstyrelsen B.J:son Bergqvist, seminarierektorn vid Stockholms folkskoleseminarium Norrby, kyrkoherde C.R. Hasselrot, professor J.D. Rosenberg, biografcensor G. Berg samt folkskoleinspektören Frans von Schéele. (Källa SvLtg 1918 nr 2, s 29). MLG finns med bland dem som sände telegram till rektor Harald Dahlgren på hans sextioårsdag 1921 (betydande person inom det pedagogiska området, se kapitalbeskrivningen över Hedwig Sidner) (Källa: Linné 2002b) Bland undertecknarna av uppropet 1921 "Till kvinnorna" (se nedan under politiskt kapital) fanns ett antal bemärkta kvinnor. Se även ovan om begravningen.

1.23. EKONOMISKT KAPITAL

FÖRMÖGENHET, FAST EGENDOM

1918 ny lönereglering som innebar att från och med 1919 kvinnlig lektor skulle åtnjuta 4800 kr årligen (manlig lektor fick 5800 kr!), vartill kunde komma två ålderstillägg om vardera 400 kr (500 kr för manlig lektor!). Därtill hyresbidrag för lektor vid Sths och Gbgs seminarier samt arvode om 300 per år vid seminarium där provårskurs anordnades. Förordningen är inte helt lätt att tolka; det synes dock som om lektor fick tillgodoräkna tidigare år i tjänsten för ålderstillägg (Källa: Kungl. kungörelse nr 662 den 22 juli 1918). M L G skulle då kunnat ha erhållit en högsta lön om 5900 kr + hyresbidrag. Som jämförelse kan nämnas att kvinnlig övningsskollärare (folkskollärare) fick en lön om 2800 kr, vartill kom tre ålderstillägg om vardera 300 kr och arvode om 300 kr vid provårssem. (Källa: Linné 2002a)

Vid hennes död översteg avgående poster och skulder tillgångarna. Underskott således. Se vidare nedan under Bouppteckning.

1.24. RELATIONER TILL EKONOMISKA GYNNARE

Inga belägg för ekonomiska gynnare. Reverser i bouppteckningen till Carl Grimberg, Eva Ramstedt och (ett mindre belopp) Anna Sörensen (SSA: Bouppteckning Marie Louise Gagner, se nedan).

1.25. SPECIFIKT SYMBOLISKT KAPITAL

Sammanfattningsvis stort erkännande och anseende samt avsevärd professionell kompetens inom det pedagogiska fältet. Därtill stort erkännande inom området barn- och ungdomslitteratur och inom det filantropiska området, speciellt vad gäller att väcka opinion mot s.k. kolportagelitteratur, och arbete för biografcensur. Även stark ställning inom internationella kvinnorådet (I.C.W.), den organisation i vilken Svenska Kvinnors Nationalförbundingick. (Källa: SBL, Sörensen 1930, Boëthius 1989, DN 25-30 juni 1933, SvD 25 juni-1 juli 1933)

Uttryck för detta bl.a.: - Bland de få allra första kvinnor som förordnades som lektor vid statlig läroanstalt (1918), dvs vid det första tillfälle då detta var lagenligen möjligt. - Utmärkelsen Illis quorum meruere laboris 1927. (Källa: SBL) - Nyheten om MLGs död meddelas på nyhetsplats i DN och SvD, ej enbart som notis på familjesidan (Källa: DN 25 juni 1933, SvD 25 juni 1933) Se vidare nedan.

1.25.1. INTELLEKTUELLT KAPITAL I SNÄV MENING

PUBLICISTIK, FÖRELÄSNINGSVERKSAMHET, ATT OFTA OMNÄMNAS I ANDRAS DEBATTINLÄGG O. LIKN.

Flera uppmärksammade föredrag bl.a. i Pedagogiska Sällskapet, t.ex. 1908 "Barn och biografföreställningar" som ledde till statlig utredning om detta och inrättande av filmcensur; 1909 "Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen" som bidrog till uppmärksammade aktioner mot den s k Nick Carter-litteraturen.

Tryckta arbeten:

67 träffar i LIBRIS.

- På egen hand (tills.m. Maria Bergmark), Stockholm 1906. 1907-1927 utgavs omarbetade upplagor i flera delar med delvis andra titlar, t.ex. Språklära med övningsstycken; På egen hand. Lärobok i modersmålet (se SBL för fullständiga utgåvor).

- Hjälten bland hjältar. Charles George Gordons liv och stordåd skildrade för ungdomen, Stockholm 1909 (nya upplagor 1911, 1920, 1928).

- Svenska författare, deras liv och verksamhet, skildrade för barn och ungdom i hem och skola 1-2, Stockholm 1909-12 (del 1: nya upplagor 1916, 1924, 1928, 1935, 1944, de 2 sista rev. av A. Forsström; del. 2: nya uppl. 1929, 1933, 1942, 1949; därtill flera tryckningar).

- J.L. Runeberg såsom lärare, Verdandi 1904 (även särtryck).

- Ny svensk läsning i skolorna, Verdandi 1906 (även särtryck).

- Några erfarenheter om Nils Holgerssons underbara resa [Föredrag hållet i

Folkskollärarinnornas diskussionsklubb i Stockholm maj 1907], Verdandi 1907.

- "Kulturella ungdomsrörelsen" i Stockholm, Svensk Läraretidning 1907, årg. 26 nr 24, s. 501-503 o. nr 26, s. 549-551.

- Ett nytt uppslag på ungdomsrörelsens område, Idun 1907, årg. 20 nr 17, s. 201-203 o. nr 18, s. 216-217.

- Barn och biografföreställningar, Verdandi 1908, även separat.

- Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen, Verdandi 1909 (även särtryck).

- Svensk kolportagelitteratur, Social Tidskrift 1910, årg. 10, nr 3, s 125-132.

- Ungdomsläsning och folkbibliotek. I: Från arbetsfältet 1911, häftena 1-3.

- Om studiet av barn- och ungdomslitteratur vid seminarierna. I: Förhandlingar vid åttonde svenska seminarieläraremötet i Stockholm 1910, Stockholm 1911.

- Betänkande om biograferna, RDs protokoll 1911, Bihang, saml. 2, avd. 2, bd 4:4.

- Studiet av skönlitteraturen och dess betydelse för livsåskådningen. I: Den nya människan, sju föredrag, Göteborg 1915, s 61-69.

- 25-öres-böckerna. I: Ungdomsarbete 1918, årg. 7 nr 2, s. 53-55.

- Barn och böcker. I: Husmoderns kalender 1918, s. 43-51.

- Nya riktlinjer på litteraturstudiets och litteraturhistorieundervisningens område. I: Tionde svenska seminarielärarmötet i Göteborg den 9-12 augusti 1919. Mötesberättelse utg. av L.G. Sjöholm. Göteborg 1919.

- Bokens idé och boken i skolan. I: Till Bengt J:son Bergqvist den 5 oktober 1920, Lund 1920.

- Lärarekallet - ett kvinnokall. I: Kvinnan och samhället, Stockholm 1920, s 33-39.

- Läsningen i folkskolan. I: Berättelse över sjuttonde allmänna svenska folkskolläraremötet i Stockholm den 2-4 juli 1924, Stockholm 1925, s 307-320.

- Ungdomen och biograferna. Idun 1927, årg. 40 nr 53.

- Återkommande recensioner av barn- och ungdomslitteratur i främst Idun 1907-1933 (se Franzén 1995 för titlar) och SvD.

- Recenserade Gurli Linders Våra barns fria läsning (1916) i Hertha 1917, nr 5.

- Deltog i redigeringen av parallellupplagan av Folkskolans läsebok

Därtill utgivit olika urval av litterära texter för skolbruk samt översatt fyra ungdomsböcker.

(Källa: SBL, SvLtg, Verdandi, Förhandlingar vid svenska seminarieläraremötena, Kåreland 1977, Sörensen 1942, LIBRIS).

1.26. AKADEMISKT OCH VETENSKAPLIGT KAPITAL

POSITION (AKADEMISK STÄLLNING) OCH STÄLLNINGSTAGADEN (INSATSER OCH UTSPEL I AKADEMISKA FÄLTET)

1.27. POLITISKT KAPITAL

POSITION I POLITISKA ORGANISATIONER

POLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN (RÖSTRÄTTEN, KVINNOFRÅGAN, ARBETARFRÅGAN, UPPFOSTRINGSFRÅGOR...)

M L G var liberal. 1921 fanns hon bland underskrivarna av ett upprop "Till kvinnorna" med uppmaning att rösta på de frisinnade och med motiveringar för "varför vi (=undertecknarna) rösta med de frisinnade". Undertecknare: Julia v. Bahr, Nina Benner-Anderson, Kristina Borg, Emilia Broomé, Marie Louise Gagner, Ellen Hagen, Gerda Hellberg, Kerstin Hesselgren, Ann Margret Holmgren, Sigrid Kruse, Valborg Olander, Gulli Petrini, Elisabeth Tamm, Anna Whitlock, Anna Wicksell, Karolina Widerström, Elin Wägner. (Källa: RA, Linné 2002b)

I fråga om Gagners politiska hållning kan man se att hon starkt kritiserar den agitationslitteratur som utgår från de ungsocialistiska-anarkistiska ungdomsklubbarna. Dessa ungdomar kämpar visserligen för ideal, men idealen är "dimartade, drömlika, utan botten och fäste" (Källa: Kåreland 1977, m. ref. till Från arbetsfältet, hf 2 - 3, 1911, s. 27). Om ställningstaganden i uppfostringsfrågor, se andra rubriker om aktioner mot kolportagelitteratur och okontrollerade biografföreställningar.

1.28. KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK

POSITION

Drivande opinionsbildare för att motverka kolportagelitt. o. i främjandet av god och billig ungdomsläsning, bidrog starkt till inrättandet av statlig filmgranskning i Sverige och fanns själv bland landets första filmcensorer, skolrådsledamot, fattigvårdsengagerad .... Dvs ett betydande symboliskt kapital på området.

STÄLLNINGSTAGANDEN

1.29. RELIGIÖST KAPITAL

POSITIONER I FÖRH T RELIGIÖSA FÄLTET

Ledamot av skriftutskottet i Svenska Kyrkans diakonistyrelse 1919 - (Källa: Sörensen 1930)

Anmälde även (kortfattat) religiös litteratur i Idun (Källa: Idun, t.ex. 1930 årg. 43 nr 50 o. 51). Marie Louise Gagners resestipendium inrättades vid folkskoleseminariet med medel som samlats in av forna elever till MLGs femtioårsdag och som med ränta 1930 uppgick till 600 kr. Räntan skulle årligen utdelas till någon elev som bidrag till resa till något av Sveriges kristliga seminariströrelses möten (Sörensen 1930). Stipendiet ökade i och med bidrag till MLG:s minne (SvD 1 juli 1933) Kyrkoherde Hallberg förrättade jordfästningen (SvD 1 juli 1933)

STÄLLNINGSTAGANDEN I RELIGIONSFRÅGOR

M L Gs gärning präglades av en klart kristen grundsyn (SBL). Hennes barnboksrecensioner synes präglade av moralisk tendens snarare än av fokus på konstnärliga kriterier (Franzén 1995). Uttryck för att hon lät sina religiösa ställningstaganden föregå de kulturpolitiska visas i ett brev 1917 från henne till Anton Blanck, professor i litteraturhistoria vid Uppsala universitet. Här ifrågasätter hon att tidskriften Forum, där Blanck utgjorde redaktionen, infört artiklar av Knut Wicksell, vilkens bibelsyn hon anser ej bort stå oemotsagd. Tidskriften har hon tidigare kunnat rekommendera till unga vänner, t.ex. f.d. elever, eftersom den förmedlat åtskilligt av det bästa i de liberala idéerna; framöver vågar hon dock ej göra detta. För henne är kristendom och liberalism oskiljaktiga; kristendomen är för henne kärnan i liberalismen (se vidare Linné 2002b). Positiv till Natanael Beskows författarskap på det religiösa området (Idun 1930 årg. 43, nr 51).

1.30. UTBILDNINGSPOLITISKT OCH PEDAGOGISKT KAPITAL

POSITION

Som en av de första kvinnor i landet som utnämnts till lektor vid statlig högre läroanstalt (1918) tillerkändes hon ett avsevärt pedagogiskt kapital. Hennes arbete som läroboksförfattare i svenska, hennes verksamhet för att främja god ungdomsläsning och hennes aktiva arbete inom Svenska seminarielärareföreningen, Modersmålslärarnes förening samt Pedagogiska Sällskapet förstärkte ytterligare hennes pedagogiska kapital. Betraktad som en inspirerande lärare, särskilt ifråga om att föra in ungdomen i den svenska litteraturen, och med intresse för den allra nyaste litteraturen och för den moderna lyriken. (Källa: SBL, Wikander i Hertha 1933 årg. 20 häfte 7 s. 166).

STÄLLNINGSTAGANDEN

1.31. KAPITAL RELATERAT TILL VÅRDOMRÅDET

POSITION

STÄLLNINGSTAGANDEN

1.32. KVINNOPOLITISKT KAPITAL

POSITION

Att M L G var en av de första kvinnor i landet som utnämndes till lektor vid statlig högre läroanstalt (1918) är en indikator på kapital också kvinnopolitiskt. Andra indikatorer: MLGs föredrag Barn och biografföreställningar trycktes separat och genom anslag från styrelsen för Svenska Kvinnors Nationalförbunddelades 2000 ex. ut vid seminarier och folkskolor (påskrift på utgåvan). Indikator på betydande kvinnopolitiskt kapital är följande pressreferat: Vid MLGs död var Internationella kvinnorådets (I.C.W.) ledande personer samlade på Grand Hotel i Stockholm inför den stora internationella kvinnokongress som skulle starta i Stockholm i rådets regi dagen därpå; de möttes av det oväntade sorgebudet att MLG avlidit (DN 25 juni 1933, SvD 27 juni ). MLG hade inför kongressen ordnat en del av programmet som bestod i filmvisning med föredrag; i stället inleddes föredraget av dr/dir. Gustaf Berg, Svensk Filmindustri, med minnesord över MLG, varefter de närvarande reste sig i vördnadsfull hågkomst. Även I.C.W:s ordf. lady Aberdeen hyllade MLG, bl.a. hade hennes ingående kunskap i filmfrågor varit I.C.W: till stort gagn (SvD 28 juni 1933, DN 28 juni 1933). Värd var G. Berg, assisterad av dr Ingegerd Palme och lektor Eva Ramstedt (ibid.) MLG hade verkat för att biograffrågan skulle få plats på kvinnoorådets program och uppges som första kvinnliga biografcensor varit en av centralfigurerna vid den kvinnorådets biografkongress som ägt rum ett och ett halvt år tidigare i Rom (DN 25 juni 1933). Uppropet "Till kvinnorna" 1921 (se ovan under politiskt kapital) indikerar stark ställning bland liberala kvinnor. MLG var ledamot av Sällskapet Nya Idun sedan 1910.

STÄLLNINGSTAGANDEN

KULTURPOLITISKT KAPITAL

Verksam som barnboksrecensent, bl.a. i Idun 1907-1933 och i Svenska Dagbladet. Tillsammans med Gurli Linder en av de mest aktiva barnboksrecensenterna; detta en indikator på kapital inom denna del av det kulturpolitiska området. Gurli Linder recenserar ibland Gagners böcker. Positiv till Hjälten bland hjältar men anmärker på språket i Gagners Svenska författare. Här finns banala och intetsägande uttryck. (Källa: Kåreland 1977, Franzén 1995)

STÄLLNINGSTAGANDEN

Uttryck för att hon som biografcensor snarare torde ha tillhört en mer konservativ än en liberal falang indikeras av att DN på ledarplats tre dagar efter hennes död påtalar det önskvärda i att nu till biografcensorerna (tre ordinarie och en suppleant) knyta en företrädare för en yngre generation som kan slå en brygga till de mer allmänna synpunkterna hos dem som vuxit upp med filmen (Källa: DN 27 juni 1933, Linné 2002b). Gagner deltog i ett diskussionsmöte 16 nov. 1902 ordnat av Föreningen Studenter och Arbetare på Restaurang Nationals stora sal i Stockholm delvis med anledning av Gurli Linders då utkomna skrift Våra barns nöjesläsning 1902. Gagner var betydligt mer kritiskt inställd till Wolgast än Linder. Wolgast var negativ till alltför moraliserande, tendentiös barnlitteratur och ställde istället konstnärliga krav (Källa: Kåreland 1977). MLGs barnboksrecensioner var präglade av moralisk tendens snarare än av fokus på konstnärliga kriterier (Källa: Franzén 1995).

1.33. BOUPPTECKNING

Aktieinnehav : 3 370:00 kr

Obligationer: (endast 1) 25:50 kr

Fordringar: 4 582:77 kr

Kontanta medel: - kr

Lösöre: 906:60 kr

fastighet/er: nej

jord- och skogsinnehav : nej

sparat kapital: se ovan

Summa tillgångar: 8 884:87 kr

Avgående poster och skulder: 11 915:42 kr

Bl a revers 2000 till dr Carl Grimberg och revers 2300 kr till Eva Ramstedt samt revers drygt 200 kr till Anna Sörensen. Behållning: Underskott; ca -3000 kr (SSA: Bouppteckning Helena Maria Lovisa Charlotta Gagner 19 augusti-1 september 1933).

1.34. BIBLIOGRAFI/BIOGRAFI

Återfinns i:

-Hedberg&Arosenius 1914

-Lundström 1924

-Fevrell 1943

-Svenska Män och Kvinnor

-Svenskt Biografiskt Lexikon

-Svensk Uppslagsbok

-Österberg, Lewenhaupt, Wahlberg (red.)(1990): Svenska kvinnor. Föregångare. Nyskapare.

Nekrologer: Nekrologer "Marie Louise Gagner död" förekom på nyhetsplats i DN och SvD, ej endast notiser på familjesidan (Källa: DN 25 juni 1933, SvD 25 juni 1933). Avsevärda hedersbetygelser lämnades vid hennes jordfästning: Vid båren talade rektor Anna Sörensen å fo.sem:s vägnar, fru Ester Raaschou för I.C.W:s (Internationella kvinnorådet) internationella film- och radiokommitté, dr G. Bjurman för Statens biografbyrå, folkskollär. Gösta Granlund för seminariströrelsen, fo.lär:an Astrid Eriksson för gamla elever o. fru Gurli Linder för gamla vänner. Kransar kom från bl.a. kollegiet vid fo.sem., studentklassen 1926, Tidningen Idun, forna elever, Svensk Lärartidnings förlagsaktiebolag, Sveriges kristliga seminariströrelse, Statens biografbyrå, tillgivna lärjungar, Svenska kvinnors nationalförbund, klass 4A 1923, AB P.A.Norstedt & Söner, Adolf Fredriks församlings skolråd, AB Svenska bokförlaget P.A.Norstedt & Söner Albert Bonnier, Föreningen Norden, Sveriges Folkskollärarinneförbund, elever år 1906, Svensk filmindustri, samt från I.C.W:s kongressdeltagare och Lady Aberdeen, dess ordf. Genom Blomsterfonden hedrad bl.a. av Pedagogiska Sällskapet. Bidrag till MLG:s stipendiefond bl.a. från centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening samt Natur och Kultur. (Källa: SvD 1 juli 1933)

1.35. HÄLSA

Ohälsa: Cancer (enligt muntlig uppgift från f.d. elev vid folkskolesem.); framgår av tidningsreferaten att hon varit sjuk en tid före dödsfallet. Dödsorsak: Troligen cancer (se ovan); inget utdrag ur död- och begravningsbok blagd bouppteckningen,

1.36. Källor och litteratur

SSA: Bouppteckning Helena Maria Lovisa Charlotta Gagner, 19 augusti-1 september 1933.

SSA: Folkskoleseminariets i Stockholm arkiv.

Adresskalender för Stockholm resp. för Stockholm och Djursholms villastad, olika år.

U. Boethius, När Nick Carter drevs på flykten. Kampen mot "smutslitteraturen" i Sverige 1908-1909, Södertälje 1989.

Dagens Nyheter (DN) 25-30 juni 1933.

Y. Dahl, Lärarmatrikeln 1922, Stockholm 1923.

E. Franzén, Marie Louise Gagner. En tendensrecensent. C-uppsats, Litteraturvetenskapliga inst., Uppsala universitet 1995.

Förhandlingar vid de svenska seminarieläraremötena.

Idun.

Kungl. kungörelse den 27 aug. 1904.

Kungl. kungörelse nr 662 den 22 juli 1918.

E. Kölgren o C. G. Tengström, Läroverks- och seminarie-matrikel 1914-1915, Vimmerby 1915.

L. Kåreland, Gurli Linders barnbokskritik, Stockholm 1977.

A. Linné, Education of female teachers, modernity and public life, paper ATEE/Leipzig 2000.

A. Linné, Hedwig Sidner (under utg.), 2002a.

A. Linné, Marie Louise Gagner, arbetsmaterial, 2002b.

N. S. Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Uppsala 1924.

Nordisk familjebok, andra uppl. bd 9 1908, tredje uppl. bd 8 1928.

Svensk Läraretidning (SvLtg) 1907 årg. 26.

Svensk Läraretidning (SvLtg) 1911 årg. 30 nr 8: Mot den dåliga ungdomsläsningen. En intervju med fröken Marie Louise Gagner av sign. G. B-n, SvLtgs redaktionssekr. Gottfrid Björkman.

Svensk Läraretidning (SvLtg) 1918 årg. 37 nr 2: notis om MLGs femtioårsdag.

Svenska Dagbladet (SvD) 25 juni-1 juli 1933.

Svenska Män och Kvinnor (SMK).

Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL).

Svensk Uppslagsbok, andra uppl. Bd 11, Malmö 1955.

Sällskapet Nya Idun 1885-1935.

A. Sörensen, Växelundervisningssällskapets normalskola och Folkskoleseminariet i Stockholm 1830-1930, Uppsala 1930.

A. Sörensen, Pedagoger och pedagogisk problem. Pedagogiska Sällskapet i Stockholm 1892-1942, Göteborg 1942.

Verdandi.

R. Wikander, Marie Louise Gagner in memoriam, Hertha 1933 årg. 20 häfte 7, s. 166.