1. KAPITALSAMMANSTÄLLNING Ramstedt, Eva Julia Augusta

Agneta Linné 2003-11-25

1.9. SOCIALT URSPRUNG

1.9.1. FARS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Johan Olof Ramstedt 1852-1935 Yrke: vice häradshövding, revisionssekreterare, expeditionschef i justitiedepartementet, justitieråd, konsultativt statsråd, statsminister 7 juni-2 augusti 1905, regeringsråd, Stockholms överståthållare Utbildning: kansliexamen, hovrättsexamen (dvs juridisk akademisk examen) Position: ER 10 år: revisionssekr. ER 25 år: statsråd Högsta: statsminister (endast 2 månader) / överståthållare (1912-20) Obs: Serafimerriddare (Källa: SBL, SMoK)

1.9.2. MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Mor: Henrika Charlotta Torén 1856-1938. (Källa: Lundström 1924, SMoK, SBL)

1.9.3. SYSKON

En bror: Gunnar Olof Ramstedt (SSA: Bouppteckning Eva Ramstedt)

1.9.4. FAR OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Farfar: Reinhold Wilhelm Ramstedt, klädesfabrikör (SBL)

Farmor: Maria Sofia Julia Victoria Haeggström (SBL)

Farbror: , fil.dr. Deltog i bildandet av Sveriges agrarförbund/lantmannaförbund, ordf. i dess verkställande utskott, led. Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1897-1909, sekr. i Bondetågets försvarsförbund 1914 (SMoK)

Farbror: Reinhold Viktor Ramstedt, affärsman, politiker (konservativ), led. Stockholms stadsfullmäktige 1894-1909, ledamot riksdagens andra kammare 1894-96 (SMoK)

Morfar: Carl Axel Torén, professor och domprost (SBL) samt psalmboksförfattare (Isaacson i SvD 17 sept 1974).

Mormor: Charlotta Sofia Augusta von Friesendorff, friherrinna (SBL).

1.10. UTBILDNING

1.10.1. Grundutbildning:

Åhlinska skolan i Stockholm från 1894, mogenhetsexamen (dvs studentexamen) där 1898 (SSA: Åhlinska skolans arkiv)

1.10.2. Yrkesutbildning:

Provår (fysik, kemi, matematik) vid Norra Real 1915 (K&T)

1.10.3. Akademisk utb:

Fil.kand. Uppsala universitet 1904 Fil.lic. Uppsala universitet 1908 Fil.dr Uppsala universitet 1910. Avhandlingens titel: Om vätskors förhållande vid uttänjning. Studier hos Marie Curie vid Laboratoire de physique générale, Faculté des sciences, Sorbonne i Paris 1910-11 Docent i radiologi vid Stockholms högskola 1915 (Källor: SMoK, K&T, SSA: Åhlinska skolans arkiv)

1.11. UTLANDSKONTAKTER

Mångsidiga och på mycket kvalificerad nivå.

1.11.1. Resor, studier:

Paris vintern 1898-99 språkstudier, England sommaren 1908 språkstudier (K&T) Studier hos Marie Curie vid Laboratoire de physique générale, Faculté des sciences, Sorbonne i Paris 1910-11

1.11.2. Påverkan, konferenser, internationellt samarbete:

Samarbetat med blivande nobelpristagaren Marie Curie vid Laboratoire de physique générale, Faculté des sciences, Sorbonne i Paris Gjort betydande insatser som ordf. i ABKFs internationella kommitté 1920-45 (SMoK).

1.11.3. Språkkunskaper:

Mycket goda: har författat vetenskapliga skrifter på franska, tyska, engelska

1.12. EGEN FAMILJ

Ogift Ej barn Testamenterat merparten av sin förmögenhet till sina 4 brorsbarn (SSA: Bouppteckning Eva Ramstedt)

1.13. SOCIALT KAPITAL

Mycket stort. Ett avsevärt socialt kapital från föräldrahemmet i och med att hon var dotter till Stockholms överståthållare. Hennes far kom därtill från en välbärgad industriidkar- och grosshandlarmiljö i Stockholm (SBL). Således innehade familjen både avsevärt socialt och ekonomiskt kapital. Genom svägerskan, Ingegerd Ramstedt, född Montelius, länkar till släkten Montelius (om Agda Montelius, se Bokholm 2001). Som f d studerande hos Marie Curie fick hon ett betydande socialt erkännande (liksom kvinnopolitiskt och kulturellt/akademiskt, se dessa områden)

Umgänge inom pedagogisk sfär: Samarbetade med bl.a. Anna Sörensen och Marie Louise Gagner (se dessa).

Avsevärt socialt kapital förvärvat inom Uppsala kvinnliga studentförening och inom den akademiska kvinnorörelsen: Ordf. Uppsala kvinnliga studentförening 1906-08 (H&A) Deputerad i Uppsala studentkårs direktion 1909-10 (H&A) Fanns bland stiftarna av ABKF (Akademiskt bildade kvinnors förening) Vice ordf. ABKF 1922-30 Ordf. i ABKFs internationella kommitté 1920-45.

Även internationellt umgänge med akademiskt verksamma kvinnor. Hade goda förbindelser med ledande kvinnliga vetenskapsidkare inom naturvetenskap som Marie Curie, Lise Meitner och Ellen Gleditsch (SBL). Samarbetade bl.a. med Ellen Gleditsch (de gav ut en bok om radiologi tillsammans). Gleditsch var den andra kvinnan i ordningen som blev professor i Norge (1929 i kemi vid Universitetet i Oslo). Hon hade liksom ER studerat radiologi hos Marie Curie i Paris (redan 1906-07) och var en tid Marie Curies personliga assistent, gjorde flera forskningsresor till Paris men även till Yale och Harvard, var ledamot av norska Videnskaps-Akademiet och verksam inom Norske Kvinners Akademiske Landsforbund. (Källa: Lönnå 2003, s. 251 f.) Hon fanns med (legat) i det testamente Eva Ramstedt skrev innan Ellen Gleditsch dog, vilket dock skedde före ER (SSA: Bouppteckning Eva Ramstedt).

Ledamot av Sällskapet Nya Idun 1912; dess sekr. 1921-37. Då var Ida von Plomgren ordf, Karolina Widerström vice ordf, från 1929 Beth Hennings, Margareta Cronstedt skattmästare. Eva Ramstedt höll föredrag i Sällskapet Nya Idun 1922: En märkeskvinnas verk (M:me Curie), 1925: Undren i atomernas värld. (Sällskapet Nya Idun 1885-1935).

Eva Ramstedts testamente tar upp en post till Solbacka för Karolina Widerström-rummet (SSA: Bouppteckning Eva Ramstedt).

1915 tillhör hon det arbetande aktiva nätverket i anslutning till Kvinnornas fredssöndagoch Haagkonferensen, dvs en liten grupp frisinnade och socialdemokratiska kvinnor: Maria Aspman, Louise von Bahr, Signe Bergman, Ezaline Boheman, Lisen Bonnier, Emilia Broomé, Tora Fries, Kerstin Hesselgren, Gerda Hulander, Agnes Ingelman, Anna Kleman, Anna Lindhagen, Agda Montelius, Ada Nilsson, Eva Ramstedt, Anna Peterson, Eugenie Steinmetz, Anna Sterky, Julia Svedelius, Signe Svensson, Alice Tegnér, Axianne Thorstenson, Lydia Wahlström, Elisabeth Waern-Bugge, Anna Whitlock, Matilda Widegren, Elin Wägner, Agda Östlundr. Var även deltagare. Tillhörde även den krets om 11 personer ur nätverket som deltog aktivt vid Kvinnornas fredssöndagbåde i februari och juni 1915: Louise von Bahr, Kerstin Hesselgren, Agnes Ingelman, Ada Nilsson, Eva Ramstedt, Anna Sterky, Signe Svensson, Lydia Wahlström, Anna Whitlock, Elin Wägner, Agda Östlundr (Andersson 2001, s. 109 f., s. 305 f.)

1.13.1. Utmärkelser:

Illis quorum 1942 (SMoK, SBL)

1.13.2. Övriga källor:

Göteborgs universitet, Kvinnohistoriska samlingarna: ABKFs arkiv Uppsala universitetsbibliotek: Uppsala kvinnliga studentförenings arkiv H&A, Lundström, SBL, SMoK

1.14. ORGANISATIONSKAPITAL

Organisationer/förtroendeuppdrag:

Ordf. Uppsala kvinnliga studentförening 1906-08 (H&A) Deputerad i Uppsala studentkårs direktion 1909-10 (H&A)

Vice ordf. 1920-30, ordf. 1930-39 i styrelsen för Stockholms stads högre folkskola för kvinnlig utbildning (senare Stockholms stads hushålltekniska mellanskola) (SMoK, SBL). Lade ner mycket arbete på denna skolform (Söderberg i DN 14 sept1974).

Vice ordf. ABKF 1922-30 Ordf. ABKFs internationella kommitté 1920-45.

Sekr. Sällskapet Nya Idun 1921-37

Ledamot av Studielånenämnden 1943-50 (SBL)

(Källor: Lundström 1924, SMoK, SBL, Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborg: ABKFs arkiv) 1915 tillhör hon (som ovan nämnts under Socialt kapital) det arbetande aktiva nätverket i anslutning till Kvinnornas fredssöndagoch Haagkonferensen, dvs en liten grupp frisinnade och socialdemokratiska kvinnor: Maria Aspman, Louise von Bahr, Signe Bergman, Ezaline Boheman, Lisen Bonnier, Emilia Broomé, Tora Fries, Kerstin Hesselgren, Gerda Hulander, Agnes Ingelman, Anna Kleman, Anna Lindhagen, Agda Montelius, Ada Nilsson, Eva Ramstedt, Anna Peterson, Eugenie Steinmetz, Anna Sterky, Julia Svedelius, Signe Svensson, Alice Tegnér, Axianne Thorstenson, Lydia Wahlström, Elisabeth Waern-Bugge, Anna Whitlock, Matilda Widegren, Elin Wägner, Agda Östlundr. Var även deltagare. Tillhörde även den krets om 11 personer ur nätverket som deltog aktivt vid Kvinnornas fredssöndagbåde i februari och juni 1915: Louise von Bahr, Kerstin Hesselgren, Agnes Ingelman, Ada Nilsson, Eva Ramstedt, Anna Sterky, Signe Svensson, Lydia Wahlström, Anna Whitlock, Elin Wägner, Agda Östlundr (Andersson 2001, s. 109 f., s. 305 f.)

1.15. POLITISKT KAPITAL

Kvinnopolitiskt kapital: Som f d studerande hos Marie Curie fick hon ett betydande kvinnopolitiskt erkännande.

Var den första kvinna som utnämndes till docent vid Stockholms högskola (SBL); var även en tid t f professor i fysik vid Stockholms högskola (Isaacson i SvD 17 sept 1974).

Innehade central position i den akademiska kvinnorörelsen:

Varit ordf. Uppsala kvinnliga studentförening

Fanns bland stiftarna av ABKF (akademiskt bildade kvinnors förening)

Vice ordf. ABKF 1922-30

Ordf. i ABKFs internationella kommitté 1920-45

Sekr. Sällskapet Nya Idun 1921-37

(detta har även tagits upp under socialt kapital)

Engagerad i kvinnors fredsrörelse, se ovan under Socialt och Organsiationskapital.

Sammanfattningsvis ett avsevärt kapital som pionjär i kvinnopolitiska sammanhang; tillhörde dock inte de mest framträdande kvinnosakskvinnorna exempelvis inom rörelsen för kvinnans politiska rösträtt (SBL). Hennes främsta kvinnopolitiska engagemang fanns inom den akademiska kvinnorörelsen och det internationella samarbetet inom denna (SBL).

Tillerkänns eftermälet att vara en av de kvinnliga akademikernas förgrundsgestalter och en av stiftarna av de Akademiskt bildade kvinnornas förening 1903 (Gertie Söderberg i DN 14 september 1974).

1.16. PEDAGOGISKT KAPITAL

Stort. Tillhörde de allra första kvinnor som förordnats som lektorer vid statligt läroverk. Innehade en stark ställning inom den pedagogiska sfären som docent och lektor vid Folkskoleseminariet i Stockholm. (H&A, SBL, SMoK) Ledande bland lärarna vid Folkskoleseminariet. I kraft av sin ställning blev det " liksom självfallet" att hon skulle inträda som rektors vikarie vid behov och hjälpa till att upprätthålla kontinuiteten i läroanstaltens ledning (Isaacson i SvD 17 sept 1974).

Läroböcker: Flera artiklar och skrifter, såväl populärvetenskapliga som redogörelser för skolförsök mm. Se förteckning i SBL.

Undervisning: Har gjort sig känd som en utmärkt pedagog, uppger SMoK. Var en mycket god pedagog, älskad och beundrad av seminariets elever; hon ägnade stort intresse och mycken tid och omsorg åt deras personlighetsfostran och åt seminariets socialpedagogiska anordningar, uppger SBL.

Föreningar, kårorgan: Varit ordf. Uppsala kvinnliga studentförening Fanns bland stiftarna av ABKF (akademiskt bildade kvinnors förening) Vice ordf. ABKF 1922-30 Ordf. i ABKFs internationella kommitté 1920-45 Vice ordf. 1920-30, ordf. 1930-39 i styrelsen för Stockholms stads högre folkskola för kvinnlig utbildning (senare Stockholms stads hushålltekniska mellanskola) (SMoK, SBL). Lade ner mycket arbete på denna skolform (Söderberg i DN 14 sept1974); detta har även tagits upp under Organisationskapital och Filantropi/socialpolitik.

Ställningstaganden:

Förnyare: Ja, i form av sina populärvetenskapliga artiklar om radiologi mm. Sammanfattningsvis mycket stort erkännande som lärare, handledare och pedagogisk ledare (SBL, SMoK, Isaacson i SvD 17 sept 1974). Uttryck för detta: bl.a. utmärkelsen Illis quorum.

1.17. KULTURELLT KAPITAL

Från föräldrahemmet inte obetydligt kulturellt kapital via morfadern, domprost, professor och psalmboksförfattare med många konkreta anknytningar till Erik Gustaf Geijer och Atterbom, och rent av Leopold (Isaacson i SvD 17 sept 1974).

Som f d studerande hos Marie Curie fick hon ett betydande erkännande vetenskapligt/kulturellt. Genom sin vetenskapliga publicering likaså (se nedan).

Var docent vid Stockholms högskola och även en tid t f professor i fysik vid Stockholms högskola (Isaacson i SvD 17 sept 1974).

Föreningar/kårorgan, sällskap:

Varit ordf. Uppsala kvinnliga studentförening

Fanns bland stiftarna av ABKF (akademiskt bildade kvinnors förening)

Vice ordf. ABKF 1922-30

Ordf. i ABKFs internationella kommitté 1920-45

Sekr. Sällskapet Nya Idun 1921-37

Ovanst. har även tagits upp under socialt kapital, organisationskapital, kvinnopolitiskt och pedagogiskt kapital; dessa går i varandra - genom ordf.skap i Uppsala kvinnliga studentförening förvärvade ER en rad kontakter som kunde sättas i rörelse som socialt kapital, hennes ledande position i ABKF och Sällskapet Nya Idun likaså. Styrelseledamotskapen utgjorde ju likaledes ett organisationskapital. Eftersom ABKF engagerade sig starkt i kvinnopolitiska frågor och i frågor om kvinnors behörighet till bl a högre lärartjänster berörs också det kvinnopolitiska och det pedagogiska kapitalområdet.

Det långa sekreterarskapet i Sällskapet Nya Idun innebar även ett betydande kulturellt kapital - aktiva i sällskapet var många kvinnliga författare och konstnärer (Sällskapet Nya Idun 1885-1935).

Publikationer:

- Beiträge zur Kenntniss des Verhaltens gedehnter Flüssigkeiten (1908)

- Om vätskors förhållande vid uttänjning (1910, dr-avhandling)

- Sur la solubilité de l'émanation du radium dans les liquides organiques (1911)

- Radium och radioaktiva processer (1917), m Ellen Gleditsch

- Marie Curie och radium (1932)

Flera vetenskapliga artiklar i fackpress, både naturvetenskapliga och pedagogiska, även populärvetenskapliga. Se förteckning i SBL.

Föredrag, bl.a. i Sällskapet Nya Idun 1922: En märkeskvinnas verk (M:me Curie), 1925: Undren i atomernas värld. (Sällskapet Nya Idun 1885-1935).

Förnyare: Ja, vetenskapligt genom att vara en av de första i Sverige som på plats studerat radium hos blivande nobelpristagaren Marie Curie och fört dessa kunskaper vidare till Sverige.

1.18. KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK

I arbetet vid folkskoleseminariet uppges hon ägnat stort intresse och mycken tid och omsorg åt elevernas personlighetsfostran och åt seminariets socialpedagogiska anordningar (SBL).

Engagerad i fredsrörelsen, se ovan under Socialt och Organsitionskapital.

Vice ordf. 1920-30, ordf. 1930-39 i styrelsen för Stockholms stads högre folkskola för kvinnlig utbildning; senare Stockholms stads hushålltekniska mellanskola. ER lade ner mycket arbete i denna styrelse, ägnade stort arbete åt denna skolform (Söderberg i DN 14 sept 1974). Detta nämnts även under Pedagogiskt och Organisatoriskt kapital.

1.19. RELIGIÖST KAPITAL

Möjligen via morfadern, domprost, professor och psalmboksförfattare (Isaacson i SvD 17 september 1974).

1.20. BOUPPTECKNING

Fastighet, taxeringsvärde: 100 000:00 kr Aktieinnehav: 388 395:00 kr Obligationer: 3 910:00 kr Fordringar: 56 188:55 kr Kontanta medel: 3 053:00 kr Lösöre: 25 882:00 kr Smycken: 9 611:00 kr

fastighet/er: ja, se ovan Fastigheten utgörs av en femtedel av fastigheten kvarteret Asken 2 i Engelbrekts församling, Stockholm

jord- och skogsinnehav : nej sparat kapital: se ovan

Summa tillgångar: 587 039:55 kr Avgående poster och skulder: 84 299:90 kr därav fastighetsskulder (inteckningsskulder) 57 500:00 kr

Behållning: 502 739:65 kr (SSA: Bouppteckning Eva Julia Augusta Ramstedt, 6 december 1974-7 mars 1975)

1.22. HÄLSA

Ohälsa? Dödsorsak:

Uppgift saknas. ER var 95 år (så när som på 4 dagar) då hon dog.

1.23. Källor och litteratur

Göteborgs universitet, Kvinnohistoriska samlingarna: ABKFs arkiv

SSA: Bouppteckning Eva Julia Augusta Ramstedt, 6 december 1974-7 mars 1975.

SSA: Åhlinska skolans arkiv

Adresskalender för Stockholm resp. för Stockholm och Djursholms villastad 1881, 1891, 1901, 1911, 1920 (1921 förkommen Sths stadsmuseum).

Andersson, Irene: Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1914-1940. Lund: Studia Historica Lundensia 2001.

Dagens Nyheter.

Y. Dahl, Lärarmatrikeln 1922, Stockholm 1923.

W. Hedberg o. L. Arosenius, Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, Stockholm 1914.

E. Kölgren o C. G. Tengström, Läroverks- och seminarie-matrikel 1914-1915, Vimmerby 1915.

A. Linné & K. Skog-Östlin, Flickskola och seminarium som nätverk, bildningsväg och verksamhetsfält, Uppsala 2001.

N. S. Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Uppsala 1924.

E. Lönnå, Helga Eng. Psykolog og pedagog i barnets århundre. Bergen: Fagbokforlaget 2003. Eva Ramstedts egna skrifter (vissa av dem)

Svenska Dagbladet.

Svenska Män och Kvinnor, bd 6, 1949.

Svenskt Biografiskt Lexikon, bd 29, 1995-1997.

Sällskapet Nya Idun 1885-1935.

A. Sörensen, Växelundervisningssällskapets normalskola och Folkskoleseminariet i Stockholm 1830-1930, Uppsala 1930.

C. Österberg, I. Lewenhaupt, A.G. Wahlberg (red.), Svenska kvinnor. Föregångare. Nyskapare, Lund 1990.