Födelseort: Söderköping (Källa: Hedberg & Arosenius 1914, Lundström 1924, SMoK)
Bitr. föreståndarinna vid den med Kungl. Högre lärarinneseminariet i Stockholm förenade Normalskolan samt lärarinna vid seminariet och normalskolan (Källa: Hedberg & Arosenius 1914, Lundström 1924, SMoK)
1) Lärarinna i Åhlinska skolan 1887-88 (K&T, Dahl 1922)
2) Extra lärarinna Normalskolan vid Kungl. Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1889-1895, 1896-1904 (Hedberg & Arosenius 1914), bibliotekarie Högre lärarinnesem. (Hedberg & Arosenius, Lundström, SMoK).
3) Ordinarie lärarinna vid Kungl. Högre lärarinneseminariet i Stockholm och den därmed förenade Normalskolan samt bitr. föreståndarinna vid Normalskolan 1904-1923.
5) Mycket aktiv i fredsarbete efter pensionen; torde varit oavlönad verksamhet (se nedan)
FÖRSÖRJNING Inkomst av anställning. Även läroboksförfattare.
1880 uppgift saknas (finns en O.B. Widegren, apotekare, Blasieholmstorg)
1890 Uppgift saknas, eventuellt hos fadern, P.M.A. Widegren, fil.dr, Apelbergsg. 44 (Norrmalm)
1910 Östermalm: Greftureg. 51, I
1919 Östermalm: Sibylleg. 59, III
Vid dödsfallet 1938 bor hon på Kungsholmen, Creutzgatan 4 (SSA: Bouppteckning Matilda Widegren).
Bor i: hyreshus (sommarställe: uppg saknas)
Bor med: Uppgift saknas Ingen annan Widegren nämnd på samma adress 1900, 1910, 1919.
Per Mauritz August Widegren, 1815-1899
Yrke: rektor vid läroverket i Söderköping
Utbildning: Fil.dr (uppgift i adresskalendern 1891)
Grundutbildning: Normalskolan för flickor vid Kungl. Högre lärarinneseminariet i Stockholm Yrkesutbildning: Kungl. Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1882-1885, dess fjärde årskurs 1893 Akademisk utb: nej
Resor för kurser, studier: Danmark, Tyskland (feriekurs i Jena), Österrike sommaren 1899, Norge 1900, Schweiz o. England (feriekurs i Cambridge) sommaren 1902, Tyskland sommaren 1903
Internationellt uppdrag: Förenta staterna 1904 m. statsanslag i ped. syfte (K&T), dvs ledamot av undervisningsjuryn vid världsutställningen i S:t Louis samt lång studieresa i USA (SMoK)
Resor: Finland sommaren 1906, England o. Skottland sommaren 1909, Italien sommaren 1911, Holland o Belgien sommaren 1913 (K&T),
Kongressdeltagande: Deltagare internationella kvinnokongressen i Haag 1915 (SMoK, Andersson 2001); enligt Gurli Linder (SvD 3 febr 1938) deltagit i fler internationella kongresser där hon gjort uppmärksammade inlägg.
Resor: Schweiz 1919, Tyskland o Schweiz 1922 (Dahl).
Således mycket stort antal utlandsresor för studier och andra professionella ändamål. Goda språkkunskaper.
Ogift Ej barn Efterlämnar inga arvsberättigade släktingar (SSA: Bouppteckning).
Sörjs dock enligt dödsannonsen av fosterdotter (SvD 4 febr 1938)
Fröken Hedvig Margareta (Greta) Westlund, Tegnérgatan 49, är universell testamentstagare (SSA: Bouppteckning Matilda Widegren)
Får anses haft ett betydande socialt kapital.
Kamrat på Högre lärarinnesem. med bl.a. Selma Lagerlöf, fortsatt vänskap med henne efter studietiden (Gurli Linder i Fevrell 1943, s 175 f.) Selma Lagerlöf skrev bl.a. skrev längre minnesord i SvD över sin vän Matilda Widegren (SvD 7 febr 1938) och sände en hälsning till hennes bår (Gurli Linder i Fevrell 1943, s 178; Österberg, Lewenhaupt, Wahlberg 1990, s. 390; av Lagerlöfs minnesord framgår att denna tillskrev Matilda Widegren stor betydelse för att Lagerlöfs seminarietid blev en väckelse och växt: SvD 7 febr 1938). Kamrat även med Alice Tegnér (Linder i SvD 3 febr 1938)
Fanns bland de ca 45 ledande personer till vilka ett upprop om bildande av Kommittén för främjande av god och billig nöjesläsning skickades 1909. Initiativ till denna kommitté hade tagits av Folkbildningsförbundet och Centralförbundet för socialt arbete (CSA), undertecknare av det upprop (1909) som initerade var prins Eugen, Knut Kjellberg, Odal Ottelin, Axel Hirsch, Harald Lettström och Valdemar Langlet från Folkbildningsförbundet och G.H. von Koch, Anna Whitlock, Ebba Heckscher, Emilia Broomé, Erik Rinman och Otto Järte från CSA (Boëthius s 308 ff). Uppropet hade skickats till 45 personer, de flesta tillhörande landets kulturella elit, bl.a. Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Per Hallström, Ellen Key, Elsa Beskow (Key och Beskow synes dock ha avböjt fortsatt medverkan), sex professorer, tre docenter, sju FD, riksbibliotekarien E W Dahlgren, skolmän som Fridtjuv Berg, rektor J Kjederqvist, läroverksrådet N G W Lagerstedt, bibliotekarien Fredrik Nilsson, folkskollärarna Emil Kristensson, Nils Lundahl, Alfred Dalin. Även några tidningsredaktörer -- liberalerna Henrik Hedlund och Mauritz Hellberg samt socialdemokraten Per Albin Hansson. Andra var Erik Hedén, Oscar Olsson, Karl-Erik Forsslund, Lydia Wahlström, Gurli Linder, Valfrid Palmgren, Marie Louise Gagner -- samt alltså Matilda Widegren (Boëthius 1989).
Medlem av Sällskapet Nya Idun sedan 1897. Blev medlem då Ellen Key var ordf, sedan Agda Montelius, Anna M Roos, Walborg Hedberg, Bertha Hübner, Sigrid Elmblad, Ida von Plomgren; och som vice ordf Ellen Fries, Agda Montelius, Therese Gylden, Karolina Widerström, Beth Hennings, sekr. Amelie Wikström, Lotten Dahlgren, Sigrid Björklund, Bertha Hübner, Kerstin Hård af Segerstad, Sigrid Elmblad, Ida von Plomgren och Eva Ramstedt; skattmästare var Coraly Zethraeus, Agnes Henckel, Lilly Engström, Augusta Lithner, Dorthe Hübner, Margareta Cronstedt (Sällskapet Nya Idun 1885-1935).
Medlem av ett stort antal kvinnliga nätverk för fred, t.ex. Deltagare i Kvinnornas fredssöndagfebruari och juni 1915 (Andersson 2001, s. 313 f.) Svensk delegat till Haag-konferensen april 1915 (Andersson 2001, s. 315) Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget 1935 (Andersson 2001, s. 318)
1915 tillhör hon det arbetande aktiva nätverket i anslutning till Kvinnornas fredssöndagoch Haagkonferensen, dvs en liten grupp frisinnade och socialdemokratiska kvinnor: Maria Aspman, Louise von Bahr, Signe Bergman, Ezaline Boheman, Lisen Bonnier, Emilia Broomé, Tora Fries, Kerstin Hesselgren, Gerda Hulander, Agnes Ingelman, Anna Kleman, Anna Lindhagen, Agda Montelius, Ada Nilsson, Eva Ramstedt, Anna Peterson, Eugenie Steinmetz, Anna Sterky, Julia Svedelius, Signe Svensson, Alice Tegnér, Axianne Thorstenson, Lydia Wahlström, Elisabeth Waern-Bugge, Anna Whitlock, Matilda Widegren, Elin Wägner, Agda Östlundr. (Andersson 2001, s. 109 f., s. 305 f.)
Svenska delegater till Haag-konferensen 1915 var: Nina Benner-Andersson, Emilia Fogelklou, Anna Glasell-Andersson, Emma Hansson, Anna Holm, Fernanda Hesselgren?, Anna Kleman, Mia Leche-Löfgren, Anna Lindhagen, Ellen Palmstierna, Anna Petterson, Ruth Randall-Edström, Naima Sahlbom, Elisabeth Waern-Bugge, Matilda Widegren, Elin Wägner (Andersson 2001, s. 315).
Iduns pris för "verksamhet i fredssakens tjänst" (Österberg, Lewenhaupt, Wahlberg 1990).
Stort, både på det pedagogiska området och avseende fredsfrågan.
Ledamot av Pedagogiska bibliotekets styrelse 1899-
Ledamot Centralstyrelsen för Flick- och Samskoleföreningen 1901-
Ledamot styrelsen för Skolmuseet 1907-
Ledamot styrelsen för Ro, svenska lärarinnornas ålderdomshem, 1912-
Ledamot av styrelsen för Nordiska lärares fredsförbund
Vice ordf. Svenska skolornas fredsförbund
Medlem Rådet för Nordiska fören. mellanfolkligt samarbete för fred
Deltog som svensk delegat vid internationella kvinnokonferensen i Haag 1915, då Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet bildades (SMoK; se ovan under Socialt kapital om vilka de övriga delegaterna var).
Utgjorde en av stiftarna av svenska avdelningen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (SMoK); Nationalencyklopedin kallar henne initiativtagare (bd 19, s. 417).
Ordförande svenska avdelningen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet 1919-1934 (SMoK, NE).
Se vidare under Nekrologer det stora antal organisationer som hyllat MW vid begravningen.
Höll ett stort antal föredrag i fredsfrågan i Sverige och internationellt (Linder i Fevrell, s. 177).
Totalt 32 träffar i LIBRIS, dels i fredsfrågan, dels läroböcker (se under Pedagogiskt kapital)
- Kvinnornas fredsarbete, 2:a uppl. Svenska freds- och skiljedomsföreningen 1917; Fredsskrifter; 40.
- Vad vill "Kvinnornas internationella förbund för fred och frihet" (W.S.L.P.F.). I Vita Bandet nr 2, 1920
- Fredskämpen Carl Lindhagen. Stockholm: Nutiden 1922, 16 s.
- Internationella Kvinnoförbundets för fred och frihet tredje upplysningskurs i Göteborg den 6-9 januari 1927. I Nya vägar, Stockholm; 1927 (5:2), s. 9-11
- Nationernas förbund: Vad det är och vill. Stockholm 1931; Svenska biblioteket Fri Läsning; 18; även publicerad i Lärarinneförbundet 1931.
Tillhörde initiativtagarna till Pedagogiska biblioteket, Svenska skolmuseet, Lärarinnehemmet Ro (Linder i Fevrell 1943, s. 176)
Initiativtagare och en av stiftarna av svenska avdelningen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, deltagare som svensk delegat vid internationella kvinnokonferensen i Haag 1915, då Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet bildades (SMoK, NE). Deltog som en av de ledande vid Kvinnornas fredssöndagjuni 1915 samt deltog i Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget 1935 (Andersson 2001).
Initiativtagare till Internationella Foyern (bildad 1935), en organisation för hjälp och stöd till alla slags flyktingar, oberoende av om dessa flytt av politiska, religiösa, nationella eller andra skäl Källa: Linder i Fevrell 1943, s. 177 f.
Stort kvinnopolitiskt och fredspolitiskt kapital, se ovan under Organisationskapital
Ställningstagande: Deltog ej i uppropet mot det tal Ellen Key höll "å de svenska qvinnornas vägnar" för dr Henrik Ibsen i april 1898 (Källa: Stockholms Dagblad 16/5 1898).
Betydande kapital på det internationella och fredsarbetets områden. Se vidare under Nekrologer det stora antal organisationer som hyllat MW vid begravningen.
Stort i egenskap av föreståndarinna vid Statens normalskola, som var Kungl. Högre lärarinneseminariets övningsskola, samt som läroboksförfattare.
Medlem av undervisningsjuryn vid 1904 års världsutställning i USA (Linder i Fevrell, s. 176)
Läroböcker och annat pedagogiskt författarskap: Totalt 32 träffar i LIBRIS, dels läroböcker, dels i fredsfrågan (se under Politiskt kapital)
Läroboksförfattare i ämnet svenska till arbeten som utkom i ett stort antal upplagor:
- Svenska språkets allmänna satslära (1896, 15-e upplagan utkom 1928, 18-3 1945)
- Valda dikter, poetisk läsebok för skolan och hemmet I-V, m Ingeborg Lundström (1898-1900)
- Valda prosastycken. Läsebok för skolans högre stadier 1 och 2 (2 volymer; 1899-1925)
- Svenska språkets formlära (1902, 10-e uppl. 1928, 12-e uppl. 3-e tryckn. 1950) m D. Lauritzen
- Från en studieresa i Nordamerikas Förenta stater. I Verdandi 1905, Stockholm 1906
- Tionde nordiska skolmötets biblioteksutställning. I Folkbiblioteksbladet, Stockholm; Folkbildningsförbundet, 1910 (8:3), s. 118-121.
(Kölgren & Tengstrand 1915, Dahl 1923, SMoK, LIBRIS )
Österberg, Lewenhaupt , Wahlberg (1990, s. 390) uppger att hennes läroböcker i satslära och formlära var välkända för många, under benämningarna "Blåa Matilda" och "Gula Matilda" (gott exempel på symboliskt kapital!)
Undervisning: Innehade befattning i ledningen för Normalskolan vid Kungl. Högre lärarinneseminariet i 19 år. Torde ha inneburit avsevärt pedagogiskt kapital.
Ledamot av Pedagogiska bibliotekets styrelse 1899-
Ledamot Centralstyrelsen för Flick- och Samskoleföreningen 1901-
Ledamot styrelsen för Skolmuseet 1907-
Ledamot styrelsen för Ro, svenska lärarinnornas ålderdomshem, 1912-
(har även tagits upp under organisationskapital) (Källa: H&A)
Förnyare: Erkännande som mycket idérik och reformsträvande (Fåhraeus 1943, s. 215 f.) Utvecklade koncentrationsläsning i de humanistiska ämnena: sammanförde kyrkohistoria, litteraturhistoria och historia till en enhet, där moment från en disciplin fick belysa moment från de andra (Fåhraeus 1943, s. 215 f.)
Stort erkännande som lärare i grammatik och metodik samt som läroboksförfattare (Fåhraeus 1943, s. 215 f.)
Förnyare som läroboksförfattare.
Uppges ha genomdrivit att normalskolekompetensen infördes som avslutning av den åttaklassiga flickskolan (Levin i Fevrell 1943, s. 179).
Sammanfattningsvis mycket gott erkännande som pedagog (Fåhraeus 1943, SMoK).
Relativt stort från föräldramiljön: dotter till läroverksrektor och fil.dr.
Stort kulturellt kapital genom tillhörigheten till sina olika kvinnonätverk, nära vänskap med Selma Lagerlöf, arbetet för freden etc, där författarinnan Elin Wägner tillhörde de ledande (se ovan under socialt kapital, organisationskapital; se Andersson 2001 vad gäller Wägner).
Selma Lagerlöf nämner t.ex. i sina minnesord att hon samarbetade med Matilda Widegren i slutskedet av arbetet med Gösta Berlings saga och att MW därvid granskat språket och bidragit till många förbättringar (Matilda Widegren en memoriam, av Selma Lagerlöf, SvD 7 febr 1938).
Medlem av Sällskapet Nya Idun (se ovan under Socialt kapital).
Föreningar, kårorgan, organisationer: Se ovan under Socialt kapital om uppropet för bildande av Kommittén för främjande av god och billig nöjesläsning, med stark anknytning till det filantropiska och socialpolitiska området.
Se ovan under organisationskapital om starkt engagemang som ledare i fredsrörelsen.
Ledamot styrelsen för Ro, svenska lärarinnornas ålderdomshem, 1912-
Gjorde stora humana insatser i hjälpen åt flyktingarna från det nazistiska Tyskland (SMoK, Linder i Fevrell 1943); skapade i Stockholm en internationell samlingsplats för flyktingar, oberoende av vad som fört dem till Sverige (Österberg, Lewenhaupt, Wahlberg).
Se vidare under Nekrologer det stora antal organisationer som hyllat MW vid begravningen.
Obligationer: 1premieobl. 64:00 kr
Kontanta medel: oläsligt, mindre än 100 kr
Ett mycket litet bo, bostaden synes endast bestått av 1 rum, dock två lite värdefullare möbler: förgylld spegel med konsolbord, 25 kr, och litet sekretärskåp med inläggningar, 200 kr.
Summa tillgångar: 2 003 kr Avgående poster och skulder: 1 285:71 kr
-Fevrell 1943 (minnesord dels av Gurli Linder, dels av Greta Levin)
-Österberg, Lewenhaupt, Wahlberg (red.)(1990): Svenska kvinnor. Föregångare. Nyskapare.
Minnesord Matilda Widegren död, av Gurli Linder, med bild, i Svenska Dagbladet (SvD 3 febr 1938).
Minnesord av Selma Lagerlöf, Matilda Widegren in memoriam, SvD 7 febr 1938 (nyhetsplats)
Minnesord Matilda Widegren död, av Greta Stendahl, med bild, i Dagens Nyheter (DN 3 febr 1938, nyhetsplats).
Kortare artikel Matilda Widegrens sista färd (familjesidan) i SvD 7 febr 1938.
Vid båren talade representanter för ett stort antal organisationer, vilket speglar Matilda Widegrens nätverk och kapital: lektor Alf Ahlberg läste en hälsning från Selma Lagerlöf (se minnesorden SvD 7 febr 1938 ovan), sedan talade för Högre lärarinneseminariet rektor S Grauers, för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet fil dr Naima Sahlbom, för De nordiska sektionerna av samma förbund fru Signe Höjer, för Nordiska lärares fredsförbund och Svenska skolornas fredsförening och Nordiska föreningen mellanfolkligt samarbete för fred frk Greta Stendahl, för Oskarsskolan rektor Malin Geijer, för Samarbetskommittén för fredsfrågor frk Hedvig Rinander, för Freds- och skiljedomsföreningen samt Stockholms fredsförening direktör G Hammarlund, för Internationella Foyern notarie Stig Bendixon, för Flyktingorganisationernas centralkommitté dr Natanael Beskow, för Vita Bandet fru Louise Ahlvén, samt för tyska emigranter en representant. Vidare kransar från Sveriges slöjdlärarinneförening, f d elever, Informationsbyrån Mellanfolkligt samarbete för fred, Svenska föreningen för NF, Den norske gruppe av IKFF, Stockholms centralkommitté för flyktinghjälp, Normalskolans klass 8 1908-09, övningslärareorganisationernas centralråd, Styrelsen för föreningen Ro, Styrelsen för sydsvenska distriktet av IKFF, Tobaksmonopolets Södergården, Högre lärarinneseminariet, Statens normalskola och Statens skolköksseminarier, Falukretsen av IKFF samt Den danske sektion for Kvindenes internationale for Fred og Frihed (SvD 7 febr 1938 Matilda Widegrens sista färd).
Dödsorsak: Lunginflammation (Utdrag ur död- och begravningsbok, bilaga till bouppteckning Matilda Widegren, SSA).
SSA: Bouppteckning Maria Matilda Aurora Widegren, 23 mars-8 april 1938.
Adresskalender för Stockholm resp. för Stockholm och Djursholms villastad 1881, 1891, 1901, 1911, 1920 (1921 förkommen Sths stadsmuseum).
Andersson, Irene: Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1914-1940. Lund: Historiska institutionen vid Lunds universitet 2001. (Studia Historica Lundensia).
Boëthius, Ulf: När Nick Carter drevs på flykten. Kampen mot "smutslitteraturen" i Sverige 1908-1909, Södertälje 1989.
Hedberg, W. o. Arosenius, L.: Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, Stockholm 1914.
Fevrell, V.: Kungl. Högre lärarinneseminariet in memoriam, Stockholm 1943: Minnesord av dels Gurli Linder, dels Greta Levin.
Fåhraeus, R.: Högre lärarinneseminariets historia, Stockholm 1943.
Kölgren, E. o Tengström, C. G.: Läroverks- och seminarie-matrikel 1914-1915, Vimmerby 1915.
Lundström, N. S.: Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Uppsala 1924.
Svensk Uppslagsbok, bd 31, 1947-1955.
Svenska Män och Kvinnor, bd 8, 1955.
Sällskapet Nya Idun 1885-1935.
Österberg, C., Lewenhaupt, I., Wahlberg, A.G. (red.): Svenska kvinnor. Föregångare. Nyskapare, Lund 1990.