---

---

Printout from the site SEC (Sociology of Education and Culture) at Uppsala University
 URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/e/ffo/kort-presentation.htm 

 

Formering för offentlighet
En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920
Kort presentation

(Formation for the public sphere. A collective biography of Stockholm women 1880–1920)

Formering för offentlighet var ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Projektperiod jan 2000–dec 2006, jämte efterbörd under följande år. Projektledare Donald Broady.

---

Projektets syfte är att analysera kvinnors vägar från privat till offentligt, särskilt med avseende på Stockholm som mötesplats, de sociala nätverkens betydelse och ett antal föregångskvinnors bidrag till framväxten av moderna offentligheter och sociala fält. Tonvikten läggs vid deras insatser inom pedagogik, filantropi, sjukvård och kulturliv.

En segregerad stad, med ett fåtal högre flickskolor, med ett enda statligt högre lärarinneseminarium, med ett begränsat antal sammanslutningar för bildade kvinnor etc., utgjorde ett rum med tydliga sociala och geografiska förtätningar. Några kvinnor hade lärt känna varandra vid seminariet, andra möttes i sällskaps- eller föreningsliv och vägar korsades vid Stockholms högskola eller Uppsala universitet. Projektet skall kartlägga dessa vägar och mötesplatser och analysera deras betydelse för uppkomsten av moderna offentligheter och sociala fält. Tonvikten läggs vid de strukturella sammanhangen, men här ryms också analyser av hur enskilda människor gjorde bruk av de möjligheter som staden och tiden erbjöd. Därmed kommer projektet att bidra till förståelsen av samspelet mellan individers handlande och periodens stora förändringar.

Centrala frågor är

Vilka tillgångar hade föregångskvinnorna med sig i bagaget och vilka strategier utvecklade de för att lämna det privata och vinna inträde i existerande offentligheter och sociala fält? Detta perspektiv innebär exempelvis att utbildning inte främst analyseras som ”bakgrundsvariabel”. Utbildningsinstitutionerna och livet som skolelev eller student är ur vårt perspektiv intressantare som arenor där socialt kapital byggs upp.

Hur fungerade mötesplatserna – sällskap och sammanslutningar, landsomfattande möten, tidskrifter – och de sociala nätverken? Hade de skilda funktioner för kvinnor med olika bakgrund, med olika startkapital, inom olika verksamhetsområden, vid olika punkter i deras livsbanor? I vilken utsträckning kan kvinnornas insatser betraktas i första hand som ett gemensamt kvinnligt företag? Här fokuserar vi således främst kvinnor i relation till andra kvinnor.

På vad sätt tjänade kvinnornas nätverk som en bas för utspel i den offentliga debatten, för interventioner i existerande sociala fält och för insatser som bidrog till framväxten av nya sociala fält? I vilken utsträckning var dessa kvinnors agerande ett svar på eller en utmaning av dominerande köns- och klasstrukturer? Här fokuserar vi kvinnornas relationer till mansdominerade sociala sammanhang och analyserar den sammanvävning av allians, underordning, uteslutning, kamp och motstånd som präglade tidsperioden.

 

 Printout from the site SEC (Sociology of Education and Culture) at Uppsala University 
 URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/e/ffo/kort-presentation.htm