Kursen "Pedagogisk filosofi och idéhistoria D" (5 poäng), jan-mars 2002

<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pfi02.htm>

Lokal: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, rum Seminarium A+B, Stureg. 4, Uppsala.
Tid: Kursstart onsd 30 jan 2002, kl kl 15.15-18.00. Därefter seminarier följande onsdagar kl 14.15-17.00: 13 febr, 20 febr, 6 mars, 20 mars, 27 mars.

Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/

Administratör för D-kurser i pedagogik vid Ped inst är Ingrid Goldwitz <ingrid.goldwitz@ped.uu.se>

Studierektor för D-nivån, ped inst, är Britt Hallerdt <britt.hallerdt@ped.uu.se>

Administratör för forskarutbildningen i pedagogik i Uppsala: Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>. Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475. Besöksadress Sturegatan 4.

Forskningsadminstratör Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet, är Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>, Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala. Besöksadress rum 1415, Seminariegatan 1. Tel direkt 018-4712459.

Kursplan
Litteratur
Deltagare
Schema
Instruktioner till deltagarna
Inlämnade examinationsuppgifter
Samhällsvetenskapens eviga frågor

Kursplan

Plan för delkurs
Pedagogisk filosofi och idéhistoria D, 5 poäng
(Educational Philosophy and History of Pedagogical Ideas, 7,5 ECTS)

Delkursen ingår i Pedagogik D, 20 poäng respektive C/D, 40 poäng och Pedagogik med inriktning mot personalutveckling D, 20 poäng respektive C/D, 40 poäng.

Planen är fastställd av institutionsstyrelsen 1999-01-21.

Mål

Delkursen syftar till att deltagarna skall tillägna sig fördjupade kunskaper om epistemologi (kunskapsteori) och etik och dess samband med pedagogisk teori och praktik samt fördjupade kunskaper om de pedagogiska idéernas historia från antiken till våra dagar.

Innehåll

Hur etiksyn, samhällssyn, människosyn och kunskapssyn under olika skeden och i olika samhällen varierat och påverkat teori och praktik.

Hur varierande synsätt på vad som är möjligt att veta och önskvärt att veta / färdighetsmässigt kunna påverkan utbildning och fostran. (Så står det i kurskatalogen, måste vara felskrivning)

Genomförande/arbetsformer

Lektioner, seminarier, grupparbeten och individuella uppgifter.

Litteratur

Litteratur enligt särskild förteckning.

Examination

På delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Examinationen sker dels i seminarieform genom gruppredovisning eller individuellt, dels genom en skriftlig individuell uppgift i form av paper över ett ämne som bestäms av student och kursledare i samråd och dels genom en skriftlig tentamen vid delkursens slut.

Litteraturlista

Reviderad litteraturlista
för kursen Pedagogisk filosofi och idéhistoria D, 5 poäng

Fastställd 2001-12-20 av Institutionsstyrelsen, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet

1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. SOU 1948: 27, kapitel 1 och 2, s. 1-38. (kopia erhålles fr. kursledn.).

Dewey, John: ”My Pedagogic Creed”, School Journal, Vol. LIV, January 1897, s. 77-80 (kopia erhålles fr. kursledn.).

Dewey, John: The Child and the Curriculum. Chicago: The University of Chicago Press, 1902 (kopia erhålles fr. kursledn., 12 s.).

 Durkheim, Émile: L’évolution pédagogique en France [1938] (ed. Maurice Halbwachs). Paris: P.U.F., 2 uppl. 1969 (403 s.).
eng.övers. The Evolution of Educational Thought. Lectures on the formation and development of secondary education in France. London, Henley and Boston: Routledge & Kegan Paul, 1977.

Myrdal, Alva och Gunnar: Kontakt med Amerika. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1941, kapitel IV, s. 88-132 (kopia erhålles fr. kursledn.).

Peirce, Charles Sanders: ”How to Make Our Ideas Clear”, Popular Science Monthly, 12, January 1878, s. 286-302 (kopia erhålles fr. kursledn.).

Ödman, Per-Johan: Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- och pedagogikhistoria. Del I-II. Stockholm: Norstedts, 1995 (651 s.).

 *****

 Referenslitteratur:

 Vår tids filosofi, del 1-2 (red. Poul Lübcke). Stockholm: Bokförlaget Forum, 2 uppl. 1991 (821 s.).

 Filosofilexikonet (red. Poul Lübcke), Bokförlaget Forum, Stockholm 1988 (606 s).

Deltagare

Maria Assander <maria.assander@brevet.nu>,
Linn Brodin <linn.brodin@telia.com>,
Lars Ekedal <lars.ekedal@home.se>,
Helga Geber <hgeber@hotmail.com>,
Magnus Granberg <granberg.magnus@telia.com>,
Ann-Kristin Grundstrom <ann-kristin.grundstrom@norrk.ssv.se>,
Anders Gustavsson <andersg63@hotmail.com>,
Eva Harrysson <eva.harryson@telia.com>,
Christian Hecht <christianhecht@hotmail.com>,
Rabbe Hedengren <hedengren@telia.com>,
Eva Idmark <familjen.idmark@telia.com>,
Lourdes Jonsson <lourdes.jonsson@telia.com>,
Daniel Laurén <daniel.lauren@home.se>
Katarina Leander <katarinaleander@hotmail.com>,
Karin Persson <karinpersson21@hotmail.com>,
Sofia Roth <sofiar77@hotmail.com>,
Åsa Sjöberg <asasjoberg@hotmail.com>,
Sophia Sjöström <sophias@spray.se>,
Åsa Söderberg <asa.m.soderberg@telia.com>

Schema för kursen
”Pedagogisk filosofi och idéhistoria D”
jan-mars 2002

Onsd 30 jan 2002, kl kl 15.15-18.00. Introduktion

Onsd 13 febr 2002 kl 14.15-17.00. Närläsning av några utdrag ur klassiska verk. Litteratur: Läsestycken för samhällsvetare (det gröna häftet).

Onsd 20 febr 2002 kl 14.15-17.00. Per-Johan Ödman gästar kursen. Läs i föväg Ödman, Kontrasternas spel I-II.

Onsd 6 mars 2002 kl 14.15-17.00. Om modern utbildningshistoria i allmänhet och progressivismen i synnerhet, samt om durkheimianism och strukturalism. Läs i förväg Pragmatism och progressivism (det röda häftet) och så mycket du hinner i Durkheim, L’évolution pédagogique en France. Ta med Pragmatism och progressivism (det röda häftet) Läsestycken (gröna häftet).

Onsd 20 mars 2002 kl 14.15-17.00. Läs i förväg Durkheim, L’évolution pédagogique en France. Ta även Läsestycken (gröna häftet). Diskussionen ska ägnas åt jämförelser mellan Durkheims och Ödmans verk samt fortsatta försök att rita kartan över olika forskningstraditioner.

Senast sent lörd kväll 23 mars ska examinationsuppgiften vara inskickad till kursledningen (som attachment till mejl till adressen broady@nada.kth.se)

Onsd 27 mars 2002 kl 13.15-16.00. Ventilering av examinationsuppgifter.

Lokal: Pedagogiska institutionen, Seminarium A+B, Stureg. 4.

Instruktioner till deltagarna

senast uppdaterade 2011-08-11  

OM LITTERATUREN

Per-Johan Ödmans Kontrasternas spel finns även i en pocketutgåva på Bokförlaget Prisma, Stockholm 1998. Det förefaller vara en helt oförändrad nytryckning av origianluupalagn på Norsetds 1995 så det går lika bra att använda den billigare pocketutgåvan.

Kopia av samtliga småtexter samt den engelska översättningen av Durkheims L’évolution pédagogique en France tillhandahålles av kursledningen. Småtexterna av av Charles S. Peirce, John Dewey, Alva och Gunnar Myrdal och 1946 års Skolkommission finns samlade i häftet Pragmatism och progressivism (utg. D. Broady). Källor utgivna av Forum för pedagogisk historia, Lärarhögskolan i Stockholm, september 1991. (124 s.).

Som underlag för närläsningsövningar används Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998 (63 sidor), som innehåller parallellöversättningar av mycket korta utdrag ur verk av Bachelard, B. Bernstein, Bourdieu, Comte, Dahrendorf, Descartes, Durkheim, Elias, Engels, Husserl, Kant, Lundgren, Marx, Parsons, Peirce, de Saussure, M. Weber, Wittgenstein. En PDF-version är tillgänglig på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-6.pdf . En pappersversion utdelas av kurledningen.

EXAMINATIONSUPPGIFT

För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen av kurslitteratur och annan litteratur samt eventuellt arbete med källor redovisas på ett självständigt sätt. Examinationsuppgiften bör ha ett omfång om allra högst tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt. 

Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter:

• En möjlighet är att du jämför metoden i Émile Durkheims och Per-Johan Ödmans verk. Om du inte har bättre idéer, välj detta alternativ. Hur ställer dessa två forskare frågor, hur söker de svar, vilka forskningsverktyg, begrepp och förklaringsmodeller använder de? Du kan om du vill ta hjälp av listan över "samhällsvetenskapens eviga frågor" nedan, dvs. du kan undersöka hur Durkheim och Ödman ställer sig till frågan om individ och samhälle, frågan om historiska förklaringar kontra funktionsförklaringar, etc. En sådan jämförelse borde vara fruktbärande eftersom  Durkheim och Ödman representerar två ytterligheter inom samhällsvetenskapen. Durkheim söker "sociala fakta" och objektiva strukturer medan hermeneutikern Ödman fäster stor vikt vid individernas intentioner. Samtidigt finns ett visst släktskap, båda letar efter vad durkheimianerna kallar kollektiva representationer som i någon mån liknar det Ödman kallar mentalitet.

• En annan möjlighet är att du letar fram pedagogiska källor från någon period och något händelseförlopp som intresserar dig och försöker dig på en analys av dessa källor. Utnyttja verktyg, begrepp och förklaringsmodeller från de forskningstraditioner vi sysslar med inom kursen. Det behöver inte bara vara fråga om textkällor, du kan också intervjua personer som varit med om något intressant skede.

• En tredje möjlighet: Om du planerar en D-uppsats om dagsaktuella förhållanden kanske du vill börja skriva en första version av t.ex. ett avsnitt "historisk bakgrund" som så småningom kan flyta in i uppsatsen.

• Fler möjligheter finns, skicka per mejl förslag till mej.

Ett huvudsyfte med kursen är att deltagarna ska bli bättre förtrogna med kartan över centrala filosofiska och samhällsvetenskapliga traditioner. Eftersom alla har olika kartor inne i huvudet betyder det att deltagarna har skilda  behov, olika vita fläckar som ska fyllas med innehåll, olika regioner som ter sig särskilt intressanta.

Några deltagare har frågat var man bäst fräschar upp sina kunskaper om filosofiska traditioner. I litteraturlistan nämns Lübckes översiktsverk som lämplig referenslitteratur. Rekommenderas.

Några av er har frågat om det går för sig att använda empiriskt material eller frågeställningar som ni arbetar med i andra sammanhang. Javisst, ni får gärna tillfoga resonemang om sådant, men det primära i examinationsuppgiften till denna kurs är att ni redovisar vad ni fått ut av den litteratur ni läst och av ert arbete med den pedagogiska idéhistorien och filosofiska och samhällsvetenskapliga traditioner.

Samhällsvetenskapens eviga frågor

/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/

Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor

För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:

·       praktisk kunskap vs teoretisk

·        kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv

·        förhållandet mellan individ och samhälle

·        metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”

·        förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)

·        olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)

·        vad håller ihop ett samhälle?

·        evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen

·        förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”

·        storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier

·        kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism

·       det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)

·        förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap

·        verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat

·        samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pfi02.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated 11 Aug 2011