<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-svk02.htm>
Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>,
URL http://www.skeptron.uu.se/broady/
Allmän info
Schema
Kursplan
Litteratur
Vägbeskrivning
Deltagare
Instruktioner
till kursdeltagarna
Samhällsvetenskapens eviga
frågor
Inlämnade examinationsuppgifter
fram till avslutande seminariet 2003-01-14
Administratör för forskarutbildningen i pedagogik i Uppsala: Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>.
Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475.
Forskningsadminstratör Institutionen för lärarutbildning, Uppsala, är Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>, Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala, besöksadress rum 1415, Seminariegatan 1, tel 018-4712459.
Kopieringsunderlag till vissa texter som används under kursen finns hos Marie Ols.
Tidpunkter: Följande tisdagar kl 13.15-15.00: 12 nov,
26 nov, 3 dec, 10 dec 2002 samt 7 jan och 14 jan 2003.
Lokal: rum 1219, ILU, Seminarieg. 1, Uppsala
Tisd 12 nov 2002. Introduktion, närläsning av de korta texter av Descartes, Comte och Durkheim i Läsestycken. Läs i förväg Comte, Discours préliminaire sur lesprit positif; samt i Läsestycken texterna av Descartes, Comte, Kant och Husserl.
Tisd 26 nov 2002. Studier av objektiva förhållanden. Läs i förväg förväg Andersen & Kaspersen kap. 1, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23, 26; Durkheim, L’évolution pédagogique en France, de två Marx-texterna; samt i Läsestycken texterna av Bernstein, Engels, Dahrendorf, Durkheim, Lundgren, Parsons och Saussure.
Tisd 3 dec 2002. Studier av subjektivitet, samt inledande diskussion om försök att förena studier av det subjektiva med studier av det objektiva. Läs i förväg Andersen & Kaspersen kap. 1, 6, 10, 12, 13; de tre texterna av Weber; samt i Läsestycken texterna av Bourdieu, Elias, Husserl, Peirce, Weber och Wittgenstein. Läs också så mycket ni hinner av Elias, Foucault eller Bourdieu.
Senast torsd 5 dec 2002 skall utkast till examinationsuppgift vara inskickad till kursens webbplattform. Utkastet kan vara kort och skissartat. Bättre att du skriver något än inget alls.
Tisd 10 dec 2002. Att förena studier av det subjektiva med studier av det objektiva. Läs i förväg Elias, Foucault eller Bourdieu. Dessutom diskussion av deltagarnas utkast till examinationsuppgift.
Tisd 7 jan 2003. Diskussion om ”samhällsvetenskapens eviga frågor” samt om om all kurslitteraturen.
Senast sönd kväll 12 jan 2003 skall examinationsuppgiften vara inskickad som bilaga till mejl till Donald Broady <broady@nada.kth.se>. Om du använder någon inte alltför ålderdomlig version av MS word för PC kan du skicka filen som den är. Om du använder Ms Word för Macintosh eller annat mer udda textprogram försök konvertera filen till RTF eller skicka som ren text.
Tisd 14 jan 2003 (kursens sista seminarium). Ventilering av examinationsuppgifter
UPPSALA UNIVERSITET
KURSPLAN
Pedagogiska institutionen
Forskarutbildningen
SAMHÄLLSVETENSKAPENS KLASSIKER, 5 POÄNG
(Social Science Classics, 7,5 ECTS)
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2001-06-19.
Kursen är en obligatorisk kurs inom forskarutbildningen i pedagogik. Kursen är även öppen för studerande med 60 poäng i humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne.
MÅL
Kursens syfte är att deltagarna skall fördjupa sina kunskaper om
samhällsvetenskapliga traditioner och klassiska författarskap.
INNEHÅLL
Centrala begrepp och metoder i centrala klassiska samhällsvetenskapliga traditioner och författarskap (durkheimianerna, Weber m.fl.), samt några moderna klassiker (Habermas, Foucault, Bourdieu m.fl.).
GENOMFÖRANDE
Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift lämnas in i slutet av kursen.
EXAMINATION
Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. För forskarstuderande ges betygen Godkänd och Underkänd. För övriga ges betygen Godkänd, Väl godkänd och Underkänd.
LITTERATUR
Enligt särskild förteckning
Litteraturlistan fastställd 2003-01-23 av institutionsstyrelsen för Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Vissa skrifter är slutsålda från förlaget, nämligen Durkheim, The Evolution of Educational Thought; Comte/Durkheim/Weber, Tre klassiska texter. Be vid behov Marie Ols om kopieringsunderlag eller fotokopia av dessa texter samt några kortare texter som ingår i kurslitteraturen. Vi ska också lägga kopieringsunderlag i ett fack överst till vänster på väggen med personalens postfack i ILUs kanslikorridor (Seminariegatan 1).
Arbetena av Bourdieu, Elias och Foucault är alternativ, varav ett väljes.
- Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999, kap 1, 5, 6, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23 26 (276 sidor).
- Comte, Auguste: Discours
préliminaire sur lesprit positif, Paris 1844. Skriften utgavs i en något
annorlunda utformning 1914 av Société positiviste internationale under titeln
Discours sur lesprit positif. Den sistnämnda utgåvan är tillgänglig i
bokhandeln i ett fotomekaniskt omtryck (förlaget Vrin, flera upplagor - en
billig liten bok, ca 50 francs).
Svensk övers. ”Om positivismen”,
s. 7-86 i Comte, Auguste/Durkheim, Émile/Weber, Max: Tre klassiska texter.
Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1991. Kopia av den svenska översättningen
tillhandahålles av kursledningen.
- Durkheim, Émile: L’évolution
pédagogique en France [1938] (ed. Maurice Halbwachs). Paris: P.U.F., 2 uppl.
1969 (403 s.).
Eng. övers. The Evolution of
Educational Thought. Lectures on the formation and development of secondary
education in France. London, Henley and Boston: Routledge & Kegan Paul,
1977. Kopia av den engelska översättningen kan tillhandahållas av kursledningen.
- Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998 (63 sidor), som innehåller parallellöversättningar av mycket korta utdrag ur verk av Bachelard, B. Bernstein, Bourdieu, Comte, Dahrendorf, Descartes, Durkheim, Elias, Engels, Husserl, Kant, Lundgren, Marx, Parsons, Peirce, de Saussure, M. Weber, Wittgenstein. En PDF-version är tillgänglig på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-6.pdf
- Marx, Karl: ”Einleitung” zu den
’Grundrissen der Kritik der politischen Ökonomie’ [manuskript augusti 1857]. I:
Karl Marx Friedrich Engels Gesamtausgabe (MEGA) II.1.1 (Ökonomische
manuskripte 1857/58). Berlin: Dietz Verlag, 1976, s. 17-45.
Svensk övers. ”Inledning”. I:
Marx, Karl/Engels Friedrich: Ekonomiska skrifter. Staffanstorp: Bo
Cavefors Bokförlag, 1975, s. 21-44.
Kopia av den svenska översättningen
tillhandahålles av kursledningen.
- Marx, Karl: ”Vorwort” [till Zur Kritik
der politischen Ökonomie, 1859]. I: Karl Marx Friedrich Engels Gesamtausgabe
(MEGA) II.2. Berlin: Dietz Verlag, 1980, s. 99-103.
Svensk övers. ”Förordet till
’Till kritiken av den politiska ekonomin’ (1859)”. I: Marx i ett band.
Urval av Fredrik Engelstad och Jon Elster. Stockholm: Bokförlaget Prisma, 1974,
s. 23-28. Kopia av den svenska
översättningen tillhandahålles av kursledningen.
- Parsons,
Talcott: ”The School Class as a Social System: Some of its functions in American
society”, Harvard Ed. Rev., Vol. XXIX, No. 4, 1959, s. 297-318.
Kopia tillhandahålles av kursledningen.
Omtryck i bl.a. Parsons: Social Structure and Personality. London: The Free Press/Macmillan, 1964.
- Weber, Max: Wissenschaft als Beruf [1919], s. 582-613 i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre [1922] (Hrsg. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 5 uppl. 1982.
- Weber, Max: Politik als Beruf [1919], s. 505-560 i Gesammelte politische Schriften [1921] (Hrsg. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 4 uppl. 1980.
- Weber, Max: Die Objektivität sozialwissenschaftlicher und sozialpolitischer Erkenntnis, s. 22-87 i Archiv für Sozialwissenschaft und Sozialpolitik, neue Folge, 1. Band. Tübingen: Verlag von J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 1904. (Omtryck i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre, 5 uppl. 1982, s. 146-214.)
Svensk övers. av de tre texterna av Weber s. 9-163 i slutet av Comte, Auguste/Durkheim, Émile/Weber, Max: Tre klassiska texter. Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1991. Kopia av den svenska översättningen tillhandahålles av kursledningen.
- Ev. ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.
Samt ett av de tre följande arbetena:
- Bourdieu, Pierre:
Homo academicus, Minuit, Paris 1984, ISBN 2-7073-0696-7 (295 sidor).
Sv. övers.
Homo
academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996.
Eng. övers.
Homo
academicus, Polity
Press, Cambridge 1988, ISBN 0-7456-0258-4 (325 sidor). Tysk övers.
Homo
academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, ISBN 3-518-57893-6 (455
sidor).
eller
- Första bandet av andra utvidgade
upplagan av Norbert Elias: Über den Prozeß
der Zivilisation. Bern: Francke, 1969 (334 sidor). Oförändrat omtryck på
Suhrkamp, Frankfurt am Main, flera upplagor.
Sv. övers. Sedernas
historia. Stockholm: Atlantis, 1989.
Eng. övers.
The
History of Manners. New York:
Pantheon, 1978.
eller
- Michel
Foucault: Surveiller et punir. Naissance
de la prison. Paris: Gallimard, 1975 (318 sidor).
Sv. övers. Övervakning
och straff. Fängelsets födelse. Lund: Arkiv Förlag, 1987.
Norsk övers. Overvågning og straf. Det
moderna fængselvæsens historie. Købehavn: Rhodos/Oslo: Gyldendal Norsk
Forlag, 1977.
Eng. övers.
Discipline and Punish: The Birth of the Prison. New York:
Vintage/Random House, 1979.
Seminarierna sker i rum 1219, ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala. Vägbeskrivning för resenärer: ILU är en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordvästra hörn. Från Uppsala C en knapp halvtimmes promenad (gå längs Fyrisåns västra strand i nordvästlig riktning så kommer du rätt till slut) eller buss 13 som går längs Dragarbrunnsgatan. Bilåkare från Gävle: när Uppsala börjat finns på E4an en skylt mot Svartbäcken, ta den vägen till höger och kör Gamla Uppsalagatan så kommer du fram till ILU omedelbart efter ån. På gården brukar finnas parkeringsplats, stoppa 6 kr i automaten för en dags parkering. Se karta .
Till rum 1219 kommer man genom att ta vänstra ytterporten och gå upp trappan till vänster en våning.
(Om du inte vill ha din e-postadress synlig på denna publika sida, meddela mej <broady@nada.kth.se> så suddar jag!)
Karin Allgulin-Sjölin <karin.allgulin@ilu.uu.se>,
Maud Baumgarten <maud.baumgarten@niwl.se>,
Per Ekstrand <per.ekstrand@mdh.se>,
Lizbeth Engström <lizbeth.engstrom@ped.uu.se>,
Katarina Gustafson <katarina.gustafson@ped.uu.se>,
Mia Heikkilä <mia.heikkila@ped.uu.se>,
Anna Karlsson <anna.karlsson@niwl.se>,
Marie Karlsson <marie.karlsson@ped.uu.se>,
Joakim Landahl <joakim.landahl@niwl.se>,
Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>,
Christian Lundahl <christian.lundahl@niwl.se>,
Ann Lyrberg <ann.lyrberg@gavle.se>,
Hans Nytell
<hans.nytell@uppsalagruppen.se>,
Daniel Pettersson <castro@post.netlink.se>,
Henrik Roman <henrik.roman@telia.com>,
Ylva Saarinen <ylva.saarinen@kultgeog.uu.se>,
Pia Skott <pia.skott@niwl.se>,
Marianne Westring-Nordh <marianne.westring-nordh@niwl.se>,
Gunilla Ce Wilhelmsson <vilja.vaga.gora@telia.com>,
Eva Vagberg <eva.vagberg@telia.com>,
Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se>
Senast reviderade 5 dec 2002
KURSSIDA
finns på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-svk01.htm
LITTERATUREN
Till samhällsvetenskapens klassiker brukar man räkna Comte, Marx, Durkheim, Weber och andra tidiga pionjärer. Med samhällsvetenskapens ”moderna klassiker”, varmed här avses vissa författarskap från och med ungefärligen 1920-talet vilka är ständigt återkommande referenspunkter inom den samhällsvetenskapliga diskussionen. Som exempel på moderna klassiker kan nämnas tyskspråkiga författare som Mannheim, Horkheimer, Adorno, Habermas, Luhmann, Dahrendorf, Elias; fransmän som Aron, Lévi-Strauss, Althusser, Boudon, Touraine, Bourdieu, Foucault, Annales-historikerna; amerikaner som Parsons, Lazarsfeld, Merton, G.H. Mead, Goffman, Garfinkel, Coleman - listan kunde göras lång, avsikten med att här nämna namn är blott att uppmuntra till läsning av författare vilkas verk tillhör samhällsvetenskapens levande arv. Avsikten är förstås att deltagarna skall stifta bekantskap med verk som de inte läst tidigare i andra kurser.
Om du önskar byta ut kurslitteratur mot annan, fråga kursledningen.
Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov.
Kurslitteraturen bör självfallet om
möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång.
Som framgår av litteraturlistan läses följande kapitel i Andersen, Heine &
Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund:
Studentlitteratur, 1999: kap 1 (inledn), 5 (Durkheim), 6 (Weber), 10
(Frankfurtskolan), 11 (modern marxistisk teori), 12 (sociala
interaktionsteorier), 13 (rational choice), 14 (funktionalism), 15
(neo-funktionalism), 18 (strukturalism), 19 (Foucault), 20 (Bourdieu), 21
(Habermas) , 23 (Elias), 26 (postmodernism) (totalt 276 sidor). Det går minst
lika bra att läsa danska originalutgåvan: Andersen, Heine/Kaspersen, Lars Bo
(red): Klassisk og moderne samfundsteori. København: Hans Reitzels Forlag,
2 uppl. 1997.
EXAMINATIONSUPPGIFT
För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Ett utkast till examinationsuppgift skall inlämnas senast fred 30 nov 2001. Den slutgiltiga examinationsuppgiften bör ha ett omfång om högst tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt.
Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du gjort dig förtrogen med några författarskap. Ett huvudsyfte med kursen är att vi med gemensamma krafter ska rita upp en karta över samhällsvetenskapliga traditioner, så examinationsuppgiften är ett tillfälle att presentera något av hur din karta ser ut. Vilka likheter och skillnader finns mellan olika traditioner? En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att jämföra hur Comte, Marx, Durkheim, Weber och några modernare klassiker förhåller sig till någon eller några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan. Använd både de originaltexter vi läst och översiktsverket Andersen & Kaspersen.
Några av er har frågat om det går för sig att använda empiriskt material eller frågeställningar som ni arbetar med i andra sammanhang. Javisst, ni får gärna tillfoga resonemang om sådant, men det primära i denna kurs är att ni redovisar vad ni fått ut av arbetet med äldre och nyare samhällsvetenskapliga klassiker.
En möjlighet är du utgår från föremålet för din egen forskning, kanske ditt eget avhandlingsarbete, och ställer frågan: hur skulle en marxist, en durkheimian, en weberian, en strukturfunktionalist, en fenomenolog etc eller Bourdieu, Elias, Foucault eller andra författare du är bekant med bära sig åt för att utforska detsamma?
Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursledningen.
/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/
Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor
För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:
· praktisk kunskap vs teoretisk
· kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv
· förhållandet mellan individ och samhälle
· metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”
· förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)
· olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)
· vad håller ihop ett samhälle?
· evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen
· förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”
· storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
· kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
· det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)
· förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
· verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
· samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)
Ylva
Saarinen
Hans
Nytell
Christian Lundahl
Mia
Heikkilä
Katarina Gustafson
Marie Karlsson
Daniel Pettersson
Per
Ekstrand
Joakim
Landahl (texten raderad från nätet 2003-04-07)
Lizbeth Engström
Henrik
Román
samt Eva Vågbergs text som inte finns på webben
URL of this page is
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-svk02.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated
11 Aug 2011
