Kursmomentet "Utbildnings- och kultursociologi"
(C-niv�, 5 p), jan-mars 1999

Kursbeskrivning och anvisningar till deltagarna

<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-uks99.htm>

 Kursmomentet "Utbildnings- och kultursociologi" (5 p) �r en variant av momentet "Vetenskapliga traditioner" inom kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", Pedagogik C1, 10 po�ng, kurskod 4LU325.

Kursen ges av Institutionen f�r l�rarutbildning, Uppsala universitet

Kursledning: Donald Broady <broady@nada.kth.se> och Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>

Aktuell information finns p� webbadressen
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-uks99.htm

Kursadminstrat�r: Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, rum 3256, tel 018-4712455

Undervisningstillf�llen: vissa m�ndagar kl 17.15-21.00, n�ml 25/1, 8/2, 22/2, 8/3, 22/3 1999. D�rut�ver icke l�rarleda sammankomster.

Lokal: Institutionen f�r l�rarutbildning, Seminariegatan 1, Uppsala. Sal 1213

Deltagarna beh�ver tillg�ng till internetuppkoppling, webbl�sare och e-postkonto. Om du saknar e-postkonto, upps�k teknikernas mottagningsrum i ILUs teknikerkorridor (byggnad 3, plan 3) f�r att fylla i en ansvarf�rsbindelse.

Kort kursbeskrivning

M�L

Kursen skall ge en �verblick �ver f�rfattarskap, begrepp och metoder inom n�gra centrala samh�llsvetenskapliga traditioner.

KURSENS INNEH�LL OCH STRUKTUR

Till samh�llsvetenskapens klassiker brukar man r�kna Comte, Marx, Durkheim, Weber och andra tidiga pionj�rer. Kursen ger �terblickar p� dessa f�rfattarskap. Kursen behandlar �ven n�gra av samh�llsvetenskapens "moderna klassiker" med tonvikt vid deras f�rankring i skilda forskningstraditioner.

UPPL�GGNING OCH VERKSAMHETSFORMER

Kursmomentet genomf�res i form av f�rel�sningar och seminarier. Deltagarna kommer att l�sa n�gra fullst�ndiga samh�llsvetenskapliga verk. Undervisningen inneb�r �ven n�rl�sning och diskussion av klassiska verk i korta utdrag. Kortare skriftliga redovisningar inl�mnas under kursens g�ng. Kursen avslutas med inl�mning av en examinationsuppgift.

EXAMINATION

F�r godk�nnande kr�vs dels aktivt deltagande, dels en godk�nd inl�mnad skriftlig examinationsuppgift d�r l�sningen redovisas p� ett sj�lvst�ndigt s�tt.

Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, �ven i spr�kligt avseende. D�r skall finnas genomt�nkt rubriks�ttning, paginering, korrekta och precisa k�llh�nvisningar med angivande av sidor, och i slutet en f�rteckning �ver inl�st litteratur. Det skall framg� vad du bygger dina slutsatser p�. L�saren m�ste kunna skilja mellan det du h�mtar ur originallitteratur, det du h�mtar ur handb�cker eller annan sekund�rlitteratur och det som �r dina egna sj�lvst�ndiga tolkningar. Det skall framg� vad du p� egen hand f�tt ut av litteraturen. T�nk sj�lv! — vilket inte hindrar att du dessutom tar hj�lp av handb�cker och sekund�rlitteratur. Undvik rena referat av den l�sta litteraturen, och undvik att okritiskt �terge uppfattningar som cirkulerar i sekund�rlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du sj�lv g�tt i n�rkamp med originallitteraturen.

Samarbete till�tes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften m�ste framg� vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar f�r.

Betr�ffande �mnet f�r examinationsuppgiften finns m�nga m�jligheter. Det prim�ra �r att du visar att du f�tt ut n�got av l�sningen av litteraturen. En m�jlighet �r att du �gnar examinationsuppgiften �t att j�mf�ra hur Durkheim, Weber, Elias, Foucault och kanske ytterligare n�gra f�rfattare du st�tt p� f�rh�ller sig till n�gra av "samh�llsvetenskapens eviga fr�gor", se nedan.

Om du s� �nskar, f�r du mer �n g�rna knyta an till n�got intresseomr�de eller uppsatsarbete el. dyl som du �r engagerad i. Men det prim�ra syftet med denna kurs �r att du skaffar dig inblick i n�gra �ldre och nyare klassiska forskningstraditioner. Ibland f�r kursledningen in examinationsuppgifter som n�stan bara handlar om n�got omr�de som ligger f�rfattaren varmt om hj�rtat men som inte har s�rskilt mycket med kursen att g�ra. Det �r inte meningen. Den som vill se ett exempel p� en f�red�mlig examinationsuppgift, som lyckas f�rena gr�vande i forskningstraditioner med en diskussion av f�rfattarens eget intresseomr�de, rekommenderas att ta del av Vad ska vi g�ra och varf�r? - om pedagogiken p� det individuella programmet <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/hultq1.htm>, inl�mnad av Elisabeth Hultqvist i samband med kursen "Samh�llsvetenskapliga forskningstraditioner" (5 po�ng), jan-juni 1996. Elisabeth Hultqvist tr�ngde in i en forskningstradition, n�mligen den fr�n de tidiga durkheimianerna (Durkheim sj�lv och Marcel Mauss) fram till n�gra av dagens ledande durkheimianer s�som Basil Bernstein och Mary Douglas. Hon �verblickade f�rfattarskapen och hade sm�lt sin l�sning s� mycket att hon inte k�nde sig tvungen att skriva ned det som brukar st� i introduktionsb�ckerna, utan n�dde fram till en egen l�sning. D�rmed hade hon skaffat sig f�ruts�ttningar f�r att leta fram de forskningsverktyg som var anv�ndbara i hennes eget forskningsarbete, som handlar om gymnasieskolan individuella program. K�nn dig inte nedslagen vid j�mf�relsen! Vi f�rv�ntar oss inte alls att alla �stadkommer en lika genomarbetad examinationsuppgift inom ramen f�r en 5 po�ngskurs. Men det som kr�vs inf�r C-uppsatsarbete och ett ev. avhandlingsarbete �r dels f�rtrogenhet med den verktygsl�da som n�gon eller n�gra forskningstraditioner erbjuder, dels k�nnedom om f�rem�let f�r den egna unders�kningen.

LITTERATUR

Kurslitteraturen best�r av:

• Comte, Auguste/Durkheim, �mile/Weber, Max: Tre klassiska texter.G�teborg: Bokf�rlaget Korpen, 1991 (369 sidor).

• �sterberg, Dag: Sosiologiens n�kkelbegreper og deres opprinnelse. Oslo: J.W Cappelens Forlag, 1977 (139 sidor).
  Sv. �vers. Sociologins nyckelbegrepp och deras ursprung. G�teborg: Bokf�rlaget Korpen, 1981.

• Duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samh�llsvetenskapliga verk, utdelas i samband med kursen. Dessa utdrag finns samlade i h�ftet L�sestycken f�r samh�llsvetare, i urval och �vers�ttning av Donald Broady, Rapporter fr�n Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., okt 1998. Finns f�r nedladdning (ett par figurer saknas dock) som PDF version (240 kb). Inneh�ller parallell�vers�ttningar av mycket korta utdrag ur verk av Bachelard, B. Bernstein, Bourdieu, Comte, Dahrendorf, Descartes, Durkheim, Elias, Engels, Husserl, Kant, Lundgren, Marx, Parsons, Peirce, de Saussure, M. Weber, Wittgenstein.

• Ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.

N�got eller n�gra klassiska samh�llsvetenskapliga originalverk, vilka v�ljes i samr�d med kursledningen (ca 500 sidor). Deltagarna v�ren 1999 rekommenderas att l�sa f�ljande tv� b�cker av Elias och Foucault:

• F�rsta bandet av andra utvidgade upplagan av Norbert Elias: �ber den Proze� der Zivilisation. Bern: Francke, 1969 (334 sidor). Of�r�ndrat omtryck p� Suhrkamp, Frankfurt am Main, flera upplagor.
  Sv. �vers. Sedernas historia. Stockholm: Atlantis, 1989.
  Eng. �vers. The History of Manners. New York: Pantheon, 1978.

• Michel Foucault: Surveiller et punir. Naissance de la prison. Paris: Gallimard, 1975 (318 sidor).
  Sv. �vers. �vervakning och straff. F�ngelsets f�delse. Lund: Arkiv F�rlag, 1987.
  Norsk �vers. Overv�gning og straf. Det moderna f�ngselv�sens historie. K�behavn: Rhodos/Oslo: Gyldendal Norsk Forlag, 1977.
  Eng. �vers. Discipline and Punish: The Birth of the prison. New York: Vintage/Random House, 1979.

Ut�ver den egentliga kurslitteraturen l�ses handbokslitteratur och sekund�rlitteratur i m�n av tid och behov.

Kurslitteraturen b�r om m�jligt l�sas p� originalspr�k, men det �r inget tv�ng. Antologin Tre klassiska texter inneh�ller �vers�ttningar av f�ljande texter, vilka sj�lvfallet om m�jligt b�r l�sa p� originalspr�k.

- Auguste Comte: Discours pr�liminaire sur lesprit positif, Paris 1844. Skriften utgavs i en n�got annorlunda utformning 1914 av Soci�t� positiviste internationale under titeln Discours sur lesprit positif. Den sistn�mnda utg�van �r tillg�nglig i bokhandeln i ett fotomekaniskt omtryck (f�rlaget Vrin, flera upplagor - en billig liten bok, ca 50 francs).

- �mile Durkheim: Les r�gles de la m�thode sociologique. Publicerades f�rst som en serie artiklar i Revue philosophique, 1894. Den f�rsta bokupplagan utkom �ret d�rp�, och i en andra upplaga med ett ber�mt nyskrivet f�rord 1901. M�nga senare utg�vor p� f�rlaget P.U.F. Durkheims bok i P.U.F.:s pocketutg�va �r billig och l�tt att skaffa i bokhandeln.

- Max Weber: Wissenschaft als Beruf [1919], pp. 582-613 i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre [1922] (Hrsg. Johannes Winckelmann). T�bingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 5 uppl. 1982.

- Max Weber: Politik als Beruf [1919], pp. 505-560 i Gesammelte politische Schriften [1921] (Hrsg. Johannes Winckelmann). T�bingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 4 uppl. 1980.

- Max Weber: Die Objektivit�t sozialwissenschaftlicher und sozialpolitischer Erkenntnis, pp. 22-87 i Archiv f�r Sozialwissenschaft und Sozialpolitik, neue Folge, 1. Band. T�bingen: Verlag von J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 1904. (Omtryck i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre, 5 uppl. 1982, pp. 146-214.)

PREL. SCHEMA

1999-03-22 kl 17.15-21.00. Kursmomentet "Utbildnings- och kultursociologi " (C-niv�, 5 p), ILU, rum 1226.
Seminarium 5: Ventilering av deltagarnas examinationsuppgifter.

DELTAGARE, KURSMOMENTET "UTBILDNINGS- OCH KULTURSOCIOLOGI " (C-NIV�, 5 P), JAN-MARS 1999

Rickard Johansson Rickard9@hotmail.com .Hemadress: Ringgatan 47 C, 751 17 Uppsala

Karin Stik�-Mj�berg karin.stiko@ltdalarna.se. Hemadress: Sommarv 25, 792 33 Mora

Joakim Svensson jocke_jocke@hotmail.com. Hemadress: Flogstav�gen 49 B, 752 73 Uppsala

Jonas B�rgesson jobo79@hotmail.com. Hemadress Kantorsg 10:335, 754 24 Uppsala. Tel hem 018-245047.

Mattias Hultberg mh1973@hotmail.com. Hemadress Kantorsg 62:433, 754 24 Uppsala. Tel hem 018-252056.

Paulina Hurynowicz paulinahur@hotmail.com. Hemadress Tuna Backar 5, 753 36 Uppsala. Tel hem 018-250750.

Inger Nilsson inger5pi@hotmail.com. Hemadress Odensg 16A, 753 13 Uppsala. Tel hem 018-513898.

S�ren Bolin <ingen e-post>. Hemadress B�rgegatan 8 A, 753 13 Uppsala.

Fredrik Blomqvist f.l.blomqvist@hotmail.com. Hemadress Gr�sl�ksgatan 24, 754 46 Uppsala. Tel hem 018-246985.

SAMH�LLSVETENSKAPENS EVIGA FR�GOR

D. Broady, C-kurs Utbildnings- och kultursociologi, ILU, 25 jan 1999

F�r att rita upp sin egen karta �ver forskningstraditioner och f�rfattarskap kan det vara till hj�lp att fundera �ver hur olika f�rfattare f�rh�llit sig till samh�llsvetenskapens eviga fr�gor, s�som:

• praktisk kunskap vs teoretisk
• kritik vs normativ f�rst�else, nutidsperspektiv vs d�tidsperspektiv
• f�rh�llandet mellan individ och samh�lle
• metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta p� "det kollektiva medvetandet"
• f�rklaringar som h�nvisar till m�nniskors intentioner kontra andra typer av f�rklaringar (funktionsf�rklaringar, historiska f�rklaringar, h�nvisningar till samh�lleliga strukturer)
• olika s�tt att studera sociala grupper (samh�llsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byr�kratier, sm�grupper)
• vad h�ller ihop ett samh�lle?
• evolutionstankens st�llning i samh�llsvetenskapen
• f�rh�llandet mellan � ena sidan materiella f�rh�llanden och m�nniskors levnadsvillkor, � andra sidan kulturen, medvetandeformerna, "�verbyggnaden"
• storskaliga studier av sociala system kontra sm�skaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
• kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
• det normativas och v�rdenas st�llning i samh�llsvetenskapen (skall vetenskapen f�rklara eller f�rb�ttra v�rlden? hur b�r forskaren hantera sina egna v�rderingar?)
• f�rh�llandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
• verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
• samh�llsvetenskapens differentia specifika (samt samh�llsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)

L�SANVISNING TILL �STERBERG

Liten l�sanvisning till
Dag �sterberg, Sosiologiens n�kkelbegreper og deres opprinnelse
(J.W. Cappelens forlag, Oslo 1977)

D. Broady, C-kurs Utbildnings- och kultursociologi, ILU, 25 jan 1999

Boken kan anv�ndas f�r att t.ex. st�lla objektivistiska f�rklaringar (avsnitt 1, 2, 5, 6, 20, 29) mot subjektivistiska (avsnitt 7, 10, 15,16, 17, 18). Mot slutet finns avsnitt (22, 23, 24, 25) som ber�r teman (legitimitet, klass, statusgrupper) som vi kommer att diskutera med anledning av Weberl�sningen.

H�r n�gra exempel p� de m�nga samh�llsvetenskapliga begrepp vilkas genes och inneb�rd �sterberg presenterar:

• Meads begrepp Self=I+Me (p. 68)
• Sartres begrepp tr�gt handlingsf�lt (p. 70)
• Parsons, Mertons m.fl.’s begrepp funktion (pp. 84ff)
• Webers begrepp herrav�lde och makt (pp. 92 ff)
• Veblens begrepp i�gonenfallande konsumtion (p. 107)
• begreppet stratifiering (p. 106)
• Webers begrepp st�nd och statusgrupp (pp. 109 ff)
• Lintons begrepp roll och status, Parsons begrepp roll, Goffmans begrepp rolldistans, Mertons begrepp rollkonflikt (pp. 37 ff)
• Th�nis begrepp Gemeinschaft och Gesellschaft (p. 14)
• Sumners begrepp innegrupp och utegrupp (p. 23)
• Durkheims begrepp mekanisk och organisk solidaritet (p. 26)
• Durkheims begrepp anomi (p. 29)
• Cooly’s begrepp prim�rgrupp (p. 39)
• Sorokins begrepp det socio-kulturella (p. 72)
• Mertons och Parsons begrepp avvikare (p. 78)
• begreppen institution och instituering (p. 80 ff)
• Ogburns begrepp kulturell eftersl�pning (p. 117)

MAX WEBERS BIDRAG TILL SAMH�LLVETENSKAPEN

• Legitimitet
• Makt/herrav�lde
• Rationalisering
• Statusgrupp
• Idealtyp
• Metodologisk individualism
• Historiskt perspektiv
• Aktualisering av historien
• F�rst�else
• V�rdefrihet
• Vetenskap kontra vardagst�nkande, kontra politik, kontra tro

G�llande kursplan f�r hela kursen
"Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", Pedagogik C1, 10 po�ng, Kurskod: 4LU325.
Fastst�lld 1998-09-10, reviderad 1998-12-17

(Det f�ljande �r den g�llande kursplanen f�r kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen. Pedagogik C1", 10 po�ng. H�ri ing�r momentet "Utbildnings- och kultursociologi " som  ett alternativ av momentet "Vetenskapliga traditioner".)

KURSPLAN fastst�lld 1998-09-10, reviderad 1998-12-17

Kurskod: 4LU325

1 BESLUT OCH RIKTLINJER

Kursen �r en frist�ende kurs p� C-niv� som ing�r i utbildningen f�r kandidat- eller magisterexamen.

Kursansvarig institution: Institutionen f�r l�rarutbildning

2 SYFTE

Kursdeltagaren skall orientera sig om vetenskapsteoretiska problem och olika forskningstraditioner med anknytning till utbildningsforskningen samt inh�mta kunskaper om olika metoder f�r insamling och analys av data och deras teoretiska f�rankring.

3 INNEH�LL

Kursen best�r av tv� moment: Vetenskapliga traditioner, 5 po�ng och Vetenskaplig metod, 5 po�ng.

Kursdeltagaren v�ljer dels ett omr�de inom Vetenskapliga traditioner och g�r dels ett val av metodf�rdjupning utifr�n �mnesinriktning och f�rkunskaper.

Momentet Vetenskapliga traditioner, 5 po�ng
- Barn- och ungdomsvetenskap
- Didaktik
- L�rares arbete
- Utbildnings- och kultursociologi
- Utbildning i utvecklingsl�nder

Momentet Vetenskaplig metod, 5 po�ng
- Diskursanalys
- Kvalitativa metoder
- Kvantitativa metoder
- Kulturvetenskaplig metod
- Metoder f�r forskning om utbildning i utvecklingsl�nder

4 UPPL�GGNING OCH VERKSAMHETSFORMER

Undervisningen i momentet Vetenskapliga traditioner genomf�rs i form av f�rel�sningar och seminarier. Deltagarna l�ser n�gra fullst�ndiga vetenskapliga verk som utg�r fr�n �ldre f�rfattarskap men �ven "moderna" klassiker. Med dessa klassiska texter och st�ndpunkter som referens kommer samtida utbildningsforskning att diskuteras.

Undervisningen i momentet Vetenskaplig metod genomf�rs i form av f�rel�sningar, seminarier och �vningar i anslutning till det egna vetenskapliga arbetet.

5 F�RKUNSKAPSKRAV

Pedagogik 40 po�ng eller motsvarande.

6 EXAMINATION

Examination sker s�v�l muntligt som skriftligt och genom praktiska till�mpningsuppgifter. Som betyg anv�ndes n�got av uttrycken v�l godk�nd, godk�nd och underk�nd.

Deltagare som underk�nts p� kurs eller del av kurs har r�tt att genomg� f�rnyad examination f�r att f� godk�nt betyg.

7 �VRIGA F�RESKRIFTER

Vid kursstarten skall betygs�ttande l�rare, efter samr�d med deltagarna, fastst�lla vilka moment som kr�ver obligatorisk n�rvaro. Samtidigt skall l�raren presentera former f�r n�rvarokontroll och anvisningar f�r hur obligatoriska moment skall tas igen.

Kurslitteratur, se bilaga

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-uks99.htm

Back to SEC home page

Created by Donald Broady. Last updated 2011-08-11