ILU, Uppsala universitet, januari-mars 2003
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-vts03.htm>
Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/
Kursen ger en överblick över samhällsvetenskapliga studier av vetenskap, från strukturfunktionalisterna och Kuhn fram till i dag. Som vägvisare används översatta delar av Pierre Bourdieu, Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d’agir, Paris 2001. Kurslitteraturen innefattar ett antal texter som där kommenteras och som representerar skilda vetenskapssociologiska traditioner. Kursstart 21 januari 2003 kl 13.15-15.00, därefter samma klockslag följande tisdagar: 28 jan, 25 febr, 4 mars, 18 mars, 25 mars 2003. Lokalen är rum 1219, ILU
Kursplan
Kurslitteratur
Mer om litteraturen
Schema
Vägbeskrivning
Deltagare
Webbplattform
Examinationsuppgift
Bourdieu, förteckning av bokutgåvor
Innehållsförteckning, Bourdieu,
Science de la science et réflexivité
Deltagarnas texter
Vetenskapssociologi, 5 poäng
(Sociology of science, 7,5 ECTS)
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2002-12-19
Kursen ges inom forskarutbildningen i pedagogik i samverkan mellan Pedagogiska institutionen och Institutionen för lärarutbildning. Kursen är även öppen för studerande på D-nivån i pedagogik eller pedagogik med inriktning mot personalutveckling.
Mål
Deltagarna skall ges en överblick över samhällsvetenskapliga studier av vetenskap från strukturfunktionalisterna och Kuhn fram till i dag.
Innehåll
Kursen behandlar främst följande traditioner
Texter som representerar de nämnda traditionerna läses jämte ett par analyser av utvecklingen, i synnerhet Bourdieus sista förläsningsserie vid Collège de France som skall fungera som vägvisare.
Genomförande
Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift lämnas in i slutet av kursen.
Examination
Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och Godkänd ges. För studerande inom grundutbildningen ges betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.
Litteratur
Enligt särskild förteckning.
Litteratur (kursen vetenskapssociologi,
5 poäng)
(Fastställd av
institutionsstyrelsen 2002-12-19)
Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d’agir, Paris (238 s.). Utdrag i svensk översättning utdelas. Boken kan ersättas med översatta texter av Bourdieu på liknande teman.
Urval, ca 150 sidor, ur Bourdieu, Pierre, Jean-Claude Chamboredon & Jean-Claude Passeron (1973): Le métier de sociologue. Préalables épistémologiques. 2. rev. o. förk. uppl. (150 s.). Eller den engelska eller tyska översättningen.
Cole, S. & Cole, J. (1967): ”Scientific Output and Recognition: A Study in the Operation of the Reward System in Science, American Sociological Review, Vol. 32, No. 3, 1967, s. 377-390 (14 s.).
Friedman, Michael (1998): ”On the Sociology of Scientific Knowledge and its Philosophical Agenda”, Stud. Hist. Phil. Sci., Vol. 29, No. 2, s. 239-271 (32 s.).
Gringras, Yves (2001): ”What did Mathematics do to Physics”, Cahiers d’épistemologie, 274, 2001, s. 1-41. Äv. i History of Science, Vol 39, Dec. 2001, s. 383-416). (41 s.)
Merton, Robert K. (1957): ”Priorities in Scientific Discovery: A Chapter in the Sociology of Science”, American Sociological Review, Vol. 22, No. 6, Dec. 1957, s. 635-659. (25 s.)
Pickering, Andrew (Ed.) (1992): Science as practice and culture. Chicago and London: The University of Chicago Press (474 s.).
Summa ca 970 sidor
En svensk bokhandel där man är duktig på att skaffa utländsk litteratur är Hedengrens Bokhandel vid Stureplan, papperspostadress box 5509, 114 85 Stockholm, webb http://www.hedengrens.se/, e-post för allmänna ärenden hedengrens@hedengrens.se. Bra utländsk avdelning e-post utland@hedengrens.se, tel 08-611 51 32, fax 08-611 51 38.
Fransk litteratur kan man även få hos lilla boklådan Librairie L’Arc, Sibylleg. 51, 114 43 Stockholm, tel 08-6619458, epost larc.livres@telia.com. Öppettider månd-torsd 13.00-17.00, lörd 11.00-14.00.
Annars finns ju nätbokhandlarna, t.ex.
http://www.amazon.com
http://www.amazon.fr
http://www.antikvariat.net, viktigaste
svenska sajten för sökning av antikvariska böcker
http://www.bokfynd.nu, prisagent som söker
av nätbokhandlares webbplatser och jämför priser
Vår guide är:
Pierre Bourdieu: Science de la science et réflexivité.
Cours du Collège de France 2000 - 2001. Paris: Éditions Raisons d’agir,
2001. (238 s.) (ISBN 2-912107-14-8)
Jag har inte hunnit översätta värst mycket ur Bourdieus bok Science de la science et réflexivité. För den som inte läser franska går det bra att i stället välja andra besläktade texter av Bourdieu, t.ex. titlar som nämns nedan under rubriken "Förslag till bredvidläsning". Eller mer ur Le métier de sociologue.
Pickering, Andrew (Ed.): Science as Practice and Culture. Chicago: University of Chicago Press, 1992. (474 s., men bara 465 om man räknar bort författarpresentationer och index) (ISBN: 0-226-66801-0 (hft.), ISBN: 0-226-66800-2 (inb.))
Det finns två skilda franska utgåvor av Le métier de sociologue. Förstaupplagan från 1968 är den mest omfattande men finns ej i bokhandeln. Den andra reviderade och förkortade upplagan 1973 (eller den identiska 3 uppl. 1980) är den vi skall använda, eftersom den är tillgänglig i bokhandeln och dessutom föreligger i engelsk och tysk översättning:
Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Le métier de sociologue. Livre I. Paris: Mouton; Bordas, 1968. (430 s.)
Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Le métier de sociologue. Préalables épistémologiques [1968]. Paris; La Haye; New York: Mouton, 2 rev. o. förk. uppl. 1973. (357 s.) (Det finns också en tredje upplaga 1980, ISBN 2-7132-0002-4, som är helt identisk med 2 uppl 1973.)
Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: The craft of sociology. Epistemological preliminaries (Ed. Beate Krais). Berlin/New York: Walter de Gruyter, 1991. (271 s.) (ISBN: 0-89925-555-8 (pbk.)) (Övers. av Le métier de sociologue, 2 rev. o. förk. uppl. 1973.)
Bourdieu, Pierre /Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Soziologie als Beruf. Wissenschaftstheoretische Voraussetzungen soziologischer Erkenntnis (Hrsg. Beate Kreis). Berlin/New York: Walter de Gruyter, 1991. (297 s.) (ISBN: 3-11-011941-2 (br.)). (Övers. av Le métier de sociologue, 2 rev. o. förk. uppl. 1973.)
Bourdieu, Pierre:
”La spécificité du champ scientifique et les conditions sociales
du progrès de la raison”, Sociologie et sociétés [Montréal: Les Presses
de l'Université de Montréal], vol. VII, no 1, mai 1975, pp. 91-118. [I Frankrike
publ. som ”Le champ scientifique”, Actes de la recherche en sciences sociales,
vol. II, no 2-3, juin 1976, pp. 88-104]
Eng. övers.: ”The specificity of the scientific field and the social conditions
of the progress of reason", Social Science Information, Vol. XIV, No. 6,
Dec. 1975, pp. 19-47.
Bourdieu, Pierre: Homo academicus.
Paris: Minuit, 1984. (295 s.) (ISBN
2-7073-0696-7). Bourdieus studie av det fält där han
själv vistades, den parisiska universitets- och forskarvärlden.
Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion,
Stockholm/Stehag 1996. Eng. övers. Homo academicus, Polity Press,
Cambridge 1988, ISBN 0-7456-0258-4 (325 sidor). Tysk övers. Homo academicus,
Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, ISBN 3-518-57893-6 (455 sidor).
Bourdieu, Pierre: La noblesse d'État. Grandes écoles et
esprit de corps, Minuit, Paris 1989 (569 s.) (ISBN 2-7073-1278-9). Den mest
samlade analysen av relationerna mellan utbildningens fält och maktens fält i
Frankrike.
Eng. övers. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power,
Stanford University Press, Stanford 1996.
Bourdieu, Pierre: Texter om de intellektuella. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1992. (Förhållandevis lättläst introduktion)
Hacking, Ian: The Social Construction of What?
Cambridge, Mass./London: Harvard University Press, 1999. (261 s.)
(ISBN 0-674-00412-4 (pbk.)) .
Sv. övers. Social konstruktion av vad?
Thales, 2000.
Knorr Cetina, Karin: Epistemic Cultures. How the Science Make Knowledge. Cambridge, Massachusetts/London: Harvard University Press, 1999. (329 s.) (ISBN 0-674-25894-0 (pbk.))
Kuhn, Thomas S.: The Structure of Scientific Revolutions [1962]. Chicago: The University of Chicago Press, 2 utv. uppl. 1970. (1970 års upplaga med en ny efterskrift har omfånget 10+210 s. och ISBN 0-226-45804-0 (pbk).)
Latour, Bruno: Science in Action. How to follow scientists and engineers through society. Cambridge, Massachusetts.: Harvard University Press, 1987 (273 s.) (ISBN 0-674-79290-4) (kopieringsunderlag hos Marie)
Följande texter finns som kopior eller kopieringsunderlag hos Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>, tel 018-4712459. Besöksadress: rum 1415, ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminarieg. 1, Uppsala. Postadress: ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala:
Bourdieu, Pierre: ”La spécificité du champ scientifique et les conditions sociales du progrès de la raison”, Sociologie et sociétés [Montréal: Les Presses de l'Université de Montréal], vol. VII, no 1, mai 1975, pp. 91-118.
Bourdieu, Pierre: ”The specificity of the scientific field and the social conditions of the progress of reason", Social Science Information, Vol. XIV, No. 6, Dec. 1975, pp. 19-47.
Cole, S. & Cole, J. (1967): ”Scientific Output and Recognition: A Study in the Operation of the Reward System in Science, American Sociological Review, Vol. 32, No. 3, 1967, s. 377-390 (14 s.).
Friedman, Michael (1998): ”On the Sociology of Scientific Knowledge and its Philosophical Agenda”, Stud. Hist. Phil. Sci., Vol. 29, No. 2, s. 239-271 (32 s.).
Gringras, Yves (2001): ”What did Mathematics do to Physics”, Cahiers d’épistemologie, 274, 2001, s. 1-41. Äv. i History of Science, Vol 39, Dec. 2001, s. 383-416). (41 s.)
Latour, Bruno: Science in Action. How to follow scientists and engineers through society. Cambridge, Massachusetts.: Harvard University Press, 1987 (273 s.) (ISBN 0-674-79290-4) (kopieringsunderlag hos Marie)
Merton, Robert K. (1957): ”Priorities in Scientific Discovery: A Chapter in the Sociology of Science”, American Sociological Review, Vol. 22, No. 6, Dec. 1957, s. 635-659. (25 s.)
Pickering, Andrew (Ed.): Science as Practice and Culture. Chicago: University of Chicago Press, 1992. (474 s.)
Följande tisdagar kl 13.15-15.00: 21 jan,
28 jan, 25 febr, 4 mars, 18 mars, 25 mars 2003.
Lokal: rum 1219, ILU, Seminarieg. 1,
Uppsala
Tisd 21 januari 2003. Seminarium 1. Introduktion
Tisd 28 januari 2003. Seminarium 2. Läs i förväg förordet och inledningen (s. 1-14) i Bourdieu, Science de la science et réflexivité (sv övers. http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-overs-bourdieu-2001a-inl.htm), samt redaktörernas text, s. 11-106, i Le métier de sociologue, 2 uppl 1973 (motsv. s. 1-77 i den engelska översättningen, s. 1-89 i tyska övers.)
Tisd 25 februari 2003. Seminarium 3. Läs i förväg Pickerings antologi.
Tisd 4 mars 2003. Seminarium 4. Läs i förväg övriga texter.
Tisd 18 mars 2003. Seminarium 5
Sänd in fullbordad examinationsuppgift till webbplattformen senast torsd kväll 20 mars
Tisd 25 mars 2003. Seminarium 6
Lokalen är ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1219. Vägbeskrivning för resenärer: ILU är en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordvästra hörn. Från Uppsala C en halvtimmes promenad (gå längs Fyrisåns västra strand i nordvästlig riktning så kommer du rätt till slut) eller buss 13 som går längs Dragarbrunnsgatan. Bilåkare från Stockholm fortsätter på E4an tills Uppsala börjar ta slut, sen när det dyker upp skylt mot Svartbäcken ta av till vänster och kör Gamla Uppsalagatan så kommer du fram till ILU omedelbart efter ån. På gården brukar finnas parkeringsplats, stoppa 6 kr i automaten för en dags parkering. Se karta.
För att komma till rum 1219, gå in genom vänstra ytterporten och ta trappan till vänster upp en våning.
Jan Erik Apel
<jan.apel@arkeologi.uu.se>,
Mikael Borjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>,
Carina Fast <carina.fast@ilu.uu.se>,
Ingegerd Gunvik Gronbladh <ingegunv@mail.anst.uu.se>,
Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>,
Christian Lundahl <christian.lundahl@niwl.se>,
Sverker Lundin <sverker@cs.chalmers.se>,
Mikael Palme <mikael.palme@lhs.se>,
Henrik Roman <henrik.roman@ilu.uu.se>,
Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se>
Kursens webbplattform är en arbetsyta rubricerad "k-vts03" på vår BSCW-server som finns på adressen http://www.skeptron.uu.se/bscw/ (BSCW utläses Basic Support for Cooperative Work, det är en av de vanligaste samarbetsplattformarna för forskningsgrupper). Då måste vara registrerad användare på plattformen för att kunna logga in. Om du inte använt BSCW-servern förut eller glömt bort hur man gör, konsultera Monicas Langerth Zettermans handledning <http://www.skeptron.uu.se/MonicaLZ/bscw-anv.htm>.
Nya användare måste bli inbjudna för att kunna logga in. Att du inbjudits får du veta genom ett mejl med ”Invitation to register with BSCW server (http://www.skeptron.uu.se)” på ärenderaden. Följ instruktionerna i detta mejl för att registrera dig. Du kommer att få ett nytt mejl med uppmaning att välja användarnamn och lösenord.
Som användarnamn bör du välja ditt efternamn. Annars blir det krångligt att hitta dej i alfabetiskt sorterade listor. Om du har ett vanligt efternamn kan du lägga till ett streck och en eller två förnamnsinitialer, t.ex. andersson_b.
För att skicka in ett dokument till arbetsytan på BSCW-serven använd menyn File och kommandona New, Document, varefter du ges tillfälle bläddra fram det dokument du vill skicka iväg. Bra om du ger dokumentet ett nytt namn som inleds med sitt efternamn och avslutas med datum, t ex broady-socialtkapital-030218.doc.
Du kan också inpm samma arbetsyta välja foldern "dsc-vts03" där det finns ett diskussionsforum. Här kan man skriva korta meddelanden (välj menyn File och där kommandona New, Attach Note) eller kommentera andras meddelanden (ta fram meny genom att klicka på knappen med högerriktade pilen längst ut till höger och välj kommandot Reply).
Vid problem kontakta Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se>. Om du misslyckas med registrering eller ramlar ur systemet av annat skäl, be att få bli inbjuden på nytt.
/Donald
De färdiga examinationsuppgifterna skickas till webbplattformen senast torsdag kväll den 20 mars. Diskussionsbidrag och utkast till delar av examinationsuppgiften sänds in dessförinnan. Därmed får vi alla något gemensamt att fundera på och prata om, och dessutom kan det för dig vara ett sätt att förbereda examinationsuppgiften.
Av examinationsuppgiften ska framgå vad du fått ut av din läsning och diskussionerna. Omfång högst tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt.
Även om det för mig känns lite fånigt att skriva ned sådant som nog är självklarheter för er som deltar i dena kurs, så bör det kanske sägas: Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Bäst är förstås om du skriver något du har bruk för i samband med exempelvis avhandlingsarbetet. En möjlighet är att du skisserar en analys av något vetenskapsområde som intresserar dig och där du kanske själv har din hemvist (Carina kan skriva om det forskningsfält där man sysslar med läsinlärning och literacy, Sverker om matematikdidaktik-fältet, och så vidare ), och att du därvid försöker jämföra hur en dylik undersökning av ett forskningsfält skulle ha genomförts inom några olika vetenskapssociologiska traditioner: Hur skulle Merton och strukturfunktionalisterna ha gjort om de ville förstå läsinlärningsfältet. Hur skulle Bloor ha gjort? Hur skulle Latour ha gjort? Hur skulle Bourdieu ha gjort?
En annan intressant fråga som du skulle kunna behandla i din examinationsuppgift är hur samhällsvetenskapliga och humanistiska kan göras till föremål för vetenskapssociologiska undersökningar. De hittills mest mest inflytelserika vetenskapssociologiska traditionerna och det mesta av vår kurslitteratur behandlar ju naturvetenskap.
D. Broady, 2002-09-24
Född 1930 i liten by i Béarn
Gymnasium Louis le Grand, Paris
École normale supérieure (lettres), rue d'Ulm 1951-1954
Agrégation de philosophie 1954
Gymnasielärare 1954-1955
Värnpliktig Algeriet 1955-1958
Universitetet i Alger 1958-1960
Raymond Arons assistant vid Sorbonne 1960-61, uppdrag att driva Centre de sociologie européenne som tillhörde VIe sektionen (ekonomi och samhällsvetenskap) av L’École pratique des hautes études; denna sektion grundad 1947 av Lucien Febvre och Ferdinand Braudel, omvandlades 1975 till en självständig institution, École des hautes études en sciences sociales, numer inhyst i Maison des sciences de l’homme.
Universiteteslärare i Lille 1961-1964
Directeur d’Études vid VIe sektionen (ekonomi och samhällsvetenskap) av L’École pratique des hautes études fr.o.m. 1964
Ledare för Centre de sociologie européenne fr.o.m. 1964 (centret har periodvis hetat Centre de sociologie de l’éducation et de la culture, periodvis har det varit två parallella centra)
Redaktör för egen bokserie “Le sens commun” hos förlaget Éditions de Minuit, fr.o.m. 1964
Sedan grundandet 1975 redaktör för tidskriften Actes de la recherche en sciences sociales
Sedan oktober 1981 innehavare av stolen i sociologi vid Collège de France
Sedan starten okt 1989 redaktör för Liber. Revue européenne des livres, 1994 omdöpt till Liber. Revue internationale des livres.
Sedan 1996 redaktör för billigbokserien Liber-Raisons d’agir.
Död 23 januari 2002
Bibliografi: Delsaut, Yvette & Marie-Christine Rivière: Bibliographie des travaux de Pierre Bourdieu. Le Pantin: Temps des Cerises, 2002.
Donald
Broady <broady@nada.kth.se>
Kursen Vetenskapssociologi, seminarium 1, 2003-01-21
- Sociologie de l'Algérie, Paris, P.U.F., 1958, 2e éd., 1961.
- Travail et travailleurs en Algérie, Paris-La Haye, Mouton, 1963 (avec A. Darbel, J.-P. Rivet, C. Seibel).
- Le déracinement. La crise de l'agriculture traditionnelle en Algérie, Paris, Éd. de Minuit, 1964 (avec A. Sayad).
- Les héritiers. Les étudiants et la culture, Paris, Éd. de Minuit, 1964, nouv. éd. augm., 1966 (avec J.-C. Passeron).
- Un art moyen. Essai sur les usages sociaux de la photographie, Paris, Éd. de Minuit, 1965, nouv. éd. revue, 1970 (avec L. Boltanski, R. Castel, J.-C. Chamboredon).
- Rapport pédagogique et communication, Paris-La Haye, Mouton, Cahiers du Centre de sociologie européenne, 2, 1965 (avec J.-C. Passeron, M. de Saint-Martin).
- Darras: Le partage des bénéfices. Expansion et inégalités en France, Paris, Éd. de Minuit, 1966.
- L'amour de l'art. Les musées d'art européens et leur public, Paris, Éd. de Minuit, 1966, nouv. éd. augm., 1969 (avec A. Darbel, D. Schnapper).
- Le métier de sociologue, Paris, Mouton-Bordas, 1968 (avec J.-C. Chamboredon, J.-C. Passeron), 2 förk. uppl. 1973.
- La reproduction. Éléments pour une théorie du système d'enseignement, Paris, Éd. de Minuit, 1970 (avec J.-C. Passeron).
- Esquisse d'une théorie de la pratique, précédé de trois études d'ethnologie kabyle, Genève, Droz, 1972.
- Algérie 60. Structures économiques et structures temporelles, Paris, Éd. de Minuit, 1977.
- Outline of a Theory of Practice, Cambridge, Cambridge University Press, 1977.
- La distinction. Critique sociale du jugement, Paris, Éd. de Minuit, 1979.
- Le sens pratique, Paris, Éd. de Minuit, 1980.
- Questions de sociologie, Paris, Éd. de Minuit, 1980.
- Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistiques, Paris, Fayard, 1982.
- Homo academicus, Paris, Éd. de Minuit, 1984.
- Choses dites, Paris, Éd. de Minuit, 1987.
- L'ontologie politique de Martin Heidegger, Paris, Éd. de Minuit, 1988.
- La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Paris, Éd. de Minuit, 1989.
- Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Paris, Éd. du Seuil, 1992.
- An Invitation to Reflexive Sociology, Cambridge, Polity Press, 1992 (avec L.J.D. Wacquant).
- La misère du monde, Paris, Éd. du Seuil, 1993.
- Libre-échange, Paris, Éd. du Seuil, 1994 (medförf. H. Haake).
- Raisons pratiques. Sur la théorie de l'action, Paris, Éd. du Seuil, 1994.
- Sur la télévision, Paris, Liber éditions, 1997.
- Méditations pascaliennes, Paris, Éd. du Seuil, 1997.
- Les usages sociaux de la science, Paris, INRA, 1997.
- Contre-feux, Paris, Éd. Liber Raisons d'agir, 1998.
- La domination masculine, Paris, Éd. du Seuil, 1998.
- Propos sur le champ politique, Lyon, Presses universitaire de Lyon, 2000.
- Contre-feux 2. Pour un mouvement social européen, Paris, Liber-Raisons d’agir, 2001.
- Les structures sociales de l’économie, Paris, Seuil, 2000.
- Langage et pouvoir symbolique, Paris, Fayard, 2001.
- Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000 - 2001, Paris, Éditions Raisons d’agir, 2001.
- Le bal des célibataires. Crise de la société paysanne en Béarn, Paris, Seuil, 2002.
- Interventions, 1961-2001. Science sociale & action politiques (Textes choisis et présentés par Franck Poupeau et Thierry Discepolo), Marseille, Agone, 2002.
Avant-propos
Introduction
1. L’état de la discussion [Diskussionens tillstånd]
1. Une vision enchantée [En förtrollad synvinkel]
2. La science normale et les révolutions scientifiques [Normalvetenskapen och de vetenskapliga revolutionerna]
3. Le programme dit fort [Det så kallade starka programmet]
4. Un secret de polichinelle bien gardé [En väl bevarad offentlig hemlighet]
2. Un monde à part [En värld för sig]
1. Le ”métier” du savant [Forskarens “hantverk”]
2. Autonomie et droit d’entrée [Autonomi och inträdesbiljett]
3. Le capital scientifique, ses formes et sa distribution [Det vetenskapliga kapitalet, dess former och fördelning]
4. Une lutte réglée [En reglerad kamp]
5. Histoire et vérité [Historia och sanning]
3. Pourquoi les sciences sociales doivent se prendre pour objet [Varför samhällsvetenskaperna borde göra sig själva till objekt]
1. Objectiver le sujet de l’objectivation [Objektivera objektiveringens subjekt]
2. Esquisse pour une auto-analyse [Skiss till en självanalys]
Conclusion
Bibliographie
Index des noms
Texter från deltagarna i forskarutbildningskursen
Vetenskapssociologi, januari-mars 2003, finns på sidan
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/coursepapers/vetsoc-03/
och även på BSCW-plattformen som dock verkar fungera illa när detta skrivs 2003-03-21, vi försöker fixa den.
URL of this page is
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-vts03.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated
11 Aug 2011
