UPPSALA UNIVERSITET  • Sociology of Education and Culture (SEC)
SEC Start   |  About us   |  Staff   |  Research   |  Courses   |   Events   |  Archives   |  Tools   |  Search   |  Contact

 

Arbetsgruppen "Utbildningssociologi"
under Sociologidagarna 2012

Sociologidagarna (Svenska sociologförbundets årliga samlande evenemang) går av stapeln i Stockholm 15-17 mars. Lokaler i Stockholms universitet, Södra huset. Årets arrangör är Sociologiska institutionen därstädes. Evenemanget lär i år bli extra högtidligt eftersom Sveriges Sociologförbunds femtioårsjubileum firas. Se konferenswebben www.sociology.su.se/sociologidagarna/

Sessionerna då paper presenteras inträffar torsdagen 15 mars kl 13.00-14.40, fredagen 16 mars kl 09.00-10.40 och kl 15.00-16.40, samt lördagen 17 mars kl 11.00-12.30. Dessa sessioner sker parallellt, fördelade på ett antal arbetsgrupper bland vilka det den här gången finns en för utbildningssociologi, koordinerad av Donald Broady <donald.broady@edu.uu.se>.

TOC:
Prel. program
Abstracts
Ïnbjudan

Program för sessionerna "Utbildningssociologi", version 12 mars 2012

Ordf. Donald Broady <donald.broady@edu.uu.se>

 

TORSDAGEN 15 MARS kl 13.00-14.40. Bredare perspektiv
Lokal: sal D271

13.00-13.25 Donald Broady & Mikael Börjesson, Uppsala universitet: Utbildningssociologins särart. Preliminära resultat från en pågående inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning

Underlag:
Broady, Donald,Mikael Börjesson, Tobias Dalberg, Josefine Krigh & Ida Lidegranet: Inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådets rapportserie 2 2011.
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_02.pdf

13.25-13.50 Gunnar Olofsson, Linnéuniversitetet: Utbildningskontraktet – en begreppsdiskussion.

Underlag:
Utbildningskontraktet – en begreppsdiskussion (60 KB)
<www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-olofsson-gunnar-120304-utbildningskontraktet.pdf>

13.50-14.15 Hrvoje Kap, SOFI, Stockholms universitet: Educational institutions, literacy and the public sphere - some theoretical elaborations.

Underlag:
"Educational institutions, literacy and the public sphere" (PowerPoint-presentation), kan rekvireras från Hrvoje Kap <hrvoje.kap@sofi.su.se>

14.15-14.40 Agnete Vabø, NIFU (Nordic Institute for Studies in Innovation, Research and Education), Oslo: From policy to strategy: consequences of fragmented national governance.

Underlag:
From policy to strategy: consequences of fragmented national governance (PowerPoint-presentation)
PDF-version (97 KB) <www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-vabo-agnete-120314-pre-from-policy.pdf

Kommentator: Mikael Palme

 

FREDAGEN 16 MARS kl 09.00-10.40. Marknad och ekonomi.
Lokal: sal D271

09.00-09.30 Martin Gustavsson, Score (Stockholms universitet och SIR Handelshögskolan i Stockholm) & Andreas Melldahl, Uppsala universitet: Högskolans ekonomiska landskap.

Underlag:
The Economic Landscape of Swedish Higher Education (PowerPoint-presentation)
Studielån, lön och förmögenhet i högskolan. Sociala gruppers studiefinansiering, 1998–2006, Projektplan 2011-04-19
Dessa underlag nu bortplockade från denna sajt, intresserade ombedes kontakta Martin Gustavsson <martin.gustavsson@ekohist.su.se> eller Andreas Melldahl <andreas.melldahl@edu.uu.se>.

09.30-10.00 Jenny Kallstenius, Skolverket (tidigare Stockholms universitet): Att välja gymnasieskola på en skolmarknad - en intervjustudie med ungdomar inför gymnasievalet.

Underlag:
"Att välja gymnasieskola på en skolmarknad - en projektidé för en intervjustudie med ungdomar om gymnasievalet",  kan rekvireras från jenny.kallstenius@skolverket.se.

10.00-10.30 Håkan Forsberg, Södertörns högskola: Bakom skolfasaden - en sonderande studie av gymnasieskolornas ekonomiska dispositioner i Stockholms stad.

Underlag:
Forsberg, Håkan "Bakom skolfasaden – en sonderande studie av gymnasieskolornas ekonomiska dispositioner i Stockholms stad", i Peter Strandbrink, Beatriz Lindqvist & Håkan Forsberg (red.): Tvära möten. Om utbildning och kritiskt lärande. Södertörn Studies in Education 1. Huddinge: Södertörns högskola, 2011, pp. 169-195.
PDF-version (836 KB ) <www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-forsberg-hakan-11-bakom-skolfasaden.pdf>
PDF-version av Appendix  (582 KB) <www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-forsberg-hakan-11-bakom-skolfasaden-appendix.pdf>
Referenser (24 KB) <www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-forsberg-hakan-11-bakom-skolfasaden-referenser.docx>
Hela antologin tillgänglig på http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:420115

10.30-10.40 Slutdiskussion

Kommentator: Gunnar Olofsson

 

FREDAGEN 16 MARS kl 15.00-16.40:  Studenter och elever.
Lokal: sal D220

15.00-15.30 Ida Lidegran & Mikael Palme, Uppsala Universitet: The formation of cultural capital among students at elite institutions in Swedish higher education.

Underlag:
The formation of cultural capital among students at elite institutions in Swedish higher education (PDF-version av PowerPoint-presentation, 595 KB)
<www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-lidegran-ida&palme-mikael-120312-pre-the-formation.pdf>

15.30-16.00 Ylva Bergström & Tobias Dalberg, Uppsala universitet: Political Space. Young Swedish Upper Secondary Pupils Political Interests, Opinions and Attitudes.

Underlag:
Political Space. Young Swedish Upper Secondary Pupils Political Interests, Opinions and Attitudes, manuscript 2011
 PDF-version (617 KB) <www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-bergstrom-ylva&dalberg-tobias-110628-political-space.pdf>

16.00-16.30 Hassan Sharif, Uppsala universitet: Likhetens logik, olikhetens praktik – utbildning för nyanlända gymnasieungdomar.

Underlag:
"Likhetens logik, olikhetens praktik – utbildning för nyanlända gymnasieelever", kan rekvireras från hassan.sharif@edu.uu.se

16.30-16.40 Slutdiskussion

Kommentator: Jenny Kallstenius

 

Abstracts

 

Political Space. Young Swedish Upper Secondary Pupils. Political Interests, Opinions and Attitudes

Ylva Bergström & Tobias Dalberg
Uppsala university

The aim of our project is twofold; on the one hand to understand the relationship between political interests, opinions and attitudes and, on the other hand, to examine the correspondence between the space of interests, opinions and attitudes and educational position – schools, educational program – and social origin.

The research field on political socialization is undergoing a somewhat revitalization. Of much concern has been young citizens’ decline in joining political parties and involvement in political communities. These trends of decline have been accompanied by another development; the rise of relatively new forms of political participation. In many Western democracies so called consumer participation has become an increasingly important feature of politics, changing the political landscape; offering new arenas addressing alternative political issues. In much research, however, youth is considered more or less as a homogenous group, differentiated only by age, whereas the comparisons mainly focus on differences between adolescents, youth and adults. Using geometric data analysis our paper focus on differences in political opinions, values and participation within a group of young upper secondary pupils and how differences in political opinion and values correspond to on the one hand different educational positions such as schools, programs, previous merits and on the other hand social origin.

The data set stems from a survey carried out in 2008 and 2009 among third grade pupils in upper secondary schools in two different municipalities – the university town of Uppsala (n=1097) and the mining districts (n=402) – in Sweden.

***

 Utbildningssociologins särart. Preliminära resultat från en pågående inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning

Donald Broady & Mikael Börjesson
SEC, Uppsala universitet

På uppdrag av vetenskapsrådet genomfördes 2011 en inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning och för närvarande pågår kompletterande studier. I det insamlade materialet finns möjligheter att spåra vissa betingelser för den utbildningssociologiska forskningen.  Inventeringen ger också anledning till mer generella reflexioner om utbildningssociologins särart.

 

Bakom skolfasaden – en sonderande studie av gymnasieskolornas ekonomiska dispositioner i Stockholms stad

Håkan Forsberg, doktorand utbildningssociologi
Inst. för Genus, Kultur och Historia
Södertörns högskola
141 89 Huddinge, Sweden
Tel. 08-608 4537, 070-203 40 70

Idag går en fjärdedel av landets alla gymnasieelever i fristående skola och antalet ökar för varje år medan den kommunala skolan förlorar elever. Denna förändring har varit som mest påtaglig i storstadsregionerna och i synnerhet i Stockholms län där antalet fristående skolor har fyrdubblats under perioden 1997-2009 och andelen elever som går i fristående skolor har ökat med 29 procent under samma period. I Stockholm stad är denna trend ännu starkare, läsåret 2009/10 gick fler elever i fristående gymnasieskolor än i de kommunala skolorna. Eleverna har samtidigt blivit marknadsandelar i och med att skolpengen är knuten till varje enskild elev och utgör den huvudsakliga inkomstkällan för dagens gymnasieskola. Betydelsen av att profilera och marknadsföra sina utbildningar har därmed blivit allt viktigare i konkurrensen om elevunderlaget både för kommunala och fristående skolor, och det är viktigt att positionera sig i förhållande till de elever som skolorna vill rekrytera.

Detta paper bygger på en jämförelse av hur gymnasieskolor i Stockholm stad fördelar och presenterar olika typer av resurser. Fem organisatoriska faktorer fungerar som utgångspunkt i jämförelsen av resurser: lärarkollegiet, elevvårdspersonal, administrativ personal och skolbibliotek. Sammantaget jämförs 40 gymnasieskolor i Stockholms stad med fokus på skolornas ekonomiska och resursmässiga förutsättningar. De övergripande frågorna är: Vad betyder marknadiseringen för gymnasieskolornas utformning av verksamheten? Hur fördelas resurserna när eleverna och intäkterna väl är på plats? Hur ser relationen ut mellan resursfördelning och elevrekrytering?

Resultaten i analysen visar på en tydlig skillnad mellan fristående och kommunala skolor i fråga om hur resurser fördelas. Överlag har de fristående skolorna ett betydligt mer restriktivt förhållningssätt till sina lärarresurser och lokaler än de kommunala skolorna. Denna typ av rationalisering av verksamheten indikerar att aktörer på den så kallade utbildningsmarknaden utvecklar olika typer av ”effektiviserande” strategier för att bedriva skolverksamhet. En bristande ekonomisk transparens, till följd av att de fristående skolorna inte har den offentliga verksamhetens krav på redovisning, medför också att dessa resurseffektiviserande strategier är svåra att särskilja från kostnadsbesparingar.

***

The formation of cultural capital among students at elite institutions in Swedish higher education

Ida Lidegran & Mikael Palme
Uppsala universitet

The study explores the relation between cultural practices, in a wide sense of the word, and affiliation to study programs among students in the elite segment of Swedish higher education. More specifically, it addresses the question how differences related to these practices could be understood in terms of the formation of cultural capital among elite students.

Instead of taking Bourdieu’s La Distinction, which is the most common reference for discussions on cultural capital, as a point of departure, the study draws inspiration from Bourdieu’s major work on the structure of the education system and its relation to the field of power, La noblesse d’Etat. It is argued that in order to understand differences as regards cultural practices among elite students, one needs to take into account not only students’ heritage in terms of cultural assets, but also the specific positions of the study programs they attend in relation to the field of power in Bourdieu’s sense. Different elite study programs are oriented towards different social fields that recognize partly different, and sometimes opposing, cultural and symbolic values.

By introducing the concept of social field into the analysis of the formation of cultural capital at elite education institutions, the sometimes rather stereotype analysis can be modified which is based on the so called “homology” argument. According to this argument, differences in cultural consumption and practices should be understood as mirroring class origin rather than being shaped both by this origin and social fields with different forms of recognition. The analysis is based on a questionnaire answered by 1 222 students at 25 socially and scholarly selective higher education study programs in Sweden. Questionnaire data are supplemented by a dozen of interviews with students at different elite study programs.

***

Att välja gymnasieskola på en skolmarknad - en intervjustudie med ungdomar inför gymnasievalet

Jenny Kallstenius
Skolverket (tidigare Sociologiska institutionne, Uppsala universitet)
E-post: jenny.kallstenius@skolverket.se
Telefon: 08 52 73 3161

Det svenska skolväsendet har fått allt tydligare drag av marknad. Inom ramen för rådande regelverk konkurrerar skolor (fristående och kommunala) med varandra om elever, och elever med varandra om utbildningsplatser.

Det råder stor variation i landet avseende utbud av skolor och utbildningar. Av detta följer att elever har olika förhållanden inför sitt gymnasieval beroende på var i landet, och på vilken typ av skolmarknad, de befinner sig.

Tidigare studier visar att gymnasieelever i allt större utsträckning söker sig till skolor som ligger i andra kommuner än den kommun där de är folkbokförda. Enskilda kommuner räcker därmed inte alltid till för att beskriva skolmarknader som är funktionellt sammanhållna. Med utgångspunkt i elevers gymnasieval kan Sveriges 290 kommuner delas in i 94 lokala skolmarknader.

Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse för ungdomars olika villkor och förutsättningar inför gymnasievalet, hur de förhåller sig till marknadsutvecklingen inom gymnasieskolan samt själva valprocessen.

***

Educational institutions, literacy and the public sphere – some theoretical elaborations

Hrvoje Kap
Institutet för social forskning
Stockholms universitet
hrvoje.kap@sofi.su.se

The abilities taught in educational institutions have a complex theoretical relationship with the structural qualities through which the society that these institutions relate to can be understood. The paper discusses the conceptual tensions that exist between some of these abilities and what can with a common term be understood as a society’s ‘public sphere’, investigating how classical sociological and social theories deal with this sociological agency-structure problem. Departing from Durkheim’s treatment of the role of education in society, a number of theoretical perspectives are analyzed in order to assess the extent to which ‘literacy’ can be understood as an adequate conceptualization of the agency aspect of these theoretical relations. This investigation is hoped to advance a more comprehensive theoretical understanding of the relations between educational institutions and the wider society within which these are located.

***

Utbildningskontraktet – en begreppsdiskussion

Gunnar Olofsson
School of Social Sciences
Linnaeus University
S-351 95 Växjö, Sweden
Mobile (personal) +46 70 5126773
e-mail: Gunnar.Olofsson@lnu.se

Texten är skriven som inledning till en bok om utbildningar och studenter vid Linneuniversitetet, ett nytt universitet som präglas av de akademiska yrkesutbildningarna.

Utbildningskontraktet är en sammankoppling av

-  ett undervisningskontrakt mellan lärargrupp och studentgrupp som reglerar krav och förväntningar på undervisningen.

-  ett arbetsmarknadskontrakt, som rymmer ett utbildningssystemkontrakt som reglerar förhållandet mellan utbildningar och yrkes- eller samhällspositioner, samt ett utbildningsmeritokratiskt kontrakt som lovar de studerande att den som utbildar sig på högskolenivå kan undgå de dåliga situationerna på arbetsmarknaden

Utbildningskontraktet är inbäddat i ett mer generellt kontrakt, det mellan utbildningssystem och samhälle. Högre utbildning får ett omfattande stöd av staten för att den anses vara gynnsam för samhällsutvecklingen och tillväxten, och funktionellt nödvändig för att utbilda arbetskraften för framtida kvalifikationskrav. Samhällets stöd till den högre utbildningen kan ses som utbildningssystemets samhällskontrakt. Det är i sin tur inlagrat i kontraktet mellan vetenskap och samhälle.

***

Likhetens logik olikhetens praktik – utbildning för nyanlända gymnasieungdomar

Hassan Sharif
Doktorand i utbildningssociologi
Uppsala universitet

Studiens övergripande syfte är att studera förhållandet mellan å den ena sidan nyanlända gymnasieungdomars (16-19 år) sociala och kulturella bagage och, å den andra sidan den ordning som råder i inom introduktionsutbildning för nyanlända gymnasieelever och hur dessa inverkar på ungdomarnas praktiker i och utanför utbildningen, liksom utbildningens socialiserande verkningar.

Nyckelord: nyanländ, utbildning, integration, segregation, social- och kulturell (re)produktion.

***

From policy to strategy: consequences of fragmented national governance

Agnete Vabø
Deputy Head of Research/dr.polit
Nordic Institute for Studies in Innovation, Research and Education, Oslo
Agnete.vabo@nifu.no

As the institutions in Nordic higher education are largely owned and governed by the state, traditionally they have played a central role in the realization of welfare state policies. In Norway, the sectors role in this respect very clearly revealed itself in the framework of the further development of the HE system in the 1960 and 1970, where the goals of equal rights to higher education as well as geographical cohesion was central. In that sense the sectors role was part of the social democratic nation building project. Types of education offered and number of study places was neatly planned by central authorities. Higher education policy was even suffered in regional policy and an important reason that Norway, population taken into account, has many, sometimes quite small institutions of HE. In the last two decades however we have witnessed a gradual decoupling from state control. Such developments are generally believed to be related to various processes at various levels, such as blurring boundaries between private and public spheres of HE, between higher education as a national responsibility and the increasing influence of internationalization and globalization, and between research and administration. Against this backdrop, this paper investigate the increasing autonomy and room for strategic maneuvering of the institutions in HE and its impact on education and research priorities and strategies of universities and colleges. Data is based on interviews with a representative sample of institutional leaders and stakeholders in Norwegian HE conducted during 2011. The investigation is conducted within the framework of the ongoing research project Structures in Strategising (Norwegian Research Council ).

 

 

Mejlutskick 1-2 febr 2012 till presumtiva intresserade av de utbildningssociologiska sessionerna

Här en förfrågan till några av er som jag vet har intresse för utbildningssociologiska frågor:

kan du lockas att bidra med paper till de sessioner under rubriken "Utbildningssociologi" som kommer att anordnas under Sociologidagarna i Stockholm senare i vår, 15-17 mars? Det vore värdefullt.

Eller kanske du har någon i din närhet med utbildningssociologiska intressen som har tid och lust och något att bidra med.

Nedan för säkerhets skull några upplysningar om arrangemanget fast du förmodligen redan känner till det och kanske redan anmält dig.

Sociologidagarna 2012 äger rum 15-17 mars i Stockholms universitet, Södra huset. Årets arrangör är Sociologiska institutionen därstädes. Evenemanget lär bli extra högtidligt eftersom Sveriges Sociologförbunds femtioårsjubileum firas. Sessionerna då paper presenteras inträffar torsdagen 15 mars kl 13.00-14.40, fredagen 16 mars kl 09.00-10.40 och kl 15.00-16.40, samt lördagen 17 mars kl 11.00-12.30. Dessa sessioner sker parallellt, fördelade på ett antal arbetsgrupper bland vilka det den här gången alltså finns en arbetsgrupp för utbildningssociologi.

Jag koordinerar denna arbetsgrupp Utbildningssociologi och dess sessioner, och hoppas på intressanta bidrag. Därför detta mejl till dig.

Gör så här om du vill vara med och inte redan anmält dig till Sociologidagarna:

Senast 15 febr: Anmäl dig på konferenswebben www.sociology.su.se/sociologidagarna/
För att anmäla sig måste man ange en arbetsgrupp som man tänker delta i(inget hindrar dock att man tittar in till andra sessioner). I registreringsdokumentet på webben finns en rubrik ”Välj arbetsgrupp”, under vilken du från rullgardinsmenyn väljer ”Grupp 11: Utbildningssociologi”.
Sista anmälningsdag är 15 februari

Senast 15 febr:  I samband med denna anmälan på konferenswebben skickar du även ett mejl till donald.broady@edu.uu.se och berättar att du vill vara med om de utbildningssociologiska sessionerna. Ifall du önskar presentera ett paper skickar du till samma adress även titel och abstract (högst 150 ord) för detta paper. Tillåtna språk är svenska, norska, danska, engelska. (Det är fullt tillåtet att anmäla sig och delta utan att presentera något paper.) 

Fr.o.m. 20 febr får jag veta vilka anmälningar som flutit in och kan börja reda ut vilka paperförslag som finns och hur programmet för de utbildningssociologiska sessionerna kan komponeras.

Senast 6 mars. Mejla ditt färdiga paper till donald.broady@edu.uu.se. Högst 8 000 ord.

Ca 8 mars, dvs. en vecka innan konferensen, kommer du att från mig per mejl få ett program för de utbildningssociologiska sessionerna med tidpunkter, lokaler mm. Samt upplysningar om varifrån du kan ladda ned inskickade paper.

Bästa hälsningar
/Donald

 

  • URL of this page: www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-120315-socdag.htm       

    SEC Start   |  About us   |  Staff   |  Research   |  Courses   |  Events   |  Archives   |  Tools   |  Search   |  Contact
    © 2012 SEC, Uppsala universitet   |  Responsable:  Donald Broady   |  Last updated: