UPPSALA UNIVERSITET • Sociology of Education and Culture (SEC)
SEC Start   |  About us   |  Staff   |  Research   |  Courses   |   Events   |  Archives   |  Tools   |  Search   |  Contact

 

Forskarutbildningskursen
Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (7,5 hp)

Uppsala universitet, januari-maj 2013

Kursen handlar om hur begrepp såsom symboliskt kapital, kulturellt kapital och sociala fält används som forskningsverktyg inom den sociologiska tradition som grundlagts av Pierre Bourdieu. Introduktion till relevanta undersökningstekniker såsom prosopografi och geometrisk dataanalys. Deltagarna ges tillfälle att arbeta med sina egna material.

Kursen anordnas av Utbildnings och kultursociologi (SEC), Uppsala universitet.

Kursen är avsedd för doktorander i olika humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.

För masterstudenter: Även masterstudenter kan följa kursen, undervisningstillfällena är gemensamma och litteraturen densamma. Angående anmälan, se nedan (meddelandet 2012-09-22) , För studenter på masternivån (dvs. avancerad nivå) gäller att kurskoden är  4UK084, och att kursplanen är fastställd 2010-06-15 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden och återfinns på
http://www.uu.se/node701?kpid=20925&lasar=11%2F12

Start torsdagen 17 januari 2013 kl 13.15-16.30. De följande seminarier inträffar samma klockslag torsdagarna 31 jan, 14 febr, 28 febr, 14 mars, 4 april, 25 april och 2 maj.

Lokal:  Campus Blåsenhus, Uppsala, rum 12:128 (kallad case-salen, huskropp 12, våning 1). Se vägbeskrivning till Blåsenhus och karta längts ned på denna sida.

Kursledare: Donald Broady <donald.broady@edu.uu.se>

Nytt meddelande, rev 2013-01-24, till masterstudenter som ska följa kursen "Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur" vt 2013
(Doktorander berörs inte av detta.)

Du som inte är masterstudent i utbildningssociologi utan t.ex. inskriven på ett annat masterprogram (i sociologi eller konstvetenskap eller något annat) måste göra på följande vis för att bli officiellt registrerad på kursen och för att få möjlighet att efteråt tillgodoräkna dig kurspoängen.
Anmäl dig på www.studera.nu, fliken "Sök och jämför utbildning" till masterprogrammet "Masterprogram i utbildningsvetenskap Utbildningssociologi, Uppsala universitet (4 år, 120 hp)". Anmälningskoden är UU-P9303
Detta bör ha funkat för alla utom för den som redan anmält sig till ett antal kurser våren 2013. Man kan nämligen inte anmäla sig till många kurser som helst (45 hp sägs vara gränsen). Men nu när vi är inne i januari går det bra att göra en "efteranmälan" till det nämnda "Masterprogram i utbildningsvetenskap Utbildningssociologi …"
När du lyckats bli registerad på sagda program kommer vi att på institutionsnivå vid Uppsala universitet (alltså inget du behöver bekymra dig om) registrera dig på en enskild kurs inom detta program, nämligen en kurs som heter "Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur", 7,5 hp (Capital and Field. Methods for the Study of Education and Culture)" med kurskoden 4UK084 och utbildningsnivån "avancerad nivå" (dvs masternivå). Kursplanen finns på
http://www.uu.se/node701?kpid=20925&lasar=11%2F12
Men som sagt, det är omöjligt att på www.studera.nu  anmäla sig direkt till denna kurs, där ska du enbart anmäla dig till "Masterprogram i utbildningsvetenskap Utbildningssociologi".
När kursen är genomförd framemot slutet av vårterminen kan du avregistrera dig från "Masterprogrammet i utbildningsvetenskap Utbildningssociologi".
Förklaring till varför dessa administrativa bestyr behövs:
Formellt existerar två separata kurser med samma namn som ges under våren, dels den nämnda masterkursen som du ska bli registerad på, dels en kurs på forskarutbildningsnivå. I realiteten är det fråga om en och samma kurs, med gemensamma seminarietillfällen, gemensam kurslitteratur och så vidare. Skillnaderna är att olika examinationskriterier måste tillämpas bl.a. eftersom graderade betyg ges efter masterkursen men inte efter forskarutbildningskursen, och vidare har separata (men likalydande, frånsett några administrativa detaljer) kursplaner inrättats och masterkursen har en egen kurskod (4UK084).
     Det kan vara bra att du känner till dessa administrativa krångligheter men det du som är masterstudent själv behöver göra beskrivs ovan och är väldigt enkelt: alltså, gå in på studera.nu, fliken "Sök och jämför utbildning", och anmäl dig som sökande till "Masterprogram i utbildningsvetenskap Utbildningssociologi, Uppsala universitet (4 år, 120 hp)". Sedan löser allt sig av sig självt. Till själva kursen är du i realiteten redan anmäld genom att jag noterat ditt namn. När den drar igång och jag får överblick över vilka som är masterstudenter ska jag se till att få dessa officiellt registrerade på kursen, det är bara en formsak.
Hör av dig till mig om det finns oklarheter eller uppstår problem.
God Jul!
/Donald

Tillägg 17 jan 2013:  Monica Skogsberg <monica.skogsberg@edu.uu.se> är den administratör som begriper hur man anmäler sig till masterprogrammet och som ser till att du blir registerad på masterkursen "Kapital och fält".

TOC:

Kursplan
Litteratur
Schema
Anvisningar för pm-skrivandet
Mer om litteraturen
P. Bourdieu, bokutgåvor och svenska översättningar
Verktygslådan: några av Bourdieus begrepp
Habitusbegreppet
Tumregler till ledning för bedömning av graden av autonomi
Innehållsförteckning, Bourdieu, Science de la science et réflexivité
Vägbeskrivning, karta och praktiska upplysningar

Fastställd 2004-03-26

Kursplan för forskarutbildningskursen
Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (7,5 hp)

Kursplan

Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (5 p [motsv. 7,5 hp])

(Capital and field. Methods for the study of education and culture, 7,5 ECTS)

Kursen ges som valfri kurs inom forskarutbildningen i pedagogik i samverkan mellan Pedagogiska institutionen och Institutionen för lärarutbildning. Kursen är även öppen för studerande på D-nivå i pedagogik och pedagogik med inriktning mot personalutveckling. Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid Pedagogiska institutionen 2004-03-26.

Mål

Kursens syfte är att förstå hur begreppen kapital och fält, som utvecklats av Pierre Bourdieu, används som verktyg i studier av dels kulturella fält (dvs. bl.a. konst, litteratur och vetenskap), dels utbildningsväsendet.

Innehåll

Kursen är av metodkaraktär, vilket innebär att intresset riktas mot hur Bourdieu och hans medarbetare och efterföljare använt begreppen kapital och fält som verktyg i empirisk och historisk forskning.

Genomförande

Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift lämnas in i slutet av kursen.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och Godkänd ges. För studerande inom grundutbildningen ges betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.

Kurslitteratur

Se särskild förteckning

Fastställd 2004-03-26

Litteratur, forskarutbildningskursen Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (7,5 hp)

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les héritiers. Les étudiants et la culture. Minuit, Paris, s. 7-115. [Eng. övers. The Inheritors. French students and their relation to culture. Chicago; London: The University of Chicago Press, 1979 s. 1-76.]

Bourdieu, Pierre (1992): Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Seuil, Paris. 480 sidor. [Sv. övers. Konstens regler. Det litterära fältet uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000, 523 s. Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996.]

Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d'agir, Paris (238 s.). [Eng. övers. Science of Science and Reflexivity, The University of Chicago Press, Chicago 2004. Sv. övers. under förberedelse]

Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften nr 15, 26 s. PDF-version, 129 KB, http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf]

Sammanlagt 997 sidor

Schema forskarutbildningskursen Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (5 p), januari-mars 2013

Seminarierna inträffar kl 13.15-16.30 i Campus Blåsenhus, Uppsala, rum 12:128 (kallad case-salen, huskropp 12, våning 1) följande torsdagar: 17 jan,  31 jan, 14 febr, 28 febr, 14 mars, 4 april, 11 april och 25 april 2013.

Torsd 17  jan kl 13.15-16.30 i Blåsenhus, sal 12:128. Seminarium 1: Begreppet kapital. Läs i förväg D. Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg  <www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf>.

Torsd 31 jan  kl 13.15-16.30 i Blåsenhus, sal 12:128.  Seminarium 2: Utbildningsfält och begreppet habitus. Läs i förväg Bourdieu & Passeron, Les héritiers.

Torsd 14 febr kl 13.15-16.30 i Blåsenhus, sal 12:128. Seminarium 3: Analyser av olika slag av fält, särskilt kulturella fält. Läs i förväg Bourdieu, Les règles de l’art.

Torsd 28 febr kl 13.15-16.30 i Blåsenhus, sal 12:128. Seminarium 4.  Analyser av vetenskapliga fält. Läs i förväg Bourdieu, Science de la science et réflexivité.

Senast månd 11 mars kl 24 finns möjlighet för deltagarna att skicka in en kort pm om metodproblem som vi kan diskutera gemensamt.
Mejla enbart till Donald <donald.broady@edu.uu.se>, som vidarebefordrar åtminstone somliga av texterna till alla deltagarna.

Om du inte har andra behov låt denna korta pm (någon eller några sidor räcker om ni vill, hellre kort och koncist än pratigt) bli ett första utkast till den examinations-pm som du ska åstadkomma i slutet av kursen. Knyt gärna an till ditt avhandlingsarbete. Förslagsvis kan du redogöra för hur du tänker dig att i avhandlingsarbetet använda begrepp som kapital och fält och det slags metoder som Bourdieu & Co utvecklat; alternativt hur dessa begrepp och metoder hypotetiskt skulle kunna användas fast du själv inte tänker göra det; alternativt komparativa resonemang om hur dessa begrepp och metoder skiljer sig från någon eller några andra forskningstraditioner. Huvudsaken är att du gör något som du har nytta av och vill ha synpunkter på. Koncentrera dig alltså på metodproblem och liknande som tål att diskuteras. Inga referat av vad Bourdieu skrivit. Sådant finns det tillräckligt mycket av.

Torsd 14 mars kl 13.15-16.30 i Blåsenhus, sal 12:128. Seminarium 5. Bl.a.  diskussionen om de korta pm deltagarna skickat in.

Torsd 4 april kl 13.15-16.30 i Blåsenhus, sal 12:128. Seminarium 6. Metodproblem vid studier av fält.

Senast månd 22 april kl 24 deadline för inskickande av examinations-pm som kan behandlas torsd  25 april.

Torsd 25 april kl 13.15-16.30 i Blåsenhus, sal 12:128. Seminarium 7.

Senast månd 29 april kl 24 deadline för inskickande av examinations-pm som kan behandlas torsd 2 maj.

Torsd 2 maj kl 13.15-16.30 i Blåsenhus, sal 12:128. Seminarium 8.

       [Förtydligande: du kan välja mellan att skicka in din pm antingen senast 22 april eller senast 29 april.]

D. Broady, SEC, Uppsala universitet
Senast reviderad 2007-11-11

Anvisningar om examinations-pm

Preliminära skriftliga redovisningar lämnas in under kursens gång och sammanställes i slutet av kursen till en skriftlig examinations-pm.

Denna examinations-pm skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Det innebär att det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen. Textens omfång kan förslagsvis vara 10-15 sidor. Hellre koncist och genomarbetat än långt och pratigt. Samarbete tillåtes och uppmuntras, men om flera kursdeltagare skriver en pm gemensamt måste det framgå vem som ansvarat för vilka avsnitt.

Förslag till ämne för din examinations-pm:

(1) Besvara frågan: hur skulle det kunna gå till att med hjälp av Bourdieus verktyg (såsom begreppen kapital, fält etc) och Bourdieus och hans medarbetare och lärjungars metoder studera något som är föremål för ditt avhandlingsarbete eller som du av andra skäl är intresserade av att begripa dig på? Du kan skriva en sådan pm antingen som ett rent tankeexperiment eller som ett led i planeringen av en undersökning som du så småningom (vilket förstås inte behöver ske inom ramen för denna kurs) ämnar genomföra.

(2) Ett alternativ är att du ägnar din examinations-pm åt en jämförelse mellan å ena sidan Bourdieutraditionen, å andra sidan någon eller några andra forskningstraditioner.

Det finns många andra alternativ. Huvudsaken för dig själv är, hoppas jag, att du utöver kurspoängen för glädje och nytta av arbetet. Försök hitta på ett meningsfullt ämne och rådgör med kursledningen vid behov. Huvudsaken när det gäller godkännande är att du visar att du tillgodogjort dig och fått ut något väsentligt av litteraturen och våra diskussioner.

Det vore fint om du snarast kunde börja skriva på en text som sen kan redigeras till en examinationsuppgift. Det duger bra med korta och preliminära noteringar, bara det blir en start.

Mer om litteraturen

Den egentliga kurslitteraturen

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les héritiers. Les étudiants et la culture, Minuit, Paris, s. 7-115. (dvs 108 s.)
Finns i flera senare utgåvor. Eng. övers. The Inheritors. French students and their relation to culture. The University of Chicago Press, Chicago/London 1979, ISBN 0-226-06739-4, s. 1-76. Av den engelska översättningen som är slutsåld i bokhandeln kommer utlåningsexemplar att finnas.

Bourdieu, Pierre: Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Seuil, Paris 1992. 480 sidor, ISBN 2-02-018159-2.
Brett upplagd analys av ett kulturellt fält, nämligen konstens och litteraturens fält i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Sv. övers. Konstens regler. Det litterära fältet uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000, 523 s., ISBN 91-7139-116-9. Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996. På engelska finns även ett antal förarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays on Art and Literature, Ed. Randal Johnson, Polity Press, Cambridge 1993.

Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d'agir, Paris, ISBN 2-912107-14-8 (238 s.).
Engelsk övers. Science of Science and Reflexivity, The University of Chicago Press, Chicago 2004, ISBN 0-226-06738-6, 129 s.
Sv. övers. förberedes.

Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften nr 15, 26 s.
PDF version, 129 kb, tillgänglig på http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf

 

Fler lästips

Några av Bourdieus texter, främst sådana som finns i svensk översättning:

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron, La reproduction. Éléments pour une théorie du système d'enseignement. Paris: Minuit, 1970. (Tills. m. Jean-Claude Passeron)
Sv. övers. Reproduktionen. Bidrag till en teori om utbildningssystemet, Arkiv, Lund 2008, 295 s., ISBN 978-91-7924-212-1.

P. Bourdieu, "La spécificité du champ scientifique et les conditions sociales du progrès de la raison", Sociologie et sociétés (Les Presse de l'Université de Montréal), vol. VII, no 1, mai 1975, pp. 91-118.
Bourdieus första syntetiska utläggning om det vetenskapliga fältet. Rekommenderas.
Äv publ. som "Le champ scientifique", Actes de la recherche en sciences sociales, vol. II, no 2-3, juin 1976.
Eng. övers "The specificity of the scientific field and the social conditions of the progress of reason", Social Science Information, Vol. XIV, No. 6, pp. 19-47.

P. Bourdieu, Le sens pratique, Minuit, Paris 1980, 475 s., ISBN 2-7073-0298-8.
(Tysk övers. Sozialer Sinn. Kritik der theoretischen Vernunft, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1987, 503 s., ISBN 3-518-57829-4; eng. övers. The Logic of Practice, Polity Press, Cambridge 1990, 333 s., ISBN 0-7456-1015-3.)
Rekommenderas var och en som önskar stifta grundlig bekantskap med i synnerhet habitusbegreppet. Dock var boken ganska tidig, vilket innebär att fältbegreppet och annat ännu inte är särskilt utvecklat. Inte heller gör framställningen rättvisa åt den empiriska forskning utöver de tidiga studierna i Algeriet som skänker full mening åt ett begrepp som habitus — notera Bourdieus varningsord i en fotnot på sidan 89: "För att inte riskera att bli på en och samma gång schematisk och formalistisk, måste man helt undvika att tala om begrepp i sig. Begreppet habitus, som tack vare hur det använts genom historien är ägnat att beteckna ett system av förvärvade, varaktiga och genererande dispositioner, äger kanske, i likhet med alla dispositionsbegrepp, sitt främsta värde däri, att det undanröjer falska problem och falska lösningar, att det tillåter att frågorna formuleras bättre eller besvaras, att det ger upphov till egentliga vetenskapliga svårigheter."
Två tidigare, teoretiskt inte lika djupgående versioner var Esquisse d'une théorie de la pratique précédé de trois études d'ethnologie kabyle, Droz, Genève/Paris 1972, 282 s. (ty. övers. Entwurf einer Theorie der Praxis auf der ethnologischen Grundlage der kabylischen Gesellschaft, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1977, 494 s., ISBN 978-3-518-27891-8) samt den kraftigt reviderade engelskspråkiga versionen Outline of a Theory of Practice, Cambridge U.P., Cambridge 1977, 248 s., ISBN 0-521-21178-6 (inb.), 0-521-29164-X (hft.).
 Som en fjärde mer filosofiskt orienterad version kan man betrakta Méditations Pascaliennes, Seuil, Paris 1997, 316 s., ISBN 2-02-032002-9 (tysk övers. Meditationen. Zur Kritik der scholastischen Vernunft, Suhrkamp, Frankfurt a.M. 2001, 335 s., ISBN 3-518-29295-1; eng. övers. Pascalian Meditations, Polity Press, Cambridge 2000, 256 s., ISBN 0-7456-2055-8).

P. Bourdieu, La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris 1989, 569 sidor, ISBN 2-7073-1278-9.
Den mest samlade analysen av relationerna mellan utbildningens fält och maktens fält i Frankrike.
Eng övers. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power, Stanford University Press, Stanford 1996, 475 s., ISBN 0-8047-1778-8.

P. Bourdieu, Texter om de intellektuella (red. D. Broady), Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992, 208 s., ISBN 91-7139-035-9.
En liten urvalsvolym med jämförelsevis lättlästa texter, mest från från populärvetenskapliga ammanhang. Kan fungera som introduktion för den som inte är särskilt bekant med Bourdieus författarskap. De flesta texterna belyser fältbegreppets tillämpning på olika områden.

P. Bourdieu och Y. Delsaut, "Le couturier et sa griffe", Actes de la recherche en sciences sociales, no 1 1975, pp. 7-36.
Uppsatsen är en studie av de parisiska modeskaparnas och modehusens konkurrensfält.
Sv. övers. "Modeskaparen och hans märke. Bidrag till en teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Skåne 3 uppl. 1991, ISBN 91-7139-039-1 (innehållsligt oförändrad utgåva av den bok som 1986 utkom på Salamander Bokförlag, Stockholm).

P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en sciences sociales, no 13, 1977, pp. 3-43. ännu en uppsats om ett socialt fält, nämligen det parisiska kulturliv där konstnärer och gallerister, författare och förläggare, pjäsförfattare och teaterdirektörer rör sig.
Sv. övers. "Produktionen av tro", pp. 153-243 i a.a. 1991 (P. Bourdieu, Kultursociologiska texter).

P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156.
Ämnet är det tyska intellektuella fältet under 1910- och 1920-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi där Heidegger genomförde sin revolution.
Tysk övers. Die politische Ontologie Martin Heideggers, Syndikat, Frankfurt am Main 1976, 121 s., ISBN 3-8108-0004-X, 2 uppl. 1988. En senare reviderad och utvidgad fransk version i bokform är L'ontologie politique de Martin Heidegger, Minuit, Paris 1988, 123 s., ISBN 2-7073-1166-9.

P. Bourdieu, Homo academicus, Minuit, Paris 1984, 295 s., ISBN 2-7073-0696-7.
Bourdieus studie av det fält där han själv vistades, den parisiska universitets- och forskarvärlden.
Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996, 304 s., ISBN 91-7139-055-3. Eng. övers. Homo academicus, Polity Press, Cambridge 1988, 325 s., ISBN 0-7456-0258-4. Tysk övers. Homo academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, 455 s., ISBN 3-518-57893-6.

P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie réflexive, Seuil, Paris 1992, 268 s., ISBN 2-02-014675-4.
En bred och jämförelsevis lättillgänglig framställning av en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
En amerikansk version, som i vissa avseenden är bättre än den franska, är An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992, 332 s., ISBN 0-7456-1033-1.

P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistique, Fayard, Paris 1982.
Denna numer inte särskilt aktuella uppsatssamling bör nämnas eftersom det nyskrivna pariet (sidorna 11-95) föreligger i svensk övers.: "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", pp. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984.

P. Bourdieu, Sur la télévision. Suivi de L'emprise du journalisme, Liber éditions, Paris 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 sidor).
Sv. övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998.

 

Olika utgåvor av Bourdieu/Chamboredon/Passeron, Le métier de sociologue

Det finns två skilda franska utgåvor av Le métier de sociologue. Förstaupplagan från 1968 är den mest omfattande men finns ej i bokhandeln. Den andra reviderade och förkortade upplagan 1973 (eller den identiska 3 uppl. 1980) är den vi skall använda, eftersom den är tillgänglig i bokhandeln och dessutom föreligger i engelsk och tysk översättning:

 

Svenska undersökningar av fält i Bourdieus mening

Kulturens fält (red. D. Broady), Daidalos, Göteborg, 1998, 476 s., ISBN 91-7173-091-5.
En antologi som ger prov på hur forskare in Norden studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens fält
PDF-version, 82 kb, av inledning, summary och innehållsförteckning:
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-98-kulturens-falt-inledn-o-frontmatter.pdf

Heyman, Ingrid: Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974-1991, Daidalos, Göteborg 1995, 339 s., ISBN 91-7173-023-0.

Se också ett tjugotal paper till de tre sessionerna under rubriken "Kulturens fält" vid den nationella forskarkonferensen Kulturstudier i Sverige arrangerad av ACSIS (Advanced Cultural Studies Institute of Sweden) i Norrköping 13-15 juni 2005. Här ges smakprov på aktuell svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som använder fältbegreppet.
Webb-versioner http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-050613-kulfal.htm.

 

Sekundärlitteratur

Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov. Alla bör känna till åtminstone så mycket som står i den översiktliga texten Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, som ingår i kurslitteraturen.

Bland nordisk litteratur om Bourdieu kan nämnas:

D. Broady, Sociologi och epistemologi, HLS Förlag, Stockholm, 1 uppl. 1990, 2 uppl. 1991, 645 s., ISBN 91-7656-269-7
PDF-versioner, HTML-version och XML-version <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-91.htm>,

samt

Staf Callewaert, Kultur, pædagogik og videnskab, Akademisk Forlag, København, 1992, 201 s., ISBN 87-500-32026-4.

En användbar franskspråkig introduktion är Louis Pinto, Pierre Bourdieu et la théorie du monde social, Albin Michel, Paris 1998, 264 s., ISBN 2-226-10678-2.

En utmärkt engelskspråkig introduktion är den ovan nämnda P. Bourdieu & Loïc J.D. Wacquant, An Invitation to Reflexive Sociology, 1992.

 

Diverse

En uppmärksammad bok som föreslog en omtolkning av habitusbegreppet var Lahire, Bernard: La culture des individus. Dissonances culturelles et distinction de soi, La Découverte, Paris 2004, 780 s, ISBN 2-7071-4222-0.

 

Bokhandlare

Bourdieu bör om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång.

En svensk bokhandel där man är duktig på att skaffa utländsk litteratur är Hedengrens Bokhandel vid Stureplan, papperspostadress box 5509, 114 85 Stockholm, webb http://www.hedengrens.se/, e-post för allmänna ärenden hedengrens@hedengrens.se. Den utländska avdelningen nås per e-post utland@hedengrens.se eller tel 08-611 51 32, fax 08-611 51 38.

Fransk litteratur kan man även få hos lilla boklådan Librairie L'Arc, Sibylleg. 51, 114 43 Stockholm, tel 08-6619458, epost larc.livres@telia.com. Öppettider månd-torsd 13.00-17.00, lörd 11.00-14.00.

Annars finns ju nätbokhandlarna, t.ex.
http://www.amazon.com
http://www.amazon.fr
http://www.antikvariat.net, viktigaste svenska sajten för sökning av antikvariska böcker
http://www.bokfynd.nu, prisagent som söker av nätbokhandlares webbplatser och jämför priser

 

Bourdieu-bibliografi på nätet

HyperBourdieu WorldCatalogue. Innehållsrik och ganska bra, välförsedd med länkar.
http://www.iwp.uni-linz.ac.at/lxe/sektktf/bb/HyperBourdieu.html

Pierre Bourdieu (1930-2002), bokutgåvor och svenska översättningar

Sociologie de l'Algérie, P.U.F., Paris 1958, 2e éd., 1961.

Travail et travailleurs en Algérie, Mouton, Paris-La Haye 1963 (tills. m. A. Darbel, J.-P. Rivet, C. Seibel).

Le déracinement. La crise de l'agriculture traditionnelle en Algérie, Éd. de Minuit, Paris 1964 (tills. m. A. Sayad).

Les héritiers. Les étudiants et la culture, Éd. de Minuit, Paris 1964, nouv. éd. augm. 1966 (tills. m. J.-C. Passeron).

Un art moyen. Essai sur les usages sociaux de la photographie, Éd. de Minuit, Paris 1965, ny korr. uppl. 1970 (tills. m. L. Boltanski, R. Castel, J.-C. Chamboredon). [S. 63-76 i 2 uppl. 1970 övers. som "Amatörfotografen", s. 63-76 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986,  senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]

Rapport pédagogique et communication, Cahiers du Centre de sociologie européenne, 2, Mouton, Paris-La Haye 1965 (tills m. J.-C. Passeron, M. de Saint-Martin).

Darras: Le partage des bénéfices. Expansion et inégalités en France, Éd. de Minuit, Paris 1966.

L'amour de l'art. Les musées d'art européens et leur public, Éd. de Minuit, Paris 1966, ny utv. uppl. 1969 (tills. m. A. Darbel, D. Schnapper).

Le métier de sociologue, Mouton-Bordas, Paris 1968 (tills. m. J.-C. Chamboredon, J.-C. Passeron), 2 förk. uppl. 1973.

La reproduction. Éléments pour une théorie du système d'enseignement, Éd. de Minuit, Paris 1970 (tills. m. J.-C. Passeron). [Övers. Reproduktionen, Arkiv, Lund 2008]

Esquisse d'une théorie de la pratique, précédé de trois études d'ethnologie kabyle, Droz, Genève 1972. [S. 13-44, 60-64 övers. som "Hederskänslan", s. 19-61 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]

Algérie 60. Structures économiques et structures temporelles, Éd. de Minuit, Paris 1977.

Outline of a Theory of Practice, Cambridge University Press, Cambridge 1977.

La distinction. Critique sociale du jugement, Éd. de Minuit, Paris 1979. [S. 107-146, 189-199 övers. som "Distinktionen", s. 237-304 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]

Le sens pratique, Éd. de Minuit, Paris 1980.

Questions de sociologie, Éd. de Minuit, Paris 1980. [Övers. Kultur och kritik, Daidalos, Göteborg 1994. Ett par kapitel övers. i Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992]

Leçon Inaugurale faite le Vendredi 23 Avril 1982, Collège de France, Paris 1982. [Äv. utgiven som Leçon sur la leçon, Minuit, Paris 1992]

Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistiques, Fayard, Paris 1982. [De första hundra sidorna övers. som "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", s. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984]

Homo academicus, Éd. de Minuit, Paris 1984. [Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996]

Propositions pour l’enseignement de l’avenir élaborées à la demande de Monsieur le Président de la République par les professeurs du Collège de France. Paris: Collège de France, 1985 (kollektivt arbete). [Övers. i utdrag i Ord & Bild, nr 1 1992, s. 27-32, fullst. översättn. s. 371-393 i Skola för bildning. Huvudbetänkande av Läroplanskommittén, SOU 1992:94]

Choses dites, Éd. de Minuit, Paris 1987. [Ett par kapitel övers. i Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992]

L'ontologie politique de Martin Heidegger, Éd. de Minuit, Paris 1988.

La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Éd. de Minuit, Paris 1989.

Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Éd. du Seuil, Paris 1992. [Övers. Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000]

An Invitation to Reflexive Sociology,  Polity Press, Cambridge 1992 (tills. m. Loïc J.D. Wacquant).

La misère du monde, Éd. du Seuil, Paris 1993 (tills. med många medarbetare).

Libre-échange, Éd. du Seuil, Paris 1994  (tills. m. H. Haake).

Raisons pratiques. Sur la théorie de l'action, Éd. du Seuil, Paris 1994. [Övers. Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, Daidalos, Göteborg 1995]

Sur la télévision, Liber éditions, Paris 1997. [Övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998]

Méditations pascaliennes, Éd. du Seuil, Paris 1997.

Les usages sociaux de la science, INRA, Paris 1997.

Contre-feux, Éd. Liber Raisons d'agir, Paris 1998. [Övers. Moteld. Texter mot nyliberalismens utbredning, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1999]

La domination masculine, Éd. du Seuil, Paris 1998. [Övers. Den manliga dominansen, Daidalos, Göteborg 1999]

Propos sur le champ politique, Presses universitaire de Lyon, Lyon 2000.

Contre-feux 2. Pour un mouvement social européen, Liber-Raisons d’agir, Paris 2001.

Les structures sociales de l’économie, Seuil, Paris 2000.

Langage et pouvoir symbolique, Fayard, Paris 2001.

Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d’agir, Paris 2001.

Le bal des célibataires. Crise de la société paysanne en Béarn, Seuil, Paris 2002.

Interventions, 1961-2001. Science sociale & action politiques (ed. Franck Poupeau & Thierry Discepolo), Agone, Marseille 2002.

Ein soziologischer Selbstversuch, Suhrkamp, Frankfurt am Main 2002. [Fransk utgåva Esquisse pour une auto-analyse, Éditions Raisons d’agir, Paris 2004.]

Images d’Algérie. Une affinité élective. Actes Sud/Camera Austria/Fondation Liber, u.o. 2003

Esquisses algériennes (ed. Tassadit Yacine), Seuil, Paris 2008.

Sur l’État. Cours au Collège de France (1989-1992). Raisons d’agir/Seuil, 2012.

Verktygslådan

[Ur Donald Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält", Kulturens fält, Daidalos, Göteborg 1998, s. 11-26. Citatet från s. 13-15.]

Kapital är enkelt sagt symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den s.k. finkulturen, förmågor som i Frankrike förvärvas främst i elitskolor), socialt kapital (släktband, vänskapsförbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, kåranda) och ekonomiskt kapital (materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler), jämte många mer speciella kapitalarter såsom "utbildningskapital" (examina), "vetenskapligt kapital" (anseende i den lärda världen) eller "litterärt kapital". En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillerkännes värde. Låt säga en civilingenjörsexamen utgör ett utbildningskapital som är verksamt som symboliskt kapital inom näringslivets fält men inte inom litteraturens.

Med habitus avses system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster. Habitus kan betraktas som förkroppsligat kapital.

Strategier är individers, gruppers eller institutioners försök att värna värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin position. Sådana försök är ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu använder således termen "strategi" ― liksom "intresse", "investering", "vinst" ― på annat sätt än i vardagsspråket eller i ekonomins vokabulär där man brukar avse medvetna föreställningar och överlagd kalkyl.

Det sociala rummet är systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus undersökningar av det sociala rummet motsvarar således det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen är detsamma som överklassen, vilken enligt Bourdieu består av två stora fraktioner, å ena sidan en "dominerande" ekonomisk fraktion där företagsledare spelar en framträdande roll och å andra sidan en "dominerad" kulturell fraktion vari ingår universitetslärare, konstnärer, författare. Tyvärr klingar ordet "härska" alltför värdeladdat i nutida svenska öron, annars kunde Bourdieus la classe dominante på god svenska översättas med "den härskande klassen" (domination är den gängse franska översättningen av den vänsterhegelianska traditionens Herrschaft).

Fält kan, om vi söker en definition som är så generell som möjligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt fält (även benämnt "kampfält" eller "konkurrensfält") avser Bourdieu ett föränderligt område i samhället där människor och institutioner strider om något de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens fält om rätten att döma om litterär kvalitet. Varje autonomt fält har sin egen specifika art av kapital, och fältbegreppet är bl.a. ett verktyg för studiet av fördelningen av kapital. En typisk studie av det litterära fältet bygger på information om författares, kritikers eller förläggares innehav av både specifikt litterärt kapital (som ger dem anseende bland författare eller kritiker) och andra arter av kapital såsom kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett fält kan även konstrueras på grundval av information om låt säga förlagens och tidskrifternas egenskaper. Det är då inte fråga om ett socialt fält utan ett fält av institutioner. Begreppet maktens fält använder Bourdieu för att fånga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, från konstnärligt kapital över juridiskt och politiskt till ekonomiskt.

Bidragen till denna antologi handlar inte så mycket om läsarna eller publiken (som tillhör konsumtionsfältet) utan framför allt om produktionsfält, befolkade av författare, konstnärer, kritiker, förläggare, gallerister etc. De kallas produktionsfält eftersom det är här som verk, värden och trosföreställningar ― men även "producenter", dvs. författarna eller konstnärerna ― frambringas. Ett särskilt slag av produktionsfält är kulturella fält (en mer precis benämning är fälten för kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subfält såsom teaterns fält, sociologins fält etc.

För att ett område skall kunna analyseras som ett fält i Bourdieus mening krävs att det besitter en väl utvecklad autonomi, dvs. självständighet i förhållande till andra fält och till omvärlden i övrigt. 

Bourdieus begrepp habitus

[Ur Läsestycken för samhällsvetare. Urval och översättning Donald Broady. Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 6, SEC, ILU, Uppsala universitet, 5 uppl. 1998,  p. 12.]

Les conditionnements associés à une classe particulière de conditions d’existence produisent des habitus, systèmes de dispositions durables et transposables, structures structurées prédisposées à fonctionner comme structures structurantes, c’est-à-dire en tant que principes générateurs et organisateurs de pratiques et de représentations qui peuvent être objectivement adaptées à leur but sans supposer la visée consciente de fins et la maîtrice expresse des opérations nécessaires pour les atteindre, objectivement « regleées » et « régulières » sans être en rien le produit de l’obéissance à des règles, et, étant tout cela, collectivement orchestrées sans être le produit de l’action organisatrice d’un chef d’orchestre*.

* Il faudrait pouvoir éviter complètement de parler des concepts pour eux-mêmes, et de s’exposer ainsi à être à la fois schématique et formel. Comme tous les concepts dispositionnels, le concept d’habitus, que l’ensemble de ses usages historique prédispose à désigner un système de dispositions acquises, permanentes et génératrices, vaut peut-être avant tout par les faux problèmes et les fausses solutions qu’il élimine, les questions qu’il permet de mieux poser ou de résoudre, les difficultés proprement scientifiques qu’il fait surgir.

Pierre Bourdieu: Le sens pratique. Paris: Éd. de Minuit, 1980, p. 88 f.

 

[Övers:]

De med en särskild klass av existensbetingelser förenade betingningarna producerar habitus, system av varaktiga och överförbara dispositioner, strukturerade strukturer som är ägnade att fungera som strukturerande strukturer, det vill säga som strukturer som genererar och organiserar praktiker och representationer, vilka kan vara objektivt anpassade till sina mål utan att förutsätta någon medveten målinriktning, och utan att förmågan att bemästra de operationer som krävs för att nå dessa mål behöver vara artikulerad. Dessa system av dispositioner är objektivt ”reglerade” och de är ”reguljära” utan att alls vara resultatet av att man åtlyder regler. Allt detta gör att de är kollektivt orkestrerade utan att vara produkten av en orkesterdirigents organiserande handlande**.

** För att inte riskera att bli på en och samma gång schematisk och formalistisk, måste man helt undvika att tala om begrepp i sig. Begreppet habitus, som tack vare hur det använts genom historien är ägnat att beteckna ett system av förvärvade, varaktiga och genererande dispositioner, äger kanske, i likhet med alla dispositionsbegrepp, sitt främsta värde däri, att det undanröjer falska problem och falska lösningar, att det tillåter att frågorna formuleras bättre eller besvaras, att det ger upphov till egentliga vetenskapliga svårigheter.

Tumregler till ledning för bedömning av graden av autonomi

[Ur Donald Broady, ”Nätverk och fält”, pp. 49-72 i Sociala nätverk och fält (red. Håkan Gunneriusson).
Opuscula Historica Upsaliensia 28, Uppsala universitet, 2002. Citatet från sidorna 51-52.]

Här tio tumregler som kan vara till ledning för att bedöma graden av autonomi. Att ett fält, låt säga det litterära fältet, är autonomt innebär att det besitter

• sin egen specifika art av kapital (det litterära kapitalet är det anseende som vissa genrer, verk, författare eller kritiker åtnjuter; detta kapital existerar även i förkroppsligat tillstånd, nämligen i form av en författares eller kritikers förmåga att handskas med litteraturens verkningsmedel och kännedom om tidigare och aktuella strider inom litteraturens fält).

• en grundstruktur definierad av dels en polaritet som ställer de mest erkända författarna och genrerna mot de ringaktade eller okända, dels en polaritet som ställer stora innehav av litterärt kapital mot små innehav.

• ett eget ”rum av möjligheter”, det vill säga ett utbud av t.ex. genrer och verkningsmedel som står till buds för författare vid en given tidpunkt (ett autonomt fält har en struktur som liknar strukturen hos detta rum av möjligheter; det finns med andra ord dels ett socialt fält där ställningarna intas av olika läger bland författarna, dels ett homologt rum av möjligheter som inrymmer de tillgängliga ställningstagandena och litterära genrerna och verkningsmedlen).

• en ”omvänd ekonomi”, varmed avses att deltagarna värderar det litterära kapitalet högt, blundar för verksamhetens materiella betingelser och nedvärderar försäljningssiffror och andra ”världsliga” mått på framgång (denna omvända ekonomi är mest framträdande i den region av av fältet där det specifika kapitalet väger tyngst, i det litterära fältet således den region där de renodlat litterära kvaliteterna är utslagsgivande).

• egna slag av inträdeskrav, insatser i spelet, vinster (belöningen består främst i att vinna erkännande och anseende som författare eller kritiker).

• egna trosföreställningar (som Bourdieu benämner doxa).

• ett eget slags drivkrafter, engagemang, hängivenhet, intresse (Bourdieus term är illusio) som sporrar deltagarna att göra sina insatser i spelet.

• egna inrättningar som hallstämplar verken och författarna (Bourdieus term är ”konsekrationsinstanser”, exempel är litteraturkritiken, de mest välrenommerade förlagen, litteraturhistorikerna, akademierna).

• en förmåga att till fältets egen logik översätta teman och diskussioner som importeras från omvärlden (såsom när sociala eller politiska frågor transformeras till frågor om litterär stil).

• samt att man inom fältet fäster vikt vid att skriva fältets egen historia.

Innehållsförteckning, Bourdieu, Science de la science et réflexivité, 2001

Avant-propos
Introduction

1. L'état de la discussion
     [Diskussionsläget]
     1. Une vision enchantée
     [En förtrollad synvinkel]
     2. La science normale et les révolutions scientifiques
     [Normalvetenskapen och de vetenskapliga revolutionerna]
     3. Le programme dit fort
     [Det så kallade starka programmet]
     4. Un secret de polichinelle bien gardé
     [En väl bevarad offentlig hemlighet]

2. Un monde à part
     [En värld för sig]
     1. Le "métier" du savant
     [Forskarens "hantverk"]
     2. Autonomie et droit d'entrée
     [Autonomi och inträdesbiljett]
     3. Le capital scientifique, ses formes et sa distribution
     [Det vetenskapliga kapitalet, dess former och fördelning]
     4. Une lutte réglée
     [En reglerad kamp]
     5. Histoire et vérité
     [Historia och sanning]

3. Pourquoi les sciences sociales doivent se prendre pour objet
[Varför samhällsvetenskaperna borde göra sig själva till objekt]
     1. Objectiver le sujet de l'objectivation
     [Objektivera objektiveringens subjekt]
     2. Esquisse pour une auto-analyse
     [Skiss till en självanalys]

Conclusion
Bibliographie
Index des noms


Vägbeskrivning, karta och praktiska upplysningar

Visiting address: Blåsenhus, von Kraemers allé 1, Uppsala (next to the Castle and the Botanic Garden)

Map

För den som vill äta lunch innan seminarierna finns en rätt bra kantin i byggnadens bottenvåning, till vänster när man kommer in genom stora porten. Dock långa köer kring kl 12.

URL to this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-13-kap.htm

SEC Start   |  About us   |  Staff   |  Research   |  Courses   |  Events   |  Archives  | Search  |  Contact
© 2012 SEC, Uppsala universitet Responsable:  Donald Broady | Last updated: