Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen och ILU, febr-maj 1999
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-fal99.htm>
Diskussionsgrupp om fält
Kursplan
Litteratur
Anvisningar och praktiska upplysningar
Deltagarförteckning
Verktygslådan: några av Bourdieus begrepp
Tumregler till ledning för bedömning av graden av autonomi
Innehållsförteckning,
antologin Kulturens fält
D. Broady 1999-03-04
Kursdeltagarna kan använda diskussionsytan på adressen http://www.skeptron.uu.se/dscchamp/. Använd webbläsaren för att gå in in diskussionsgruppen. Tills vidare används inget lösenordsskydd så skriv inga hemligheter. Sedan kan du skriva diskussionsbidrag i ett nytt ämne eller kommentera ett ämne som redan diskuteras (det går bra att kopiera text från ordbehandlingsprogram, men formatering och fotnoter försvinner). Detta är en lämligt plats för att placera kortare texter av den sort ni kommer att skriva under kursens gång, Det är en intern diskussionsgrupp såtillvida att den är lösenordsskyddad, men tillgänglig för studenter och lärare i flera av våra kurser om samhällsvetenskapliga forskningstraditoner.
Deltagarna uppmanas att senast torsd 18/3 skriva en kort text om Les règles de l'art och skicka den till diskussionsgruppen.
Fastställd 1998-05-15
Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin
(The concept "field" in the sociology of education and culture, 7,5 ECTS)
Kursen ges inom ramen för forskarutbildningen och är öppen även för D-studerande.
Planen är fastställd av institutionsstyrelsen 1998-05-15
Kursansvarig: Donald Broady
MÅL
Kursen syfte är att ge kännedom om hur begreppet fält används som forskningsverktyg i Pierre Bourdieus författarskap och i aktuella undersökningar av dels kulturella fält (dvs. konst. litteratur, vetenskap, religion), dels utbildningsväsendet.
INNEHÅLL
- Bourdieus nyckelbegrepp kapital, habitus och fält.
- Fältbegreppets användbarhet i relation till skilda forskningsobjekt.
- Metoder och forskningstekniker vid studier av dels kulturella fält, dels utbildningsväsendet.
Kursen är av metodkaraktär, vilket innebär att intresset riktas mot fältbegreppets användning som redskap i forskningsarbetet.
GENOMFÖRANDE
Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång.
LITTERATUR
Enligt särskild förteckning
EXAMINATION
Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och Godkänd ges.
D. Broady, 1998-05-04
Den obligatoriska kurslitteraturen består av två böcker:
Pierre Bourdieu, Les règles de l’art. Genèse et structure du champ
littéraire, Seuil, Paris 1992. 480 sidor. ISBN 2-02-018159-2. Brett
upplagd analys av ett kulturellt fält, nämligen konstens och litteraturens
fält i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer
som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Sv. övers.
Konstens regler, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2000, 523 s.
Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary
Field, Polity Press, Cambridge 1996. På engelska finns även ett antal
förarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays
on Art and Literature (Ed. Randal Johnson), Polity Press, Cambridge
1993.
Kulturens fält, Daidalos, Göteborg, 1998, 476 s. En antologi som ger prov på hur forskare in Norden studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens fält.
Dessutom väljes i samråd med kursledningen minst 300 sidor valfri litteratur. Förslag på lämplig litteratur:
P. Bourdieu, Le sens pratique, Minuit, Paris 1980, ISBN
2-7073-0298-8 (475 sidor). Bourdieus mest syntetiska teoretiska arbete,
rekommenderas var och en som önskar stifta grundlig bekantskap med hans
nyckelbegrepp. Dock har boken några år på nacken, vilket innebär att
fältbegreppet ännu inte är särskilt utvecklat.
Eng.
övers. The Logic of Practice, Polity Press, Cambridge 1990, ISBN
0-7456-1015-3 (333 sidor). Tidigare versioner av samma arbete var
Esquisse d'une théorie de la pratique, Droz, Genève/Paris 1972 (282
sidor), Entwurf einer Theorie der Praxis, Suhrkamp, Frankfurt am
Main 1976 (494 sidor) samt Outline of a Theory of Practice,
Cambridge U.P., Cambridge 1977 (248 sidor). Den grundligare
framställningen i Le sens pratique är att föredra framför dessa
tidigare versioner.
P. Bourdieu, La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps,
Minuit, Paris 1989 (569 sidor). Den mest samlade analysen av relationerna
mellan utbildningens fält och maktens fält i Frankrike.
Eng över. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power,
Stanford University Press, Stanford 1996.
P. Bourdieu, Texter om de intellektuella, Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992, ISBN 91-7139-035-9 (208 sidor). En liten urvalsvolym med jämförelsevis lättlästa texter. Kan fungera som introduktion för den som inte är särskilt bekant med Bourdieus författarskap. De flesta texterna belyser fältbegreppets tillämpning på olika områden.
P. Bourdieu och Y. Delsaut: "Le couturier et sa griffe", Actes de
la recherche en sciences sociales, no 1 1975,
pp. 7-36. Uppsatsen är en studie av de parisiska modeskaparnas och
modehusens konkurrensfält.
Sv. övers. "Modeskaparen och
hans märke. Bidrag till en teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu,
Kultursociologiska texter, Brutus Östling Bokförlag Symposion,
Stockholm/Skåne 3 uppl. 1991, ISBN 91-7139-039-1. (innehållsligt
oförändrad utgåva av den bok som 1986 utkom på Salamander Bokförlag,
Stockholm).
P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche
en sciences sociales, no 13, 1977, pp. 3-43.
Ännu en uppsats om ett socialt fält, nämligen det parisiska kulturliv där
konstnärer och gallerister, författare och förläggare, pjäsförfattare och
teaterdirektörer rör sig.
Sv. övers. "Produktionen av
tro", pp. 153-243 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, 1991.
P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de
la recherche en sciences sociales, no 5-6,
novembre 1975, pp. 109-156. Ämnet är det tyska intellektuella fältet under
1910- och 1920-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi där
Heidegger genomförde sin revolution.
Tysk övers.
Die politische Ontologie Martin Heideggers, Syndikat, Frankfurt am
Main 1976, ISBN 3-8108-0004-X (121 sidor), 2 uppl. 1988. En senare
reviderad och utvidgad fransk version i bokform är L'ontologie
politique de Martin Heidegger, Minuit, Paris 1988, ISBN 2-7073-1166-9
(123 sidor).
P. Bourdieu, Homo academicus, Minuit, Paris 1984, ISBN
2-7073-0696-7 (295 sidor). Bourdieus studie av det fält där han själv
vistas, den parisiska universitets- och forskarvärlden.
Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion,
Stockholm/Stehag 1996. Eng. övers. Homo academicus, Polity Press,
Cambridge 1988, ISBN 0-7456-0258-4 (325 sidor). Tysk övers. Homo
academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, ISBN 3-518-57893-6 (455
sidor).
P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une
anthropologie réflexive, Seuil, Paris 1992, ISBN 2-02-014675-4 (268
sidor). En bred och jämförelsevis lättillänglig framställning av en rad
centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
En amerikansk version, som i vissa avseenden är bättre än
den franska, är An Invitation to Reflexive Sociology, Polity
Press, Cambridge 1992.
P. Bourdieu, In other words. Essays Towards a Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1990, ISBN 0-7456-0659-8 (223 sidor). Matnyttig samling av kortare uppsatser varav flertalet av metodiskt intresse.
P. Bourdieu, Die Intellektuellen und die Macht, VSA-Verlag, Hamburg 1991, ISBN 3-87975-563-9 (124 sidor). På tyska finns ett antal samlingar föredrag och kortare uppsatser. Denna är den som säger mest om Bourdieus nuvarande sätt att analysera intellektuella fält.
P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'économie des échanges
linguistique, Fayard, Paris 1982.
Denna numer inte
särskilt aktuella uppsatssamling bör nämnas eftersom det nyskrivna pariet
(sidorna 11-95) föreligger i svensk övers.: "Vad det vill säga att tala.
Det språkliga utbytets ekonomi", pp. 27-59 i Skeptron 1,
Symposion Bokförlag, Stockholm 1984.
P. Bourdieu, Sur la télévision. Suivi de L'emprise du journalisme,
Liber Éditions, Paris 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 sidor).
Sv. övers. Om televisionen, följd av Journalistikens
herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag
1998.
Ingrid Heyman, Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974—1991, Daidalos, Göteborg 1995 (339 sidor).
D. Broady, ILU, Uppsala universitet
Version 3, rev. 1999-04-20
Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Kursassistent: Mikael Börjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>
Aktuell information finns på webbadressen
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-fal99.htm
Adminstratör vid Pedagogiska institutionen är Ingeger Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>, tel 018-4712475.
Adminstratör vid ILU är Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, tel 018-4712455.
Undervisningstillfällen: vissa tisdagar kl 10.15-12.00, näml 16/2, 23/2, 23/3, 20/4, 27/4, 18/5, 25/5 1999.
Lokal: Pedagogiska institutionen, Sturegatan 4, Uppsala, 1 tr., rummet Seminarium A.
Deltagarna behöver tillgång till internetuppkoppling, webbläsare och e-postkonto
PREL SCHEMA
1999-02-16 kl 10.15-12.00. Seminarium 1. Introduktion
1999-02-23 kl 10.15-12.00. Seminarium 2. Läs i förväg Les règles de l’art.
1999-03-23 kl 10.15-12.00. Seminarium 3. Fortsatt diskussion om Les règles de l’art.
1999-04-20 kl 10.15-12.00. Seminarium 4. Läs i förväg valfria texter av Bourdieu.
1999-04-27 kl 10.15-12.00. Seminarium 5. Läs i förväg Kulturens fält, s. 1-215 samt s. 429-451.
1999-05-18 kl 10.15-12.00. Seminarium 6. Läs i förväg Kulturens fält, återstoden (dvs fr s. 217).
1999-05-25 kl 10.15-12.00. Seminarium 7. Final. Ventilering av deltagarnas examinationsuppgifter.
Dessutom fred 1999-05-25 kl 13.15-16.00 ett extra seminarium (ej obligatoriskt) "Arbetarrörelsens rötter och retorik", lokal: LU, Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1108. (en kvarts timmes promenad från Ped. inst.)
För att seminarierna skall bli givande, vore det fint om ett par dagar innan varje seminarium (förslagsvis senast söndag kväll) till kursens diskussionslista (använd webbläsare, skriv in adressen http://www.skeptron.uu.se/dscchamp/) skickar in noteringar från er läsning och frågor ni önskar ta upp till diskussion. Detta är dock frivilligt, inga obligatoriska skrivuppgifter.
Obligatorisk är däremot den avslutande examinationsuppgiften. Om ni skickar en preliminär kortversion till diskussionslistan senast ca 4/5 så finns det tid för er att i skrivandet ta hänsyn till reaktioner från kursledning och övriga deltagare. Och slutversionen måste nå oss på papper senast fredag 21/5 (ett exemplar vardera till till hemadresserna Donald Broady, Sturev 1, 181 33 Lidingö, samt Mikael Börjesson, Skånegatan 86 II, 116 37 Stockholm) alternativt per epost senast sent lördag kväll 22/5 till Donald Broady <broady@nada.kth.se> och Mikael Borjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>.
LITTERATUREN
Den obligatoriska litteraturen består som framgår av kurslitteraturlistan av två böcker: Bourdieus Les règles de l’art (Seuil, Paris 1992, 480 sidor, ISBN 2-02-018159-2) samt antologin Kulturens fält (red. D. Broady), Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, 476 sidor, ISBN 91-7173-091-5.
Tyvärr dröjer publiceringen av den svenska översättningen av Les règles de l’art till hösten 1999, enligt förlagets senaste besked. För den som inte läser franska finns den engelska översättningen The Rules of Art. Men läs om möjligt på franska, pocketutgåvan (Seuil, Points, 1998) kostar bara ca 130 kr.
Antologin Kulturens fält är under tryckning och skall enligt förlaget utkomma
i februari 1999. Kan till förmånligt pris beställas genom kursledningen. (PDF-version,
82 kb, av inledning, summary och innehållsförteckning
tillgänglig på URL
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-98-kulturens-falt-inledn-o-frontmatter.pdf.)
Bourdieu bör om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång. I Stockholm finns nämnvärt utbud av fransk litteratur hos:
Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov. Till deltagarna kommer att utdelas den korta introduktionstexten D. Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften nr 15, 1998 (PDF version, 129 kb, tillgänglig på http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf). Bland nordisk litteratur om Bourdieu kan nämnas D. Broady, Sociologi och epistemologi, HLS Förlag, Stockholm, 1 uppl. 1990, 2 uppl. 1991, ISBN 91-7656-269-7 (645 sidor), samt Staf Callewaert, Kultur, pædagogik og videnskab, Akademisk Forlag, København, 1992, ISBN 87-500-32026-4 (201 sidor). En användbar franskspråkig introduktion är Louis Pinto, Pierre Bourdieu et la théorie du monde social, Albin Michel, Paris 1998, ISBN 2-226-10678-2 (264 sidor). En utmärkt introduktion är även P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie réflexive, Seuil, Paris 1992, ISBN 2-02-014675-4 (268 sidor), vars amerikanska version An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992, i vissa avseenden är bättre än den franska.
EXAMINATIONSUPPGIFT
Preliminära skriftliga redovisningar lämnas in under kursens gång, och sammanställes i slutet av kursen till en skriftlig examinationsuppgift.
Denna examinationsuppgift skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Det innebär att det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! — vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
D. Broady 1999-02-16
Anna-Maria Ahlen <anna-maria.ahlen@ebox.tninet.se>
Hemadress: Gustaf Bergs väg 17 11 tr, 183 70 Täby. Tel hem 08-7681723, tel mobil
070-5422488
Mats B Andersson <mats.b.andersson@ilu.uu.se>
Hemadress: Valhallav 118, 114 41 Stockholm. Tel hem 08-4535715
David Assarson <David.Assarson.8965@student.uu.se>
Mikael Borjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>
Hemadress: Skånegatan 86, II, 116 37 Stockholm. Tel hem 08-6444957, tel arb 018-4712490
Pär Engholm <Par.Engholm@soc.uu.se>, URL http://www.soc.uu.se/staff/par_e.html
Hemadress: Botvidsgatan 14 B, 753 27 Uppsala. Tel hem 018-696348, tel soc inst 018
4711510, fax 018 4711170
Markus Enochson <makk@royal.net>
Hemadress: Erik Dahlbergs allé 5 B, 115 20 Stockholm. Tel hem 08-661 38 08
Ingegerd Gunvik Gronbladh <ingegerd.gunvik-gronbladh@ped.uu.se>
Hemadress: Tiundagatan 57, 752 30 Uppsala. Tel hem 018-540914, tel arb 018-4717373
Hakan Gunneriusson <hakan.gunneriusson@hist.uu.se>
Arbetsadress: Historicum Uppsala University, S:t Larsgatan 2, 75310 Uppsala. Tel hem
018-241703, tel arb 018 4711554, fax 018 4711528.
Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>
Hemadress: Selmedalsringen 26, 129 36 Hägersten. Tel hem 08-197146, Tel hem 08-197146,
tel arb 018-4712485, mobil 070 6561395
Ingemo Henningson <namndemansgarden@swipnet.se>
Hemadress: Dunker, Nämnemansgården, 640 32 Malmköping.Tel hem 0157-22342
Elisabeth Hultqvist <Elisabeth.Hultqvist@lhs.se>
Hemadress: Lövmovägen 16, 194 65 Upplands Väsby. Tel hem 08-59082094
Marianne Jansson <marianne.jansson@mbox302.swipnet.se>
Hemadress: Götgatan 12 A, 753 15 Uppsala. Tel hem 018-508110, mobil 070-6742201
Eila Jylkäs <eila.jylkas@ibf.uu.se>
Hemadress: Sicsackv 39C nb, 806 32 Gävle. Tel hem 026-142335, tel arb 026-4206519
Lars Lundgren <lars.lundgren@telia.com>
Hemadress: Holmbodavägen 77, 192 77 Sollentuna. Tel hem 08-7543821, 0709-423 073
Bengt Lybeck <???>
Hemadress: Hjalmar Brantingsgatan 3 A, 3 tr, 753 27 Uppsala. Tel hem 018-10 32 03
Kristina Malmberg <kristina.malmberg@ilu.uu.se>
Hemadress: Vilanv 12, 757 32 Uppsala. Tel hem 018-421062, tel arb 018-4712468, mobil
070-5754857.
Gerolf Nauwerck <Gerolf.Nauwerck@uadm.uu.se>
Hemadress: Blodstensv. 38:210, 752 58 Uppsala. Tel hem 018-501511, tel arb 018-4711832
Stefan Nilsson <stefan.nilsson@rattvik.mail.telia.com>
Hemadress: Mörsåkersvägen 36, 795 36 Rättvik, Tel hem 0248-13949, tel arb 0247-80425
Bertil Nystrom <bertil.ny@telia.com>
Hemadress: Borensvägen 41, 120 52 Årsta. Tel hem 08-815752
Peter Petrov <ppetrov@nada.kth.se>
Hemadress: Vita Liljans väg 59 III, 127 34 Skärholmen. Tel hem 08-882049, tel arb
08-7909272
Eva Rhose <Eva.Rhose@kau.se>
Hemadress: Korperal Storms väg 20, 656 38 Karlstad. Tel hem 054-899878, tel arb
054-7001411
Jan Sjunnesson <jan.sjunnesson@ilu.uu.se>
Svartb�cksg 83 A, 753 33 Uppsala. Tel hem 070-6037770, tel arb 018-4712463
Karin Allgulin Sjolin <karin.allgulin@ilu.uu.se >
Hemadress: Nya Valsätravägen 18, 756 46 Uppsala. Tel hem 018-309656, tel arb 018-4712432
Charlotte Skawonius <charlotte.skawonius@stadshuset.stockholm.se>, Charlotte
Skawonius <charlott@ped.su.se>
Hemadress: Mariatorget 7, 118 48 STOCKHOLM. Tel hem 08-7021155, arb: 08 /508 29 424
Ulla Vainikainen <???>
Hemadress: Imatrag 298, 164 78 Kista. Tel hem 08-7516454, tel arb 08-616 22 01
Annica Aberg <annica.aberg@swipnet.se>
Hemadress: Järsta, 743 93 Vattholma. Tel hem 018-379010
Annie Akerstedt Berg <annie.akerstedt-berg@ilu.uu.se>
Hemadress: Bergagatan 12, 752 38 Uppsala. Tel hem 018-547270, tel arb 018-4712496.
D. Broady, kursen "Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin", seminarium 1999-02-16
Kapital är enkelt sagt symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den s.k. finkulturen, förmågor som i Frankrike förvärvas främst i elitskolor), socialt kapital (släktband, vänskapsförbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, kåranda) och ekonomiskt kapital (materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler), jämte många mer speciella kapitalarter såsom ”utbildningskapital” (examina), ”vetenskapligt kapital” (anseende i den lärda världen) eller ”litterärt kapital”. En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillerkännes värde. Låt säga en civilingenjörsexamen utgör ett utbildningskapital som är verksamt som symboliskt kapital inom näringslivets fält men inte inom litteraturens.
Med habitus avses system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster. Habitus kan betraktas som förkroppsligat kapital.
Strategier är individers, gruppers eller institutioners försök att värna värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin position. Sådana försök är ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu använder således termen ”strategi” -- liksom ”intresse”, ”investering”, ”vinst” -- på annat sätt än i vardagsspråket eller i ekonomins vokabulär där man brukar avse medvetna föreställningar och överlagd kalkyl.
Det sociala rummet är systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus undersökningar av det sociala rummet motsvarar således det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen är detsamma som överklassen, vilken enligt Bourdieu består av två stora fraktioner, å ena sidan en ”dominerande” ekonomisk fraktion där företagsledare spelar en framträdande roll och å andra sidan en ”dominerad” kulturell fraktion vari ingår universitetslärare, konstnärer, författare. Tyvärr klingar ordet ”härska” alltför värdeladdat i nutida svenska öron, annars kunde Bourdieus la classe dominante på god svenska översättas med ”den härskande klassen” (domination är den gängse franska översättningen av den vänsterhegelianska traditionens Herrschaft).
Fält kan, om vi söker en definition som är så generell som möjligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt fält (även benämnt ”kampfält” eller ”konkurrensfält”) avser Bourdieu ett föränderligt område i samhället där människor och institutioner strider om något de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens fält om rätten att döma om litterär kvalitet. Varje autonomt fält har sin egen specifika art av kapital, och fältbegreppet är bl.a. ett verktyg för studiet av fördelningen av kapital. En typisk studie av det litterära fältet bygger på information om författares, kritikers eller förläggares innehav av både specifikt litterärt kapital (som ger dem anseende bland författare eller kritiker) och andra arter av kapital såsom kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett fält kan även konstrueras på grundval av information om låt säga förlagens och tidskrifternas egenskaper. Det är då inte fråga om ett socialt fält utan ett fält av institutioner. Begreppet maktens fält använder Bourdieu för att fånga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, från konstnärligt kapital över juridiskt och politiskt till ekonomiskt.
Bidragen till denna antologi handlar inte så mycket om läsarna eller publiken (som tillhör konsumtionsfältet) utan framför allt om produktionsfält, befolkade av författare, konstnärer, kritiker, förläggare, gallerister etc. De kallas produktionsfält eftersom det är här som verk, värden och trosföreställningar -- men även ”producenter”, dvs. författarna eller konstnärerna -- frambringas. Ett särskilt slag av produktionsfält är kulturella fält (en mer precis benämning är fälten för kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subfält såsom teaterns fält, sociologins fält etc.
För att ett område skall kunna analyseras som ett fält i Bourdieus mening krävs att det besitter en väl utvecklad autonomi, dvs. självständighet i förhållande till andra fält och till omvärlden i övrigt.
(Ur D. Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält",Kulturens fält, red. D. Broady, Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, pp. 11-26. Citatet hämtat från s. 13-15.
D. Broady, kursen "Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin" (från tidigare seminarium 1999-02-16)
"
Här nio tumregler som kan vara till ledning för att bedöma graden av
autonomi. Att ett fält, låt säga det litterära fältet, är autonomt innebär att
det bland annat besitter
• sin egen specifika art av kapital (det litterära
kapitalet är det anseende som vissa genrer, verk, författare eller kritiker
åtnjuter; detta kapital existerar även i förkroppsligat tillstånd, nämligen i
form av en författares eller kritikers förmåga att handskas med litteraturens
verkningsmedel och kännedom om tidigare och pågående strider inom litteraturens
fält)
• en grundstruktur definierad av de ovan nämnda polariteterna (dvs. en
dimension som uttrycker grad av erkännande och en annan korsande dimension som
uttrycker det specifikt litterära kapitalets tyngd)
• ett eget ”rum av
möjligheter” (jfr ovan) vars struktur liknar den hos systemet av relationer
mellan positionerna i fältet (annorlunda uttryckt: ett eget rum av
ställningstaganden som är homologt med rummet av ställningar)
• en ”omvänd
ekonomi”, varmed avses att deltagarna värderar fältets eget specifika kapital
högt, blundar för verksamhetens materiella betingelser och nedvärderar
kommersiell succé och andra ”världsliga” mått på framgång; denna omvända ekonomi
är mest framträdande i den del av fältet där det specifika kapitalet väger
tyngst (vänsterut i figur 1)
• egna slag av inträdeskrav, insatser i spelet,
vinster (belöningen består främst i att vinna erkännande och anseende som
författare eller kritiker)
• egna trosföreställningar (vilka Bourdieu
benämner doxa)
• ett eget slags drivkrafter, engagemang, hängivenhet,
intresse (Bourdieus term är illusio) som sporrar deltagarna att göra sina
insatser i spelet
• egna inrättningar som hallstämplar verken och författarna
(Bourdieus term är ”konsekrationsinstanser”, exempel är litteraturkritiken, de
mest välrenommerade förlagen, litteraturhistorikerna, akademierna)
• samt en
förmåga att till fältets egen logik översätta teman och diskussioner som
importeras från omvärlden (såsom när sociala eller politiska frågor
transformeras till frågor om litterär stil)
"
(Efter s. 19-20 i D. Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält",Kulturens fält, red. D. Broady, Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, s. 11-26)
Kulturens fält, red. D. Broady, Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, 476 sidor., ISBN 91-7173-091-5
Inledning: en verktygslåda för studier av fält
Donald Broady
1. Pengarna eller odödligheten. Fosforisterna och romantikens litterära
fält
Petra Söderlund
2. Kalfstek och rosor. En studie i August Strindbergs strategier under
1870-talet
och självanalysen i Röda rummet
David Gedin
3. ”Galet nog att vara modernt”: om Strindbergs Inferno och fältens lagar
Staffan Ericson
4. Agent och struktur i det litterära fältet. Två fallstudier: Jan
Fridegård och Jan Wictor
Erik Peurell
5. Skaldinnans rörelser på fältet
Eva Lilja
6. Inträdet. Om litteraturkritik som intellektuellt fält
Donald Broady
och Mikael Palme
7. Postmodernism som avantgardestrategi
Barbro Andersson
8. Konstmuseifältet
Johan Ericstam
9. Balettdansare och paradoxen med det kulturella kapitalet
Helena
Wulff
10. Hilma Borelius - pionjär på fältet
Anna Nordenstam
11. De intellektuellas fält: fallet Finland
Keijo Rahkonen och J. P.
Roos
12. Omvårdnadsforskning - ett vetenskapligt fält i vardande?
Donald
Broady och Ingrid Heyman
13. Bokmarknad och litterära fält
Bo Peterson
14. Rektorn och det kulturella kapitalet
Annika Ullman
15. Det musikpedagogiska fältets framväxt
Jonas Gustafsson
16. Arkitekturens fält
Niels Albertsen
17. Sund handel och osunda gårdfarihandlare.
Lars Kaijser
18. Befrielseteologin i det transnationella katolska fältet. Exemplet
Peru
Ulf Borelius
19. Författaren och fältets tid
Bo G. Ekelund
20. Fält i skuggan av fält: sensocialismens dubbelliv
J. P. Roos &
Anna Rotkirch
21. Intellektuell multipositionalitet: exemplet Tel Quel (1963-1971)
Niilo Kauppi
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-fal99.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated 1999