Uppsala universitet, ILU och Pedagogiska institutionen, mars-juni 2004
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kap04.htm>
Kursledare: Donald Broady, epost broady@nada.kth.se, webb http://broady.se
Administration forskarutbildningen i pedagogik: Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>.
Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475.
Forskningsadminstratör för SEC: Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>, tel 018-4715883, rum 3248.
Lokal rum 1219, ILU, Seminarieg. 1, Uppsala
Kursplan
Litteratur
Deltagare
Schema
Webbplattform
Anvisningar och praktiska upplysningar
Mer om litteraturen
P. Bourdieu, bokutgåvor
Verktygslådan: några av Bourdieus begrepp
Habitusbegreppet
Tumregler till ledning för bedömning av graden av autonomi
Innehsllsförteckning, Bourdieu,
Science de la science et réflexivité
Innehållsförteckning,
antologin Kulturens fält
Vägbeskrivning och karta
Deltagarnas texter
Fastställd 2004-03-26
Kursplan
Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (5 p [motsv. 7,5 hp])
(Capital and field. Methods for the study of education and culture, 7,5 ECTS)
Kursen ges som valfri kurs inom forskarutbildningen i pedagogik i samverkan mellan Pedagogiska institutionen och Institutionen för lärarutbildning. Kursen är även öppen för studerande på D-nivå i pedagogik och pedagogik med inriktning mot personalutveckling. Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid Pedagogiska institutionen 2004-03-26.
Mål
Kursens syfte är att förstå hur begreppen kapital och fält, som utvecklats av Pierre Bourdieu, används som verktyg i studier av dels kulturella fält (dvs. bl.a. konst, litteratur och vetenskap), dels utbildningsväsendet.
Innehåll
Kursen är av metodkaraktär, vilket innebär att intresset riktas mot hur Bourdieu och hans medarbetare och efterföljare använt begreppen kapital och fält som verktyg i empirisk och historisk forskning.
Genomförande
Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift lämnas in i slutet av kursen.
Examination
Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och Godkänd ges. För studerande inom grundutbildningen ges betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.
Kurslitteratur
Se särskild förteckning
Fastställd 2004-03-26
Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les héritiers. Les étudiants et la culture. Minuit, Paris, s. 7-115. [Eng. övers. The Inheritors. French students and their relation to culture. Chicago; London: The University of Chicago Press, 1979 s. 1-76.]
Bourdieu, Pierre (1992): Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Seuil, Paris. 480 sidor. [Sv. övers. Konstens regler. Det litterära fältet uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000, 523 s. Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996.]
Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d'agir, Paris (238 s.). [Litet utdrag i svensk översättning utdelas. Boken kan ersättas med andra texter av Bourdieu på liknande teman. En engelsk översättning är annonserad men utkommer tyvärr först i juli 2004: Science of Science and Reflexivity, Blackwell Publishers.]
Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg,
Skeptronhäften nr 15, 26 s. [PDF version, 129 kb, tillgänglig på
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf]
Summa 997 sidor
Om du inte vill ha din e-postadress synlig på denna publika sida, meddela mej <broady@nada.kth.se> så suddar jag.
Lena Andrén <lenandren@telia.com>,
Carina Carlhed <carina.carlhed@mdh.se>,
Lena Dahren <lena.dahren@ihv.uu.se>,
Margareta Nisser Dalman <margareta.dalman@konstvet.uu.se>,
Gergei Farkas <gergei_farkas@yahoo.se>,
Raoul Galli <raoul.galli@socant.su.se>,
Sara Hagstrom <sara.hagstrom@arkeologi.uu.se>,
Camilla Hjelm <camillahjelm@telia.com>,
Rikard Hoogland <rikard.hoogland@teater.su.se>,
Erna Kresten <ernakresten@hotmail.com>,
Annelie Larsson <m.holmberg@marknadstestarna.se>,
Lars Lindstrom <lars.lindstrom@lhs.se>,
Anna Lundin <anna.lundin@mdh.se>,
Ingrid Nordqvist <int@hig.se>,
Josef Pallas <josef.pallas@fek.uu.se>,
Annika Schilling <annika.schilling@hhs.se>,
Leif Ulriksson <leif.ulriksson@hlk.hj.se>,
Monika Wallmon <monika.wallmon@mh.se>,
Per Widén <per.widen@idehist.gu.se>,
Lars Vigerland <lars.vigerland@telia.com>, <lvi@fek.su.se>,
Karolina Windell <karolina.windell@fek.uu.se>
Följande onsdagar kl 09.30-12.00: 31/3, 7/4, 21/4, 5/5, 19/5, 2/6 och 9/6.
Vissa onsdagar blir det även seminarium kl 13.15-15.00 med inbjudna gäster.
Onsd 31 mars 2004. Introduktion. Läs i förväg Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. PDF version, 129 kb, tillgänglig på
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf
Onsd 7 april 2004. Konstens och litteraturens fält. Läs i
förväg Bourdieu, Les règles de l'art, s 1- 245, motsv. s.
1-260 i svenska översättningen. (Skälet till att kursen tar sin utgångspunkt i konst
och litteratur är att Bourdieu här fann autonoma fält i deras
renaste form. Samma verktyg kan användas i studiet av andra fält.)
Underlag utdelat vid seminariet 7
april 2004, PDF-version (238 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-040407-handout-kapital.pdf>
Onsd 21 april 2004. Forts om konstens och litteraturens fält. Läs i förväg resten av Bourdieu, Les règles de l'art.
Onsd 5 maj 2004. Om utbildning. Läs i förväg Bourdieu & Passeron, Les héritiers.
Onsd 19 maj 2004. Vetenskapliga fält. Läs i förväg Bourdieu, Science de la science et réflexivité eller alternativa texter.
Onsd 2 juni 2004. Sammanfattande om Bourdieus metod.
Senast lörd kväll 5 juni 2004 skall examinationsuppgiften skickas per mejl till broady@nada.kth.se.
Onsd 9 juni 2004. Ventilering av deltagarnas examinationsuppgifter.
Var och en av deltagarna har en egen personlig portfölj som
nås på webbadressen
http://folio.ilu.uu.se
Portföljen består av en katalog som bär ditt efternamn. Den katalog som tillhör Erna Kresten heter således Kresten (Stor bokstav i början, man måste skilja på stora och små bokstäver). Ditt efternamn är också ditt användarnamn.
Ditt lösenord är efternamnf, dvs efternamnet plus första bokstaven i förnamnet. Dvs. Erna Kresten har lösenordet krestene. Om ni vill kan ni sen byta ut lösenordet.
Till din portfölj kan du lägga till nya filer och radera gamla filer. Du väljer också vilka filer du vill göra publika, dvs. synliga för andra, och vilka du vill låta vara privata. För att filerna ska bli publika behöver du inte göra något alls; dvs. om du inte ändrar något blir läsrättigheterna automatiskt "guest", vilket innebär att alla som loggar in på plattformen har rätt att läsa.
En handledning författad av Jonas Gustafsson finns på adressen
www.skeptron.uu.se/jongus/foliomanual.htm
Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se> kan också besvara frågor om det tekniska. Men ni behöver inte bry er om teknikaliterna mer än ni har lust med. Det viktiga är att ni börjar skriva text som efter hand kan bli till en examinationsuppgift.
I några av era portföljer har jag upptäckt dokument till vilka jag lagt länkar i portföljen kap-04, underkatalogen Utkast. Om ni loggar in med användarnamnet kap-04 och lösenordet falt kommer ni i portföljen kap-04 där ni i katalogen Utkast hittar dessa länkar.
En fördel med att använda de personliga portföljerna är att författaren har full kontroll över sina texter och metadata och kan göra vilka ändringar som helst när som helst. I den gemensamma portföljen kap-04 finns då bara länkar.
När du lägger en fil i din personliga portfölj är det enklaste att du inte
ändrar läsrättigheterna alls. Dvs ändra inte default-värdet "guest" på
läsrättigheterna. Däremot är det bra om du lägger en länk från din text till
katalogen kap-04, underkatalogen Utkast. En länk åstadkommer du genom att i din
egen portfölj bocka för din text, klicka på knappen "link", ta dej till katalogen
kap-04, underkatalogen Utkast, och klicka på knappen "paste". Om du misslyckas
med att lägga dit en länk, mejla till mej så att jag vet att det finns något
nytt i din portfölj.
Om du stöter på tekniska problem, låt dej inte hejdas därav utan strunta i
webbplattformen och mejla i stället texten till broady@nada.kth.se.
/Donald
D. Broady, ILU, Uppsala universitet
Senast reviderad 2004-05-06
Preliminära skriftliga redovisningar lämnas in under kursens gång och sammanställes i slutet av kursen till en skriftlig examinations-pm.
Denna examinations-pm skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Det innebär att det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen. Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Det vore fint om ni snarast kunde börja skriva på en text som sen kan redigeras till en examinationsuppgift. Det duger bra med korta och preliminära noteringar, bara det blir en start. Förslagsvis kan ni försöka besvara frågan: Hur skulle det gå till (som ett tankeexperiment) att med hjälp av Bourdieus verktyg (såsom begreppen kapital, fält etc) och Bourdieus och hans medarbetare och lärjungars metoder studera något som är föremål för ert avhandlingsarbete eller som ni av andra skäl är intresserade av att begripa er på? Ett alternativ är att ni försöker jämföra Bourdieutraditionen med någon eller några andra forskningstraditioner. Man kan tänka sig fler sätt att utforma examinationsuppgiften. Huvudsaken är att ni får någon glädje av arbetet och att ni visar att ni fått ut något av läsningen. Den färdiga uppgifter bör vara högst 10 sidor lång.
Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les héritiers. Les étudiants et la culture, Minuit, Paris, s. 7-115. (dvs 108 s.)
Finns i flera senare utgåvor. Eng. övers. The Inheritors. French students and their relation to culture. The University of Chicago Press, Chicago/London 1979, ISBN 0-226-06739-4, s. 1-76. Av den engelska översättningen som är slutsåld i bokhandeln kommer utlåningsexemplar att finnas.
Bourdieu, Pierre: Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Seuil, Paris 1992. 480 sidor, ISBN 2-02-018159-2.
Brett upplagd analys av ett kulturellt fält, nämligen konstens och litteraturens fält i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Sv. övers. Konstens regler. Det litterära fältet uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000, 523 s., ISBN 91-7139-116-9. Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996. På engelska finns även ett antal förarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays on Art and Literature, Ed. Randal Johnson, Polity Press, Cambridge 1993.
Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d'agir, Paris (238 s.). Utdrag i svensk översättning utdelas. Boken kan ersättas med översatta texter av Bourdieu på liknande teman. En engelsk översättning är annonserad till juli 2004: Science of Science and Reflexivity, Blackwell Publishers US, 168 s., ISBN 0-745-63059-6.
Eftersom den engelska översättningen av Science de la science dröjer så kan den som inte läser franska i stället läsa artikeln "La spécificité du champ scientifique et les conditions sociales du progrès de la raison", Sociologie et sociétés (Les Presse de l'Université de Montréal), vol. VII, no 1, mai 1975, pp. 91-118. Äv publ. som "Le champ scientifique", Actes de la recherche en sciences sociales, vol. II, no 2-3, juin 1976. Tillgänglig i engelsk översättning som "The specificity of the scientific field and the social conditions of the progress of reason", Social Science Information, Vol. XIV, No. 6, pp. 19-47. Jag delade ut kopior av den engelska översättningen i onsdags. Den som inte fick den då kan be Marie Ols om ett ex.
Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften nr 15, 26 s.
PDF version, 129 kb, tillgänglig på
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf
Några av Bourdieus texter, främst sådana som finns i svensk översättning
Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron, La reproduction. Éléments pour
une théorie du système d'enseignement. Paris: Minuit, 1970. (Tills. m.
Jean-Claude Passeron)
Sv. övers. Reproduktionen. Bidrag till en teori om utbildningssystemet,
Arkiv, Lund 2008, 295 s., ISBN 978-91-7924-212-1.
P. Bourdieu, "La spécificité du champ scientifique et les conditions sociales
du progrès de la raison", Sociologie et sociétés (Les Presse de
l'Université de Montréal), vol. VII, no 1, mai 1975, pp. 91-118.
Bourdieus första syntetiska utläggning om det
vetenskapliga fältet. Rekommenderas.
Äv publ. som "Le champ scientifique", Actes de la recherche en sciences sociales,
vol. II, no 2-3, juin 1976.
Eng. övers "The specificity
of the scientific
field and the social conditions of the progress of
reason", Social
Science Information, Vol. XIV, No. 6, pp. 19-47.
P. Bourdieu, Le sens pratique, Minuit, Paris 1980, 475 s., ISBN
2-7073-0298-8.
Bourdieus mest syntetiska teoretiska arbete, rekommenderas
var och en som önskar stifta grundlig bekantskap med i synnerhet
habitusbegreppet. Dock var boken ganska tidig, vilket innebär att fältbegreppet
ännu inte är särskilt utvecklat.
Eng. övers. The Logic of
Practice, Polity
Press, Cambridge 1990, 333 s., ISBN 0-7456-1015-3.
Tidigare versioner av samma arbete var Esquisse
d'une théorie de la pratique, Droz, Genève/Paris 1972, 282 s., Entwurf einer Theorie der Praxis,
Suhrkamp, Frankfurt am Main 1976, 494 s. samt Outline of a Theory of Practice,
Cambridge U.P., Cambridge 1977, 248 s. Den grundligare framställningen i Le sens pratique är
att föredra framför dessa tidigare versioner.
Som en sista mer filosofiskt orienterad version kan man betrakta Méditations Pascaliennes,
Seuil, Paris 1997, 316 s., ISBN 2-02-032002-9; eng.
övers. Pascalian Meditations,
Polity Press, Cambridge 2000, 256 s., ISBN
0-7456-2055-8.
P. Bourdieu, La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps,
Minuit, Paris 1989, 569 sidor, ISBN 2-7073-1278-9.
Den mest samlade analysen av relationerna mellan
utbildningens fält och maktens fält i Frankrike.
Eng övers. The State
Nobility. Elite Schools in the Field of Power,
Stanford University Press, Stanford 1996, 475 s., ISBN 0-8047-1778-8.
P. Bourdieu, Texter om de intellektuella (red. D. Broady), Brutus
Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992, 208 s., ISBN 91-7139-035-9.
En liten urvalsvolym med jämförelsevis lättlästa texter,
mest från från populärvetenskapliga ammanhang. Kan fungera som introduktion för
den som inte är särskilt bekant med Bourdieus författarskap. De flesta texterna
belyser fältbegreppets tillämpning på olika områden.
P. Bourdieu och Y. Delsaut, "Le couturier et sa griffe", Actes de la
recherche en sciences sociales, no 1 1975, pp. 7-36.
Uppsatsen är en studie av de parisiska modeskaparnas och
modehusens konkurrensfält.
Sv. övers. "Modeskaparen och hans märke. Bidrag till en
teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter,
Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Skåne 3 uppl. 1991, ISBN
91-7139-039-1 (innehållsligt oförändrad utgåva av den bok som 1986 utkom på
Salamander Bokförlag, Stockholm).
P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en
sciences sociales, no 13, 1977, pp. 3-43. ännu en uppsats om ett socialt
fält, nämligen det parisiska kulturliv där konstnärer och gallerister,
författare och förläggare, pjäsförfattare och teaterdirektörer rör sig.
Sv. övers. "Produktionen av tro", pp. 153-243 i a.a. 1991
(P. Bourdieu, Kultursociologiska texter).
P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la
recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156.
Ämnet är det tyska intellektuella fältet under 1910- och
1920-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi där Heidegger genomförde
sin revolution.
Tysk övers. Die
politische Ontologie Martin Heideggers,
Syndikat, Frankfurt am Main 1976, 121 s., ISBN 3-8108-0004-X, 2 uppl. 1988. En
senare reviderad och utvidgad fransk version i bokform är L'ontologie politique de Martin Heidegger,
Minuit, Paris 1988, 123 s., ISBN 2-7073-1166-9.
P. Bourdieu, Homo academicus, Minuit, Paris 1984, 295 s., ISBN
2-7073-0696-7.
Bourdieus studie av det fält där han själv vistades, den
parisiska universitets- och forskarvärlden.
Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings
Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996, 304 s., ISBN 91-7139-055-3. Eng.
övers. Homo academicus, Polity Press, Cambridge 1988, 325 s., ISBN
0-7456-0258-4. Tysk övers. Homo academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main
1988, 455 s., ISBN 3-518-57893-6.
P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie
réflexive, Seuil, Paris 1992, 268 s., ISBN 2-02-014675-4.
En bred och jämförelsevis lättillgänglig framställning av
en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
En amerikansk version, som i vissa avseenden är bättre än
den franska, är An Invitation to Reflexive
Sociology, Polity
Press, Cambridge 1992, 332 s., ISBN 0-7456-1033-1.
P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'économie des échanges
linguistique, Fayard, Paris 1982.
Denna numer inte särskilt aktuella uppsatssamling bör
nämnas eftersom det nyskrivna pariet (sidorna 11-95) föreligger i svensk övers.:
"Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", pp. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984.
P. Bourdieu, Sur la télévision. Suivi de L'emprise du journalisme,
Liber éditions, Paris 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 sidor).
Sv. övers. Om
televisionen, följd av Journalistikens herravälde,
Brutus Östlings Bokförlag Symposion,
Stockholm/Stehag 1998.
Det finns två skilda franska utgåvor av Le métier de sociologue. Förstaupplagan från 1968 är den mest omfattande men finns ej i bokhandeln. Den andra reviderade och förkortade upplagan 1973 (eller den identiska 3 uppl. 1980) är den vi skall använda, eftersom den är tillgänglig i bokhandeln och dessutom föreligger i engelsk och tysk översättning:
Svenska undersökningar av fält i Bourdieus mening
Kulturens fält (red. D. Broady), Daidalos, Göteborg, 1998, 476 s.,
ISBN 91-7173-091-5.
En antologi som ger prov på hur forskare in Norden
studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens fält
PDF-version, 82 kb, av inledning, summary och
innehållsförteckning:
http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-980906-kulturens-falt-inledn.pdf
Heyman, Ingrid: Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974-1991, Daidalos, Göteborg 1995, 339 s., ISBN 91-7173-023-0.
Sekundärlitteratur
Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov. Bland nordisk litteratur om Bourdieu kan nämnas D. Broady, Sociologi och epistemologi, HLS Förlag, Stockholm, 1 uppl. 1990, 2 uppl. 1991, 645 sidor, ISBN 91-7656-269-7, samt Staf Callewaert, Kultur, pædagogik og videnskab, Akademisk Forlag, København, 1992, 201 s., ISBN 87-500-32026-4. En användbar franskspråkig introduktion är Louis Pinto, Pierre Bourdieu et la théorie du monde social, Albin Michel, Paris 1998, 264 s., ISBN 2-226-10678-2. En utmärkt engelskspråkig introduktion är den ovan nämnda P. Bourdieu & Loïc J.D. Wacquant An Invitation to Reflexive Sociology, 1992.
Diverse
En uppmärksammad bok som föreslog en omtolkning av habitusbegreppet var Lahire, Bernard: La culture des individus. Dissonances culturelles et distinction de soi, La Découverte, Paris 2004, 780 s, ISBN 2-7071-4222-0.
Bokhandlare
Bourdieu bör om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång.
En svensk bokhandel där man är duktig på att skaffa utländsk litteratur är Hedengrens Bokhandel vid Stureplan, papperspostadress box 5509, 114 85 Stockholm, webb http://www.hedengrens.se/, e-post för allmänna ärenden hedengrens@hedengrens.se. Den utländska avdelningen nås per e-post utland@hedengrens.se eller tel 08-611 51 32, fax 08-611 51 38.
Fransk litteratur kan man även få hos lilla boklådan Librairie L'Arc, Sibylleg. 51, 114 43 Stockholm, tel 08-6619458, epost larc.livres@telia.com. Öppettider månd-torsd 13.00-17.00, lörd 11.00-14.00.
Annars finns ju nätbokhandlarna, t.ex.
http://www.amazon.com
http://www.amazon.fr
http://www.antikvariat.net, viktigaste
svenska sajten för sökning av antikvariska böcker
http://www.bokfynd.nu, prisagent som söker
av nätbokhandlares webbplatser och jämför priser
Bourdieu-bibliografi på nätet:
HyperBourdieu WorldCatalogue. Innehållsrik och ganska bra, välförsedd med
länkar.
http://www.iwp.uni-linz.ac.at/lxe/sektktf/bb/HyperBourdieu.html
Donald
Broady <broady@nada.kth.se>
Underlag till forskarutbildningskursen
Kapital och fält, seminarium 1, 2004-03-31
Sociologie de l'Algérie, P.U.F., Paris 1958, 2e éd., 1961.
Travail et travailleurs en Algérie, Mouton, Paris-La Haye 1963 (tills. m. A. Darbel, J.-P. Rivet, C. Seibel).
Le déracinement. La crise de l'agriculture traditionnelle en Algérie, Éd. de Minuit, Paris 1964 (tills. m. A. Sayad).
Les héritiers. Les étudiants et la culture, Éd. de Minuit, Paris 1964, nouv. éd. augm. 1966 (tills. m. J.-C. Passeron).
Un art moyen. Essai sur les usages sociaux de la photographie, Éd. de Minuit, Paris 1965, ny korr. uppl. 1970 (tills. m. L. Boltanski, R. Castel, J.-C. Chamboredon). [S. 63-76 i 2 uppl. 1970 övers. som "Amatörfotografen", s. 63-76 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]
Rapport pédagogique et communication, Cahiers du Centre de sociologie européenne, 2, Mouton, Paris-La Haye 1965 (tills m. J.-C. Passeron, M. de Saint-Martin).
Darras: Le partage des bénéfices. Expansion et inégalités en France, Éd. de Minuit, Paris 1966.
L'amour de l'art. Les musées d'art européens et leur public, Éd. de Minuit, Paris 1966, ny utv. uppl. 1969 (tills. m. A. Darbel, D. Schnapper).
Le métier de sociologue, Mouton-Bordas, Paris 1968 (tills. m. J.-C. Chamboredon, J.-C. Passeron), 2 förk. uppl. 1973.
La reproduction. Éléments pour une théorie du système d'enseignement, Éd. de Minuit, Paris 1970 (tills. m. J.-C. Passeron). [Övers. Reproduktionen, Arkiv, Lund 2008]
Esquisse d'une théorie de la pratique, précédé de trois études d'ethnologie kabyle, Droz, Genève 1972. [S. 13-44, 60-64 övers. som "Hederskänslan", s. 19-61 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]
Algérie 60. Structures économiques et structures temporelles, Éd. de Minuit, Paris 1977.
Outline of a Theory of Practice, Cambridge University Press, Cambridge 1977.
La distinction. Critique sociale du jugement, Éd. de Minuit, Paris 1979. [S. 107-146, 189-199 övers. som "Distinktionen", s. 237-304 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]
Le sens pratique, Éd. de Minuit, Paris 1980.
Questions de sociologie, Éd. de Minuit, Paris 1980. [Övers. Kultur och kritik, Daidalos, Göteborg 1994. Ett par kapitel övers. i Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992]
Leçon Inaugurale faite le Vendredi 23 Avril 1982, Collège de France, Paris 1982. [Äv. utgiven som Leçon sur la leçon, Minuit, Paris 1992]
Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistiques, Fayard, Paris 1982. [De första hundra sidorna övers. som "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", s. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984]
Homo academicus, Éd. de Minuit, Paris 1984. [Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996]
Propositions pour l’enseignement de l’avenir élaborées à la demande de Monsieur le Président de la République par les professeurs du Collège de France. Paris: Collège de France, 1985 (kollektivt arbete). [Övers. i utdrag i Ord & Bild, nr 1 1992, s. 27-32, fullst. översättn. s. 371-393 i Skola för bildning. Huvudbetänkande av Läroplanskommittén, SOU 1992:94]
Choses dites, Éd. de Minuit, Paris 1987. [Ett par kapitel övers. i Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992]
L'ontologie politique de Martin Heidegger, Éd. de Minuit, Paris 1988.
La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Éd. de Minuit, Paris 1989.
Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Éd. du Seuil, Paris 1992. [Övers. Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000]
An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992 (tills. m. Loïc J.D. Wacquant).
La misère du monde, Éd. du Seuil, Paris 1993 (tills. med många medarbetare).
Libre-échange, Éd. du Seuil, Paris 1994 (tills. m. H. Haake).
Raisons pratiques. Sur la théorie de l'action, Éd. du Seuil, Paris 1994. [Övers. Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, Daidalos, Göteborg 1995]
Sur la télévision, Liber éditions, Paris 1997. [Övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998]
Méditations pascaliennes, Éd. du Seuil, Paris 1997.
Les usages sociaux de la science, INRA, Paris 1997.
Contre-feux, Éd. Liber Raisons d'agir, Paris 1998. [Övers. Moteld. Texter mot nyliberalismens utbredning, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1999]
La domination masculine, Éd. du Seuil, Paris 1998. [Övers. Den manliga dominansen, Daidalos, Göteborg 1999]
Propos sur le champ politique, Presses universitaire de Lyon, Lyon 2000.
Contre-feux 2. Pour un mouvement social européen, Liber-Raisons d’agir, Paris 2001.
Les structures sociales de l’économie, Seuil, Paris 2000.
Langage et pouvoir symbolique, Fayard, Paris 2001.
Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d’agir, Paris 2001.
Le bal des célibataires. Crise de la société paysanne en Béarn, Seuil, Paris 2002.
Interventions, 1961-2001. Science sociale & action politiques (ed. Franck Poupeau & Thierry Discepolo), Agone, Marseille 2002.
Ein soziologischer Selbstversuch, Suhrkamp, Frankfurt am Main 2002. [Fransk utgåva Esquisse pour une auto-analyse, Éditions Raisons d’agir, Paris 2004.]
Images d’Algérie. Une affinité élective. Actes Sud/Camera Austria/Fondation Liber, u.o. 2003
Kapital
är enkelt sagt symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den s.k. finkulturen, förmågor som i Frankrike förvärvas främst i elitskolor), socialt kapital (släktband, vänskapsförbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, kåranda) och ekonomiskt kapital (materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler), jämte många mer speciella kapitalarter såsom "utbildningskapital" (examina), "vetenskapligt kapital" (anseende i den lärda världen) eller "litterärt kapital". En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillerkännes värde. Låt säga en civilingenjörsexamen utgör ett utbildningskapital som är verksamt som symboliskt kapital inom näringslivets fält men inte inom litteraturens.
Med habitus avses system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster. Habitus kan betraktas som förkroppsligat kapital.
Strategier
är individers, gruppers eller institutioners försök att värna värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin position. Sådana försök är ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu använder således termen "strategi" ― liksom "intresse", "investering", "vinst" ― på annat sätt än i vardagsspråket eller i ekonomins vokabulär där man brukar avse medvetna föreställningar och överlagd kalkyl.
Det sociala rummet
är systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus undersökningar av det sociala rummet motsvarar således det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen är detsamma som överklassen, vilken enligt Bourdieu består av två stora fraktioner, å ena sidan en "dominerande" ekonomisk fraktion där företagsledare spelar en framträdande roll och å andra sidan en "dominerad" kulturell fraktion vari ingår universitetslärare, konstnärer, författare. Tyvärr klingar ordet "härska" alltför värdeladdat i nutida svenska öron, annars kunde Bourdieus la classe dominante på god svenska översättas med "den härskande klassen" (domination är den gängse franska översättningen av den vänsterhegelianska traditionens Herrschaft).
Fält
kan, om vi söker en definition som är så generell som möjligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt fält (även benämnt "kampfält" eller "konkurrensfält") avser Bourdieu ett föränderligt område i samhället där människor och institutioner strider om något de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens fält om rätten att döma om litterär kvalitet. Varje autonomt fält har sin egen specifika art av kapital, och fältbegreppet är bl.a. ett verktyg för studiet av fördelningen av kapital. En typisk studie av det litterära fältet bygger på information om författares, kritikers eller förläggares innehav av både specifikt litterärt kapital (som ger dem anseende bland författare eller kritiker) och andra arter av kapital såsom kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett fält kan även konstrueras på grundval av information om låt säga förlagens och tidskrifternas egenskaper. Det är då inte fråga om ett socialt fält utan ett fält av institutioner. Begreppet maktens fält använder Bourdieu för att fånga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, från konstnärligt kapital över juridiskt och politiskt till ekonomiskt.
Bidragen till denna antologi handlar inte så mycket om läsarna eller publiken (som tillhör konsumtionsfältet) utan framför allt om produktionsfält, befolkade av författare, konstnärer, kritiker, förläggare, gallerister etc. De kallas produktionsfält eftersom det är här som verk, värden och trosföreställningar ― men även "producenter", dvs. författarna eller konstnärerna ― frambringas. Ett särskilt slag av produktionsfält är kulturella fält (en mer precis benämning är fälten för kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subfält såsom teaterns fält, sociologins fält etc.
För att ett område skall kunna analyseras som ett fält i Bourdieus mening krävs att det besitter en väl utvecklad autonomi, dvs. självständighet i förhållande till andra fält och till omvärlden i övrigt.
(Ur Donald Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält", Kulturens fält, Daidalos, Göteborg 1998, s. 11-26. Citatet från s. 13-15.)
[Ur Läsestycken för samhällsvetare. Urval och översättning Donald Broady. Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 6, SEC, ILU, Uppsala universitet, 5 uppl. okt. 1998, p. 12]
Les conditionnements associés à une classe particulière de conditions d’existence produisent des habitus, systèmes de dispositions durables et transposables, structures structurées prédisposées à fonctionner comme structures structurantes, c’est-à-dire en tant que principes générateurs et organisateurs de pratiques et de représentations qui peuvent être objectivement adaptées à leur but sans supposer la visée consciente de fins et la maîtrice expresse des opérations nécessaires pour les atteindre, objectivement « regleées » et « régulières » sans être en rien le produit de l’obéissance à des règles, et, étant tout cela, collectivement orchestrées sans être le produit de l’action organisatrice d’un chef d’orchestre*.
* Il faudrait pouvoir éviter complètement de parler des concepts pour eux-mêmes, et de s’exposer ainsi à être à la fois schématique et formel. Comme tous les concepts dispositionnels, le concept d’habitus, que l’ensemble de ses usages historique prédispose à désigner un système de dispositions acquises, permanentes et génératrices, vaut peut-être avant tout par les faux problèmes et les fausses solutions qu’il élimine, les questions qu’il permet de mieux poser ou de résoudre, les difficultés proprement scientifiques qu’il fait surgir.
Pierre Bourdieu: Le sens pratique. Paris: Éd. de Minuit, 1980, p. 88 f.
[Övers:]
De med en särskild klass av existensbetingelser förenade betingningarna producerar habitus, system av varaktiga och överförbara dispositioner, strukturerade strukturer som är ägnade att fungera som strukturerande strukturer, det vill säga som strukturer som genererar och organiserar praktiker och representationer, vilka kan vara objektivt anpassade till sina mål utan att förutsätta någon medveten målinriktning, och utan att förmågan att bemästra de operationer som krävs för att nå dessa mål behöver vara artikulerad. Dessa system av dispositioner är objektivt ”reglerade” och de är ”reguljära” utan att alls vara resultatet av att man åtlyder regler. Allt detta gör att de är kollektivt orkestrerade utan att vara produkten av en orkesterdirigents organiserande handlande**.
** För att inte riskera att bli på en och samma gång schematisk och formalistisk, måste man helt undvika att tala om begrepp i sig. Begreppet habitus, som tack vare hur det använts genom historien är ägnat att beteckna ett system av förvärvade, varaktiga och genererande dispositioner, äger kanske, i likhet med alla dispositionsbegrepp, sitt främsta värde däri, att det undanröjer falska problem och falska lösningar, att det tillåter att frågorna formuleras bättre eller besvaras, att det ger upphov till egentliga vetenskapliga svårigheter.
Övers. D. Broady.
[Ur Donald Broady, ”Nätverk och fält”, pp. 49-72 i Sociala nätverk och fält (red. Håkan Gunneriusson). Opuscula Historica Upsaliensia 28, Uppsala universitet, 2002. Citatet från sidorna 51-52.]
Här tio tumregler som kan vara till ledning för att bedöma graden av autonomi. Att ett fält, låt säga det litterära fältet, är autonomt innebär att det besitter
• sin egen specifika art av kapital (det litterära kapitalet är det anseende som vissa genrer, verk, författare eller kritiker åtnjuter; detta kapital existerar även i förkroppsligat tillstånd, nämligen i form av en författares eller kritikers förmåga att handskas med litteraturens verkningsmedel och kännedom om tidigare och aktuella strider inom litteraturens fält).
• en grundstruktur definierad av dels en polaritet som ställer de mest erkända författarna och genrerna mot de ringaktade eller okända, dels en polaritet som ställer stora innehav av litterärt kapital mot små innehav.
• ett eget ”rum av möjligheter”, det vill säga ett utbud av t.ex. genrer och verkningsmedel som står till buds för författare vid en given tidpunkt (ett autonomt fält har en struktur som liknar strukturen hos detta rum av möjligheter; det finns med andra ord dels ett socialt fält där ställningarna intas av olika läger bland författarna, dels ett homologt rum av möjligheter som inrymmer de tillgängliga ställningstagandena och litterära genrerna och verkningsmedlen).
• en ”omvänd ekonomi”, varmed avses att deltagarna värderar det litterära kapitalet högt, blundar för verksamhetens materiella betingelser och nedvärderar försäljningssiffror och andra ”världsliga” mått på framgång (denna omvända ekonomi är mest framträdande i den region av av fältet där det specifika kapitalet väger tyngst, i det litterära fältet således den region där de renodlat litterära kvaliteterna är utslagsgivande).
• egna slag av inträdeskrav, insatser i spelet, vinster (belöningen består främst i att vinna erkännande och anseende som författare eller kritiker).
• egna trosföreställningar (som Bourdieu benämner doxa).
• ett eget slags drivkrafter, engagemang, hängivenhet, intresse (Bourdieus term är illusio) som sporrar deltagarna att göra sina insatser i spelet.
• egna inrättningar som hallstämplar verken och författarna (Bourdieus term är ”konsekrationsinstanser”, exempel är litteraturkritiken, de mest välrenommerade förlagen, litteraturhistorikerna, akademierna).
• en förmåga att till fältets egen logik översätta teman och diskussioner som importeras från omvärlden (såsom när sociala eller politiska frågor transformeras till frågor om litterär stil).
• samt att man inom fältet fäster vikt vid att skriva fältets egen historia.
