UPPSALA
UNIVERSITET :
EDU
:
Utbildnings- och kultursociologi (SEC)
SEC Home
| Coordinators
| Staff
| Research
| Courses
| Archives
| Events |
Internt
Uppsala universitet, januari-juni 2009
Kursen anordnas av Utbildnings och kultursociologi (SEC),
Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet.
Kursstart torsd 29 jan kl 13.15-16.30 i rum 1219, Seminariet, Seminariegatan
1, Uppsala. Följande seminarier kommer att inträffa vissa torsdagar kl
13.15-16.30. Se schema nedan.
Lokal: rum 1219, Seminariebyggnaden, Seminariegatan 1, Uppsala. Se
vägbeskrivning och karta nedan.
Kursledare: Donald Broady <donald.broady@edu.uu.se>.
Forskningssekreterare för SEC: Marie Ols <marie.ols@peki.uu.se>,
tel 018-4715883, rum 3248.
TOC:
Kursplan
Verktygslådan: några av Bourdieus begrepp
Fastställd 2004-03-26
Kursplan
Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (5 p [motsv.
7,5 hp])
(Capital and field. Methods for the study of education and culture, 7,5 ECTS)
Kursen ges som valfri kurs inom forskarutbildningen i pedagogik i samverkan
mellan Pedagogiska institutionen och Institutionen för lärarutbildning. Kursen
är även öppen för studerande på D-nivå i pedagogik och pedagogik med inriktning
mot personalutveckling. Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid
Pedagogiska institutionen 2004-03-26.
Mål
Kursens syfte är att förstå hur begreppen kapital och fält, som utvecklats av
Pierre Bourdieu, används som verktyg i studier av dels kulturella fält (dvs.
bl.a. konst, litteratur och vetenskap), dels utbildningsväsendet.
Innehåll
Kursen är av metodkaraktär, vilket innebär att intresset riktas mot hur
Bourdieu och hans medarbetare och efterföljare använt begreppen kapital och fält
som verktyg i empirisk och historisk forskning.
Genomförande
Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga
redovisningar inlämnas under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift
lämnas in i slutet av kursen.
Examination
Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och
Godkänd ges. För studerande inom grundutbildningen ges betygen Underkänd,
Godkänd och Väl godkänd.
Kurslitteratur
Se särskild förteckning
Fastställd 2004-03-26
Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les héritiers. Les
étudiants et la culture. Minuit, Paris, s. 7-115. [Eng. övers. The
Inheritors. French students and their relation to culture. Chicago; London:
The University of Chicago Press, 1979 s. 1-76.]
Bourdieu, Pierre (1992): Les règles de l'art. Genèse et structure du
champ littéraire, Seuil, Paris. 480 sidor. [Sv. övers. Konstens regler.
Det litterära fältet uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag
Symposion, Stockholm/Stehag 2000, 523 s. Eng. övers: The Rules of Art.
Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996.]
Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours du
Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d'agir, Paris (238 s.). [Eng.
övers. Science of Science and Reflexivity, The University of Chicago
Press, Chicago 2004. Sv. övers. under förberedelse]
Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt
verktyg, Skeptronhäften nr 15, 26 s. [PDF version, 129 kb,
PDF-version http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf]
Sammanlagt 997 sidor
Lokalerna finns i Seminariebyggnaden, Seminarieg. 1, Uppsala.
Torsd 29 jan kl 13.15-16.30. Seminarium 1. Lokal: rum 1219. Läs i förväg
Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg.
Torsd 12 febr kl 13.15-16.30. Seminarium 2. Lokal: rum 1227. Läs i förväg
Bourdieu & Passeron, Les héritiers.
Torsd 5 mars kl 13.15-16.30. Seminarium 3. Lokal: rum 1219. Läs i förväg
Bourdieu, Les règles de l’art.
Torsd 16 april kl 13.15-16.30. Seminarium 4. Lokal: rum 1219. Läs i förväg
Bourdieu, Science de la science et réflexivité.
Senast månd 25 maj kl 24 finns möjlighet för deltagarna att skicka in texter
om metodproblem som vi kan diskutera gemensamt. Vettigast för de flesta är
förmodligen att skicka preliminära versioner av sina examinations-pm eller delar
därav. Mejla enbart till Donald <donald.broady@edu.uu.se>,
som vidarebefordrar åtminstone somliga av texterna till alla deltagarna.
Torsd 28 maj kl 13.15-16.30. Seminarium 5. Lokal: rum 1440 (översta
våningen). Seminarieledare Mikael Palme <mikael.palme@ped.su.se>
Senast lörd 6 juni kl 24 skall deltagarna ha mejlat sina examinations-pm till
Donald <donald.broady@edu.uu.se>
som vidarebefordrar till samtliga deltagare.
Torsd 11 juni kl 13.15-16.30. Seminarium 6. Lokal: rum 1219. Ventilering av
av deltagarnas pm.
D. Broady, SEC, Uppsala universitet
Preliminära skriftliga redovisningar lämnas in under kursens gång och
sammanställes i slutet av kursen till en skriftlig examinations-pm.
Denna examinations-pm skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där
skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa
källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst
litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste
kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur
handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga
tolkningar. Läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Det innebär att det
skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket
inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur.
Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge
uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall
vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen. Textens omfång
kan förslagsvis vara 10-15 sidor. Hellre koncist och genomarbetat än långt och
pratigt. Samarbete tillåtes och uppmuntras, men om flera kursdeltagare skriver
en pm gemensamt måste det framgå vem som ansvarat för vilka avsnitt.
Förslag till ämne för din examinations-pm:
(1) Besvara frågan: hur skulle det kunna gå till att med hjälp av Bourdieus
verktyg (såsom begreppen kapital, fält etc) och Bourdieus och hans medarbetare
och lärjungars metoder studera något som är föremål för ditt avhandlingsarbete
eller som du av andra skäl är intresserade av att begripa dig på? Det kan skriva
en sådan pm antingen som ett rent tankeexperiment eller som ett led i
planeringen av en undersökning som du så småningom (vilket förstås inte behöver
ske inom ramen för denna kurs) ämnar genomföra.
(2) Ett alternativ är att du ägnar din examinations-pm åt en jämförelse
mellan å ena sidan Bourdieutraditionen, å andra sidan någon eller några andra
forskningstraditioner.
Det finns många andra alternativ. Huvudsaken för dig själv är, hoppas jag,
att du utöver kurspoängen för glädje och nytta av arbetet. Försök hitta på ett
meningsfullt ämne och rådgör med kursledningen vid behov. Huvudsaken när det
gäller godkännande är att du visar att du tillgodogjort dig och fått ut något
väsentligt av litteraturen och våra diskussioner.
Det vore fint om du snarast kunde börja skriva på en text som sen kan
redigeras till en examinationsuppgift. Det duger bra med korta och preliminära
noteringar, bara det blir en start.
Den egentliga kurslitteraturen
Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les héritiers. Les
étudiants et la culture, Minuit, Paris, s. 7-115. (dvs 108 s.)
Bourdieu, Pierre: Les règles de l'art. Genèse et structure du champ
littéraire, Seuil, Paris 1992. 480 sidor, ISBN 2-02-018159-2.
Brett upplagd analys av ett kulturellt fält, nämligen
konstens och litteraturens fält i Frankrike under modernismens genombrottsskede,
med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours
du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d'agir, Paris (238 s.).
Sv. övers. förberedes.
Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt
verktyg, Skeptronhäften nr 15, 26 s.
Fler lästips
Några av Bourdieus texter, främst sådana som finns i svensk översättning
Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron, La reproduction. Éléments pour
une théorie du système d'enseignement. Paris: Minuit, 1970. (Tills. m.
Jean-Claude Passeron)
P. Bourdieu, "La spécificité du champ scientifique et les conditions sociales
du progrès de la raison", Sociologie et sociétés (Les Presse de
l'Université de Montréal), vol. VII, no 1, mai 1975, pp. 91-118.
Bourdieus första syntetiska utläggning om det
vetenskapliga fältet. Rekommenderas.
P. Bourdieu, Le sens pratique, Minuit, Paris 1980, 475 s., ISBN
2-7073-0298-8.
Bourdieus mest syntetiska teoretiska arbete, rekommenderas
var och en som önskar stifta grundlig bekantskap med i synnerhet
habitusbegreppet. Dock var boken ganska tidig, vilket innebär att fältbegreppet
ännu inte är särskilt utvecklat.
Tidigare versioner av samma arbete var Esquisse
d'une théorie de la pratique,
Droz, Genève/Paris 1972, 282 s.,
Entwurf einer Theorie der Praxis,
Suhrkamp, Frankfurt am Main 1976, 494 s. samt
Outline of a Theory of Practice,
Cambridge U.P., Cambridge 1977, 248 s. Den grundligare framställningen i
Le sens pratique är
att föredra framför dessa tidigare versioner.
Som en sista mer filosofiskt orienterad version kan man betrakta
Méditations Pascaliennes,
Seuil, Paris 1997, 316 s., ISBN 2-02-032002-9; eng.
övers. Pascalian Meditations,
Polity Press, Cambridge 2000, 256 s., ISBN
0-7456-2055-8.
P. Bourdieu, La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps,
Minuit, Paris 1989, 569 sidor, ISBN 2-7073-1278-9.
Den mest samlade analysen av relationerna mellan
utbildningens fält och maktens fält i Frankrike.
P. Bourdieu, Texter om de intellektuella (red. D. Broady), Brutus
Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992, 208 s., ISBN 91-7139-035-9.
En liten urvalsvolym med jämförelsevis lättlästa texter,
mest från från populärvetenskapliga ammanhang. Kan fungera som introduktion för
den som inte är särskilt bekant med Bourdieus författarskap. De flesta texterna
belyser fältbegreppets tillämpning på olika områden.
P. Bourdieu och Y. Delsaut, "Le couturier et sa griffe", Actes de la
recherche en sciences sociales, no 1 1975, pp. 7-36.
Uppsatsen är en studie av de parisiska modeskaparnas och
modehusens konkurrensfält.
P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en
sciences sociales, no 13, 1977, pp. 3-43. ännu en uppsats om ett socialt
fält, nämligen det parisiska kulturliv där konstnärer och gallerister,
författare och förläggare, pjäsförfattare och teaterdirektörer rör sig.
P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la
recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156.
Ämnet är det tyska intellektuella fältet under 1910- och
1920-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi där Heidegger genomförde
sin revolution.
P. Bourdieu, Homo academicus, Minuit, Paris 1984, 295 s., ISBN
2-7073-0696-7.
Bourdieus studie av det fält där han själv vistades, den
parisiska universitets- och forskarvärlden.
P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie
réflexive, Seuil, Paris 1992, 268 s., ISBN 2-02-014675-4.
En bred och jämförelsevis lättillgänglig framställning av
en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'économie des échanges
linguistique, Fayard, Paris 1982.
P. Bourdieu, Sur la télévision. Suivi de L'emprise du journalisme,
Liber éditions, Paris 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 sidor).
Olika utgåvor av Bourdieu/Chamboredon/Passeron, Le métier de sociologue
Det finns två skilda franska utgåvor av Le métier de sociologue.
Förstaupplagan från 1968 är den mest omfattande men finns ej i bokhandeln. Den
andra reviderade och förkortade upplagan 1973 (eller den identiska 3 uppl. 1980)
är den vi skall använda, eftersom den är tillgänglig i bokhandeln och dessutom
föreligger i engelsk och tysk översättning:
Svenska undersökningar av fält i Bourdieus mening
Kulturens fält (red. D. Broady), Daidalos, Göteborg, 1998, 476 s.,
ISBN 91-7173-091-5.
En antologi som ger prov på hur forskare in Norden
studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens fält
http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-980906-kulturens-falt-inledn.pdf
Heyman, Ingrid: Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i
Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974-1991, Daidalos, Göteborg 1995,
339 s., ISBN 91-7173-023-0.
Se också ett tjugotal paper till de tre sessionerna under rubriken "Kulturens
fält" vid den nationella forskarkonferensen Kulturstudier i Sverige arrangerad
av ACSIS (Advanced Cultural Studies Institute of Sweden) i Norrköping 13-15 juni
2005. Här ges smakprov på aktuell svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning som använder fältbegreppet.
Webb-versioner
Sekundärlitteratur
Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och
sekundärlitteratur i mån av tid och behov. Alla bör känna till åtminstone så
mycket som står i den översiktliga texten Kapitalbegreppet som
utbildningssociologiskt verktyg, som ingår i kurslitteraturen.
Bland nordisk litteratur om Bourdieu kan nämnas:
D. Broady, Sociologi och epistemologi, HLS Förlag, Stockholm, 1
uppl. 1990, 2 uppl. 1991, 645 s., ISBN 91-7656-269-7
samt
Staf Callewaert, Kultur, pædagogik og videnskab, Akademisk Forlag,
København, 1992, 201 s., ISBN 87-500-32026-4.
En användbar franskspråkig introduktion är Louis Pinto, Pierre Bourdieu
et la théorie du monde social, Albin Michel, Paris 1998, 264 s., ISBN
2-226-10678-2.
En utmärkt engelskspråkig introduktion är den ovan nämnda P. Bourdieu & Loïc
J.D. Wacquant, An Invitation to Reflexive Sociology, 1992.
Diverse
En uppmärksammad bok som föreslog en omtolkning av habitusbegreppet var
Lahire, Bernard: La culture des individus. Dissonances culturelles et
distinction de soi, La Découverte, Paris 2004, 780 s, ISBN 2-7071-4222-0.
Bokhandlare
Bourdieu bör om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång.
En svensk bokhandel där man är duktig på att skaffa utländsk litteratur är
Hedengrens Bokhandel vid Stureplan, papperspostadress box 5509, 114 85
Stockholm, webb http://www.hedengrens.se/,
e-post för allmänna ärenden
hedengrens@hedengrens.se. Den utländska avdelningen nås per e-post
utland@hedengrens.se eller tel 08-611
51 32, fax 08-611 51 38.
Fransk litteratur kan man även få hos lilla boklådan Librairie L'Arc,
Sibylleg. 51, 114 43 Stockholm, tel 08-6619458, epost
larc.livres@telia.com. Öppettider
månd-torsd 13.00-17.00, lörd 11.00-14.00.
Annars finns ju nätbokhandlarna, t.ex.
Bourdieu-bibliografi på nätet
HyperBourdieu WorldCatalogue. Innehållsrik och ganska bra, välförsedd med
länkar.
Sociologie de l'Algérie, P.U.F., Paris 1958, 2e éd., 1961.
Travail et travailleurs en Algérie, Mouton, Paris-La Haye 1963 (tills. m. A. Darbel, J.-P. Rivet, C. Seibel).
Le déracinement. La crise de l'agriculture traditionnelle en Algérie, Éd. de Minuit, Paris 1964 (tills. m. A. Sayad).
Les héritiers. Les étudiants et la culture, Éd. de Minuit, Paris 1964, nouv. éd. augm. 1966 (tills. m. J.-C. Passeron).
Un art moyen. Essai sur les usages sociaux de la photographie, Éd. de Minuit, Paris 1965, ny korr. uppl. 1970 (tills. m. L. Boltanski, R. Castel, J.-C. Chamboredon). [S. 63-76 i 2 uppl. 1970 övers. som "Amatörfotografen", s. 63-76 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]
Rapport pédagogique et communication, Cahiers du Centre de sociologie européenne, 2, Mouton, Paris-La Haye 1965 (tills m. J.-C. Passeron, M. de Saint-Martin).
Darras: Le partage des bénéfices. Expansion et inégalités en France, Éd. de Minuit, Paris 1966.
L'amour de l'art. Les musées d'art européens et leur public, Éd. de Minuit, Paris 1966, ny utv. uppl. 1969 (tills. m. A. Darbel, D. Schnapper).
Le métier de sociologue, Mouton-Bordas, Paris 1968 (tills. m. J.-C. Chamboredon, J.-C. Passeron), 2 förk. uppl. 1973.
La reproduction. Éléments pour une théorie du système d'enseignement, Éd. de Minuit, Paris 1970 (tills. m. J.-C. Passeron). [Övers. Reproduktionen, Arkiv, Lund 2008]
Esquisse d'une théorie de la pratique, précédé de trois études d'ethnologie kabyle, Droz, Genève 1972. [S. 13-44, 60-64 övers. som "Hederskänslan", s. 19-61 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]
Algérie 60. Structures économiques et structures temporelles, Éd. de Minuit, Paris 1977.
Outline of a Theory of Practice, Cambridge University Press, Cambridge 1977.
La distinction. Critique sociale du jugement, Éd. de Minuit, Paris 1979. [S. 107-146, 189-199 övers. som "Distinktionen", s. 237-304 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]
Le sens pratique, Éd. de Minuit, Paris 1980.
Questions de sociologie, Éd. de Minuit, Paris 1980. [Övers. Kultur och kritik, Daidalos, Göteborg 1994. Ett par kapitel övers. i Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992]
Leçon Inaugurale faite le Vendredi 23 Avril 1982, Collège de France, Paris 1982. [Äv. utgiven som Leçon sur la leçon, Minuit, Paris 1992]
Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistiques, Fayard, Paris 1982. [De första hundra sidorna övers. som "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", s. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984]
Homo academicus, Éd. de Minuit, Paris 1984. [Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996]
Propositions pour l’enseignement de l’avenir élaborées à la demande de Monsieur le Président de la République par les professeurs du Collège de France. Paris: Collège de France, 1985 (kollektivt arbete). [Övers. i utdrag i Ord & Bild, nr 1 1992, s. 27-32, fullst. översättn. s. 371-393 i Skola för bildning. Huvudbetänkande av Läroplanskommittén, SOU 1992:94]
Choses dites, Éd. de Minuit, Paris 1987. [Ett par kapitel övers. i Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992]
L'ontologie politique de Martin Heidegger, Éd. de Minuit, Paris 1988.
La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Éd. de Minuit, Paris 1989.
Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Éd. du Seuil, Paris 1992. [Övers. Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000]
An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992 (tills. m. Loïc J.D. Wacquant).
La misère du monde, Éd. du Seuil, Paris 1993 (tills. med många medarbetare).
Libre-échange, Éd. du Seuil, Paris 1994 (tills. m. H. Haake).
Raisons pratiques. Sur la théorie de l'action, Éd. du Seuil, Paris 1994. [Övers. Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, Daidalos, Göteborg 1995]
Sur la télévision, Liber éditions, Paris 1997. [Övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998]
Méditations pascaliennes, Éd. du Seuil, Paris 1997.
Les usages sociaux de la science, INRA, Paris 1997.
Contre-feux, Éd. Liber Raisons d'agir, Paris 1998. [Övers. Moteld. Texter mot nyliberalismens utbredning, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1999]
La domination masculine, Éd. du Seuil, Paris 1998. [Övers. Den manliga dominansen, Daidalos, Göteborg 1999]
Propos sur le champ politique, Presses universitaire de Lyon, Lyon 2000.
Contre-feux 2. Pour un mouvement social européen, Liber-Raisons d’agir, Paris 2001.
Les structures sociales de l’économie, Seuil, Paris 2000.
Langage et pouvoir symbolique, Fayard, Paris 2001.
Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d’agir, Paris 2001.
Le bal des célibataires. Crise de la société paysanne en Béarn, Seuil, Paris 2002.
Interventions, 1961-2001. Science sociale & action politiques (ed. Franck Poupeau & Thierry Discepolo), Agone, Marseille 2002.
Ein soziologischer Selbstversuch, Suhrkamp, Frankfurt am Main 2002. [Fransk utgåva Esquisse pour une auto-analyse, Éditions Raisons d’agir, Paris 2004.]
Images d’Algérie. Une affinité élective. Actes Sud/Camera Austria/Fondation Liber, u.o. 2003
Esquisses algériennes (ed. Tassadit Yacine), Seuil, Paris 2008.
[Ur Donald Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält", Kulturens fält, Daidalos, Göteborg 1998, s. 11-26. Citatet från s. 13-15.]
Kapital är enkelt sagt symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den s.k. finkulturen, förmågor som i Frankrike förvärvas främst i elitskolor), socialt kapital (släktband, vänskapsförbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, kåranda) och ekonomiskt kapital (materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler), jämte många mer speciella kapitalarter såsom "utbildningskapital" (examina), "vetenskapligt kapital" (anseende i den lärda världen) eller "litterärt kapital". En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillerkännes värde. Låt säga en civilingenjörsexamen utgör ett utbildningskapital som är verksamt som symboliskt kapital inom näringslivets fält men inte inom litteraturens.
Med habitus avses system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster. Habitus kan betraktas som förkroppsligat kapital.
Strategier är individers, gruppers eller institutioners försök att värna värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin position. Sådana försök är ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu använder således termen "strategi" ― liksom "intresse", "investering", "vinst" ― på annat sätt än i vardagsspråket eller i ekonomins vokabulär där man brukar avse medvetna föreställningar och överlagd kalkyl.
Det sociala rummet är systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus undersökningar av det sociala rummet motsvarar således det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen är detsamma som överklassen, vilken enligt Bourdieu består av två stora fraktioner, å ena sidan en "dominerande" ekonomisk fraktion där företagsledare spelar en framträdande roll och å andra sidan en "dominerad" kulturell fraktion vari ingår universitetslärare, konstnärer, författare. Tyvärr klingar ordet "härska" alltför värdeladdat i nutida svenska öron, annars kunde Bourdieus la classe dominante på god svenska översättas med "den härskande klassen" (domination är den gängse franska översättningen av den vänsterhegelianska traditionens Herrschaft).
Fält kan, om vi söker en definition som är så generell som möjligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt fält (även benämnt "kampfält" eller "konkurrensfält") avser Bourdieu ett föränderligt område i samhället där människor och institutioner strider om något de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens fält om rätten att döma om litterär kvalitet. Varje autonomt fält har sin egen specifika art av kapital, och fältbegreppet är bl.a. ett verktyg för studiet av fördelningen av kapital. En typisk studie av det litterära fältet bygger på information om författares, kritikers eller förläggares innehav av både specifikt litterärt kapital (som ger dem anseende bland författare eller kritiker) och andra arter av kapital såsom kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett fält kan även konstrueras på grundval av information om låt säga förlagens och tidskrifternas egenskaper. Det är då inte fråga om ett socialt fält utan ett fält av institutioner. Begreppet maktens fält använder Bourdieu för att fånga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, från konstnärligt kapital över juridiskt och politiskt till ekonomiskt.
Bidragen till denna antologi handlar inte så mycket om läsarna eller publiken (som tillhör konsumtionsfältet) utan framför allt om produktionsfält, befolkade av författare, konstnärer, kritiker, förläggare, gallerister etc. De kallas produktionsfält eftersom det är här som verk, värden och trosföreställningar ― men även "producenter", dvs. författarna eller konstnärerna ― frambringas. Ett särskilt slag av produktionsfält är kulturella fält (en mer precis benämning är fälten för kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subfält såsom teaterns fält, sociologins fält etc.
För att ett område skall kunna analyseras som ett fält i Bourdieus mening krävs att det besitter en väl utvecklad autonomi, dvs. självständighet i förhållande till andra fält och till omvärlden i övrigt.
[Ur Läsestycken för samhällsvetare. Urval och översättning Donald Broady. Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 6, SEC, ILU, Uppsala universitet, 5 uppl. 1998, p. 12.]
Les
conditionnements associés à une classe particulière de conditions d’existence
produisent des habitus, systèmes de dispositions durables et transposables,
structures structurées prédisposées à fonctionner comme structures
structurantes, c’est-à-dire en tant que principes générateurs et organisateurs
de pratiques et de représentations qui peuvent être objectivement adaptées à
leur but sans supposer la visée consciente de fins et la maîtrice expresse des
opérations nécessaires pour les atteindre, objectivement « regleées » et «
régulières » sans être en rien le produit de l’obéissance à des règles, et,
étant tout cela, collectivement orchestrées sans être le produit de l’action
organisatrice d’un chef d’orchestre*.
* Il faudrait pouvoir éviter complètement de parler des concepts pour eux-mêmes,
et de s’exposer ainsi à être à la fois schématique et formel. Comme tous les
concepts dispositionnels, le concept d’habitus, que l’ensemble de ses usages
historique prédispose à désigner un système de dispositions acquises,
permanentes et génératrices, vaut peut-être avant tout par les faux problèmes et
les fausses solutions qu’il élimine, les questions qu’il permet de mieux poser
ou de résoudre, les difficultés proprement scientifiques qu’il fait surgir.
Pierre Bourdieu:
Le sens pratique. Paris: Éd. de Minuit, 1980, p. 88 f.
[Övers:]
De med en särskild klass av existensbetingelser förenade betingningarna producerar habitus, system av varaktiga och överförbara dispositioner, strukturerade strukturer som är ägnade att fungera som strukturerande strukturer, det vill säga som strukturer som genererar och organiserar praktiker och representationer, vilka kan vara objektivt anpassade till sina mål utan att förutsätta någon medveten målinriktning, och utan att förmågan att bemästra de operationer som krävs för att nå dessa mål behöver vara artikulerad. Dessa system av dispositioner är objektivt ”reglerade” och de är ”reguljära” utan att alls vara resultatet av att man åtlyder regler. Allt detta gör att de är kollektivt orkestrerade utan att vara produkten av en orkesterdirigents organiserande handlande**.
** För att inte riskera att bli på en och samma gång schematisk och formalistisk, måste man helt undvika att tala om begrepp i sig. Begreppet habitus, som tack vare hur det använts genom historien är ägnat att beteckna ett system av förvärvade, varaktiga och genererande dispositioner, äger kanske, i likhet med alla dispositionsbegrepp, sitt främsta värde däri, att det undanröjer falska problem och falska lösningar, att det tillåter att frågorna formuleras bättre eller besvaras, att det ger upphov till egentliga vetenskapliga svårigheter.
[Ur Donald Broady, ”Nätverk och
fält”, pp. 49-72 i Sociala nätverk och fält
(red. Håkan Gunneriusson).
Opuscula Historica Upsaliensia 28, Uppsala
universitet, 2002. Citatet från sidorna 51-52.
Här tio tumregler som kan vara till ledning för att bedöma graden av autonomi.
Att ett fält, låt säga det litterära fältet, är autonomt innebär att det
besitter
[Diskussionsläget]
1. Une vision enchantée
[En förtrollad synvinkel]
2. La science normale et les révolutions scientifiques
[Normalvetenskapen och de vetenskapliga revolutionerna]
3. Le programme dit fort
[Det så kallade starka programmet]
4. Un secret de polichinelle bien gardé
[En väl bevarad offentlig hemlighet]
[En värld för sig]
1. Le "métier" du savant
[Forskarens "hantverk"]
2. Autonomie et droit d'entrée
[Autonomi och inträdesbiljett]
3. Le capital scientifique, ses formes et sa
distribution
[Det vetenskapliga kapitalet, dess former och
fördelning]
4. Une lutte réglée
[En reglerad kamp]
5. Histoire et vérité
[Historia och sanning]
[Varför samhällsvetenskaperna borde göra sig själva till objekt]
1. Objectiver le sujet de l'objectivation
[Objektivera objektiveringens subjekt]
2. Esquisse pour une auto-analyse
Bibliographie
Index des noms
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kap09.htm
SEC home | Coordinators | Staff | Research | Courses | Archives | Events | Internt
©-2010 SEC/EDU, Uppsala University, Box 2136, SE-750 02 Uppsala
Last updated:
2011-09-11 | Responsible:
Donald Broady
