Kursen Kulturvetenskapliga traditioner I, 5 poäng, jan-mars 2001 (kurskod 4LU336)

<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kvt01.htm>

Kursplan
Litteratur
Prel. schema
Anvisningar till deltagarna
Samhällsvetenskapens eviga frågor

Kursen kan läsas som fristående kurs av studenter med  40 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne.
Samma kursinnehåll utgör även en fempoängsmodul inom tiopoängskursen ”Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning med inriktning mot kulturvetenskap” (kurskod 4LU347), som är en kurs på C-nivå i ämnet pedagogik

Seminarier ges kl. 17.15-20.00 följande onsdagar: 31 jan, 14 febr, 28 febr, 14 mars, 28 mars 2001. Ytterligare seminarier kan tillkomma.

Lokal: Institutionen för lärarutbildning (ILU),  Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1223

Kursledare:
Professor Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/
 Jonas Gustafsson<jonas.gustafsson@ilu.uu.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/research/jongus/

Övr. lärare:
 Mikael Börjesson <Mikael.Borjesson@ilu.uu.se>
 m.fl.

Admin:
Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, ILU, rum 3256, tel 018  4712455. Postadress: SEC, ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala.

Kursplan, kursen Kulturvetenskapliga traditioner I, 5 poäng, (kurskod: 4LU336)

Kursplan fastställd av Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd 1999-06-17

KULTURVETENSKAPLIGA TRADITIONER I, 5 poäng
RESEARCH TRADITIONS IN THE HUMANITIES AND SOCIAL SCIENCES I, 7,5 ECTS-credits

 Kurskod: 4LU336

 

1. BESLUT OCH RIKTLINJER

 Kursen är en fristående kurs i ämnet pedagogik.

 Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning.

 

2. . SYFTE

 De studerande skall skaffa sig överblick över författarskap, begrepp och metoder inom några centrala humanistiska och samhällsvetenskapliga traditioner.

 

3. INNEHÅLL

- Orientering om centrala humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningstraditioner
- Studium av verk representerande några av dessa traditioner
- Övningar i att använda humanistiska och samhällsvetenskapliga analysredskap

 

4. UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER

Kursen genomförs i form av lärarledda föreläsningar och seminarier samt i form av diskussioner och övningar som de studerande genomför på egen hand. De studerande skall lämna in kortare skriftliga uppgifter under kursens gång samt en avslutande skriftlig examinationsuppgift.

Undervisningen kan samordnas med momentet Kulturvetenskapliga traditioner I, inom kursen Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning. Pedagogik C1, 10 poäng, kurskod 4LU325 /eller 4LU347/

 

5. FÖRKUNSKAPSKRAV

40 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne.

 

6. EXAMINATION

Examination sker genom bedömning av de inlämnade kortare skrivuppgifterna och den skriftliga examinationsuppgiften.

Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd. För godkänt betyg krävs aktivt deltagande i undervisningen, fullgjorda skrivuppgifter samt fullgjord skriftlig examinationsuppgift.

Studerande som underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att inom rimlig tid inkomma med ny examinationsuppgift.

 

7. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

Vid kursstarten skall kursens lärare, efter samråd med de studerande, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.

Kurslitteratur, se bilaga

Litteratur, kursen Kulturvetenskapliga traditioner I, 5 poäng (kurskod: 4LU336)

Senast reviderad aug 2000

 - Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999, kap 1, 5, 6, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23 26 (276 sidor)

 - Duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samhällsvetenskapliga verk, utdelas i samband med kursen (ca 30 s.).

 - Ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.

 - Något eller några originalverk som väljes i samråd med kursledningen (ca 1 000 s.). Deltagarna rekommenderas att läsa följande tre verk av Elias, Foucault och Bourdieu:

Deltagare

Hanna Ceder <hceder@hotmail.com>,
Johan Furenborn <jfurenborn@hotmail.com>,
Ann Gunnefur <ann.skyttle@beta.telenordia.se>,
Eva-Lotta Lind <eva_lotta_lind@hotmail.com>,
Marie Nordmark <marie.nordmark@vasteras.se>,
Johanna Rehn <johanna.rehn@spray.se>,
Anita Rundlöf <anru@tierp.se>
Maj-Britt Salmi <majbrittsalmi@hotmail.com>,
Pelle Stenson <pstenson@hotmail.com>

Prel. schema

Onsd 31 jan 2001 kl 17.15-20.00. Introduktion. Närläsning av texter av Descartes och Husserl. Lärare Donald Broady 

Onsd 14 febr 2001 kl 17.15-20.00. Studier av objektiva förhållanden, samt inledande diskussion om försök att förena studier av det subjektiva med studier av det objektiva. Närläsning av texter av Comte, Durkheim m.f.l. Läs i förväg förväg Andersen & Kaspersen kap. 1, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23, 26. Lärare Donald Broady 

Onsd 28 febr 2001 kl 17.15-20.00. Studier av subjektivitet, samt fortsatt diskussion om försök att förena studier av det subjektiva med studier av det objektiva. Läs i förväg Andersen & Kaspersen kap. 1, 6, 10, 12, 13. Läs så mycket ni hinner av Elias, Foucault, Bourdieu. 

Onsd 14 mars 2001 kl 17.15-20.00. Läs i förväg Elias, Foucault, Bourdieu.

Onsd 28 mars 2001 2001 kl 17.15-20.00. Ventilering av examinationsuppgifter.

Ytterligare seminarier kan tillkomma.

Anvisningar till deltagarna, kursen Kulturvetenskapliga traditioner I, 5 poäng (kurskod: 4LU336), jan-mars 2001

Senast reviderade 11 Aug 2011

TID OCH PLATS

För kursen Kulturvetenskapliga traditioner I inträffar seminarier kl. 17.15-20.00 följande onsdagar: 31 jan, 14 febr, 28 febr, 14 mars, 28 mars 2001. 
Ytterligare seminarier kan tillkomma.

Plats:  Institutionen för lärarutbildning (ILU),  Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1223.
Vägbeskrivning för resenärer: ILU är en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordvästra hörn. Från Uppsala C en halvtimmes promenad (gå längs Fyrisåns västra strand så kommer du rätt till slut) eller buss 13 som går längs Dragarbrunnsgatan. Bilåkare från Stockholm fortsätter på E4an tills Uppsala börjar ta slut, sen när det dyker upp skylt mot Svartbäcken ta av till vänster och kör Gamla Uppsalagatan så kommer du fram till ILU omedelbart efter ån. På gården brukar finnas parkeringsplats, stoppa 6 kr i automaten för en dags parkering. Se karta (gif 90 kb).

 

KURSLITTERATUREN

Som framgår av litteraturlistan läses följande kapitel i Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999: kap 1 (inledn), 5 (Durkheim), 6 (Weber), 10 (Frankfurtskolan), 11 (modern marxistisk teori), 12 (sociala interaktionsteorier), 13 (rational choice), 14 (funktionalism), 15 (neo-funktionalism), 18 (strukturalism), 19 (Foucault), 20 (Bourdieu), 21 (Habermas) , 23 (Elias), 26 (postmodernism) (totalt 276 sidor)

Det går minst lika bra att läsa danska originalutgåvan:
Andersen, Heine/Kaspersen, Lars Bo (red): Klassisk og moderne samfundsteori. København: Hans Reitzels Forlag, 2 uppl. 1997.

 

KOMMENTAR TILL KURSPLANERNA

För att göra det möjligt för studenter med olika bakgrund att läsa denna kurs finns det två slags kursplaner men undervisningen är densamma.

De två fempoängskurserna ” Kulturvetenskapliga traditioner I”, 5 poäng (kurskod 4LU336) och ”Kulturvetenskapliga metoder I”, 5 poäng (kurskod 4LU342) är två fristående kurser som inte är nivåbestämda eller ämnesbestämda. Förkunskapskravet är 40 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Man behöver alltså inte ha läst pedagogik för att antas till dessa kurser.

Tiopoängskursen ”Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning med inriktning mot kulturvetenskap”, 10 p (kurskod 4LU347), är nivåbestämd till C-nivå och ämnesbestämd till ämnet pedagogik. Förkunskapskravet är 40 poäng i pedagogik. Denna 10-poängskurs består av två moduler med samma innehåll, schema, litteratur, etc som de två ovan nämnda fempoängskurserna. Det är således i praktiken ingen skillnad mellan att läsa en tiopoängskurs eller de två fempängskurserna.

 

OM LITTERATUREN

Kurslitteraturen bör självfallet om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång.

Som framgår av litteraturlistan läses följande kapitel i Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999: kap 1 (inledn), 5 (Durkheim), 6 (Weber), 10 (Frankfurtskolan), 11 (modern marxistisk teori), 12 (sociala interaktionsteorier), 13 (rational choice), 14 (funktionalism), 15 (neo-funktionalism), 18 (strukturalism), 19 (Foucault), 20 (Bourdieu), 21 (Habermas) , 23 (Elias), 26 (postmodernism) (totalt 276 sidor)

Det går minst lika bra att läsa danska originalutgåvan:
Andersen, Heine/Kaspersen, Lars Bo (red): Klassisk og moderne samfundsteori. København: Hans Reitzels Forlag, 2 uppl. 1997.

 

EXAMINATIONSUPPGIFT

För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen redovisas på ett självständigt sätt.

Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du gjort dig förtrogen med några författarskap. En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att några av de författare du stött på förhåller sig till några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan. En annan möjlighet är att du renodlar den jämförande aspekten och försöker förstå hur några författare (förslagsvis Elias, Foucault, Bourdieu) förhåller sig till varandra och till de forskningstraditioner som presenteras i Andersens och Kaspersens handbok, dvs. du kan försöka besvara frågor i stil med: hur förhåller sig Bourdieu till strukturalismen? hur förhåller sig Foucualt till traditionen från Durkheim?

 Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursledningen.

 

Samhällsvetenskapens eviga frågor

/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/

Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor

För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:

 

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kvt01.htm

Created by Donald Broady.  Last updated 11 Aug 2011

Back to SEC home page