<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kvt01.htm>
Kursplan
Litteratur
Prel. schema
Anvisningar till deltagarna
Samhällsvetenskapens eviga frågor
Kursen kan läsas som fristående kurs
av studenter med 40 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt
ämne.
Samma kursinnehåll utgör även en fempoängsmodul inom tiopoängskursen
”Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning med
inriktning mot kulturvetenskap” (kurskod 4LU347), som är en kurs på C-nivå
i ämnet pedagogik
Seminarier ges kl. 17.15-20.00 följande onsdagar: 31 jan, 14 febr, 28 febr, 14 mars, 28 mars 2001. Ytterligare seminarier kan tillkomma.
Lokal: Institutionen för lärarutbildning (ILU), Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1223
Kursledare:
Professor Donald Broady <broady@nada.kth.se>,
URL http://www.skeptron.uu.se/broady/
Jonas Gustafsson<jonas.gustafsson@ilu.uu.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/research/jongus/
Övr. lärare:
Mikael Börjesson <Mikael.Borjesson@ilu.uu.se>
m.fl.
Admin:
Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>,
ILU, rum 3256, tel 018 4712455. Postadress:
SEC, ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala.
Kursplan fastställd av Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd 1999-06-17
KULTURVETENSKAPLIGA TRADITIONER I, 5 poäng
RESEARCH TRADITIONS IN
THE HUMANITIES AND SOCIAL SCIENCES I, 7,5 ECTS-credits
Kurskod: 4LU336
1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen är en fristående kurs i ämnet pedagogik.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning.
2. . SYFTE
De studerande skall skaffa sig överblick över författarskap, begrepp och metoder inom några centrala humanistiska och samhällsvetenskapliga traditioner.
3. INNEHÅLL
- Orientering om centrala humanistiska och samhällsvetenskapliga
forskningstraditioner
- Studium av verk representerande några av dessa traditioner
- Övningar i att använda humanistiska och samhällsvetenskapliga analysredskap
4. UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER
Kursen genomförs i form av lärarledda föreläsningar och seminarier samt i form av diskussioner och övningar som de studerande genomför på egen hand. De studerande skall lämna in kortare skriftliga uppgifter under kursens gång samt en avslutande skriftlig examinationsuppgift.
Undervisningen kan samordnas med momentet Kulturvetenskapliga traditioner I, inom kursen Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning. Pedagogik C1, 10 poäng, kurskod 4LU325 /eller 4LU347/
5. FÖRKUNSKAPSKRAV
40 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne.
6. EXAMINATION
Examination sker genom bedömning av de inlämnade kortare skrivuppgifterna och den skriftliga examinationsuppgiften.
Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd. För godkänt betyg krävs aktivt deltagande i undervisningen, fullgjorda skrivuppgifter samt fullgjord skriftlig examinationsuppgift.
Studerande som underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att inom rimlig tid inkomma med ny examinationsuppgift.
7. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER
Vid kursstarten skall kursens lärare, efter samråd med de studerande, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.
Kurslitteratur, se bilaga
Senast reviderad aug 2000
-
Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori.
Lund: Studentlitteratur, 1999, kap 1, 5, 6, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 19, 20,
21, 23 26 (276 sidor)
- Duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samhällsvetenskapliga verk, utdelas i samband med kursen (ca 30 s.).
- Ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.
- Något eller några originalverk som väljes i samråd med kursledningen (ca 1 000 s.). Deltagarna rekommenderas att läsa följande tre verk av Elias, Foucault och Bourdieu:
Första bandet av andra utvidgade
upplagan av Norbert Elias: Über den
Prozeß der Zivilisation. Bern: Francke, 1969 (334 sidor). Oförändrat
omtryck på Suhrkamp, Frankfurt am Main, flera upplagor.
Sv. övers. Sedernas historia.
Stockholm: Atlantis, 1989.
Eng. övers.
The
History of Manners.
New York: Pantheon, 1978.
Michel
Foucault: Surveiller et punir.
Naissance de la prison. Paris: Gallimard, 1975
(318 sidor).
Sv. övers. Övervakning och straff. Fängelsets
födelse. Lund: Arkiv Förlag, 1987.
Norsk övers. Overvågning og straf.
Det moderna fængselvæsens historie. Købehavn: Rhodos/Oslo: Gyldendal
Norsk Forlag, 1977.
Eng. övers.
Discipline
and Punish: The Birth of the Prison. New York: Vintage/Random House,
1979.
Bourdieu,
Pierre: Kultursociologiska texter.
Stockholm: Salamander, 1986, senare upplagor på
Symposion (310 s.).
Hanna Ceder <hceder@hotmail.com>,
Johan Furenborn <jfurenborn@hotmail.com>,
Ann Gunnefur <ann.skyttle@beta.telenordia.se>,
Eva-Lotta Lind <eva_lotta_lind@hotmail.com>,
Marie Nordmark <marie.nordmark@vasteras.se>,
Johanna Rehn <johanna.rehn@spray.se>,
Anita Rundlöf <anru@tierp.se>
Maj-Britt Salmi <majbrittsalmi@hotmail.com>,
Pelle Stenson <pstenson@hotmail.com>
Onsd 31 jan 2001 kl 17.15-20.00. Introduktion. Närläsning av texter av Descartes och Husserl. Lärare Donald Broady
Onsd 14 febr 2001 kl 17.15-20.00. Studier av objektiva förhållanden, samt inledande diskussion om försök att förena studier av det subjektiva med studier av det objektiva. Närläsning av texter av Comte, Durkheim m.f.l. Läs i förväg förväg Andersen & Kaspersen kap. 1, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23, 26. Lärare Donald Broady
Onsd 28 febr 2001 kl 17.15-20.00. Studier av subjektivitet, samt fortsatt diskussion om försök att förena studier av det subjektiva med studier av det objektiva. Läs i förväg Andersen & Kaspersen kap. 1, 6, 10, 12, 13. Läs så mycket ni hinner av Elias, Foucault, Bourdieu.
Onsd 14 mars 2001 kl 17.15-20.00. Läs i förväg Elias, Foucault, Bourdieu.
Onsd 28 mars 2001 2001 kl 17.15-20.00. Ventilering av examinationsuppgifter.
Ytterligare seminarier kan tillkomma.
Senast reviderade 11 Aug 2011
TID OCH PLATS
För kursen Kulturvetenskapliga traditioner I inträffar
seminarier kl. 17.15-20.00 följande onsdagar: 31 jan, 14 febr, 28 febr, 14 mars,
28 mars 2001.
Ytterligare seminarier kan tillkomma.
Plats: Institutionen för lärarutbildning (ILU), Seminariegatan
1, Uppsala, rum 1223.
Vägbeskrivning för resenärer: ILU är en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordvästra
hörn. Från Uppsala C en halvtimmes promenad (gå längs Fyrisåns västra strand så
kommer du rätt till slut) eller buss 13 som går längs Dragarbrunnsgatan. Bilåkare
från Stockholm fortsätter på E4an tills Uppsala börjar ta slut, sen när det dyker upp
skylt mot Svartbäcken ta av till vänster och kör Gamla Uppsalagatan så kommer du fram
till ILU omedelbart efter ån. På gården brukar finnas parkeringsplats, stoppa 6 kr i
automaten för en dags parkering. Se karta (gif 90
kb).
KURSLITTERATUREN
Som framgår av litteraturlistan läses följande kapitel i Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999: kap 1 (inledn), 5 (Durkheim), 6 (Weber), 10 (Frankfurtskolan), 11 (modern marxistisk teori), 12 (sociala interaktionsteorier), 13 (rational choice), 14 (funktionalism), 15 (neo-funktionalism), 18 (strukturalism), 19 (Foucault), 20 (Bourdieu), 21 (Habermas) , 23 (Elias), 26 (postmodernism) (totalt 276 sidor)
Det går minst lika bra att läsa danska originalutgåvan:
Andersen, Heine/Kaspersen,
Lars Bo (red): Klassisk og moderne
samfundsteori. København: Hans Reitzels Forlag, 2 uppl. 1997
KOMMENTAR TILL KURSPLANERNA
För att göra det möjligt för studenter med olika bakgrund att läsa denna kurs finns det två slags kursplaner men undervisningen är densamma.
De två fempoängskurserna ” Kulturvetenskapliga traditioner I”, 5 poäng (kurskod 4LU336) och ”Kulturvetenskapliga metoder I”, 5 poäng (kurskod 4LU342) är två fristående kurser som inte är nivåbestämda eller ämnesbestämda. Förkunskapskravet är 40 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Man behöver alltså inte ha läst pedagogik för att antas till dessa kurser.
Tiopoängskursen ”Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning med inriktning mot kulturvetenskap”, 10 p (kurskod 4LU347), är nivåbestämd till C-nivå och ämnesbestämd till ämnet pedagogik. Förkunskapskravet är 40 poäng i pedagogik. Denna 10-poängskurs består av två moduler med samma innehåll, schema, litteratur, etc som de två ovan nämnda fempoängskurserna. Det är således i praktiken ingen skillnad mellan att läsa en tiopoängskurs eller de två fempängskurserna.
OM LITTERATUREN
Kurslitteraturen bör självfallet om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång.
Som framgår av litteraturlistan läses följande kapitel i Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999: kap 1 (inledn), 5 (Durkheim), 6 (Weber), 10 (Frankfurtskolan), 11 (modern marxistisk teori), 12 (sociala interaktionsteorier), 13 (rational choice), 14 (funktionalism), 15 (neo-funktionalism), 18 (strukturalism), 19 (Foucault), 20 (Bourdieu), 21 (Habermas) , 23 (Elias), 26 (postmodernism) (totalt 276 sidor)
Det går minst lika bra att läsa danska originalutgåvan:
Andersen, Heine/Kaspersen,
Lars Bo (red): Klassisk og moderne
samfundsteori. København: Hans Reitzels Forlag, 2 uppl. 1997
EXAMINATIONSUPPGIFT
För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift
där läsningen redovisas på ett självständigt sätt.
Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du gjort dig förtrogen med några författarskap. En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att några av de författare du stött på förhåller sig till några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan. En annan möjlighet är att du renodlar den jämförande aspekten och försöker förstå hur några författare (förslagsvis Elias, Foucault, Bourdieu) förhåller sig till varandra och till de forskningstraditioner som presenteras i Andersens och Kaspersens handbok, dvs. du kan försöka besvara frågor i stil med: hur förhåller sig Bourdieu till strukturalismen? hur förhåller sig Foucualt till traditionen från Durkheim?
Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursledningen.
/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/
Appendix: Samhällsvetenskapens
eviga frågor
För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:
praktisk kunskap vs teoretisk
kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv
förhållandet mellan individ och samhälle
metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”
förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)
olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)
vad håller ihop ett samhälle?
evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen
förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”
storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)
förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
samhällsvetenskapens differentia
specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och
matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till
vardagskunskapen)
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kvt01.htm
Created by Donald Broady. Last updated 11 Aug 2011
Back to SEC home page