Utbildningssociologi
Delkurs inom lärarutbildningsprogrammen, Uppsala universitet,
dec 2004- jan 2005

<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-utsht04.htm>

Första seminariet inträffar onsd 1 dec 2004 kl 09.30-12.00.

Lokal: ILU, Seminarieg 1, Uppsala. Rumsnummer meddelas senare.

Allmän info
Kursplan
Litteratur
Schema
 Deltagare
Kursens diskussionslista
Instruktioner till kursdeltagarna
Samhällsvetenskapens eviga frågor

Allmän info

Inom Lärares arbete B (20 p, kurskod 4UN851) ska alla deltagare välja en s.k. tvärvetenskaplig kurs (5p). Här finns ett halvdussin alternativ att välja på. Ett nytillkommet alternativ är fempoängskursen Utbildningssociologi (delkurskod 4UN851:04)

Kursen Utbildningssociologi ger en orientering om centrala samhällsvetenskapliga traditioner, från durkheimianerna till poststrukturalisterna. Bland de författare som läses är Durkheim, Parsons, Bourdieu, Thomas Ziehe och Torill Moi. Deltagarna ska skaffa sig en inblick i hur man kan använda samhällsvetenskapliga forskningsverktyg för att förstå hur utbildning fungerar och vad utbildning betyder. Kursen är lämpad för studenter med intresse för samhällsvetenskap, t.ex. för dig som har lust att senare under lärarutbildningen genomföra ett examensarbete med utbildningssociologisk eller kultursociologisk inriktning, kanske i form av en C-uppsats inom t.ex. något av ämnena pedagogik, sociologi, historia. Och för dig som kan tänka dig att eventuellt syssla med forskning i framtiden.

Kursen ges under perioden 1 dec 2004-18 jan 2005 vid ILU, Seminarieg 1, Uppsala.

Kursen är knuten till Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi vid ILU <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/>

Kursledare Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://broady.se
Om du har undrar något, skicka ett mejl.

Forskningsadminstratör är Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>.

Kopieringsunderlag till vissa texter som används under kursen finns hos Marie Ols. Kontakta annars Donald B.

Den som kan tänka sig att skriva ett examensarbete i anslutning till kursen hänvisas till sidan
Utbildningssociologiska och historiska analyser av grundskola, gymnasieskola och högskola. Förslag till ämnen för C- och D-uppsatser och examensarbeten i anslutning till Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-uppsatsamnen.htm>

Det finns under vårterminen 2005 en seminarieserie som kan passa somliga:
Seminarier för studenter som skriver examensarbeten eller C- eller D-uppsats med inriktning mot utbildnings- och kultursociologi
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-05-vt-uppsatssem.htm>

Kursplan

UPPSALA UNIVERSITET
Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
DELKURSPLAN
fastställd 2003-12-12 [Delkursens kursplan fastställd av ILUs institutionsstyrelse april 2004]

UTBILDNINGSSOCIOLOGI, 5 poäng
SOCOLOGY OF EDUCATION, 7.5 ECTS-credits
Kurskoder: 4UN851:04

1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Kursen kan ges inom Lärarprogrammet, 60 poäng, och Lärarprogrammet, 140-220 poäng, samt som fristående kurs.

Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning.

2. SYFTE

Studenterna skall skaffa sig inblick i centrala utbildningssociologiska traditioner och forskningsmetoder.

3. INNEHÅLL

4. UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. De studerande skall lämna in kortare skriftliga uppgifter under kursens gång samt en avslutande skriftlig examinationsuppgift.

5. FÖRKUNSKAPSKRAV

Studenterna skall vara antagna till lärarutbildningsprogram för att läsa kursen som en delkurs inom detta program. För studenter som läser kursen som fristående kurs gäller förkunskapskravet 20 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne.

6. EXAMINATION OCH BETYGSSÄTTNING

Examination sker genom bedömning av den avslutande skriftliga examinationsuppgiften.

Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd.

Studerande som underkänts vid examination har rätt att genomgå förnyad sådan.

7     ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

Efter samråd med de studerande fastställs vilka uppgifter och undervisningsmoment som ingår i examinationen. Den som inte kunnat delta vid ordinarie examinationstillfälle kan efter kontakt med kursansvarig lärare ges möjlighet till alternativ examination.

Kurslitteratur, se bilaga.

Litteratur

Boli, John & Francisco Ramirez (1993). ”Compulsory schooling in the Western Cultural Context”, pp. 25-38 i Arnove, R.F., Philip G. Altbach & Gail B. Kelly (Eds.): Emergent issues in education. Comparative perspectives. Albany, N.Y.: State University of New York Press, 1993. (13 s.)

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964). Les héritiers. Les étudiants et la culture. Paris: Minuit, 1964, pp. 7-115. [Eng. övers. The Inheritors. French students and their relation to culture. Chicago; London: The University of Chicago Press, 1979, pp. 1-76] (108 s.)

Broady, Donald & Mikael Börjesson (2002). ”En social karta över gymnasieskolan i Stockholm i slutet av 1990-talet”, Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2002:1. (9 s.) (Uppsala universitet, red. Ulf P. Lundgren). (9 s.)

Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 15. (26 s.) [PDF version, 129 kb, tillgänglig på
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf]

Durkheim, Émile (1969). L’évolution pédagogique en France (1938). Paris: P.U.F. 2 uppl. 1969 (403 s.) [Eng övers. The Evolution of Educational Thought. London: Henley and Boston: Routledge & Kegan Paul, 1977]

Gilje, Nils & Harald Grimmen (2002). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos 1992. 320 s, ISBN 91-86320-81-5. [Övers. av Samfunnsvitenskapenes forutsetninger. Inføring i samfunnsfagenes vitenskapsfilosofi, 1992.] (320 s.)

Moi, Toril (1996). Simone de Beauvoir. Hur man skapar en kvinnlig intellektuell. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1995, ISBN 91-7139-298-X, pp. 21-102 (dvs. inledningen samt kapitel 1 och 2) [Övers. av Simone de Beauvoir. The Making of an intellectual woman. Oxford, UK/Cambridge, USA: Blackwell Publishers, 1994] (82 s.)

Palme, Mikael (1990). ”Personlighetsutveckling som social strategi. Den kulturella medelklassens reproduktionsstrategier”, pp. 275-298 i Margaretha Rönnberg & Peter Dahlén (red): Spelrum. Om lek, stil och flyt i ungdomskulturen. Uppsala: Filmförlaget, 1990. (24 s.)

Parsons, Talcott (1959). ”The School Class as a Social System: Some of its functions in American society”, Harvard Ed. Rev., Vol. XXIX, No. 4, 1959, pp. 297-318. [Omtryck i bl.a. Parsons: Social Structure and Personality. London: The Free Press/Macmillan, 1964.] (22 s.)

Ziehe, Thomas (1998). ”Adieu till halvfjerdserna. De unge og skolen under den anden modernisering”, pp. 74-88 i Bjerg, Jens (red.): Pædagogik - en grundbog til et fag. København: Hans Reitzels Forlag, 1998. [Sv. övers. i Bjerg, Jens (red.): Pedagogik. En grundbok. Stockholm: Liber, 2000] (15 s.)

Antal sidor: 1 022.

Schema

Onsd 1 dec 2004 kl 09.15-12.00 i rum 1226

Tisd 7 dec 2004 tisd kl 09.15-15.00 i rum 1223. Läs i förväg Bourdieu & Passeron, Les héritiers,  1964, samt Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, 1998.

Prel. utkast till examinationsuppgift mejlas senast lörd 8 jan till Donald Broady <broady@nada.kth.se> och till de övriga kursdeltagarna.

Månd 10 jan 2005 kl 09.15-12.00 i rum 1224.

Examinationsuppgift mejlas senast lörd 15 jan till Donald Broady <broady@nada.kth.se> och till de övriga kursdeltagarna.

Tisd 18 jan 2005 kl 09.15-15.00 i rum 1311.
 

Deltagare

Om du inte vill ha din e-postadress synlig på denna publika sida, meddela mej <broady@nada.kth.se> så suddar jag.

/---/

Diskussionslista

Meddelas senare

Instruktioner till kursdeltagarna

KURSSIDA

finns på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-utsht04.htm

 

KURSLITTERATUR

Beträffande litteraturen bör ni skaffa följande två böcker:

En del av den övriga böckerna är utsålda i bokhandeln men det kommer att finnas lånekopior av dessa böcker, liksom av några artiklar, hos Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se> tel 018-4715883. Så vänta med att köpa.

Läs förstås helst på originalspråk om ni kan.

 

EXAMINATIONSUPPGIFT

För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen redovisas på ett självständigt sätt.

Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursledningen.

 

YTTERLIGARE SEMINARIER

Vid ILU ordnas öppna seminarier om utbildnings- och kultursociologi som annonseras på sidan
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-04.htm

 

EXAMINATIONSUPPGIFT

För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Ett utkast till examinationsuppgift skall inlämnas senast lördag kväll den 8 januari 2004. Den slutgiltiga examinationsuppgiften skall inlämnas senast lörd kväll den 15 januari 2005. Omfång högst tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt.

Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära när det gäller godkännande är att du visar att du gjort dig förtrogen med och skaffat dig en viss överblick över utbildningssociologiska forskningstraditioner. Men förhoppningsvis ska kursen tjäna andra syften än att bara ge dej poäng.

En möjlighet är att du försöker utforma din läsning och examinationsuppgiften så att den kan bli startpunkt för examensarbetet. Vi får resonera om olika möjligheter. Vad du kan göra beror på dina intressen och de praktiska omständigheterna. Det kan vara av betydelse var din VFU placeras och hur du skulle kunna använda den för att samla in empiriska data. 

En annan möjlighet är att du håller dig till litteraturen enbart (den på kurslistan och annan som du spårar upp) och skriver en examinationsuppgift om samhällsvetenskapliga traditioner i allmänhet och utbildningssociologiska i synnerhet. Vad utmärker olika traditioner, vilka är likheterna och  och skillnaderna dem emellan? Du kan till exempel ägna examinationsuppgiften åt att jämföra hur några författare förhåller sig till någon eller några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan. Använd både de originaltexter vi läst och Giljes och Grimmens handbok.

Några har frågat om det går för sig att använda empiriskt material eller frågeställningar som ni arbetar med i andra sammanhang. Javisst, ni får gärna tillfoga resonemang om sådant, men det primära i denna kurs är att ni redovisar vad ni fått ut av arbetet med äldre och nyare samhällsvetenskapliga klassiker.

Samhällsvetenskapens eviga frågor

/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/

Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor

För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-utsht04.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated 11 Aug 2011