<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-utsvt05.htm>
Inom Lärares arbete B (20 p, kurskod 4UN851) ska alla deltagare under våren 2005 välja en s.k. tvärvetenskaplig kurs (5p). Här finns ett halvdussin alternativ att välja på. Ett alternativ är fempoängskursen Utbildningssociologi (delskurskod 4UN851:1007). Lokaler: ILU, Seminarieg 1, Uppsala.
Schema
Allmän info
Kursplan
Litteratur
Deltagare
Instruktioner till kursdeltagarna
Samhällsvetenskapens eviga frågor
Deltagarnas pm insända 2005-05-28
Tisd 2005-05-03 kl 10.15-16.00, rum 1227. Lärare:
Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>
och Mikael Borjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>.
Torsd 2005-05-12 kl 10.15-16.00, rum 1223. Lärare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Tisd 2005-05-17 kl 10.15-16.00, rum 1223. Lärare:
Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>
och Mikael Borjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>.
Mejla senast lörd kväll 2005-05-28
examinationsuppgiften till Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Onsd 2005-06-01 kl 09.15-12.00, rum 1219. Ventilering av examinationsuppgifter, rum 1219. Lärare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Torsd 2005-06-02 kl 13.30-17.00 besök på Skolverket, Stockholm, för seminarium om
hantering av utbildningsdata. Seminarieinledare är
matematikerna Henry Rouanet och Brigitte Le Roux från Université René Descartes,
Paris. Språk: engelska. Seminariet ger en inblick
i hur Bourdieu-inspirerade metoder i dag används inom skolforskningen.
Det sista seminariet 2 juni betraktas som icke-obligatoriskt eftersom det är osäkert om deltagarna kan tvingas resa till Stockholm. Men ni uppmanas att göra så.
Kursen Utbildningssociologi ger en orientering om centrala samhällsvetenskapliga traditioner, från durkheimianerna till poststrukturalisterna. Bland de författare som läses är Durkheim, Parsons, Bourdieu, Thomas Ziehe och Torill Moi. Deltagarna ska skaffa sig en inblick i hur man kan använda samhällsvetenskapliga forskningsverktyg för att förstå hur utbildning fungerar och vad utbildning betyder. Kursen är lämpad för studenter med intresse för samhällsvetenskap, t.ex. för dig som har lust att senare under lärarutbildningen genomföra ett examensarbete med utbildningssociologisk eller kultursociologisk inriktning, kanske i form av en C-uppsats inom t.ex. något av ämnena pedagogik, sociologi, historia. Och för dig som kan tänka dig att eventuellt syssla med forskning i framtiden.
Kursen ges vid ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminarieg 1, Uppsala.
Kursen är knuten till Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi vid ILU <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/>
Kursledare Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://broady.se. Lärare äv. Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se> och Mikael Borjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>. Om du har undrar något, skicka ett mejl till någon av oss.
Forskningsadminstratör är Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>.
Den som kan tänka sig att skriva ett examensarbete i anslutning till kursen
hänvisas till sidan
Utbildningssociologiska och historiska analyser av grundskola, gymnasieskola
och högskola. Förslag till ämnen för C- och D-uppsatser och examensarbeten
i anslutning till
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-uppsatsamnen.htm>
UPPSALA UNIVERSITET
Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
DELKURSPLAN
fastställd 2003-12-12 [Delkursens kursplan fastställd av ILUs
institutionsstyrelse april 2004]
UTBILDNINGSSOCIOLOGI, 5 poäng
SOCOLOGY OF EDUCATION, 7.5 ECTS-credits
Kurskoder: 4UN851:04
1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen kan ges inom Lärarprogrammet, 60 poäng, och Lärarprogrammet, 140-220 poäng, samt som fristående kurs.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning.
2. SYFTE
Studenterna skall skaffa sig inblick i centrala utbildningssociologiska traditioner och forskningsmetoder.
3. INNEHÅLL
Några viktiga klassiska och nyare utbildningssociologiska riktningar och problemområden
Samhällsvetenskaplig begreppsapparat och vokabulär
Forskningsverktyg
Exempel på aktuell forskning
4. UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. De studerande skall lämna in kortare skriftliga uppgifter under kursens gång samt en avslutande skriftlig examinationsuppgift.
5. FÖRKUNSKAPSKRAV
Studenterna skall vara antagna till lärarutbildningsprogram för att läsa kursen som en delkurs inom detta program. För studenter som läser kursen som fristående kurs gäller förkunskapskravet 40 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne.
6. EXAMINATION OCH BETYGSSÄTTNING
Examination sker genom bedömning av den avslutande skriftliga examinationsuppgiften.
Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd.
Studerande som underkänts vid examination har rätt att genomgå förnyad sådan.
7 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER
Efter samråd med de studerande fastställs vilka uppgifter och undervisningsmoment som ingår i examinationen. Den som inte kunnat delta vid ordinarie examinationstillfälle kan efter kontakt med kursansvarig lärare ges möjlighet till alternativ examination.
Kurslitteratur, se bilaga.
Boli, John & Francisco Ramirez (1993). ”Compulsory schooling in the Western Cultural Context”, pp. 25-38 i Arnove, R.F., Philip G. Altbach & Gail B. Kelly (Eds.): Emergent issues in education. Comparative perspectives. Albany, N.Y.: State University of New York Press, 1993. (13 s.)
Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964). Les héritiers. Les étudiants et la culture. Paris: Minuit, 1964, pp. 7-115. [Eng. övers. The Inheritors. French students and their relation to culture. Chicago; London: The University of Chicago Press, 1979, pp. 1-76] (108 s.)
Broady, Donald & Mikael Börjesson (2002). ”En social karta över gymnasieskolan i Stockholm i slutet av 1990-talet”, Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2002:1. (9 s.) (Uppsala universitet, red. Ulf P. Lundgren). (9 s.)
Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet
som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 15. (26 s.)
[PDF version, 129 kb, tillgänglig på
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf]
Durkheim, Émile (1969). L’évolution pédagogique en France (1938). Paris: P.U.F. 2 uppl. 1969 (403 s.) [Eng övers. The Evolution of Educational Thought. London, Henley and Boston: Routledge & Kegan Paul, 1977]
Gilje, Nils & Harald Grimmen (2002). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos 1992. 320 s, ISBN 91-86320-81-5. [Övers. av Samfunnsvitenskapenes forutsetninger. Inføring i samfunnsfagenes vitenskapsfilosofi, 1992.] (320 s.)
Moi, Toril (1996). Simone de Beauvoir. Hur man skapar en kvinnlig intellektuell. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1995, ISBN 91-7139-298-X, pp. 21-102 (dvs. inledningen samt kapitel 1 och 2) [Övers. av Simone de Beauvoir. The Making of an intellectual woman. Oxford, UK/Cambridge, USA: Blackwell Publishers, 1994] (82 s.)
Palme, Mikael (1990). ”Personlighetsutveckling som social strategi. Den kulturella medelklassens reproduktionsstrategier”, pp. 275-298 i Margaretha Rönnberg & Peter Dahlén (red): Spelrum. Om lek, stil och flyt i ungdomskulturen. Uppsala: Filmförlaget, 1990. (24 s.)
Parsons, Talcott (1959). ”The School Class as a Social System: Some of its functions in American society”, Harvard Ed. Rev., Vol. XXIX, No. 4, 1959, pp. 297-318. [Omtryck i bl.a. Parsons: Social Structure and Personality. London: The Free Press/Macmillan, 1964.] (22 s.)
Ziehe, Thomas (1998). ”Adieu till halvfjerdserna. De unge og skolen under den anden modernisering”, pp. 74-88 i Bjerg, Jens (red.): Pædagogik - en grundbog til et fag. København: Hans Reitzels Forlag, 1998. [Sv. övers. i Bjerg, Jens (red.): Pedagogik. En grundbok. Stockholm: Liber, 2000] (15 s.)
Antal sidor: 1 022.
Deltagarlista kan erhållas från Donald Broady <broady@nada.kth.se>
KURSSIDA
finns tillgänglig från http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-uts.htm
KURSLITTERATUR
Beträffande litteraturen bör ni skaffa följande två böcker:
Gilje, Nils & Harald Grimmen, Samhällsvetenskapernas förutsättningar, Daidalos, Göteborg 1992, ISBN 91-86320-81-5.
Moi, Toril, Simone de Beauvoir. Hur man skapar en kvinnlig intellektuell, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1995, ISBN 91-7139-298-X.
En del av den övriga böckerna är utsålda i bokhandeln men det kommer att finnas lånekopior av dessa böcker, liksom av några artiklar, hos Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se> tel 018-4715883. Så vänta med att köpa.
Läs förstås helst på originalspråk om ni kan.
EXAMINATIONSUPPGIFT
För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen redovisas på ett självständigt sätt.
Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Viktigast är att du skriver något du har bruk för, exempelvis som förberedelse för det kommande examensarbetet. En möjlighet är att du skisserar en tänkt undersökning som du eventuellt delvis skulle kunna realisera i form av ett examensarbete. Låt säga att du tänker dig ett utbildningssociologiskt examensarbete om hur gymnasieelever förhåller sig till högre studier. Då kan du i din examinationsuppgift försöka besvara frågor i stil med: Hur skulle man med Bourdieus verktyg och metoder kunna genomföra en sådan undersökning? Vilket material skulle man behöva samla in, med vilka undersökningstekniker (kanske intervjuer, och i så fall: vilka bör intervjuas, vilka slags frågor bör ställas?), vilka begrepp kan vara användbara som forskningsverktyg, hur kan tolkningsarbetet tänkas gå till? Och hur skulle en renodlat durkheimiansk undersökning kunna genomföras? En hermeneutisk, en strukturfunktionalistisk, en interaktionistisk, en inspirerad av det s.k. sociokulturella perspektivet?
Det låter kanske svårt, men kom ihåg att detta är en övning. Ingen kräver att allt ska bli rätt och det är helt ok att skriva enkelt: "Inom Bourdieus sociologi betyder kapital ungefär tillgångar som tillmäts värde. För att få reda på elevers skolkapital bör man alltså skaffa fram uppgifter om sådant som betyg, val av språk m.m. Om man vill använda Bourdieus verktyg för att förstå gymnasieelever med olika slags skolkapital i bagaget förhåller sig till högre studier, skulle man t.ex. kunna väljer ut elevgrupper som skiljer sig åt, t.ex. en IB-klass på Katedralskolan och en Barn och fritid-klass på någon lägre rankad skola, samla in uppgifter om deras skolkapital, genomföra intervjuer där frågorna gäller..."
SEMINARIET PÅ SKOLVERKET, STOCKHOLM torsd 2 juni
Torsd 2005-06-02 kl 13.30-17.00 besök på Skolverket för seminarium om hantering av utbildningsdata. Gästföreläsare är matematikerna Henry Rouanet och Brigitte Le Roux från Université René Descartes, Paris, som inbjudits av SEC bl.a. med anledning av utgivningen av deras bok Geometric Data Analysis. From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis som utkom på förlaget Kluwer nu i juni 2004. (Det är en matematisk bok, inget för nybörjare, dessutom extremt dyr). Vidare medverkar sociologen Frédéric Lebaron, professor i sociologi vid universitetet i Amiens. Alla tre var nära medarbetare till Pierre Bourdieu under hans sista år. Språk: engelska.
Henry Rouanet och Brigitte Le Roux, i dag de främsta företrädarna för den franska statistiska tradition som grundlades av Jean-Paul Benzécri, har utvecklat metoder som används inom den aktuella forskningen i Bourdieus efterföljd och som även var viktiga i en av de sista stora empiriska studier som Bourdieu själv hann slutföra, den om de franska förläggarnas fält. Rouanet och Le Roux har åstadkommit viktiga bidrag till den nyare metodutvecklingen, bl.a. med sin "specific data analysis" och utvecklingen av presentationsprogrammet EyeLID/GLID. F.n. är Rouanet och Le Roux även engagerade i pågående studier av det svenska högskolefältet och svenska studenter i Paris.
YTTERLIGARE SEMINARIER
Vid ILU ordnas öppna
seminarier om utbildnings- och kultursociologi som annonseras på sidan
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-05.htm
BÖRJA FUNDERA PÅ EXAMENSARBETE
Ta gärna tillfället i akt att under kursen börja fundera på
att senare genomföra ett examensarbete med utbildningssociologisk inriktning.
Det är ingen dum idé att börja sondera möjligheterna, läsa in sig på området,
leta rätt på en tänkbar handledare och så vidare. Botanisera gärna i sajten
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/
där det finns material om forskning som examensarbetet skulle kunna anknytas
till.
/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/
Appendix: Samhällsvetenskapens eviga
frågor
För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:
praktisk kunskap vs teoretisk
kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv
förhållandet mellan individ och samhälle
metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”
förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)
olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)
vad håller ihop ett samhälle?
evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen
förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”
storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)
förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)
Emil Bertilsson (orubr)
<bertilsson-emil-050528-orubr-kurspm-utbsoc.doc>
Malou Edlund: Vilken
betydelse har olika gymnasieskolors attraktionskraft på olika lärare? Grunden
till en framtida studie med stöd av Pierre Bourdieu och Émile Durkheim
<edlund-malou-050528-vilken-betydelse-kurspm-utbsoc.doc>
Salome Nasiri: Lika barn leka bäst?
<nasiri-salome-050528-lika-barn-kurspm-utbsoc.doc>
Kristina Rosén: Disciplin och regler i dagens skola
<rosen-kristina-050528-disciplin-kurspm-utbsoc.doc>
Hanna Rydin: Bildlärare eller konstnär
<rydin-hanna-050528-bildlarare-kurspm-utbsoc.doc>
Entela Tabaku Sörman (orubr.)
<sorman-entela-tabaku-050528-orubr-kurspm-utbsoc.doc>
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-utsvt05.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated
11 Aug 2011