Kampen om studenterna

Ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet, HS
(A research project funded by the Swedish Research Council, the Scientific Council for Humanities and Social Sciences)

Medarbetare (collaborators)

Donald Broady, projektledare (project director)
Mikael Börjesson
Mattias Eriksson
Håkan Gunneriusson
Jonas Gustafsson
Elisabeth Hultqvist
Ida Lidegran
Ingrid Nordqvist
Mikael Palme

Projektplan

Projektplanen återfinns i rapporten Studier av högskolan och gymnasieskolan som fält. Forskningsprogram 2002-2004, SEC Report 28, ILU, Uppsala universitet, dec. 2001.
PDF-version (495 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-28.pdf>

Syften

Inom projektet Kampen om studenterna har konkurrensen inom det svenska högskolefältet under perioden 1993-2003 undersökts. Av projektet har förväntats att det skall bidra till kunskapen om sociala förändringar i högskolan under denna period, särskilt rörande polariteter och hierarkier mellan utbildningsinriktningar, lärosätenas strategier för att rekrytera studenter samt sociala gruppers sätt att göra bruk av högskolan.

Ett huvudsyfte har varit att åstadkomma "kartor" över polariteter och hierarkier inom det svenska högskolefältet under 1990-talet. Dessa kartor bygger på information om vilka slags studenter som befolkar vilka utbildningsinriktningar. För det ändamålet har ett befintligt totalregister över samtliga studenter i den svenska högskolan under perioden 1993-1999 utnyttjats. Uppgifterna om studenternas sociala ursprung och uppväxtvillkor, skolframgång, kön, nationell härkomst m.m. har används för att karaktärisera skilda utbildningsinriktningar vid olika lärosäten.

Med ledning av dessa "sociala kartor" har fördjupade studier genomförts inom olika områden av den högre utbildningen.

Ett annat syfte har varit att förstå hur utbildningsinstitutionerna bär sig åt för att rekrytera studenter. I begränsad omfattning har även skillnader mellan sociala grupper uppmärksammats beträffande hur deras barn väljer och använder sig av utbildning. En ambition har varit att förstå hur de sociala gruppernas utbildningsstrategier förhåller sig till institutionernas rekryteringsstrategier.

En förändring i förhållande till den uppläggning som skisserades i ansökan är att mer uppmärksamhet än planerat ägnats åt transnationella strategier, det vill säga individers, social gruppers och institutioners bruk av sådant som utlandsstudier eller internationella utbytesprogram. En annan förändring är att en större enkätundersökning till studenter vid ett trettiotal universitets- och högskoleutbildningar har initierats.

Publikationer

Börjesson, Mikael & Donald Broady, ”Swedish Law Studies in transition. National divisions and transnational educational strategies” [under utgivning i Rætfærd 2006]

Börjesson, Mikael, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland svenska studenter i Paris och New York, Ak. avh., Disputationsupplaga, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 37, SEC/ILU, Uppsala universitet, Uppsala 2005. (592 p.)

Broady, Donald, Mikael Börjesson & Mikael Palme, ”Go West! O sistema de ensino sueco e os mercados transnacionais”, pp. 192-222 i A Escolarização das elites. Um panorama internacional da pesquisa (ed. Ana Maria F. Almeida & Maria Alice Nogueira). Petrópolis, Brasil: Editora Vozes, Coleção Ciências Sociais da Educação, 2002.

Broady, Donald, Mikael Börjesson & Mikael Palme, ”Det svenska högskolefältet under 1990-talet. Den sociala rekryteringen och konkurrensen mellan lärosätena”, pp. 13-47, 135-154 i Thomas Furusten (red.), Perspektiv på högskolan i ett förändrat Sverige Stockholm, Högskoleverket, Stockholm 2002.
PDF-version (3 MB) av antologin tillgänglig hos Högskoleverket <http://www.hsv.se/sv/>
Kompletterande tabeller och grafer (PFD-version 376 kB) till ovan nämnda rapport
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/kast-tabeller-0206.pdf>

Göransson, Anita och Ida Lidegran, ”En gränslös akademi” pp. 259-284 i Anita Göransson (red.), Makten och mångfalden. Eliter och etnicitet i Sverige, Rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram, Justitiedepartementet, Ds 2005:12, Stockholm 2005.

Broady, Donald, Mikael Börjesson & Mikael Palme) Les transformations actuelles de la structure sociale du champ de l’enseignement supérieure en Suède, paper presenterat vid seminarium i serien ”Transformations et restructurations des groups dirigeants et des pouvoirs”, École des hautes études en sciences sociales, Paris, 4 juni 2002. (7 p.)

Börjesson, Mikael, Det svenska högskolefältet under 1990-talet med fokus på lärarutbildningarna, Paper presenterat på Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, Forskning och forskarutbildning, Umeå universitet, 2002-10-24 – 2002-10-26.

Börjesson, Mikael, Det svenska högskolefältet under 1990-talet, Paper presenterat på Rausing-symposium 2, Modern universitetshistoria 5-7 december 2002, Uppsala universitet.

Börjesson, Mikael, Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna, Paper presenterat på NFPF-konferens, Köpenhamn 2003-03-06 – 2003-03-09.

Börjesson, Mikael, Donald Broady & Mikael Palme, The implication of social classification for the analyses of the field of higher education-- the case of Sweden. Paper presenterat på International conference on correspondence analysis and related methods (CARME 2003), Universitat Pompeu Fabra, Barcelona, Sunday 29 June - Wednesday 2 July 2003. (30 p.)

Börjesson, Mikael, Donald Broady, Sverker Lundin & Mikael Palme, Swedish Education in Science and Technology: Expansion and Transformations. Paper read at the first meeting of the international working group on science students in higher education, Université des Sciences et Technologies de Lille, 20-21 November 2003. (33 p.) (Forthcoming in print)

Broady, Donald, Mikael Börjesson & Ida Lidegran, Vad väljer studenterna? Utbildningssociologiska reflektioner kring högskolors rekrytering, paper presenterat på SUHF:s konferens Högskolor och universitets breddade uppdrag, Malmö högskola 20 oktober 2004.

Börjesson, Mikael & Donald Broady, Nouvelles stratégies dans le marché mondial de l’enseignement supérieur. Les cas des étudiants suédois à Paris et à New York. Contribution au colloque international « Lire les intellectuels à travers la mondialisation. Trajectoires, réseaux, modes d’action, productions », l’Université de Pau et des Pays de l’Adour, 17-19 mars 2005. (14 p.) (Forthcoming in print)

Börjesson, Mikael, Social rekrytering till läroverk och universitet. Ett bidrag till den svenska sociala klassificeringens historia, presenterat vid sessionen ”Eliternas utbildningsstrategier”, Svenska Historikermötet 2005, Uppsala 22-24 april 2005.

Börjesson, Mikael & Donald Broady, New Strategies on the Transnational Higher Education Market. The Case of Swedish Students in Paris and in New York, Paper presented 8 July 2005 at the session “Crossing Boundaries in Higher Education”, 37th World Congress of the International Institute of Sociology, Stockholm, 5-9 July 2005.

Börjesson, Mikael & Donald Broady, Vad har studenter vid Uppsala universitet i bagaget? Om social och meritokratisk rekrytering, Version 1, 2004-03-04, PM till utredningsgruppen ”Lärande för lärare vid Uppsala universitet – utbildning och forskning”, Uppsala universitet.

Börjesson, Mikael, Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 30, SEC/ILU, Uppsala universitet, Uppsala 2003 [andra reviderade utgåvan 2004]. (Även utgiven i rapport från LÄROM-projektet, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet).

Börjesson, Mikael, Högre utbildning och nationell härkomst. Exemplet Södertörns högskola, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 35, SEC/ILU, Uppsala universitet, Uppsala 2004.

2004-08-16 Mikael Börjesson medverkar i P1 Morgon i inslag kring rekrytering till forskarutbildningen i Sverige.

Börjesson, Mikael & Donald Broady, Nouvelles stratégies dans le marché transnational de l’enseignement supérieur. Le cas des étudiants suédois à Paris et à New York. Communication au colloque international « Lire les intellectuels à travers la mondialisation. Trajectoires, réseaux, modes d’action, productions », l’Université de Pau et des Pays de l’Adour, 17-19 mars 2005. [konferensbidrag som kommer att publiceras i rapport från kollokviet]

Gunneriusson, Håkan, Uppsatsvägledning angående teori och metod, [Text att nyttja i undervisning som bygger på exempel hämtade från studie av Södertörns högskolan, kommer att utges i Skeptronserien].

Lidegran, Ida, Akademiska eliter. Om utbildningsstrategier bland Uppsalabornas döttrar och söner, Manuskript till doktorsavhandling.

Seminarier, föreläsningar, konferensbidrag

2002-02-11 Presentation av gymnasie- och högskolefälts analyser för Rekryteringsdelegationen, Såstaholm, Stockholm (Mikael Börjesson).

2002-02-19 Presentation vid Högre seminariet i pedagogik, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, ”Studier av högskolan och gymnasieskolan som fält” (Donald Broady, Mikael Börjesson & Elisabeth Hultqvist)

2002-03-07 Presentation ”Högskolefältet under 1990-talet: de sociala gruppernas utbildningsstrategier och lärosätenas positioner”, SEC-seminarium, ILU, UU. (Donald Broady, Mikael Börjesson & Mikael Palme)

2002-03-18 ”Det svenska högskolefältet under 1990-talet. Den sociala rekryteringen och konkurrensen mellan lärosätena”. Seminarium, Högskoleverket, Stockholm. (Tills. m. Mikael Börjesson & Mikael Palme)

2002-04-24 Presentation ”Transnationella utbildningsstrategier”, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet (Mikael Börjesson)

2002-05-06 Presentation av paper ”Det svenska högskolan under 1990-talet”, Utbildningsvetenskapliga doktorandrådets forskningsdag, ILU, Uppsala universitet (Mikael Börjesson)

2002-06-04 ”Les transformations actuelles de la structure sociale du champ de l’enseignement supérieure en Suède”, presentation i Monique de Saint Martins seminarieserie ”Transformations et restructurations des groups dirigeants et des pouvoirs”, École des hautes études en sciences sociales, Paris. (Donald Broady & Mikael Börjesson)

2002-10-15 Högre seminariet i pedagogik, Uppsala universitet. Presentation ”Social klassificering - analyser av olika nomenklaturer för social klassificering och sociala gruppers karakteristika” (Mikael Börjesson & Mikael Palme)

2002-11-19 Seminarium ”Recherches en cours en sociologie de l’éducation”, Maison des sciences de l'homme, Paris. (Donald Broady, Mikael Börjesson et al)

2002-12-18 Seminarium ”Ongoing Swedish research in the sociology of culture”, Faculteit Letteren en Wijsbegeerte, Universiteit Gent, Belgen. (Donald Broady & Mikael Börjesson)

2003-01-14 ”Vad har lärarstudenterna i bagaget? Sociokulturellt ursprung och utbildningsstrategier” Seminarium om centrala inslag i det allmänna utbildningsområdet, Uppsala. Arr. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden, Uppsala universitet, och Lärarutbildningskonventet. (Donald Broady & Mikael Börjesson)

2003-02-13 Seminarium, ”Ett alltmer differentierat utbildningssystem. Kultursociologiska studier av den svenska skolan”. Lärarhögskolan, Stockholm (Mikael Palme & Elisabeth Hultqvist)

2003-02-28 Föreläsning: ”Pierre Bourdieus metodologiska arv och korrespondensanalysen”, Sociologiska inst, Lunds universitet. (Donald Broady & Mikael Börjesson)

2003-03-03 Föreläsning: ”Varför blir det så snett?" Seminarium om snedrekryteringen till konst- och designutbildningar, Liljevalchs konsthall. (Mikael Palme & Mikael Börjesson)

2003-03-05 SEC-sem. ”Utbildningssociologiska studier av konstnärliga högskolor”. Presentation ”Personlighet som kapital. Social rekrytering till konstnärliga utbildningar.” (Mikael Palme & Mikael Börjesson)

2003-05-06 Föreläsning: ”Varifrån kommer lärarstudenterna?”, En eftermiddag om lärarutbildningen, Ihre-salen, Språkvetenskap, Uppsala universitet. Arr. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden, Uppsala universitet (Mikael Börjesson)

2003-05-15 Föreläsning: ”Högskolefältet och lärarutbildningar under 1990-talet” .Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet (Mikael Börjesson)

2003-06-29 – 2003-07-02 Deltagande och presentation av paper på International conference on correspondence analysis and related methods (CARME 2003), Universitat Pompeu Fabra, Barcelona (Donald Broady, Mikael Palme & Mikael Börjesson)

2003-09-25 – 2003-09-27 Presenterat paper vid 2:a nordiska pedagogikhistoriska konferensen, LHS, Stockholm

2003-11-14 Seminarium på Handelshögskolan i Stockholm, Center for People and Organization (PMO), Föreläsning ”Eliternas utbildningsstrategier”. (Donald Broady, Mikael Börjesson och Ida Lidegran)

2004-01-19 ”Utbildningens fält - Bourdieuinspirerade analyser av gymnasieskolan och högskolan”. Föreläsning och seminarium, forskarskolan Demokratins villkor, Örebro universitet (Donald Broady)

2004-03-25 STEP & SEC-sem. Föreläsning: ”Svenska studenter i Paris – i mötet mellan två nationella utbildningssystem”. Presentation och diskussion av ett avhandlingskapitel (Mikael Börjesson)

2004-03-25 SEC-sem. Föreläsning: ”Vad händer nu när Bourdieu är borta?” (Mikael Börjesson & Ida Lidegran)

2004-04-14 ”Aktuella analyser av den svenska högskolan”, forskarutbildningen, Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet. (Donald Broady)

2004-05-12 ”Espaces des étudiants et des établissements secondaire et universitaires. Analyses des stratégies nationales et transnationales”. L’atelier « Internationalisation du champ du pouvoir et circulation internationales des biens symboliques », Centre de sociologie européenne, École des hautes études en sciences sociales, Paris. (Donald Broady, Mikael Börjesson, Ida Lidegran, Sverker Lundin & Mattias Eriksson)

2004-09-02 – 2004-09-03 SEC-Workshop ”Geometric Data Analysis”, ILU, Uppsala universitet. Presentation: Mikael Börjesson ”Swedish Students in Paris”. Inbjudna gäster Henry Rouanet, Brigitte Le Roux och Frédéric Lebaron.

2004-09-30 ”Utbildningssociologiska studier av gymnasister och universitetsstudenter i Uppsala”, föreläsningsserien Vetenskapliga traditioner, ILU, Uppsala. (Donald Broady, Mikael Börjesson & Ida Lidegran)

2004-10-20 Föreläsning ”Hur väljer studenterna” vid SUHF:s årliga konferens – breddad rekrytering till högskolan, Malmö högskola. (Mikael Börjesson & Ida Lidegran)

2004-10-22 Föreläsning ”Breddad, höjd eller sänkt rekrytering? Om sociala, könsmässiga och etniska skillnader bland studenter i svensk högre utbildning” Rekryteringsdelegationens slutkonferens, KTH, Stockholm. (Donald Broady, Mikael Börjesson & Ida Lidegran)

2004-11-17 ”Utbildnings- och kultursociologi. Om svenska undersökningar”. Föreläsning, Sociologiska institutionen, Umeå universitet. (Donald Broady)

2004-11-24 Öppet seminarium, ”En afton om konstens regler”. SEC-Arrangemang tillsammans med konstnären Patrik Gustavsson och Teatergalleriet, Upsala Stadsteater. Medverkande Donald Broady, Mikael Börjesson, konstnärerna Patrik Gustavsson och Anders Lindgren, konstvetarna Marta Edling och Maria Görts.

2004-11-27 Föreläsning ”Det svenska högskolefältet och Uppsala universitets utbildningar”, för Studentambassadörer vid Uppsala universitet (Mikael Börjesson & Ida Lidegran)

2004-12-07 Föreläsning ”Det svenska högskolefältet och Uppsala universitets utbildningar”, för studievägledare vid Uppsala universitet (Mikael Börjesson & Ida Lidegran)

2004-12-20 Föreläsning ”Vilka är studenterna i Uppsala och i resten av landet?” Uppsala universitets ledarskapsseminarium, Krusenberg herrgård (Donald Broady, Mikael Börjesson och Ida Lidegran)

2005-01-14 ”Pierre Bourdieu’s sociology of culture and its applications in studies on music education”. Keynote lecture, Conference of the Nordic Network of Research on Music Education, Stockholm, 13-16 jan 2005 (Donald Broady)

2005-03-16 Föreläsning ”Vem blir student? Om social snedrekrytering till den svenska högskolan i allmänhet och till Uppsala universitet i synnerhet”, Uppsala universitets studentkårs seminarium Vem blir student? Och hur ser nyckeln till den öppna högskolan ut? Ihresalen, Engelska parken, Uppsala universitet (Mikael Börjesson)

2005-03-18 ”Les intellectuels en Suède : les usages du système d’éducation et les transformations des champs culturel”, Colloque international ”Lire les intellectuels à travers la mondialisation. Trajectoires, reseaux, modes d’action, productions”, Université de Pau et des Pays de l’Adour, Pau, 17-19 mars 2005. (Donald Broady)

2005-04-24 Presentation ”Social rekrytering till läroverk och universitet. Ett bidrag till den svenska sociala klassificeringens historia” bidrag till sessionen ”Eliternas utbildningsstrategier”, Svenska Historikermötet 2005, Uppsala 22-24 april 2005 (Mikael Börjesson)

2005-05-17 ”Metoder i utbildnings- och kultursociologin”, Idrottshögskolan, Stockholm (Donald Broady)

2005-05-20 Föreläsning ”Vad väljer studenterna? Utbildningssociologiska reflektioner kring högskolors rekrytering”, HSV:s Informatörskonferensen, Örebro universitet (Mikael Börjesson & Ida Lidegran)

2005-06-02 ”Hantering av utbildningsdata”, Skolverket, Stockholm. (Med deltagande av Henry Rouanet och Brigitte Le Roux, Université René Descartes, Paris)

2005-07-07 Presentation ”New Strategies on the Transnational Higher Education Market. The Case of Swedish Students in Paris and in New York” Paper presented 8 July 2005 at the session “Crossing Boundaries in Higher Education”, 37th World Congress of the International Institute of Sociology, Stockholm, 5-9 July 2005. (Mikael Börjesson & Donald Broady)

2005-09-09 Kommentator, SISTER, Breddad rekrytering till högre utbildning – en jämförelse mellan Sverige och England (Mikael Börjesson)

2005-09-22 Presentation ”Lärarutbildningarna och högskolefältet” inom ramen för presentation av LÄROM-projektet, lett av Sverker Lindblad, VR UVK, Hilton hotell, Stockholm (Donald Broady & Mikael Börjesson)

2005-11-02 Kollegiet för konsten i lärarutbildningen, Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet (Donald Broady)

Vidare har de följande forskarna inbjudits att hålla föreläsningar inom ramen för forskningsgruppen SECs öppna seminarieserie: Eva Österlind, Högskolan i Gävle, ”Skolans krav och elevers habitus”; Bolette Moldenhawer, Avdelningen för pedagogik, Köpenhamns universitet, ”Pågående utbildningssociologiska studier”; Anita Göransson, Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, ”Kön och eliter”; Johs. Hjellbrekke, Sociologiska institutionen, Universitetet i Bergen, Lennart Rosenlund, Högskolan i Stavanger, och Martin Munk, Socialforskningsinstitutet, ”Det sociala rummet och den sociala mobiliteten”; Henrik Höjer, Historiska institutionen, Uppsala universitet, ”Svenska siffror”; Nihad Bunar, Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet, ”Skola, segregation och integration”; Bernt Gustavsson, Pedagogiska institutionen, Örebro universitet, ”Bildningsbegreppet”; Christopher Lagerqvist, Ekonomisk historia, Uppsala universitet, ”Utbildningens särart i Oxford och Cambridge”; Christina Wistman, Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, ”Prins Eugen och det svenska konstfältet”; Jorunn Borgen, NIFU/STEP, Oslo, ”Kulturelle endringsprosesser og konsekvenser for kunstnerutdannelsene”; Tina Hedmo och Linda Wedlin, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, ”Studier av ekonomins och näringslivets fält”; Ulrika Lagerlöf Nilsson, Historiska institutionen, Göteborgs universitet, ”Eliten inom Svenska kyrkan under 1900-talet”; Maria Johansson, SISTER, Stockholm, ”Rekrytering till högre utbildning”; Brian Lande, Department of Sociology, University of California-Berkeley, ”Carnal Sociology”; Mikael Rask Madsen, École des hautes études en sciences sociales, Paris, ”Om framväxten av ett fält för mänskliga rättigheter i Europa 1945-2000: metodiska och empiriska bidrag från en studie av ett internationellt fält”. Se vidare seminariekalendariet http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve.htm.

Resultat

I debatten om svensk högre utbildning talas det just nu mycket om ”breddat uppdrag”, ”breddad rekrytering”, ”nya grupper” och ”mångfald”. Orden används både för att beskriva pågående förändringar och i målformuleringar. Förändringarna i rekryteringen består i att fler studenter ur lägre samhällsklasser eller med utländsk bakgrund tas emot vid universiteten och högskolorna, eller skulle kunna tas emot om förutsättningarna vore de rätta. De nya målsättningarna innebär att universitet och högskolor förväntas locka till sig dessa studenter och ge dem en utbildning som passar deras förutsättningar.

I ett längre tidsperspektiv, det vill säga i jämförelse med situationen för något eller några decennier sedan, har onekligen rekryteringen till universitet och högskolor förändrats. Kvinnorna har ökad sin andel liksom barn ur lägre sociala klasser och med invandrarbakgrund. Den politiska målsättningen att 50 procent av en årskull skall ha påbörjat en högre utbildning innan de fyllt 25 år är inte långt från att realiseras. Nya utbildningsalternativ har tillkommit, nya lärosäten har etablerats, ett antal mindre och medelstora högskolor har fått universitetsstatus, och framför allt har antalet studenter i högskolan vuxit dramatiskt. En triumf för demokratiseringspolitiken, kan det tyckas. Men här finns en risk för att vi blandar ihop två saker. Att fler underprivilegierade studenter strömmat till det som i dag rubriceras högskolan kan kallas demokratisering, men då får vi inte glömma att detta slags demokratisering är en närmast matematiskt nödvändig effekt av expansionen. Överklassens och de övre medelklassernas barn finns redan i högskolan, när nya utbildningsplatser tillkommer måste rekryteringen ske från lägre samhällsklasser. Dessutom betyder expansionen inte att den sociala skiktningen försvunnit. Den har kort sagt flyttat in i högskolan.

Vi måste således hålla isär å ena sidan effekterna av högskolans expansion, å andra sidan den interna differentieringen inom högskolan. Den åtskillnaden görs sällan när honnörsord som ”ökad mångfald” cirkulerar i debatten. Att exempelvis kortare ingenjörsutbildningar byggs ut och rekryterar många studenter ur lägre samhällsklasser, med lägre skolbetyg eller från glesbygden, innebär onekligen ökad mångfald inom högskolan som helhet. Samtidigt får samma förändring till följd att mångfalden minskar inom vissa mer prestigefyllda civilingenjörsutbildningar. De sistnämnda blir än mer elitpräglade i takt med att lägre rankade utbildningar för mindre bemedlade studenter växer till. Samma mönster uppträder i många andra sammanhang. När så kallade ”nya” grupper träder in i högskolan stärker de ”gamla” grupperna sitt grepp om de mest elitpräglade utbildningarna. Den aspekten har varit frånvarande i debatten om ”mångfald” eller ”minskad social snedrekrytering”, en debatt som enbart handlat om hur ”nya” grupper skall flyttas upp. Ingen önskar tala om vilka ”gamla” grupper som skall flyttas ned. Denna tystnad är begriplig, att väcka frågan om vilka läkarbarn som skall avvisas från läkarprogrammet skulle inte ge många popularitetspoäng. Men debatten blir ganska tam så länge den bara handlar om hur de nya grupperna skall styras in i högskolan och inte om var i högskolan de hamnar, och mer generellt om hur olika utbildningar förhåller sig till varandra och hur olika sociala grupper utnyttjar högskolan. Kravet på ökad mångfald i högskolan tycks vara så politiskt påträngande att det är nödvändigt att prata om saken och så komplicerat att det är bekvämast att slippa göra något åt saken.

Trots den omfattande utbyggnaden av högskolan under 1990-talet är stabiliteten i den sociala rekryteringens struktur påfallande. Långa och prestigefulla utbildningar vid de traditionella universiteten och fackhögskolorna befolkas i slutet av 1990-talet, liksom tio eller tjugo år tidigare, av studenter med ursprung i den samhällets högre sociala skikt, medan korta utbildningar inom vård, utbildning och teknik vid mindre och medelstora högskolor framför allt tar emot de lägre sociala skiktens barn. Det är på dessa senare utbildningar som skillnaderna mellan könen är som störst – männen återfinns på teknikutbildningar under det att kvinnorna helt dominerar vårdutbildningar, kortare lärarutbildningar och utbildningar till fritidspedagog och förskollärare. Så såg högskolefältet ut under de år för vilka vi har jämförbara data, 1978, 1984, 1993 och 1998.

Även om stabiliteten i högskolans sociala struktur är påfallande, sker vissa förändringar under 1990-talet. Det ökande söktrycket har gjort att vissa utbildningar i allt högre grad domineras av vad som skulle kunna kallas en meritokratisk elit, dvs. studenter med särskilt höga betyg i gymnasiet eller goda resultat på högskoleprovet. Detta gäller framför allt utbildningen av journalister, veterinärer, läkare och psykologer, samt för vissa civilingenjörsutbildningar. Dessa utbildningar har samtidigt blivit alltmer socialt selektiva och studenterna på dem tenderar också att bli yngre studenter, allt oftare vara kvinnor och födda i Sverige. För andra traditionellt socialt selektiva utbildningar, exempelvis vissa civilingenjörsutbildningar, har under 90-talet däremot andelar studenter med högt socialt ursprung och höga högskoleprovspoäng minskat. De mest socialt selektiva lärarutbildningarna har i ännu högre grad tappat de studenter med högt socialt ursprung som sökte sig dit. En liknande utveckling är synlig på av tradition mindre socialt selektiva utbildningar som ingenjörsutbildningarna. På både de senare slaget av utbildningar, har andelar studenter med högst skolkapital (gymnasiebetyg såväl som högskoleprov) minskat.

En annan viktig aspekt av högskolan är internationaliseringen. Under 1990-talet har internationaliseringen av högskolan fått en central roll. Antalet svenska studenter som läser utomlands har ökat markant, från ca 2 000 år 1989 till ca 25 000 vid 1990-talets slut. Såväl antalet utbytesprogram som antalet kurser som ges på andra språk än svenska har ökat stadigt, internationella kanslier är legio på högskolor och ämnesinstitutioner, internationella forskningsnätverk får allt större vikt vid forskningsfinansiering, antalet artiklar författade av forskare från olika länder ökar, etc. Denna utveckling kommer sannolikt att i ökande grad påverka det svenska högskolefältets struktur. Vi har i pågående forskning funnit att det framför allt är de högskolor och institutioner som intar de dominerande positionerna inom högskolefältet som flyttat fram sina positioner i den alltmer internationella högskolevärlden. Detta kan förklaras av att de besitter mest av de knappa resurser (omfattande och välrenommerad forskning, anciennitet, symboliskt kapital, högpresterande studenter med goda språkkunskaper och internationell vana, etc.) som värdesätts på en transnationell utbildningsmarknad. Högskolor som Karolinska institutet, Handelshögskolan i Stockholm och Kungl. tekniska högskolan kan erbjuda sina studenter fler möjligheter att studera utomlands än övriga högskolor och framför allt avtal med prestigefulla universitet och högskolor i utlandet av ett slag som andra högskolor inte besitter. Skillnaderna mellan högskolorna och utbildningarna i Sverige kan i det avseendet inte endast betraktas bara ur ett nationellt perspektiv, utan hänger samman med högskolornas positioner i ett transnationellt utbildningsfält. Det framväxande transnationella fältet av institutioner för högre utbildningsinstitutioner gör sig också påmint genom de ändrade reglerna för studiefinansiering för utlandsstudier, vilka gjort att svenska högskolor i ökad utsträckning utsätts för en direkt konkurrens från utländska. Det är inte längre självklart att studenter med mest skolkapital i bagaget och med de starkaste sociala och kulturella resurserna i övrigt väljer de svenska högskolorna.

©-2006. UPPSALA UNIVERSITET, Box 2136, 750 02 Uppsala
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/kast.htm
Last updated: 2007-01-18 | Webmaster donald.broady@edu.uu.se

Kampen om studenterna. Det svenska högskolefältet och lärosätenas rekryteringsstrategier 1993-2003