<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/literacy/millit.htm>
Kontaktperson vid SEC är Carina Fast <carina.fast@edu.uu.se>.
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.
Projektperiod: 2002-2005.
Projektledare: Monica Axelsson (Centrum för tvåspråkighetsforskning,
Stockholms universitet)
Medarbetare: Elisabeth Björklund (Institutionen för pedagogik, didaktik,
psykologi, Högskolan i Gävle) och Carina Fast (Institutionen för
lärarutbildning, Uppsala universitet)
Det finns en stark drivkraft hos de flesta barn att lära sig läsa och skriva. Det finns också en förväntan från föräldrar, lärare och samhälle att barnen ska tillägna sig denna kunskap. För många barn startar läs- och skrivprocessen tidigt och sker inte genom någon formell undervisning. De är ofta åskådare till och blir indragna i vuxnas läsande och skrivande, ser föräldrar eller äldre syskon som läser tidningar, böcker, e-mail och Koranen som skriver vykort, post- och bankanvisningar. I anglosachsisk litteratur om läs- och skrivinlärning brukar man benämna alla dessa läs och skrivtillfällen vi dagligen är engagerade i för literacy events. Med literacy menas alla de situationer där läsandet och skrivandet praktiseras på ett, i många fall, rutinmässigt sätt: Vi hör någon på morgonen som läser upp ett meddelande på radion, ögnar igenom morgonens tidning, skriver ner ett telefonnummer, kontrollerar en tid i almanackan etc. Barn beter sig ofta likadant som de ser vuxna göra. De sitter med en bok, bläddrar i den och läser ofta med en speciell röst för sig själv eller för Nallen. De identifierar sig som läsare. På samma sätt beter sig barnen som skrivare långt innan de förväntar sig att det de gör på pappret ska läsas av andra. All forskning visar att detta är en mycket god grund för lärande.
Den sociokulturella miljö barnet befinner sig i har stor betydelse för hur barnet ser literacy praktiseras. I varje specifik miljö; i familjen, bland kamraterna, på släktträffen, i kyrkan, i affären träder olika former av literacy fram för barnet. Ett barn som går i kyrkan varje söndag lär sig andra saker än barnet som följer med till Täby Galopp. Barn som växer upp med turkiska föräldrar skolas in i en annan form av literacy än barn med svenska föräldrar. En del barn få böcker lästa för sig medan andra växer upp i en rik berättarmiljö. För ett barn kan sångerna barnet lär sig vara ett inslag i deras literacyutveckling medan breven från mormor i Italien väcker ett annat barns nyfikenhet på skriftspråket.
Familjen är viktig för barnens literacyutveckling. Men barn lär i många andra sammanhang, inte minst av andra barn. I leken och det sociala samspelet mellan barn uppstår ofta literacysituationer där barnen undervisar varandra. De skriver skyltar och inbjudningskort, spelar spel och arbetar på datorn tillsammans.
De flesta barn i Sverige kommer också tidigt i livet i kontakt med olika pedagoger. En förskolepedagog med kunskap om barns literacyutveckling försätter medvetet barnet i olika literacysituationer utan att för den skull bedriva en formell läs- och skrivinlärnings undervisning. En sådan viktig situation är t ex högläsning. Den engelska professorn Margaret Meek menar att barn flyttar in i språket (move into literacy) då de lyssnar till en berättelse. De lär sig mycket rent omedvetet. De lär sig hur språket låter och är uppbyggt. De lär sig nya ord. De lär sig retoriska grepp som de har nytta av då de senare själva ska berätta eller skriva. Den goda pedagogen utnyttjar sedan berättelsen för att samtala om den tillsammans med barnen och hjälper barnen fram till en förståelse om såväl sig själv som världen runt omkring. Skriven text får på detta sätt mening för barnen. Detta leder ofta vidare till att barnen förstår att olika symboler har en mening, vilket är en betydelsefull insikt då de ska lär sig läsa och skriva.
Barn kommer till skolan med sina unika erfarenheter av literacy. De har ofta egna teorier om hur man läser och skriver som vuxit fram från de literacysituationer de varit inblandade i. För pedagogen som tar emot barnen i skolan är det därför viktigt att försöka ta reda på barnens tankar och funderingar. Det är också viktigt att försöka ringa in hur långt barnen kommit i sin literacyutveckling och bygga vidare på det barnen redan kan. Om inte, finns en risk att barnen känner sig främmande inför skolans mer formella läs- och skrivinlärning och inte kan utnyttja sina tidigare kunskaper.
Centrala frågor är därför:
Svar på dessa frågor kan ge dem som finns omkring ett barn, i hemmet, förskolan och skolan, mer kunskap om barns literacyutveckling vilket förhoppningsvis kommer barnen till godo.
URL of this page is
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/literacy/millit.htm>
Back to Literacy
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated
09 Mar 2011