Underlag till seminariet "Eliternas transnationella strategier i Frankrike och Sverige", Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi, L�rarh�gskolan i Stockholm, 30 maj 1997
Richard Palmer
Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet
En aspekt av den samtida globala sammanpressningen av tid och rum �r framv�xten av en ny ekonomisk transnationell arena, dominerad av socioekonomiska toppskikt fr�n olika l�nder. Hur ser denna arenas framv�xt under de senaste hundra �ren ut ur ett svenskt perspektiv? Tre analysniv�er �r t�nkbara: en aggregerad makroniv�, en meso-, eller f�retagsniv� och slutligen en mikro-, eller individniv�. Att exakt fastsl� den sammantagna omfattningen av och tillv�xten av Sveriges sammankopplingar till denna ekonomiska transnationella arena �r om�jligt. Vad man d�remot kan g�ra �r att indirekt teckna arenans yttre konturer och se deras f�r�ndring �ver tid. Det har jag gjort genom att s�ka bed�ma framv�xten av svensk utg�ende transnationellt gr�ns�verskridande produktions-, finans- och aff�rsverksamhet i dess aggregerade form. Denna metod bygger p� antagandet att svensk ekonomisk integration med utlandet, s� som den kan avl�sas i den l�ngsiktiga tillv�xten av tv� aggregerade m�tt - exportens och de utg�ende direkta utlandsinvesteringarnas andel av landets samlade produktion - indirekt avspeglar en tillv�xt av svenska ekonomiska akt�rers transnationella sammankopplingar. F�rutom att allm�nt bed�ma denna historiska tillv�xt har jag dessutom periodiserat den moderna svenska ekonomiska transnationaliseringsprocessen (ca 1870-1996). Dessutom har jag kompletterat bed�mningarna p� makroniv�n med n�gra konkreta exempel p� svenska f�retags och elitpersoners gr�ns�verskridande praktik.
Exportens relativa tillv�xt i f�rh�llande till landets samlade produktion visade p� en l�ngsiktig �kning av svenska f�retags beroende av exportmarknader, �ven om denna relativa �kning var diskontinuerlig. I b�rjan av 1990-talet kunde en exportkvot avl�sas som hade f�rdubblats i f�rh�llande till det tidiga 1870-talets. Trenden under det senaste dryga seklet har allts� varit att svenska f�retag �kat sitt beroende av utl�ndska marknader, vilket tyder p� en utvidgning av det transnationella professionella f�ltet kopplat till svensk exportaktivitet.
En motsvarande sammanh�ngande kvantitativ bed�mning av tillv�xten av integrationen i produktionssf�ren visade sig vara om�jlig att �stadkomma eftersom aggregerade data om utl�ndska direktinvesteringar inte finns fr�n tidigare �n mitten av 1950-talet. Jag har i alla fall funnit att det r�dde en p�fallande stark kontinuitet i de svenska utlandsinvesteringarna. De flesta av dagens stora transnationella f�retag etablerade sig i utlandet redan innan det andra v�rldskrigets utbrott. Detsamma g�llde f�r de stora svenska bankerna vars gr�ns�verskridande sammanl�nkningar emellertid mer antog karakt�ren av n�tverksbyggande. M�tten p� gr�ns�verskridande ekonomisk integration i produktionssf�ren visade entydigt p� en positiv relativ tillv�xt hos de svenska direkta utlandsinvesteringarna under perioden; en l�ngsam tillv�xt fr�n 1955-80 och d�refter en brant uppg�ng under ett decennium. Min tolkning av den positiva tillv�xten av de tv� integrationsm�tten var att de utgjorde ett indirekt m�tt p� den svenska aff�rselitens f�rdjupade och utbyggda transnationella socio-ekonomiska arena.
I periodiseringen av den moderna svenska transnationella arenans framv�xt och utveckling har jag identifierat en f�rsta inledningsfas fr�n (1870-1921). Perioden inleddes med den f�rsta svenska etableringen av ett majoritets�gt produktionsbolag i utlandet och fortsatte med att f�retag som AGA, SKF, L M Ericsson och Elektrolux grundade sina f�rsta utlandsenheter. Den andra strategiska fasen (1922-1949) innebar en minskad integration i marknadssf�ren, men en f�rdjupad integration i produktionssf�ren, vilket bl.a. visades av att svenska f�retag grundade drygt 70 produktionsbolag i utlandet under perioden. Inledningen till efterkrigsfasen - konsolideringsfasen (1950-1979) - markerades av att exportkvoten v�nde upp�t och av att takten i antalet utlandsetableringar �kade. 1970-talet var en �verg�ngsfas i den svenska transnationaliseringsprocessen.
�ren runt 1980 markerar det tydligaste skiftet i utvecklingen av Sveriges sammankoppling med den transnationella arenan. D� inleddes den intensifieringsfas (1980-?) som p�g�r �n idag. Fr�mst var det utfl�det av svenskt investeringskapital som n�dde en historisk h�jdpunkt under denna period, men detta skedde parallellt med en intensifierad integration genom handel. Mot slutet av perioden �kade de utl�ndska direktinvesteringarnas relativa betydelse i f�rh�llande till exporten. Perioden markerade ett skifte i den nationella ekonomisk-politiska regleringen av Sveriges f�rh�llande till omv�rlden. En successiv och omfattande avreglering skedde under 1980-talet. F�ljden blev en expansion av den transnationella arenan utan motstycke i svensk ekonomisk historia.
Hitintills har jag i f�rsta hand �gnat mig �t att ge en bild av de yttre f�ruts�ttningarna f�r den transnationella ekonomiska arenans tillv�xt ur svensk synvinkel - behandlingen av den svenska transnationella aff�rseliten som s�dan har s�ledes varit underordnad detta. Men jag tycker mig �nd� exempelvis ha sett att karri�ren hos de flesta av de transnationella elitpersonerna under de olika faserna - oberoende av strukturen hos deras individuella symboliska tillg�ngar - f�ljt en likartad v�g. F�rst handelsh�gskola, sedan fortsatta studier vid ett utl�ndskt elituniversitet och d�refter en inledande yrkesverksamhet vid n�gon utlandsavdelning hos ett svenskt eller ett utl�ndskt f�retag. Medlemmarna i wallenbergdynastin har fr�mst grundat sig p� ett starkt ekonomiskt kapital ackumulerat i n�gra av de traditionella svenska gr�ns�verskridande storf�retagen, medan exempelvis bankmannen Louis Fraenkel, verksam under inledningsfasen av den moderna transnationaliseringsprocessen, mer f�rlitade sig p� ett socialt kapital i form av ett transnationellt och interpersonellt n�tverk. Ocks� Axel Wenner-Grens v�g till transnationell kapitalistisk elitstatus under mellankrigstiden byggde p� en gradvis ackumulation av symboliska och ekonomiska tillg�ngar. Percy Barnevik h�r till den senaste och intensifierade fasen av den svenska transnationaliseringsprocessen och representerar en ny transnationell meritokrati. Han st�ller sig som oberoende professionell yrkesman i de transnationella f�retagens tj�nst och har dessutom sett som sin mission att offentligt driva det transnationella kapitalets intresse i fr�gor om global avreglering, europeisk integration och svenska f�retagsvillkor. Barnevik har st�tt i f�rgrunden f�r den svenska utl�paren av ‘de transnationella eliternas revolt’, som allt fler dominerande akt�rer p� den professionella transnationella arenan nu sluter upp bakom.
Back to SEC home page
HTML version created by Donald Broady.
Last updated 25 May 1997