This is a full-text HTML version of
Sandro Campana Wadman, Det biologiska och det sociala. Marc Aug� om sjukdom
och andra olyckor
Skeptronh�ften / Skeptron Occasional Papers, No. 14
Stockholm 1997, ISSN 0284-0731
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-14.html
Skeptronh�ften / Skeptron Occasional
Papers
Nr 14
Editor: Donald Broady
Sociology of Education and Culture unit
Postal address Stockholm Institute of Education
Box 34103, S-100 26 Stockholm
Phone nat. 08-737 55 00, internat. +46 8 737 55 00
Fax nat. 08-737 56 10, internat. +46 8 737 56 10
URL http://www.lhs.se/~broady/sec/
Sandro Campana Wadman
Det biologiska och det sociala. Marc Aug� om sjukdom och andra olyckor
Skeptronh�ften / Skeptron Occasional Papers, nr 14
ISSN 0284-0731
Distr. HLS F�rlag, Box 34103, 100 26 Stockholm
� Sandro Campana Wadman och Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi, 1997
[Denna text skrevs som underlag f�r ett seminarium arrangerat av Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi den 12 maj 1997.]
Marc Aug� �r den franska socialantropolog som mest av alla i sitt land har bidragit till att utveckla en teoretisk reflektion kring sjukdomsfenomen. Han f�rs�ker reda ut p� vilket s�tt vi utifr�n ett antropologiskt perspektiv kan studera hur m�nniskor uppfattar sjukdom, f�rklarar dess orsakssammanhang och f�rs�ker bota den b�de i v�r moderna v�rld och i vad vi brukar kalla traditionella samh�llen.
Han fr�gar sig dessutom vilken betydelse forskningen kring sjukdom kan f� f�r antropologiskt t�nkande �ver huvud taget. Aug� �r �vertygad om att analysen av sjukdomsfenomen kan ge antropologerna ett konkret exempel p� vad han kallar den intellektuella relationen som finns mellan individuell perception och social symbolik. Enligt Aug� kan analysen av sjukdomstolkningsystem dessutom p� ett nytt s�tt belysa debatten kring det rationella i "primitiva" trosf�rest�llningar.
Jag ska h�r presentera Marc Aug�s viktigaste tankeg�ngar och id�er.
Marc Aug� b�rjar intressera sig f�r sjukdom i mitten av 60-talet, n�r han inleder sina f�ltstudier bland olika folkgrupper p� Elfenbenskusten och i s�dra Togo, i V�stafrika.
Han konstaterar att sjukdomen spelar en mycket viktig roll i dessa samh�llen. Varje fall av sjukdom uppfattas som tecken p� social oordning, vilket ofta f�ranleder sp�nningar grupper och m�nniskor emellan. F�r att f�rklara sjukdomens uppkomst, det vill s�ga uppkomsten av biologisk oordning, h�nvisar man i dessa samh�llen till en serie sociala orsaker, som till exempel h�xeri, otrohet, f�rbudsbrott och s� vidare. De biologiska kroppsliga h�ndelserna �r allts� omedelbart relaterade till den sociala ordningen. Det blir p� s� s�tt n�dv�ndigt f�r antropologer som vill studera hur sjukdom uppfattas i dessa samh�llen att f�rs�ka f�rst� gruppens politiska och sociala organisationer och tv�rtom: varje unders�kning av gruppens politiska, religi�sa eller sociala liv f�ruts�tter en parallell analys av gruppens sjukdomsf�rest�llningar.
Det ena hj�lper till att f�rst� det andra. Det sociala livet och de kroppsliga f�r�ndringarna �r h�r starkt sammanbundna.
Sjukdomstolkningar ger dessutom antropologer en viktig och oumb�rlig insyn i gruppens f�rest�llningar om kroppen, dess best�ndsdelar och substanser. Antropologer f�r p� detta vis m�jlighet att se hur gruppen f�rklarar f�delse, d�d, �rftlighet eller, till exempel p� ett religi�st plan, p� vilket s�tt olika gudar v�ljer sina l�rjungar genom sjukdomen.
Det biologiska �r allts� bara en av sjukdomens dimensioner. Utifr�n ett antropologiskt perspektiv �r det biologiska inte betydelsefullt i sig, utan endast i f�rh�llande till den sociala strukturen och gruppens tankesystem och trosf�rest�llningar, det vill s�ga i f�rh�llande till sjukdomens sociala dimensioner.
Aug� menar att relationer mellan det biologiska och det sociala �r grundl�ggande och k�nnetecknar alla typer av samh�llen, b�de det moderna och det vi brukar kalla traditionella, �ven om detta kanske �r mer i�gonfallande i de samh�llen d�r varje biologisk oordning tolkas som ett tecken p� en social oordning. Aug� fr�gar sig s�ledes p� vilket s�tt vi kan f�rst� hur m�nniskornas uppfattningar av sjukdom binder samman dessa olika dimensioner av verkligheten.
Aug� l�gger fram en hypotes. Det finns inget brott mellan det biologiska och det sociala i m�nniskornas t�nkande, enligt Aug�. En och samma intellektuella logik h�ller ihop de olika dimensionerna. En gemensam tolkningsmall hj�lper till att ordna b�de den biologiska och den sociala verkligheten. Sjukdomsfenomen utg�r p� s� s�tt ett mycket bra exempel p� detta samspel. Enligt Marc Aug� kan en analys av sjukdom som komplext socialt fenomen vara ett utm�rkt tillf�lle att f�rs�ka klarg�ra relationerna mellan individens f�rst�else av biologiska kroppsliga f�r�ndringar och de tankeredskap och tolkningsmodeller som finns tillhands i samh�llet.
Sjukdomen visar allts� inte bara samspelet mellan det biologiska och det sociala, utan �ven mellan individen och samh�llet.
Av tidigare resonemang kan vi f�rst� varf�r Marc Aug� po�ngterar att vi ska akta oss f�r att blanda ihop den medicinska synen p� sjukdom med den antropologiska. Biomedicinen och antropologin har p� s�tt och vis samma empiriska objekt gemensamt: sjukdom. Deras konstruerade vetenskapliga objekt �r d�remot helt olika.
Biomedicinens ambition �r att f�rklara de mekanismer som leder till sjukdom. Man str�var efter h�gsta m�jliga terapeutiska effektivitet, man f�rs�ker kartl�gga sjukdomars olika orsaker och studerar ocks� m�jligheter till f�rebyggande �tg�rder. Detta perspektiv �r fr�mmande f�r antropologin. En antropolog analyserar i detta fall hur en grupp m�nniskor uppfattar, f�rklarar och behandlar sjukdomar. Det �r m�nniskornas uppfattningar, f�rklaringar och handlande som �r det viktiga, inte deras terapeutiska kunnande. Antropologen m�ste f�rs�ka f�rst� p� vilket s�tt sjukdomstolkningar och institutioner binds samman med hela den sociala verkligheten.
Forskare inom biomedicin och antropologi har ibland visat sitt intresse f�r den terapeutiska kunskap som olika grupper m�nniskor v�rlden �ver eventuellt kan f�rfoga �ver. Detta kan vara intressant ur farmakologiskt synpunkt, men den terapeutiska kunskapen i sig, m�tt enligt den biomedicinska m�ttstocken, �r enligt Aug� ingen utg�ngspunkt f�r bra antropologiskt t�nkande. Den leder n�stan oundvikligt till ett evolutionistiskt betraktelses�tt, d�r de andras botande praktiker tolkas som "primitiva" f�rs�k att n� den v�sterl�nska effektiviteten.
Aug� p�pekar vid flera tillf�llen att de tv� konstruerade forskningsobjekten, som k�nnetecknar de tv� disciplinerna, biomedicin och antropologi, inte g�r att f�rena. Seri�s forskningsdisciplin m�ste kunna urskilja deras olika tillv�gag�ngss�tt och inte blanda ihop dem. Vad som d�remot g�r att f�rena �r en till�mpning av antropologisk f�ltteknik i ett biomedicinskt forskningsprojekt. I dessa fall kan antropologer och medicinare samarbeta.
Annie Huberts (1990) arbete �r ett exempel p� detta. En s�llsynt typ av cancer (hals- och muncancer) uppt�cktes i tre folkgrupper i olika delar av v�rlden. Medicinare misst�nkte att n�got i gruppernas levnadss�tt bidrog till att sjukdomen utvecklades. De kunde fastst�lla att ju mer traditionsenligt m�nniskorna levde, desto mer �kade risken f�r cancer. "Att leva traditionsenligt" �r dessv�rre en f�r grov analytiskt variabel, konstaterade forskarna. En antropolog, Annie Hubert, tillkallades och utf�rde ett l�ngvarigt f�ltarbete hos de tre grupperna. Hon la m�rke till att alla tre grupperna anv�nde en liknande j�sningssteknik f�r att bevara f�da. Analyser i laboratoriet visade att cancerframkallande �mnen frigjordes genom j�sningen.
Tack vare de etnologiska f�ltarbetena kunde allts� forskarna identifiera en av de faktorer som bidrog till cancerns uppkomst.Biomedicinen svarade i detta fall f�r hela problemformuleringen och antropologin medverkade endast n�r biomedicinens redskap inte r�ckte till. Marc Aug� tycker att s�dana exempel p� samarbete �r viktiga, men tror inte att de i sig bidrar till att utveckla och f�rfina det antropologiska t�nkandet.
En annat omr�de d�r en viss oklarhet tycks r�da �r n�r medicinsk forskning handlar om vad man brukar kalla sjukdomens sociala orsaker. En rad variabler som till exempel yrke, familjesituation, fritidsaktiviteter och s� vidare anv�nds i epidemiologiska studier f�r att hitta ett samband med olika sjukdomar.
Marc Aug� anser att forskningen som f�rs�ker fastst�lla vilken roll de ekologiska, psykologiska, sociologiska eller genetiska faktorerna spelar i olika sjukdomars uppkomst �r sp�nnande och legitim, men betvivlar att den har med antropologi att g�ra. Den motsvarar �n en g�ng biomedicinens ambition att �ka kunskaperna kring patologiska processer. Men detta, som sagt, �r inte antropologernas huvuduppgift.
Antropologin m�ste enligt Aug� vara tillr�ckligt stark intellektuellt f�r att sj�lv kunna bygga sitt forskningsobjekt utan att beh�va l�ta andra definiera det �t sig. Antropologerna m�ste f�rst och fr�mst f�rs�ka reda ut om analysen av olika gruppers sjukdomsf�rklaringar kan l�ra oss n�gonting som kan f�rfina den antropologiska reflektionen kring m�nniskan.
Vi har sett att Aug� �r �vertygad om att sjukdomen kan hj�lpa oss i den riktningen. Relationerna mellan det biologiska, det individuella och det sociala tycks kunna belysas p� ett intressant s�tt genom sjukdom. Efter dessa preciseringar, som f�rtydligar f�rh�llandena mellan biomedicin och antropologi, ska jag nu presentera Marc Aug�s analys av sjukdomsfenomen lite mer ing�ende.
Aug� h�vdar att vad antropologerna egentligen studerar n�r de intresserar sig f�r sjukdom �r s�ttet p� vilket m�nniskor f�rklarar vad som h�nder dem. Mer �n de lyckliga h�ndelserna i livet �r det de olyckliga och ov�ntade h�ndelserna som oroar m�nniskor mest. Vi kunde allts� lika g�rna, s�ger Aug�, och kanske mer tr�ffande, prata om en h�ndelses antropologi i st�llet f�r sjukdomens antropologi.
Sjukdom �r en bara av m�nga olyckor som kan drabba en person, en grupp m�nniskor eller ett samh�lle. F�r en person kan arbetsl�shet, k�rleksbekymmer eller otur i jakt vara lika m�nga exempel p� olyckliga fenomen. I denna stora kategori finns ocks� andra olyckor som kan drabba en hel grupp. Torka, boskapssjukdomar eller b�tkatastrofer �r n�gra exempel.
Aug�s utg�ngspunkt �r allts� att bygga de teoretiska redskapen till en h�ndelses antropologi. Varje ov�ntad h�ndelse m�ste tolkas, s�ger Aug�. Den m�ste tolkas p� s� s�tt att vi som m�nniskor kan f�rst� vad som har h�nt oss, som individ eller grupp. Vi m�ste ha en f�rklaring till varf�r detta har drabbat oss. En f�rklaring som, mer �n sj�lva den biomedicinska informationen, ger en mening till vad som har intr�ffat.
Om vi h�ller detta i minnet, kan vi b�ttre f�rst� de grundl�ggande skillnaderna som, enligt Aug�, k�nnetecknar det medicinska och det antropologiska perspektivet p� sjukdom. Analysen av sjukdom erbjuder, s�ger Aug�, ett utm�rkt tillf�lle f�r att studera de tolkningsmodeller som utformar v�ra uppfattningar av biologiska h�ndelser och tv�rtom, och hur allt detta tillfredsst�ller v�rt behov av mening och sammanhang.
Aug� v�ljer att kalla sjukdom f�r en element�r form av h�ndelse. Vad menar han med det? N�r vi insjuknar drabbas det mest intima vi har, det vill s�ga v�r kropp. Ingen kan ta p� sig sjukdomen �t oss. Vi kanske blir tvunga att avst� fr�n vissa sociala aktiviteter och k�nner p� s� s�tt att banden med de andra f�rsvagas och till och med f�rsvinner. I samband med sjukdom �r vi samtidigt i centrum av andras uppm�rksamhet. Vi slipper vissa skyldigheter och ser att de andra engagerar sig i oss. Vissa institutioner, som till exempel sjukhus, st�r beredda att ta emot oss om v�rt tillst�nd f�rs�mras.
Paradoxalt nog �r allts� sjukdomen det mest individuella och det mest sociala som kan drabba oss, s�ger Aug�. Endast vi kan k�nna sjukdomen i v�r kropp, men samtidigt �r vi h�nvisade till andra f�r att bli omh�ndertagna. F�r att �ver huvud taget kunna uppfatta vad som h�nder med oss, m�ste vi dessutom referera till de kollektiva f�rest�llningarna kring sjukdom. Att t�nka p� sin sjukdom inneb�r att relatera till andra. Allt �r redan socialt i sjukdomen.
Det �r detta som enligt Aug� k�nnetecknar de element�ra formerna av h�ndelser. Det handlar om individuella biologiska h�ndelser som tolkas omedelbart tack vare de kulturella modeller som finns till f�rfogande. Att samtidigt vara det mest individuella och det mest sociala karakt�riserar allts� de element�ra formerna av h�ndelser. I denna grupp finns ut�ver sjukdom ocks� f�delse och d�d, som �r de extrema element�ra formerna.
I varje samh�lle brukar dessa h�ndelser vara f�rem�l f�r en symbolisk behandling som i antropologisk litteratur kallas �verg�ngsritualer. Man �verg�r p� ett socialt reglerat s�tt fr�n ett tillst�nd till ett annat. �verg�ngsritualer anv�nds ocks� f�r att markera att en individ eller en grupp har tilltr�tt en ny social position. I v�rt samh�lle kan det vara till exempel kr�ningen av en kung eller drottning, installationen av en biskop eller examensdagen f�r studenterna. Dessa h�ndelser, som inte �r direkt relaterade till biologiska f�r�ndringar, kallar Aug� f�r symboliserade former av h�ndelser.
De element�ra och de symboliserade formerna av h�ndelser har mycket gemensamt. En av deras grundl�ggande egenskaper �r att de �r unika f�r individen medan de, i allm�nhetens �gon, �r �terkommande f�reteelser. Man f�ds endast en g�ng, men det f�ds m�nga barn varje dag. Man tar studenten endast en g�ng, men varje �r firas nya studenter. Man kan drabbas av en typ av cancer en g�ng i livet, men varje dag uppt�cks en likadan typ av cancer hos m�nga patienter.
F�delsen och d�den �r de extrema fallen av s�dana h�ndelser. Man ser inte sin egen f�delse eller begravning, men de �r tillf�llen f�r en stor social mobilisering f�r andra.
Sjukdomen �r den realitet som mest liknar dessa extrema fall och som ibland g�r att de kommer v�ldigt n�ra: man kan d� p� grund av sjukdom strax efter f�delsen till exempel. Det �r d�rf�r inte s� konstigt, skriver Marc Aug�, att alla samh�llen s� ofta har sammanst�llt ytterst sofistikerade tankeg�ngar kring sjukdom. Det �r dessa tolkningar som �r intressanta f�r antropologer.
Marc Aug� framh�ller att p�st�enden kring sjukdom i alla samh�llen har tre saker gemensamt:
H�r ser Marc Aug� hela po�ngen med att �gna s� stor uppm�rksamhet �t sjukdom. Tack vare sjukdomsfenomen kan antropologer f�rs�ka f�rst� p� vilket s�tt m�nniskor i skilda samh�llen uppfattar de biologiska rubbningar som drabbar dem och hur de samtidigt uttrycker deras f�rh�llande till den sociala ordningen och till sin egen kropp och person.
En redan n�mnd hypotes kan hj�lpa oss med detta, h�vdar Aug�: de tankesystem som anv�nds f�r att skapa ordning i det biologiska anv�nds ocks� f�r att skapa ordning i det sociala. En och samma intellektuella eller symboliska logik, som Aug� ocks� kallar den, ligger till grund f�r s�ttet p� vilket relationerna mellan kroppens olika substanser eller organ och m�nniskornas relationerna i samh�llet uppfattas. Det finns ingen brytning mellan det individuella och det sociala. Tv�rtom, den sociala v�rlden h�lls samman tack vare att den uppfattas som obruten fr�n den individuella kroppen till de sociala institutionerna.
M�nniskornas tolkningar av sjukdom �r �nd� inte fria och obegr�nsade �vningar i tolkningsteknik eller vilda fantasier utan n�gon som helst empirisk f�rankring, p�pekar Aug� med eftertryck. Tre sakf�rh�llanden hindrar en oinskr�nkbar tolkningsmekanism:
F�r dem som k�nner till Bourdieus f�rfattarskap, kan det kanske vara till hj�lp att till�gga att Aug� ibland h�nvisar till honom och anv�nder begreppen meningsf�rh�llande (rapports de sens) och makt-/styrkef�rh�llande (rapports de force) f�r att utifr�n ett annat perspektiv beskriva skillnadernas logik respektive referensernas logik och relationerna dem emellan.
En grundtanke i Marc Aug�s analys av sjukdomsfenomen �r h�mtad fr�n Claude L�vi-Strauss. Marc Aug� �terkommer n�mligen vid flera tillf�llen till det L�vi-Strauss skriver i inledningen till en samling av Marcel Mauss studier (1950: IX-LII). Vad hittar Aug� i L�vi-Strauss’ reflektion kring vad han kallar det symboliska t�nkandet?
F�rst av allt �vertygelsen att spr�ket, som ett system av tecken, eller r�ttare sagt som ett exempel p� m�nniskans f�rm�ga till symbolisering, m�ste ha uppst�tt i ett slag. Fr�n ett tillst�nd d�r inget hade n�gon betydelse, skriver L�vi-Strauss, �verg�r man till ett d�r allt �r betydelseb�rande. Hela universum blev betydelsefullt, men f�r det inte b�ttre k�nt. Vad f�r detta f�r konsekvenser?
Enligt Marc Aug� betyder det att det symboliska t�nkandet, som ett f�rs�k f�r att f� grepp om verkligheten, kommer f�re och �r sj�lva f�ruts�ttningen f�r kunskapen. Behovet av att g�ra v�rlden begriplig finns d�r med det samma och f�rsvinner aldrig. D�remot �r kunskapsackumulering en l�ngsam och m�dosam process som alltid kommer efter betydelsebehovet. Det ena och det andra g�r allts� i otakt. L�vi-Strauss’ postulat �r enligt Aug� oumb�rligt f�r att f�rst� f�rh�llanden mellan kunskapen och det symboliska.
Det m�ste h�llas i minnet n�r man analyserar sjukdomsfenomen. Detta inneb�r att n�r n�got ov�ntat intr�ffar, till exempel en sjukdom, �r m�nniskans anstr�ngningar f�rst och fr�mst inriktade p� att f� det ov�ntade begripligt. Hon str�var inte s� mycket efter att f� mer kunskap utan efter att f� sin v�rldsbild bekr�ftad. Det �r inte kunskapen i sig som �r huvudpo�ngen i m�nniskans handlande och t�nkande, utan igenk�nnandet, att k�nna sig hemma i sin v�rld. I detta avseende finns det ingen djup skillnad mellan traditionella och moderna samh�llen: det grundl�ggande behovet av mening finns �verallt.
F�r antropologin, som ofta karakt�riseras av sitt j�mf�rande perspektiv, blir d� uppgiften i detta fall att hitta den sociala dimensionen (det symboliska eller det magiska som det ofta brukas kallas) i alla samh�llens f�rh�llande till sjukdom. Hur kan man, till exempel, f�rst� vissa reaktioner i samband med HIV-virusets uppkomst utan att h�nvisa till f�rest�llningar som endast kan f�rklaras med v�rt behov av mening?
Marc Aug� fr�gar sig vad som karakteriserar vad han kallar igenk�nnandets universum. Deras fr�msta egenskap �r att de bygger en v�rld d�r allt har en mening och �r begripligt. Man k�nner sig trygg i dem. Det ok�nda och fr�mmande st�ngs ute. Men tryggheten uppn�s endast tack vare vad Aug� kallar en intellektuell totalitarism: allt vad som h�nder och finns g�r att f�rklara. Det ok�nda finns inte och om n�got ov�ntat intr�ffar, g�r det alltid att f�rklara det med samma tolkningsscheman som aldrig ifr�gas�tts. Tolkningsscheman �r till f�r att f�rklara allt vad som h�nder och om n�gonting inte st�mmer med modellen, d� �r det d�rf�r att inte tillr�cklig eller fel information har givits. Fel i tolkningsscheman �r uteslutna.
Vi kan se skillnader i vad som borde k�nneteckna kunskapsuniversumet eller det vetenskapliga arbetet. De befintliga vetenskapliga modellerna, i god Popperiansk anda, bygger p� det som �r villkorligt sant. Fel i tolkningsmodeller �r sj�lva utg�ngspunkten i all forskning. All vetenskaplig framg�ng f�ruts�tter att g�ngse modeller ifr�gas�tts, att nya fenomen vederl�gger de gamla f�rklaringarna. All forskning g�r ut p� att f�rs�ka f�rst� det ok�nda. Det ok�nda och of�rklarbara finns allts� i vad Aug� kallar ett kunskapsuniversum, d�r tolknings-mallarna kontinuerligt ifr�gas�tts. I ett igenk�nnandets universum �r d�remot tolkningsmallarna till f�r att ge en mening till vad som h�nder och �r inte sj�lva objektet till ifr�gas�ttandet. I detta avseende, h�vdar Aug�, handlar sjukdomsf�rest�llningar och praktiker ju om att f� en botande hj�lp, men ocks� om att den utf�rs p� ett meningsfullt s�tt: man m�ste f�rst� sammanhanget.
Jag ska nu ge n�gra exempel p� vad som hittills har beskrivits . Senufo �r ett bondesamh�lle p� Elfenbenskusten som studerats av Nicole Sindzingre (1986). Hon bygger en modell av det system av orsakskategorier som f�rklarar uppkomsten av all typ av olyckliga h�ndelser hos Senufo. Hon kallar detta f�r ett a priori-orsaksf�rh�llande, det vill s�ga ett system av m�jliga orsaker som finns till hands vid varje sjukdomstolkning. Dessa kategorier refererar till Senufos trosf�rest�llningar och sociala organisation.
Enligt Senufo kan till exempel ett av de element som formar en person, en slags skyddande entitet, orsaka olika typer av sjukdom om personen i fr�ga inte respekterar de skyldigheter eller f�rbud som �r kopplade till den skyddande entiteten. Andra kategorier h�nvisar d�remot direkt till Senufo sl�ktsystem. I dessa fall kan den matriline�ra gruppen (m�dernegruppen) visa sig vara sjuk om flera olyckliga h�ndelser drabbar dess medlemmar. D� kan olika typer av olyckor f�rklaras med h�nvisning till m�dernegruppens f�rf�der, andar, fetischer eller tvillingar.
Enligt Senufos trosf�rest�llningar �r till exempel tvillingarna, som d� och d� visar sig i den matriline�ra gruppen, ganska kr�sna varelser. De kr�ver st�ndig uppm�rksamhet genom olika typer av offer och de kontrollerar bland annat gruppens frukbarhet. Om vi l�gger m�rke till att vissa sjukdomar, till exempel en f�rkylning, helt enkelt f�rklaras med att personen i fr�ga m�ste ha blivit kall, kan vi fastst�lla att Senufos orsaksf�rklaringar inte utg�r homogena kategorier.
Det mest intressanta i detta sammanhang �r att konstatera att en och samma kategori kan vara orsak till flera sjukdomar. Parallellt kan en och samma sjukdom vara f�ljden av inte bara en utan flera olika best�mda orsaker. I denna tolkningsmodell kan allt f�rklaras. Ingen olycklig h�ndelse undg�r en f�rklaring. Den m�jligg�r att det som Aug� har kallat ett igenk�nnandets universum kan konstitueras.
Men hur g�r den praktiska tolkningen till n�r den olyckliga h�ndelsen har intr�ffat? I de allra flesta fall v�nder man sig till sp�domsinstitutioner. De ska fastst�lla sjukdomsorsakerna. Ibland kan den drabbade sj�lv f�rklara orsakssammanhanget utan n�gon sp�dom. Viktigt att notera �r att det finns sp�m�n som �r specialiserade p� olika typer av orsakskategorier och att det �r den drabbade eller dess familj sj�lv som v�ljer vilken sp�m�n man vill anlita. P� detta s�tt har ett urval redan skett. Man har best�mt sig f�r i vilken orsakskategori f�rklaringen m�ste s�kas. Nicole Sindzingre kallar detta f�r en a posteriori orsaks�vning.
Den allra viktigaste av Senufo sp�domsinstitutioner (sandoho), den som anv�nds mest, tolkar sjukdomsorsak utan att ge n�got som helst terapeutiskt r�d. Det �r andra specialister som g�r detta. Dessa sistn�mnda specialister beh�ver inte k�nna till sjukdomsorsaken och de drabbade sj�lva v�nder sig ofta direkt till dem f�r att snabbt f� behandling. S�kandet efter sjukdomsorsak kan dr�ja lite. L�kem�nnens enda uppgift �r alls� att lindra symtomen med hj�lp av olika substanser och f�rem�l. Man kan d� s�ga att hos Senufo �r den terapeutiska behandlingen starkt oberoende av och skild fr�n de etiologiska tolkningarna. De tv� omr�dena �r inte ihopkopplade som �r fallet till exempel inom den biomedicinska dom�nen. Detta f�rklarar ocks� varf�r Senufo med stor �ppenhet har inkluderat kunskaper h�mtade fr�n biomedicinen eller fr�n islamiska behandlingstraditioner.
Som vi sett �r de terapeutiska praktikerna �tskilda fr�n orsaksf�rklaringarna. Biomedicinen st�r f�r m�jligheten till effektivare symtomlindring. De gamla behandlingarna utmanas allts� nya tekniker, men orsakssammanhanget f�rblir or�rt. Det traditionella orsakssystemet kan biomedicinen inte ifr�gas�tta. Efter en lyckad behandling kan den botade som vanligt v�nda sig till sp�domsinstitutionerna.
Som vi sett �r de terapeutiska insatserna och orsakstolkningarna inte relaterade till varandra hos Senufo. Men s� �r inte alltid fallet. Marc Aug� har analyserat sjukdomstolkningar hos olika grupper i s�dra Togo d�r de tv� dimensionerna inte �tskiljs. Dessa tv� aspekter av sjukdom �r h�r tv�rtom sammanbunda. De bidrar till en koherent sjukdomsmodell som g�r det m�jligt att antingen koncentrera sig p� sjukdomsorsaken eller p� symtomen utan brytning mellan dem.
Om man vill fastst�lla sjukdomsorsak, v�nder man sig till ett orakel som identifierar den gud som �r inblandad i sjukdomen. Varje gud, eller vudu som de ocks� kallas, �r f�rknippade med vissa �rter. �rterna fungerar sedan som botemedel f�r den sjukdomen som vudun �r ansvarig f�r. Varje identifiering av en vudu �r s�ledes kopplad till en terapeutisk behandling med specifika �rter.
En annan v�g �r att v�nda sig till en l�keman. D� riktas uppm�rksamheten till kroppen och dess symtom. Analysen g�rs med hj�lp av en teori om kroppens olika element och egenskaper. En l�keman f�rs�ker fastst�lla vilka delar som har kommit i obalans. Beroende p� resultatet v�ljer han de �rter som anses verksamma mot denna typ av obalans. Men som vi har sett tillh�r varje �rt en vudu, som man m�ste visa sin tacksamhet. D� m�ste man utf�ra ett offer.
Det finns allts� tv� m�jliga tillv�gag�ngss�tt: genom orsak eller symptom. Det hela h�lls samman tack vare den koherenta modell som f�rbinder den lokala gudav�rlden med de l�ke�rter man har kunskap om. Man kan till och med kombinera de tv� procedurerna. Om en l�keman �r lite os�ker p� sin diagnos, kan han v�nda sig till ett orakel som kan bekr�fta hans tolkning. Det ena utesluter allts� inte det andra, snarare tv�rtom: de f�ruts�tter varandra och bildar ett koherent system.
Det �r vad Aug� har kallat f�r skillnaders logik som g�r det m�jligt att binda samman de tv� omr�dena. Kroppens symtom (feber, svettning, torrhet, frosskakningar, osv) och substanser (blod, urin, avf�ring, vatten, osv) binds samman i ett system av mots�ttningar eller inre skillnader som �terfinns p� andra niv�er.
�rterna �r till exempel klassificerade enligt deras "varma" eller "kalla" egenskaper, som �r grundf�rklaringen till deras botande effekt p� "varma" eller "kalla" sjukdomar.
Vuduer ing�r ocks� i ett system av motsatser eller inre skillnader. Var och en f�r sin plats och styrka i f�rh�llande till alla de andra, deras egenskaper och deras anknytning till "kalla" eller "varma" sjukdomar, till "kalla" eller "varma" �rter och till kroppens olika organ eller substanser. Denna logik, s�ger Aug�, utg�r en koherens princip. Som ett helhetsystem �r det inte uppfattat p� ett medvetet plan av de inblandade. Det �r snarare en modell som antropologerna m�ste bygga f�r att kunna f�rst� andras praktiker och f�rest�llningar.
N�r sjukdomsf�rest�llningar uttryckligen erk�nner att alla biologiska rubbningar �r tecken p� en social oording, kan man p� ett ganska enkelt s�tt se hur sjukdomstolkningar m�ste ta h�nsyn till den sociala situationen och de styrkef�rh�llanden som r�der mellan personer och grupper.
Om till exempel en viss sjukdom s�gs f�rorsakas av hustruns otrohet, inneb�r det att diagnosen m�ste �ndras om den sjuke inte har n�gon hustru. D� m�ste andra mer sv�rtolkade orsaker vara inblandade. Den sociala situationen begr�nsar allts� tolkningarnas frihet.
En viss sjukdom kan dessutom tolkas p� flera olika s�tt. Blev den sjuke offer f�r en h�xeriattack eller har han sj�lv f�rs�kt attackera en person men hittat n�gon starkare �n sig sj�lv? Om h�xeriattacken fastst�lls, kommer den inifr�n eller utifr�n sl�ktskapsgruppen? Tolkningsm�jligheterna �r inte obegr�nsade, men det finns flera alternativ. Det �r de inblandades styrka och �vertalningsf�rm�ga som �r avg�rande f�r vilken tolkning som m�ste f�redras. Man avvaktar d�refter sjukdomsf�rloppet och om n�got som inte st�mmer med diagnosen intr�ffar, formulerar man nya tolkningar. Man f�r inte gl�mma att detta inte �r ett spel: varje tolkning kan inneb�ra allvarliga h�xerianklagelser. Aug� konstaterar att h�ndelsers f�rlopp f�r det mesta bekr�ftar de sociala styrke- eller maktrelationerna.
De sociala strukturerna �r beroende av h�ndelsernas logik och det kan intr�ffa att de inte "hinner med". Den symboliska effektiviteten, som Aug� s�ger, beh�ver den enkla "materiella" effektiviteten. Tolkningarna som styrkef�rh�llandena m�jligg�r f�r � andra sidan inte g� emot vad orsaksscheman till�ter.
Man ser ganska tydligt i detta fall spelet som p�g�r mellan sjukdomsf�rlopp, styrkerelationer och den etiologiska modellen.
F�r att f� ett b�ttre grepp om alla dessa fenomen, har Aug� myntat begreppet "terapeutisk v�g" (itin�raire th�rapeutique). Det anv�nds mest i situationer som k�nnetecknas av en medicinsk pluralism, det vill s�ga som erbjuder flera sjukdomsf�rklaringsmodeller vilka tillf�rts fr�n olika traditioner.
Om det �ver huvud taget skall g� att konstruera en enhetlig koherent modell, m�ste antropologerna f�rst och fr�mst observera de individuella praktikerna, p�pekar Aug�. Vad g�r den sjuke och m�nniskorna i hans eller henns omgivning? Vem v�nder de sig till? Vad h�nder sedan? Aug� konstaterar att man ofta upps�ker flera l�kem�n, de m� vara traditionella eller representera biomedicinen. De kan s�kas samtidigt eller fr�n och till vid olika tillf�llen eller beroende p� omst�ndigheterna.
F�reteelsen �r inte ny. Vi har sett att tv� olika v�gar kunde f�ljas vid sjukdomsuppkomst. Antingen v�nder man sig till dem som botar symtomen eller till dem som kan identifiera orsakssammanhangen. Det ena utesluter ofta inte det andra. Enligt Aug� ska begreppet "terapeutisk v�g" hj�lpa antropologer att b�ttre f�rst� sjukdomsfenomen utifr�n individens handlande och s�tt att t�nka. Att en enhetlig modell, som h�ller samman de olika dimensionerna, sedan kan byggas �r beundransv�rt, men man m�ste huvudsakligen titta p� individens anstr�ngningar f�r att bli frisk och att hitta en mening med det ov�ntade som har drabbat honom.
Det mest k�nnetecknande i Marc Aug�s s�tt att n�rma sig sjukdomsfenomen �r, tycker jag, hans best�mda v�gran att ta den medicinska definitionen av sjukdom och effektivitet som utg�ngspunkt f�r antropologisk forskning.
Ur antropologisk synvinkel �r det till exempel f�ga intressant att veta vilka behandlingar som "objektivt" sett �r verkningsfulla och vilka som inte �r det. Mer intressant �r att f�rs�ka f�rst� varf�r de tycks ha en l�kande eller botande effekt i det ena eller andra samh�llet. Enligt Aug� �r detta ett s�tt att slippa tvingas in i den �terv�ndsgr�nd som andra antropologer oundvikligen hamnar i varje g�ng de �tskiljer ett empiriskt-rationellt t�nkandet fr�n ett icke-empiriskt/magiskt. Denna delning — man kunde till och med prata om en mytologisk delning som g�r det m�jligt att t�nka i "vi"/" de" termer — till�ter oss inte att f�rst� andra gruppers sjukdomsf�rest�llningar och praktiker utifr�n deras s�tt att t�nka och handla.
Delningen uppst�r endast om man till�mpar biomedicinens kriterier p� effektivitet i en social v�rld d�r dessa inte erk�nns. I dessa v�rldar, h�vdar Aug�, finns det inte sjukdomar som g�r att bota p� ett magiskt s�tt och andra med bepr�vade empiriska medel. De formar en enhet d�r de anv�nds. Vad biomedicinen och vissa antropologer kallar magiskt uppfattas som lika verkningsfullt och lika verkligt som det de kallar empiriskt. De senaste resultaten i vissa forskningsomr�den som till exempel i psykoneuroimmunologi visar dessutom att det som lite f�r snabbt avf�rdades som magi kan vara mycket mer empirisk grundat �n man f�rst trodde, men detta �r inte po�ngen.
Delningen misstolkar andras tolkningar eftersom sj�lva delningen inte finns i andras tankes�tt. Det vi uppfattar som magi motsvarar tv�rtom behovet av att f� grepp om universum, att ge en mening till vad som h�nder oss. Det �r inte f�rvisat till fj�rran platser hos of�rnunftiga m�nniskor. Behovet av mening finns ocks� hos oss. Det �r sj�lva den sociala f�rankringen av sjukdom, det som f�rklarar varf�r saker och ting h�nder, varf�r just mig och inte andra, varf�r just nu och inte n�gon annan g�ng. Det �r detta som �r sp�nnande med sjukdom: den tvingar fram ett meningss�kande b�de h�r och d�r och g�r det m�jligt att j�mf�ra olika samh�llen f�r att f�rs�ka f�rst� vad som f�renar eller vad som skiljer dem �t.
Kroppen och dess lidande �r ocks� en viktig utg�ngspunkt. Den �r p� s�tt och vis en garanti och en grund f�r det j�mf�rande perspektiv som antropologin anv�nder i sina analyser av sjukdom. Kroppens egenskaper, organ och substanser �r gemensamma v�rlden �ver, men de uppfattas och anv�nds olika. Kroppen �r det f�rsta objekt som m�nniskor symboliserar. Sedan relateras den till naturen och kosmos och till andra m�nniskor. Kroppen utg�r en slags m�tesplats mellan det biologiska och det sociala, det individuella och det kollektiva. Kroppen som biologisk entitet kan endast uppfattas av individen med hj�lp av de teorier som varje samh�lle har formulerat. En och samma logik h�ller enligt Aug� samman t�nkandet om kroppen, om den fysiska v�rlden, om samh�llet. Ingen brytning finns dem emellan. Sjukdomens olika f�rest�llningar g�r det m�jligt att studera detta samspel.
Aug� har framh�llit att samspelet mellan det biologiska och det sociala kanske tydligare syns i de tankesystem som relaterar varje sjukdom till en social orsak. P� senare �r har hos oss ocks� sjukdomars uppkomst mer och mer f�rklarats med hj�lp av vad man kallar sociala faktorer. Med biomedicinens auktoritet har de biologiska kroppsliga f�r�ndringarna satts i samband med den sociala v�rlden. V�rt levnadss�tt p�st�s vara en viktig orsak till olika typer av cancer, hj�rt- och k�rlbesv�r eller andra sjukdomar. Det handlar om fet mat, �vervikt, r�kning, brist p� motion men ocks� om stress, arbetsl�shet och ensamhet. Det biologiska och det individuella blir p� s� s�tt intimt f�rbundet med den sociala verkligheten, med v�ra relationer till andra. Vad har detta f�r f�ljder f�r v�ra sjukdomsf�rest�llningar? Hur uppfattar man h�lsa och oh�lsa? Hur v�rderas personligt ansvar och samh�llets insatser? �r det en ny bild av m�nniskan som h�ller p� att formas? Dessa fr�gor borde antropologin f�rs�ka besvara, anser Aug�.
Ett forskningsomr�de som till en b�rjan ofta tycks ha varit en studie av andras d�raktighet och of�rm�ga att t�nka rationellt, visar sig i st�llet kunna ge antropologin utm�rkta tillf�llen att analysera hur m�nniskor �verallt f�rs�ker f�rst� v�rlden de lever i. Detta har alltid varit antropologins fr�msta uppgift. Marc Aug�s reflektion kring sjukdom och andra olyckor �r ett f�rs�k i denna riktning.
AUG� Marc et HERZLICH Claudine (dir.)
1984. - Le sens du mal: anthropologie, histoire, sociologie de la maladie. - Paris: Archives contemporaines. - 278 p. - (Ordres sociaux)
AUG� Marc
1983. - "Corps marqu�, corps masqu�", i: HAINARD Jacques et KAEHR Roland (�ds), Le corps en jeu, p. 77-86. - Neuch�tel: Mus�e d’ethnographie. - 178 p.
1984. - "Ordre biologique, ordre social : la maladie, forme �l�mentaire de l’�v�nement", i: AUG� Marc et HERZLICH Claudine (dir.), Le sens du mal : anthropologie, histoire, sociologie de la maladie, p. 35-91. - Paris: Archives contemporaines. - 278 p. - (Ordres sociaux)
1986a. - "Mal du m�me, mal de l’autre", i: HAINARD Jacques et KAEHR Roland (�ds), Le mal et la douleur, p. 81-88. - Neuch�tel: Mus�e d’ethnographie. - 205 p.
1986b. - "L’anthropologie de la maladie". - L’Homme (Paris) 26 (97-98), p. 81-90
1990. - "Maladie (Anthropologie)", i: Encyclopaedia universalis (Paris), vol. 14, p. 552-553
1994. - Le sens des autres: actualit� de l’anthropologie. - Paris: Fayard. - 199 p. - [se "Connaissance et reconnaissance: sens et fin de l’anthropologie", p. 123-147]
BOURDIEU Pierre
1980. - Le sens pratique. - Paris: Minuit - 474 p. - (Le sens commun)
1987. - Choses dites. - Paris: Minuit. - 229 p. - (Le sens commun) [se "La dissolution du religieux", p. 117-123]
ETHNOLOGICA HELVETICA
1993/1994. - Les fronti�res du mal: approches anthropologiques de la sant� et de la maladie; Kranksein und Gesundwerden im Spannungsfeld der Kulturen. - Ethnologica Helvetica (Bern) 17-18. - 539 p.
FAINZANG Sylvie
1990. - "De l’anthropologie m�dicale � l’anthropologie de la maladie", i: Encyclopaedia Universalis (Paris), Symposium 1, p. 853-860
HOURS Bernard
1995. - "Entretien avec Marc Aug�". - Journal des anthropologues (Paris) 60, p. 15-18
HUBERT Annie
1990. - "Applying anthropology to the epidemiology of cancer". - Anthropology today (London) 6(5), p 16-18
L�VI-STRAUSS Claude
1974 [1958]. - Anthropologie structurale. - Paris: Plon. - 480 p. - (Agora) [se kap. IX: "Le sorcier et sa magie", p. 191-212 (1949) och kap. X: "L’efficacit� symbolique", p. 213-234 (1949)]
1985 [1950]. - "Introduction � l’oeuvre de Marcel Mauss", i: MAUSS Marcel, Sociologie et anthropologie, IX-LII. - Paris: Presses Universitaires de France. - 482 p. - (Quadrige)
SINDZINGRE Nicole
1986. - "La n�cessit� du sens: l’explication de l’infortune chez les Senufo", i: AUG� Marc et AUG� Marc et HERZLICH Claudine (dir.), Le sens du mal : anthropologie, histoire, sociologie de la maladie, p. 93-122. - Paris: Archives contemporaines. - 278 p. - (Ordres sociaux)
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-14.html
Back to SEC home page
This HTML version created by Donald Broady. Last updated 16 August 1997