URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/fo991130.htm

FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING
MED ANKNYTNING TILL
L�RARUTBILDNINGSOMR�DET
VID UPPSALA UNIVERSITET

Rev. version av underlag f�r LUF-n�mndens forskningsutskotts
arbete med m�l och riktlinjer
f�r forskning och forskarutbildning inom l�rarutbildningsomr�det

1999-11-30

Donald Broady, Institutionen f�r l�rarutbildning, Uppsala universitet
<donald.broady@ilu.uu.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/ 

SAMMANFATTNING

L�rarutbildningskommitt�n har f�reslagit satsningar p� l�rarutbildningarnas forsknings�verbyggnad och b�ttre m�jligheter f�r studenter med l�rarexamen att genomg� forskarutbildning. Vid somliga l�rarutbildningar i landet inr�ttas nya yrkesinriktade forskarutbildnings�mnen. Nedan skisseras en annan strategi som inneb�r

- att Uppsala universitet erbjuder studenter med l�rarexamen ett brett spektrum av v�gar till forskarutbildning i �tskilliga �mnen. Inget enskilt �mne skall monopolisera l�rarutbildningsomr�dets forskarutbildning i Uppsala,

- att en forskarskola f�r l�rarutbildningsomr�det utvecklas,

- att �mnet pedagogik vid Uppsala universitet �ven forts�ttnings�vis skall h�llas samman som ett �mne inom vilket undervisning och forskning bedrivs vid tv� institutioner, Pedagogiska institutionen och Institutionen f�r l�rarutbildning,

- att en yrkesanknuten variant av pedagogik�mnet  utvecklas..

UPPSALAS PROFIL: M�NGA V�GAR TILL FORSKARUTBILDNING

Vid m�nga av Uppsala universitets institutioner bedrivs forskning och forskarutbildning av relevans f�r l�rarutbildningsomr�det. Det g�ller allt fr�n fysikdidaktik vid Fysiska institutionen till livs�sk�dningsstudier vid Teologiska institutionen. En s�rskilt n�ra relation till l�rarutbildningarna har �mnet pedagogik, inom vilket forskning och undervisning bedrivs vid tv� institutioner, Pedagogiska institutionen och Institutionen f�r l�rarutbildning.

Inget �mne b�r monopolisera forskarutbildningen inom l�rarutbildningsomr�det. L�rarutbildningarna i Uppsala �r knutna till m�nga bland universitets institutioner. F�r studenter med h�g och fallenhet b�r l�rarutbildningen fungera som en f�rstuga till forskarutbildning i �tskilliga �mnen. Det �r angel�get att man vid de medverkande institutionerna s�rjer f�r att l�rarprogrammens studenter erbjuds kontakter med levande forskningsmilj�er och goda m�jligheter att f�rbereda sig f�r att eventuellt s�ka till forskarutbildning. L�rarstuderande f�r inte behandlas som en kategori som f�ruts�tts vara ointresserade av eller of�rm�gna till forskarutbildning.

Det har, nu senast fr�n L�rarutbildningskommitt�n, uttryckts �nskem�l om att �l�rarutbildningen tillf�rs�kras en egen forskarutbildning och egen forskning, inriktad p� pedagogisk yrkesverksamhet samt mot f�rskolans, f�rskoleklassen skolans, fritidshemmets och vuxenutbildningens behov� (SOU 1999:63, s. 119). Utifr�n sina olikartade f�ruts�ttningar pr�var universitet och h�gskolor i landet skilda v�gar f�r att tillfredsst�lla detta behov. P� somliga h�ll har man inr�ttat ett s�rskilt professionsanknutet forskarutbildnings�mne med rubriker som L�rande eller Pedagogisk arbete. Men L�rarutbildningskommitt�ns f�rslag inneb�r inte att l�rarutbildningen m�ste tilldelas ett nyskapat �eget� �mne. Vid ett forskningsintensivt universitet som Uppsala finns ingen anledning att h�nvisa samtliga l�rarstuderande eller yrkesverksamma skoll�rare till enbart ett nytt forskarutbildnings�mne definierat av anknytningen till yrkesk�ren och skolv�sendet i regionen. �tskilliga bland dem b�r ges f�ruts�ttningar att i samband med eller efter l�rarutbildningen f�rbereda sig f�r att s�ka till forskarutbildning genom studier p� grundutbildningsniv� i n�got existerande �mne. N�rmast till hands ligger n�got av de i l�rarexamen ing�ende undervisnings�mnena eller pedagogik. En direkt professionsinriktad forskarutbildning blir d�rmed ett alternativ bland flera, och kan tills vidare genomf�ras inom pedagogik�mnets ram.

Uppsalamodellen skulle s�ledes kunna inneb�ra att studenter med l�rarexamen erbjuds en m�ngfald v�gar till forskarutbildning. H�rvid kan de i l�rarexamen ing�ende �mnena utnyttjas p� �tminstone tre skilda s�tt. Tag en l�rare med, l�t s�ga, religionskunskap i sin examen. F�r det f�rsta kan hon eller han inom ramen f�r en �mnesdidaktisk forskarutbildning f�rdjupa sig i undervisningsproblem knutna till skol�mnet religionskunskap eller universitets�mnet religionsvetenskap. En annan m�jlighet �r att fortsatta studier leder fram till ett avhandlingsarbete om religionsvetenskapliga problem vilka inte �r knutna till n�got enskilt undervisnings�mne men av relevans f�r l�rares yrkesverksamhet, exempelvis problem kring skolans h�llning till etik och moral. En tredje m�jlighet �r en forskarutbildning och ett avhandlings�mne utan direkt ber�ring med l�raryrket eller skolan.

Den sist n�mnda m�jligheten f�r inte gl�mmas bort. F�r �gonblicket domineras den offentliga debatten om l�rarutbildningarnas forsknings�verbyggnad av intressenter (Kommunf�rbundet, skoll�rarnas fackliga organisationer m.fl.) som f�respr�kar en starkt yrkesanknuten forskning om skolans vardag, vilket kanske �r den enda realiserbara inriktningen vid somliga h�gskolor i landet. Men Uppsala universitet har f�ruts�ttningar f�r att skapa en egen profil genom ett rikare utbud av alternativ. P� s� vis skulle l�rarutbildningsomr�det i Uppsala erh�lla en forsknings�verbyggnad liknande civilingenj�rs- eller medicinarutbildningarnas. Vid en teknisk h�gskola �r forskning om ingenj�rers yrkesut�vning en specialitet bland andra; merparten av forskningen �gnas omr�den inom teknik, matematik, fysik, kemi, etc. Ingen f�rv�ntar sig att samtliga medicinare skall �gna sin forskning �t v�rden som arbetsplats. Lika litet b�r l�rarutbildarna vid Uppsala universitet uppfatta det som ett nederlag om somliga av deras studenter s�ker sig till en forskarutbildning utan omedelbar knytning till skoll�raryrket.

Den till universitetet f�rlagda delen av l�rarutbildningen skall vara ett st�lle d�r horisonterna vidgas och d�r undervisningen tj�nar som en gedigen f�rberedelse f�r olika slags levnadsbanor. Uppfattningen att l�rarkandidater utbildas f�r ett enda yrke g�r utbildningen mindre attraktiv och vilar dessutom p� en illusion. Faktum �r att m�nga med l�rarutbildning i bagaget �gnar sig �t annat.

Samtidigt m�ste behoven tillgodoses hos dem som �nskar en forskarutbildning som �r n�ra relaterad till l�raryrket och skolan som arbetsplats. Ett annat behov �r att f�rkorta v�gen fr�n l�rarexamen till forskarutbildning f�r dem som l�st t.ex. F�rskoll�rarprogrammet (120 po�ng) eller Grundskoll�rarprogrammet 1-7 (140 po�ng) vilka inneh�ller ganska f� �mnesteoretiska kurspo�ng. F�r att hantera b�da dessa problem diskuteras vid Institutionen f�r l�rarutbildning och med pedagogikf�retr�darna m�jligheten att utveckla en professionsanknuten inriktning inom �mnet pedagogik.

BEH�RIGHETSFR�GAN

�En grundl�ggande l�rarutbildning skall ge beh�righet till forskarutbildning analogt med vad som g�ller f�r flertalet andra utbildningar inom h�gskolan�, menar L�rarutbildningskommitt�n (SOU 1999:63, s. 119). Ibland tolkas detta s� att de l�ngre l�rarutbildningarna skall ge omedelbar beh�righet till studier p� forskarutbildningsniv�. En sv�righet som i s� fall m�ste hanteras �r att den praktisk-pedagogiska l�rarutbildningen �r och skall vara en yrkesutbildning som knappast kan inrymma reellt forskningsf�rberedande inslag att j�mf�ras med en 60 po�ngs grundutbildning i ett traditionellt universitets�mne. Ett nytt yrkesanknutet forskarutbildnings�mne, till vilket l�rarexamen skulle ge omedelbar beh�righet, skulle f� sv�rt att etablera en vetenskaplig niv� som �r j�mf�rbar med flertalet andra universitets�mnen. Risken �r uppenbar att det nya �mnet och de nya doktorerna hamnar i strykklass. Och omv�nt: om 60 reellt forskningsf�rberedande kurspo�ng av ordin�rt slag tvingas in i yrkesutbildningen torde denna passa d�ligt f�r den stora majoritet studenter som inte har n�gra planer p� att doktorera.

Problemet �r av den sort som saknar en riktigt bra l�sning. Ett s�tt att hantera det kan vara att skapa en professionsanknuten inriktning inom det existerande �mnet pedagogik.

F.n. p�g�r vid Institutionen f�r l�rarutbildning en genomgripande oml�ggning av den praktiskt-pedagogiska l�rarutbildningens samtliga kursplaner, bland annat i syfte att g�ra kurserna mer kumulativa och att g�ra det l�ttare att bed�ma hur m�nga forskningsf�rberedande kurspo�ng de olika momenten inrymmer. Arbetet �r inte avslutat. En m�jlighet som diskuterats �r att l�ta en l�ngre l�rarutbildning inrymma 60 po�ng i �pedagogik med inriktning mot l�rares arbete�, vilket skulle ge omedelbar beh�righet f�r forskarutbildningsstudier med denna inriktning. Ett l�gre antal po�ng skulle den f� tillgodor�kna sig som efter sin l�rarexamen �nskar studera �mnet pedagogik med andra inriktningar (dvs. f�r att studera pedagogik med annan inriktning �n l�rares arbete kr�vs kompletterande pedagogikstudier p� C- och ev. B-niv�). Och f�r ytterligare andra �mnen, t.ex. psykologi, borde en l�rarutbildning kunna tillgodor�knas som ett �nnu l�gre antal po�ng. Dessa beh�righetsfr�gor m�ste sj�lvfallet redas ut med ber�rda fakulteter, institutioner och �mnesf�retr�dare. Det �r os�kert om tillv�gag�ngss�ttet l�ter sig realiseras eftersom det f�refaller og�rligt att s�ra mellan olika inriktningar av �mnet pedagogik n�r en student vill anv�nda, l�t s�ga, sina 60 po�ng i pedagogik som huvud�mne i kandidatexamen eller som beh�righetsgrund f�r att s�ka till forskarutbildning i pedagogik. I s�dana fall har man antingen po�ng i pedagogik eller ocks� har man inte po�ng i pedagogik. Det tycks inte vara m�jligt att stipulera att 60 po�ng i �Pedagogik med inriktning mot l�rares arbete� ger beh�righet till en forskarutbildning i �Pedagogik med inriktning mot l�rares arbete� men inte till annan forskarutbildning i pedagogik.

En annan m�jlighet som f.n. diskuteras vid ILU och med pedagogik�mnets f�retr�dare �r att s�rja f�r att 40 po�ng i pedagogik inkluderas i examen fr�n de l�ngre l�rarprogrammen. Efter fullgjord examen skall flera alternativ erbjudas dem som �nskar fortbildning: en termins pedagogikstudier p� C-niv�n, vilket ger beh�righet f�r forskarutbildning i pedagogik; fortsatta studier i ett undervisnings�mne; eller, f�r dem som inte siktar p� att bli forskare, m�jligheten till ett �rs studier som leder fram till en yrkesanknuten alternativ magisterexamen.

EN FORSKARSKOLA F�R L�RARUTBILDNINGSOMR�DET

Sedan h�sten 1997 p�g�r vid Institutionen f�r l�rarutbildning arbetet med att i blygsam skala bygga upp en �forskarskola�. Ben�mningen �r vald eftersom verksamheten n�rmast liknar de forskarskolor som p� senare �r skapats med medel fr�n Stiftelsen f�r strategisk forskning och inom ramen f�r av Nutek initierade kompetenscentra. Med andra ord skall doktoranderna vara antagna till forskarutbildningen vid andra institutioner, d�r de har sin huvudhandledare, genomf�r flertalet kurser och examineras, medan forskarskolan arrangerar vissa forskarutbildningskurser (vilka sj�lvfallet f�r att tillgodor�knas m�ste godk�nnas av kursdeltagarnas respektive �moderinstitution�) och erbjuder doktorandtj�nster, arbetsplats, IT-st�d, bitr�dande handledning, delaktighet i en flerdisciplin�r forskningsmilj� etc.

Med denna inriktning torde en forskarskola f�r l�rarutbildningsomr�det kunna fungera som ett resurstillskott och inte som en konkurrent till forskarutbildningen vid andra institutioner.

I dag har nitton doktorander sin anst�llning f�rlagd till ILU (femton i pedagogik, en i kulturgeografi, en i nordiska spr�k, en i engelska, en i historia). Ytterligare fjorton doktorander med anst�llning vid andra institutioner handleds av ILUs professor och bidrar till milj�n vid institutionen. Vidare sker f.n. en stark expansion av ILUs grundutbildning i �mnet pedagogik p� C- och D-niv�, som �r en viktig rekryteringsbas f�r forskarutbildningen.

Inom forskarutbildningen har ILU ingen egen examinationsr�tt men medverkar p� skilda s�tt i utbildningen av studerande som �r inskrivna i forskarutbildningen vid andra institutioner. Enligt en �verenskommelse i februari 1998 med Pedagogiska institutionen anordnar ILU f�ljande fyra inriktningar inom forskarutbildningen i �mnet pedagogik: Pedagogik med inriktning mot didaktik; Pedagogik med inriktning mot utbildnings- och kultursociologi; Pedagogik med inriktning mot informationsteknologi; Pedagogik med inriktning mot l�rares arbete och l�rarutbildning. Att ILU anordnar dessa inriktningar inom forskarutbildningen i �mnet pedagogik inneb�r att det vid ILU arrangeras vissa forskarutbildningskurser och seminarieverksamhet, att huvudhandledare eller bitr�dande handledare finns vid ILU, att doktoranderna deltar i forskargrupper eller projekt f�rlagda till ILU, etc.

Ambitionen �r att ILU p� liknande s�tt skall samverka med forskarutbildningen �ven i andra �mnen �n pedagogik. P� s� vis skall en forskarskola f�r l�rarutbildningsomr�det v�xa fram.

PEDAGOGIK�MNET

I Uppsala bedrivs forskning och undervisning i �mnet pedagogik vid tv� institutioner, Pedagogiska institutionen och Institutionen f�r l�rarutbildning. F�retr�darna f�r pedagogik str�var efter att f�rdjupa samarbetet mellan dessa tv� institutioner, i syfte att �mnet �ven forts�ttningsvis skall fungera som ett �mne. Uttryck f�r denna str�van �r att det fr.o.m h�sten 1999 finns ett f�r pedagogik�mnet gemensamt handledarkollegium liksom ett gemensamt h�gre seminarium. I s�dana sammanhang samverkar s�ledes l�rare och forskare i pedagogik, oavsett institutionstillh�righet. Vidare har �mnesf�retr�darna under det senaste �ret granskat alla nya kursplaner fr�n ILU f�r att �stadkomma en gemensam m�ttstock f�r samtliga de kurser som i Uppsala ger po�ng i �mnet pedagogik.

ANDRA �MNEN

M�ngfalden av livaktiga forskningsmilj�er vid Uppsala universitet �r den fr�msta tillg�ngen f�r den fortsatta utvecklingen av forskning och forskarutbildning i anslutning till l�rarutbildningsomr�det. Det �r v�sentligt att l�rarutbildningarna i Uppsala �r och f�rblir universitets gemensamma angel�genhet. D�rmed kan forskning av relevans f�r l�rarutbildningsomr�det bedrivas vid m�nga institutioner och l�rarutbildningsprogrammens studenter har m�jlighet att f�rbereda sig f�r forskarutbildning inom ett stort antal �mnen. Trots mycket begr�nsade resurser har L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnd till�mpat principen att de medel som kan satsas p� forskning och forskarutbildning skall f�rdelas i fri konkurrens bland alla f�rekommande akt�rer inom l�rarutbildningsomr�det oavsett institutions- eller fakultetstillh�righet. Avg�rande skall enbart vara den s�kandes vetenskapliga meriter, kvaliteten p� ans�kan och forskningens relevans f�r n�mndens ansvarsomr�de. P� det s�ttet vill n�mnden f�rs�kra sig om att den forskning och forskarutbildning man v�ljer att st�dja trots liten volym h�ller en h�g kvalitet.

F�r att l�ta l�rarstuderande och utexaminerade l�rare ta del av de m�jligheter till forskarutbildning som universitetet erbjuder har L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnd sammanst�llt en handbok som beskriver v�garna till forskarutbildning vid de olika fakulteterna och institutionerna. Inte minst viktigt �r att peka p� m�jligheterna att bygga vidare p� kurser som givits inom ramen f�r l�rarutbildningen.

F�RUTS�TTNINGAR VID ILU

Uppsala universitet har sedan n�gra �r satsat p� en forsknings�verbyggnad vid Institutionen f�r l�rarutbildning. Genom L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnd kanaliseras medel f�r forskning och forskarutbildning till institutionen. H�sten 1997 tillsattes institutionens f�rsta professur. F.n. p�g�r forskning inom f�ljande tre FoU-enheter: Didaktik (med delomr�dena Studier av l�rande och socialisation och Pedagogisk teori); L�rares arbete (delomr�den �r Skolutveckling, L�rande, F�ruts�ttningar f�r l�rande); Utbildning och kultur (delomr�den �r Digital litteratur och flexibelt l�rande, M�ngetnicitet och utbildning, Utbildnings- och kultursociologi). I anslutning till FoU-enheterna finns externfinasierade forskningsprojekt, utbytesprogram, forskarn�tverk, seminarieserier etc. Forskningsverksamheten bygger i h�g grad p� samverkan med andra institutioner. F�r aktuell information om ILUs forskning, se http://www.skeptron.uu.se/broady/edu-research/.

Vid ILU finns v�l etablerad och framg�ngsrik forskning inom n�gra omr�den, fr�mst didaktik och utbildnings- och kultursociologi. 

Forskningsgruppen f�r didaktik <http://www.ilu.uu.se/ilu_new/forskning/didaktik/index.htm> har sina r�tter i Centrum f�r didaktik som bildades 1987. Som forskningstradition fokuserar didaktiken p� inneh�llet i undervisning och l�rande: det kunskapsinneh�ll som skolan �r t�nkt att f�rmedla men ocks� de f�rest�llningar om m�nniskan och hennes relation till sig sj�lv, andra och sin omv�rld som f�ljer av ett best�mt kunskapsinneh�ll. Det f�r n�rvarande st�rsta projektet �r inriktat mot b�de skolutveckling och forskning om skolevelevers intresse f�r naturvetenskap och teknik. Detta projekt startades 1999 i samverkan med Pedagogiska institutionen och med finansiering fr�n Bj�rn Svedbergs stiftelse f�r naturvetenskap och teknik.

Verksamheten inom Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/> sker i h�g grad i samverkan med franska sociologer eller inom ramen f�r europeiska forskarn�tverk. P�g�ende forskningsprojekt och avhandlingsarbeten �gnas fr�gan hur skolelevers eller studenters innehav av �kulturellt kapital� och andra tillg�ngar kan f�rklara vad som sker i m�tet med skolan, universitetet eller yrkeslivet. N�gra forskningsprojekt fokuserar �transnationella� tillg�ngar s�som spr�kf�rdigheter, utlandsstudier, f�rtrogenhet med andra kulturer och sociala kontaktn�t i andra l�nder. Andra studier �gnas de sociala och kulturella villkoren f�r f�r�ndringar inom konstens, litteraturens och vetenskapens f�lt. Vidare p�g�r studier av skolundervisningens betingelser i tredje v�rlden, s�rskilt Afrika. Det senaste startade st�rre projektet �r en av Riksbankens Jubileumsfond finansierad studie �Formering f�r offentlighet� i vilken �tta seniora forskare och fyra doktorander medverkar.

Andra verksamheter �r av mindre omfattning. Omr�det �M�ngetnicitet och utbildning� <http://www.ilu.uu.se/Max/index.htm> har sin f�rankring i lingvistik, s�rskilt tv�rspr�kighetsforskning, och analyser av klassumsinteraktion. K�rnverksamheten �r f.n. ett av H�gskoleverket projekt �Klassrumsinteraktion och l�rande i ett m�ngkulturellt samh�lle� som bedrivs i samverkan mellan ILU, Institutionen f�r nordiska spr�k och Pedagogiska institutionen och engerar en seniorforskare, en doktorand och n�gra magistrander.

Enligt planerna skall ett nytt forskningsomr�de �Utbildningspolitik och pedagogisk filosofi� tillkomma v�ren 2000.

FoU-enheten L�rares arbete <http://www.ilu.uu.se/ilu/dok/Lararesarbknyt.htm> �r under uppbyggnad. H�r �r utg�ngspunkten l�rares och l�rarutbildares yrkesverksamhet. Till ambitionerna h�r att utveckla metoder som m�jligg�r f�r l�rare och l�rarutbildare att sj�lva unders�ka sina egna arbetsvillkor och sin egen skolvardag. Att verksamheten �r under uppbyggnad inneb�r att stor vikt f.n. l�ggs vid fortbildning av l�rare och l�rarutbildare, men �ven forskning och forskningsinitiering p�pg�r, exempelvis inom omr�dena ungdomskultur, barns matematiska begreppsbildning, barn och trafik, samt integrering av sv�rt handikappade skolelever .

Inom vissa omr�den �r verksamheten vid ILU av mer blygsam omfattning och f�ruts�tter t�t samverkan med forskningsmilj�er vid andra institutioner och l�ros�ten. H�r ligger l�rarutbildningsomr�dets styrka i de n�ra kontakter som finns med ett antal ledande forskningsmilj�er, exempelvis inom IT-omr�det en v�l etablerad samverkan med KTH, inom milj�omr�det med SLU osv. Ett exempel �r forskningsprogrammet Digital litteratur <http://www.nada.kth.se/~broady/diglit/>, som bedrivs i samverkan med Institutionen f�r numerisk analys och datalogi/CID vid Kungl. Tekniska H�gskolan och �gnas utveckling av redskap och metoder f�r hantering av vetenskapliga utg�vor, forskningsmaterial och l�romedel p� Internet. Inom forskningsprogrammet finns vid ILU n�gra doktorander finansierade av KK-stiftelsen men f� seniora forskare med IT-kompetens, varf�r verksamheten m�ste bygga p� samverkan med andra institutioner. Sedan h�sten 1999 sker en del av programmets verksamhet i anslutning till uppbyggnaden av Swedish Learning Lab, en av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse st�dd samverkan mellan Uppsala universitet, KTH, Karolinska Institutet och Stanford University med syftet �r att utforska potentialerna f�r ICT-st�tt l�rande inom universitetets grundutbildning. ILUs professor �r director f�r Uppsala Learning Lab <http://www.skeptron.uu.se/broady/dl/ull-dir.htm>. De f�rsta projekten �ren 2000-2002 skall behandla dels nya virtuella och fysiska m�tesplatser f�r l�rande, dels undervisning i bioinformatik.

Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi, ILU, har v�l utbyggt forskningssamarbete med m�nga l�nder. Bland annat leds forskarn�tverket �Formation des �lites et internationalisation de la culture� med deltagare fr�n ett tjugotal l�nder sedan starten 1993 av Donald Broady, nu vid ILU, och Monique de Saint-Martin vid �cole des hautes �tudes en sciences sociales, Paris. Donald Broady har �ven varit medansvarig f�r ett forskarutbildningsutbytesprogram med �cole des Hautes �tudes en Sciences Sociales inom vars ram m�nga franska forskare och doktorander bes�kt Sverige och omv�nt, och leder sedan 1998 ett SIDA-finansierat n�tverk �Network for Educational Research in Developing Countries, With a Focus on Sub-Saharan Africa�, samt i Norden sedan starten 1992 n�tverket �Forskning om f�lt�.

Bland n�tverk som �r inriktade mot undervisning och inte prim�rt forskning ing�r Donald Broady i ett EU-finansierat Socrates-Erasmus thematic network �Advanced Computing in The Humanities� samt i COIMBRA Group�s Task Force ODL, Continuing Education and Life-Long Learning. Den n�mnda Learning Lab-verksamheten sker inom ramen f�r Wallenberg Global Learning Network (WGLN) som efter hand skall utvidgas till fler l�ros�ten i fler l�nder.

�ven inom det didaktiska omr�det f�rekommer nordisk och internationell samverkan.

�tskilliga andra verksamheter vid ILU b�r kunna utg�ra en grund f�r utveckling av forskning. Det g�ller exempelvis Regionalt utvecklingcentrum (ReGU), ett kontaktn�t mellan Uppsala universitets l�rarutbildningar och skolv�sendet i regionen som idag fr�mst sysslar med skoll�rares kompetensutveckling men som i framtiden b�r kunna leda fram till gemensamma forskningssatsningar.

Flaskhalsen f�r forskningsuppbyggnaden vid ILU �r f.n. det otillr�ckliga antalet seniorforskare. Vid institutionen tj�nstg�r ett drygt hundratal l�rare (motsv. ca 70 heltider), bland vilka endast ett dussin �r disputerade: en professor (i pedagogik med inriktning mot l�rarutbildningars pedagogik), tre docenter (en i pedagogik, en i psykologi, en i fysik) och nio doktorer (�tta i pedagogik, en i tv�spr�kighet, en i statsvetenskap). Dessutom en l�rare med gammal licentiatexamen i pedagogik.

Flertalet av de disputerade l�rarna arbetar huvudsakligen med undervisning. Hittills har vid ILU inte funnits n�mnv�rda resurser f�r forskarassistenttj�nster, lektorsforskning el.dyl. Nya m�jligheter har skapats genom det nya arbetstidsavtalet f�r Uppsala universitets anst�llda, som ger �kat utrymme f�r forskning eller kompetensutveckling i tj�nsten. Vid ILU har beslutats att utrymmet f�r lektorer skall vara 20% och f�r adjunkter 10%. Ambitionen �r att lektorerna skall bidra till forskningsuppbyggnaden medan flertalet adjunkter som en del av tj�nsten skall bedriva studier p� C-, D- eller forskarutbildningsniv�.

Det st�rsta hindret f�r forskningsuppbyggnaden inom l�rarutbildningsomr�det �r bristen p� fasta forskningsresurser. I Uppsala har medel tillskjutits fr�n L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnds reservationer, men denna k�lla kommer att vara utt�md om n�gra �r. Det �r oacceptabelt att ett s� stort och viktigt omr�de i Uppsala liksom vid de flesta andra svenska l�ros�ten saknar regulj�ra fasta forskningsresurser. En risk med beroendet av extern finansiering �r att forskningen kan komma att pr�glas av kortsiktiga uppdrag och best�llningar fr�n utbildningssektorns intressenter, vilket kan leda till att resultaten snarare fungerar som ammunition i dagsaktuella utbildningspolitiska strider �n som bidrag till l�ngsiktig kunskapsuppbyggnad. I Uppsala �r ambitionen att motverka denna risk genom en v�l utbyggd samverkan mellan � ena sidan l�rarutbildningen, � andra sidan starka forskningsmilj�er vid en l�ng rad institutioner. Ett annat botemedel �r att externa forskningsmedel skaffas fr�n finansi�rer som HFSR och Riksbankens Jubileumsfond som accepterar mer l�ngsiktig och grundl�ggande forskning. Ambitionen vid ILU �r s�ledes att undvika en forskningsmilj� styrd av sektorsorgan.

Trots de blygsamma resurserna har en forskningsmilj� byggts upp vid ILU. Genom externfinansiering (fr�n Skolverket, HFSR, Riksbankens Jubileumsfond, KK-stiftelsen, H�gskoleverket, Sida/Sarec, Bj�rn Svedbergs stiftelse f�r naturvetenskap och teknik m.fl.) och genom omdisponering av ILUs resurser har utrymme skapats f�r forskning och f�r att engagera forskare fr�n annat h�ll, inr�tta ett antal doktorandtj�nster, samt ge vissa av de disputerade medarbetarna m�jlighet att utveckla verksamheten och skapa en milj� f�r doktoranderna. Med tanke p� den smala basen �r sj�lvfallet samverkan med andra institutioner och universitet i och utanf�r Sverige av stor vikt, och forskningen bedrivs i h�g grad inom ramen f�r nationella eller internationella n�tverk eller forskningsprogram.

F�r �r 1999 har Uppsala universitets konsistorium beviljat 1,5 milj kr till forskning och forskarutbildning inom l�rarutbildningsomr�det. L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnd har av grundutbildningsmedel och reserverade medel tillskjutit ytterligare 2 699 000 kr. Enligt n�mndens verksamhetsplan skall dessa medel, sammanlagt 3 769 000 kr, bekosta ILUs professur, studiest�d motsv. tre doktorandtj�nster, lektorsforskning, tillf�lligt anlitad seniorforskarkompetens, motfinansiering i samband med externfinansierat projekt, strategiska insatser (projektplanering, kursutveckling m.m.). Huvuddelen av medlen kommer att tilldelas ILU eftersom professuren och doktorandtj�nster �r f�rlagda dit.

Dessa �kade satsningar vittnar om universitetets engagemang i utvecklingen av forskning och forskarutbildning f�r l�rarutbildningsomr�det. �nd� �r resurserna vid ILU alltj�mt otillr�ckliga med tanke p� att institutionen svarar f�r n�rmare en tiondel av Uppsala universitets grundutbildning. Den uppseendev�ckande l�ga andelen disputerade l�rare �r ett bekymmer. Institutionen beh�ver b�de mer fasta forskningsresurer och fortsatt och ut�kad samverkan med andra institutioner.

Back to Forskning och forskarutbildning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet  <http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/>
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/fo991130.htm
Created by Donald Broady. Last updated 30 Nov 1999.