D. Broady, prel version 1999-02-25
L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnd
Forskningsutskottet
Donald Broady
FORSKARUTBILDNING MED ANKNYTNING TILL
L�RARUTBILDNINGSOMR�DET VID UPPSALA UNIVERSITET
Arbetsmaterial, underlag f�r forskningsutskottets p�g�ende arbete med
LUF-n�mndens
m�l och riktlinjer f�r forskning och forskarutbildning inom l�rarutbildningsomr�det
prel version 1999-02-25
SAMMANFATTNING
L�rarutbildningskommitt�n kommer med all sannolikhet att f�resl� satsningar p� l�rarutbildningarnas forsknings�verbyggnad och b�ttre m�jligheter f�r studenter med l�rarexamen att genomg� forskarutbildning. Vid somliga l�rarutbildningar i landet koncentreras krafterna till nya yrkesinriktade forskarutbildnings�mnen. Nedan skisseras en annan strategi som inneb�r
UPPSALAS PROFIL: M�NGA V�GAR TILL FORSKARUTBILDNING
Vid m�nga av Uppsala universitets institutioner bedrivs forskning och forskarutbildning av relevans f�r l�rarutbildningsomr�det. Det g�ller allt fr�n fysikdidaktik vid Fysiska institutionen till livs�sk�dningsstudier vid Teologiska institutionen. En s�rskilt n�ra relation till l�rarutbildningarna har �mnet pedagogik, inom vilket forskning och undervisning bedrivs vid tv� institutioner, Pedagogiska institutionen och Institutionen f�r l�rarutbildning. Vid b�da institutionerna finns ambitionen att utveckla samarbetet och att undvika att pedagogik�mnet splittras.
Inget �mne b�r monopolisera forskarutbildningen inom l�rarutbildningsomr�det. L�rarutbildningarna i Uppsala �r knutna till m�nga bland universitets institutioner. F�r studenter med h�g och fallenhet b�r l�rarutbildningen fungera som en f�rstuga till forskarutbildning i �tskilliga �mnen. Det �r angel�get att man vid de medverkande institutionerna s�rjer f�r att l�rarprogrammens studenter erbjuds kontakter med levande forskningsmilj�er och goda m�jligheter att f�rbereda sig f�r att eventuellt s�ka till forskarutbildning.
Det har, nu senast fr�n den sittande L�rarutbildningskommitt�n (LUK), uttryckts �nskem�l om att l�rarutbildningen skall "tillf�rs�kras en egen forskarutbildning och en egen forskning, inriktad p� professionen och skolans behov" (cit. ur ett aktuellt policydokument fr�n LUK rubricerat F�rslag till principiella utg�ngspunkter). Utifr�n sina olikartade f�ruts�ttningar pr�var universitet och h�gskolor i landet skilda v�gar f�r att tillfredsst�lla detta behov. P� somliga h�ll har man inr�ttat ett s�rskilt professionsanknutet forskarutbildnings�mne med rubriker som L�rande eller Pedagogisk arbete. Men i det citerade dokumentet s�gs inte att l�rarutbildningen m�ste tilldelas ett nyskapat "eget" �mne. Vid ett forskningsintensivt universitet som Uppsala finns ingen anledning att h�nvisa samtliga l�rarstuderande eller yrkesverksamma skoll�rare till enbart ett forskarutbildnings�mne definierat av anknytningen till yrkesk�ren och skolv�sendet i regionen. �tskilliga bland dem b�r ges f�ruts�ttningar att i samband med eller efter l�rarutbildningen f�rbereda sig f�r att s�ka till forskarutbildning genom studier p� grundutbildningsniv� i n�got existerande �mne. N�rmast till hands ligger n�got av de i l�rarexamen ing�ende undervisnings�mnena eller pedagogik. En direkt professionsinriktad forskarutbildning blir d�rmed ett alternativ bland flera, och kan eventuellt genomf�ras inom pedagogik�mnets ram.
Uppsalamodellen skulle s�ledes kunna inneb�ra att studenter med l�rarexamen erbjuds en m�ngfald v�gar till forskarutbildning. H�rvid kan de i l�rarexamen ing�ende �mnena utnyttjas p� �tminstone tre skilda s�tt. Tag en l�rare med, l�t s�ga, religionskunskap i sin examen. F�r det f�rsta kan hon eller han inom ramen f�r en �mnesdidaktisk forskarutbildning f�rdjupa sig i undervisningsproblem knutna till skol�mnet eller universitets�mnet religionskunskap. En annan m�jlighet �r att fortsatta studier leder fram till ett avhandlingsarbete om religionsvetenskapliga problem vilka inte �r knutna till n�got enskilt undervisnings�mne men av relevans f�r l�rares yrkesverksamhet, exempelvis problem kring skolans h�llning till etik och moral. En tredje m�jlighet �r en forskarutbildning och ett avhandlings�mne utan direkt ber�ring med l�raryrket eller skolan.
Den sist n�mnda m�jligheten f�r inte gl�mmas bort. F�r �gonblicket domineras den offentliga debatten om l�rarutbildningarnas forsknings�verbyggnad av intressenter (Kommunf�rbundet, skoll�rarnas fackliga organisationer m.fl.) som f�respr�kar en starkt yrkesanknuten forskning om skolans vardag, vilket kanske �r den enda realiserbara inriktningen vid somliga h�gskolor i landet. Men Uppsala universitet har f�ruts�ttningar f�r att skapa en egen profil genom ett rikare utbud av alternativ. P� s� vis skulle l�rarutbildningsomr�det i Uppsala erh�lla en forsknings�verbyggnad liknande civilingenj�rs- eller medicinarutbildningarnas. Vid en teknisk h�gskola �r forskning om ingenj�rers yrkesut�vning en specialitet bland andra; merparten av forskningen �gnas omr�den inom teknik, matematik, fysik, kemi, etc. Ingen f�rv�ntar sig att samtliga medicinare skall �gna sin forskning �t v�rden som arbetsplats och yrkesmilj�. Lika litet b�r l�rarutbildarna vid Uppsala universitet uppfatta det som ett nederlag om somliga av deras studenter s�ker sig till en forskarutbildning utan omedelbar knytning till skoll�rarprofessionen.
Samtidigt m�ste behoven tillgodoses hos dem som �nskar en forskarutbildning som �r n�ra relaterad till l�raryrket och skolan som arbetsplats. Ett annat behov �r att f�rkorta v�gen fr�n l�rarexamen till forskarutbildning f�r dem som l�st t.ex. F�rskoll�rarprogrammet (120 po�ng) eller Grundskoll�rarprogrammet 1-7 (140 po�ng) vilka inneh�ller ganska f� �mnesteoretiska kurspo�ng. F�r att hantera b�da dessa problem diskuteras vid Institutionen f�r l�rarutbildning m�jligheten att utveckla en professionsanknuten inriktning inom �mnet pedagogik, f�rslagsvis ben�mnd "pedagogik med inriktning mot l�rares arbete", som skulle utg�ra en variant av b�de grundutbildnings�mnet och forskarutbildnings�mnet pedagogik. F�retr�darna f�r pedagogik�mnet i Uppsala �r �verens om att f�ruts�ttningarna f�r en s�dan variant b�r utredas.
BEH�RIGHETSFR�GAN
L�rarutbildningskommitt�n kommer sannolikt att f�resl� att de l�ngre l�rarutbildningarna skall ge omedelbar beh�righet till studier p� forskarutbildningsniv�. En sv�righet som i s� fall m�ste hanteras �r att den praktisk-pedagogiska l�rarutbildningen �r och skall vara en yrkesutbildning som knappast kan inrymma forskningsf�rberedande inslag av samma art som en 60 po�ngs grundutbildning i ett traditionellt universitets�mne. Ett nytt yrkesanknutet forskarutbildnings�mne, till vilket l�rarexamen skulle ge omedelbar beh�righet, skulle f� sv�rt att etablera en vetenskaplig niv� som �r j�mf�rbar med flertalet andra universitets�mnen. Risken �r uppenbar att det nya �mnet och de nya doktorerna hamnar i strykklass. Och omv�nt: om 60 forskningsf�rberedande kurspo�ng av ordin�rt slag tvingas in i yrkesutbildningen torde denna passa d�ligt f�r den stora majoritet studenter som vill ge sig ut i yrkeslivet och inte har n�gra omedelbara planer p� att doktorera.
Problemet �r av den sort som saknar en riktigt bra l�sning. Ett s�tt att hantera det kan vara att skapa en professionsanknuten inriktning inom det existerande �mnet pedagogik. F.n. p�g�r vid Institutionen f�r l�rarutbildning en genomgripande oml�ggning av den praktiskt-pedagogiska l�rarutbildningens samtliga kursplaner, bland annat i syfte att g�ra kurserna mer kumulativa och att g�ra det l�ttare att bed�ma hur m�nga forskningsf�rberedande kurspo�ng de olika momenten inrymmer. Arbetet �r inte avslutat men pekar mot m�jligheten att l�ta en l�ngre l�rarutbildning inrymma 60 po�ng i "pedagogik med inriktning mot l�rares arbete", vilket skulle ge omedelbar beh�righet f�r forskarutbildningsstudier med denna inriktning. Ett l�gre antal po�ng skulle den f� tillgodor�kna sig som efter sin l�rarexamen �nskar studera �mnet pedagogik med andra inriktningar (dvs. f�r att studera pedagogik med annan inriktning �n l�rares arbete kr�vs kompletterande pedagogikstudier p� C- och ev. B-niv�). Och f�r ytterligare andra �mnen, t.ex. psykologi, borde en l�rarutbildning kunna tillgodor�knas som ett �nnu l�gre antal po�ng. Dessa beh�righetsfr�gor m�ste sj�lvfallet redas ut med ber�rda fakulteter, institutioner och �mnesf�retr�dare.
EN FORSKARSKOLA F�R L�RARUTBILDNINGSOMR�DET
Sedan h�sten 1997 p�g�r vid Institutionen f�r l�rarutbildning arbetet med att i blygsam skala bygga upp en "forskarskola". Ben�mningen �r vald eftersom verksamheten n�rmast liknar de forskarskolor som p� senare �r skapats med medel fr�n Stiftelsen f�r strategisk forskning och inom ramen f�r av Nutek initierade kompetenscentra. Med andra ord skall doktoranderna vara antagna till forskarutbildningen vid andra institutioner, d�r de har sin huvudhandledare, genomf�r flertalet kurser och examineras, medan forskarskolan arrangerar vissa forskarutbildningskurser (vilka sj�lvfallet f�r att tillgodor�knas m�ste godk�nnas av kursdeltagarnas respektive "moderinstitution") och erbjuder doktorandtj�nster, arbetsplats, IT-st�d, bitr�dande handledning, delaktighet i en flerdisciplin�r forskningsmilj� etc.
Med denna inriktning torde en forskarskola f�r l�rarutbildningsomr�det kunna fungera som ett resurstillskott och inte som en konkurrent till forskarutbildningen vid andra institutioner.
I dag har femton doktorander sin tj�nst f�rlagd till ILU (flertalet i �mnet pedagogik, en i kulturgeografi, en i nordiska spr�k, en i engelska). Ytterligare tolv doktorander med tj�nst vid andra institutioner handleds av ILUs professor och bidrar till milj�n vid institutionen. Vidare sker f.n. en stark expansion av ILUs grundutbildning i �mnet pedagogik, som �r en viktig rekryteringsbas f�r forskarutbildningen. Innevarande terminen har ett sjuttiotal studenter, de allra flesta med l�rarexamen, antagits till C-niv�n av kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen".
Inom forskarutbildningen har ILU ingen egen examinationsr�tt men medverkar p� skilda s�tt i utbildningen av studerande som �r inskrivna i forskarutbildningen vid andra institutioner. Enligt en �verenskommelse i februari 1998 med Pedagogiska institutionen anordnar ILU f�ljande fyra inriktningar inom forskarutbildningen i �mnet pedagogik: Pedagogik med inriktning mot didaktik; Pedagogik med inriktning mot utbildnings- och kultursociologi; Pedagogik med inriktning mot informationsteknologi; Pedagogik med inriktning mot l�rares arbete och l�rarutbildning. Att ILU anordnar dessa inriktningar inom forskarutbildningen i �mnet pedagogik inneb�r att det vid ILU arrangeras vissa forskarutbildningskurser och seminarieverksamhet, att huvudhandledare eller bitr�dande handledare finns vid ILU, att doktoranderna deltar i forskargrupper eller projekt f�rlagda till ILU, etc.
Ambitionen �r att ILU p� liknande s�tt skall samverka med forskarutbildningen �ven i andra �mnen �n pedagogik. P� s� vis skall en forskarskola f�r l�rarutbildningsomr�det v�xa fram.
F�RUTS�TTNINGAR VID ILU
Uppsala universitet har sedan n�gra �r satsat p� en forsknings�verbyggnad vid Institutionen f�r l�rarutbildning. H�sten 1997 tillsattes institutionens f�rsta professur. Genom L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnd kanaliseras medel f�r forskning och forskarutbildning till institutionen. L�s�ret 1998/1999 p�g�r forskning inom f�ljande fem omr�den: Didaktik (med delomr�den, bl.a. �mnesdidaktik f�r de olika undervisnings�mnena); L�rares arbete och l�rarutbildning; M�ngetnicitet och utbildning; Pedagogisk psykologi (med delomr�den som Specialpedagogik, Matematisk begreppsbildning m.fl.); Utbildning och kultur (delomr�den �r Utbildnings- och kultursociologi samt Digital litteratur och flexibelt l�rande). I anslutning till forskningsomr�dena finns externfinasierade forskningsprojekt, utbytesprogram, forskarn�tverk, seminarieserier etc. F�r aktuell information om ILUs forskningsomr�den, se http://www.skeptron.uu.se/broady/edu-research/.
Flaskhalsen f�r forskningsuppbyggnaden vid ILU �r f.n. det otillr�ckliga antalet seniorforskare. Vid institutionen tj�nstg�r ett drygt hundratal l�rare, bland vilka endast ett dussin �r disputerade: en professor (i pedagogik med inriktning mot l�rarutbildningars pedagogik), tre docenter (en i pedagogik, en i psykologi, en i fysik) och �tta doktorer (sju i pedagogik, en i tv�spr�kighet). Dessutom finns fyra l�rare med gammal licentiatexamen (tre i pedagogik, en i litteraturhistoria).
Flertalet av de disputerade l�rarna arbetar huvudsakligen med undervisning. Hittills har vid ILU inte funnits n�gon s�rskild resurs f�r forskarassistenttj�nster, lektorsforskning el.dyl. Nya m�jligheter har skapats genom det nya arbetstidsavtalet f�r Uppsala universitets anst�llda, som ger �kat utrymme f�r forskning eller kompetensutveckling i tj�nsten. Ambitionen vid ILU �r att samtliga lektorer skall bidra till forskningsuppbyggnaden medan flertalet adjunkter som en del av tj�nsten skall bedriva studier p� C-, D- eller forskarutbildningsniv�.
Trots de blygsamma resurserna har forskningsmilj�er byggts upp vid ILU. Genom externfinansiering (fr�n Skolverket, HFSR, KK-stiftelsen, H�gskoleverket, Sida m.fl.) och genom omdisponering av ILUs resurser har utrymme skapats f�r forskning och f�r att engagera forskare fr�n annat h�ll, inr�tta ett antal doktorandtj�nster, samt ge vissa av de disputerade medarbetarna m�jlighet att utveckla verksamheten och skapa en milj� f�r doktoranderna. Med tanke p� den smala basen �r sj�lvfallet samverkan med andra institutioner och universitet i och utanf�r Sverige av stor vikt, och forskningen bedrivs i h�g grad inom ramen f�r nationella eller internationella n�tverk eller forskningsprogram.
F�r �r 1999 har konsistoriet beviljat 1,5 milj kr till forskning och forskarutbildning inom l�rarutbildningsomr�det. L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnd har beslutat att av grundutbildningsmedel och reserverade medel tillskjuta ytterligare 2 699 000 kr. Enligt LUF-n�mndens verksamhetsplan skall dessa medel, sammanlagt 3 769 000 kr, bekosta ILUs professur, studiest�d motsv. tre doktorandtj�nster, lektorsforskning, tillf�lligt anlitad seniorforskarkompetens, motfinansiering i samband med externfinansierat projekt, strategiska insatser (projektplanering, kursutveckling m.m.) samt t�cka delar av de universitetsgemensamma �ndam�len och liknande. Huvuddelen av medlen kommer att tilldelas ILU eftersom professuren och doktorandtj�nster �r f�rlagda dit.
Dessa �kade satsningar vittnar om universitetets engagemang i utvecklingen av forskning och forskarutbildning f�r l�rarutbildningsomr�det. �nd� �r resurserna vid ILU alltj�mt otillr�ckliga med tanke p� att institutionen svarar f�r en tiondel av Uppsala universitets grundutbildning. Den uppseendev�ckande l�ga andelen disputerade l�rare �r ett bekymmer. Institutionen beh�ver b�de mer fasta forskningsresurer och fortsatt och ut�kad samverkan med andra institutioner.
[To be continued. H�r skall tillfogas avsnitt om forskning och forskarutbildning vid Pedagogiska institutionen och andra institutioner]
1999-02-25 enligt uppdrag
D. Broady
Back to Forskning och forskarutbildning med
utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet <http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/>
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/foutblar-990225.htm
Created by Donald Broady. Last updated 25 Feb 1999.