URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/edu-research/fs971005.htm

EN FORSKARSKOLA VID ILU

Id�skiss, version 2, 1997-10-05

Donald Broady
Uppsala universitet
Institutionen f�r l�rarutbildning

Det f�ljande f�rslaget till en forskarskola vid Institutionen f�r l�rarutbildning (ILU) bygger p� diskussioner med medarbetare vid denna instititution och vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Det �r en ganska anspr�ksl�s organisation som f�resl�s. Tanken �r att forskarskolan skall fungera redan fr.o.m. h�stterminen 1998. Efter hand kan ILUs ansvar f�r forskarutbildning komma att �ka men det �r nog klokt att b�rja med med m�ttliga och realiserbara ambitioner. �ven om starten �r blygsam �r det v�sentligt att den sker i former som medger en fortsatt utveckling och utbyggnad.

1. N�GRA F�RUTS�TTNINGAR

Det finns b�de inom ILU och fr�n omv�rlden intressen av att forskarutbildning p� ett eller annat s�tt ges vid ILU. Bl.a. m�ste andelen disputerade l�rare vid ILU �ka (senast i �rets budgetproposition framh�lls att l�rarutbildningarna �r ett omr�de d�r kompetensh�jning beh�vs). Vidare finns behov av att l�rare i skolv�sendet och vid h�gskolorna i regionen bereds tillf�lle till forskarutbildning. Och allra viktigast f�r ILUs vidkommande �r livaktiga forskningsmilj�er i huset som kan ge n�ring �t b�de grundutbildning och FOU-verksamhet och tj�na som plattform f�r samverkan med andra forskningsmilj�er vid Uppsala universitet och p� annat h�ll.

Avsev�rda anstr�ngningar �gnas f.n. �t att skapa en forsknings�verbyggnad vid ILU vad g�ller nyrekrytering av doktorander, utveckling av av IT-infrastruktur, utveckling av FoU-program etc. Dock har ILU ingen egen forskarutbildning, och �n s� l�nge saknas f�ruts�ttningar f�r att ILU skulle kunna ha egen examinationsr�tt.

Det enda t�nkbara examens�mnet i sammanhanget �r f.n. pedagogik. I dag finns vid ILU en professor i pedagogik, n�gra docenter i pedagogik och andra �mnen samt ett antal antal lektorer. Vidare har sammanlagt 14 doktorander sin tj�nstg�ring vid ILU, flertalet i �mnet pedagogik. Men �mnet pedagogik finns redan vid Uppsala universitet och det �r inte realistiskt att t�nka sig att det skulle klyvas i tv� separata �mnen.

M�jligen skulle i en framtid ansvaret f�r �mnet pedagogik kunna delas mellan Pedagogiska institutionen och ILU. Vidare kan det t�nkas att nya examens�mnen v�xer fram, t.ex. Didaktik, Pedagogiskt arbete eller Barn- och ungdomsvetenskap, men den utvecklingen kan inte avg�ras vid en enda institution.

D�remot har ILU unika f�ruts�ttningar att samverka med m�nga av universitetets institutioner med examinationsr�tt.

Sammanfattningsvis: ILU kan i dag inte anordna egen forskarutbildning i bem�rkelsen ha egen examinationsr�tt. Men �ven om examinationsansvaret tills vidare m�ste vila p� n�gon annan institution, finns inget hinder f�r att ILU ordnar forskarutbildning i en annan mening, n�mligen genom att i samverkan med andra institutioner ansvara f�r inslag i eller varianter av forskarutbildningsprogrammen.

2. EN FORSKARSKOLA

De ovan n�mnda f�ruts�ttningarna talar f�r en forskarskola som fungerar ungef�rligen som de kompetenscentra som st�ds av Nutek eller de forskarskolor som p� sistone skapats med medel fr�n bl.a. Stiftelsen f�r strategisk forskning. Med andra ord skall doktoranderna vara antagna till forskarutbildningen vid andra institutioner, d�r de har sin huvudhandledare och d�r de examineras och vanligen genomf�r flertalet kurser, medan forskarskolan arrangerar vissa forskarutbildningskurser (som sj�lvfallet f�r att tillgodor�knas m�ste godk�nnas av kursdeltagarnas respektive "moderinstitution") och erbjuder doktorandtj�nster, arbetsplats, IT-st�d, bitr�dande handledning, delaktighet i en flerdisciplin�r forskningsmilj� etc.

I dag finns vid ILU en doktorand i kulturgeografi, en i engelska samt ett tiotal i pedagogik. Dessutom finns sannolikt n�gra doktorander bland de studerande. Det �r �nskv�rt att fler doktorander fr�n fler �mnen ges m�jlighet att p� goda villkor f�rl�gga sitt dagliga arbete till ILU.

Vid fakulterna borde det finnas intresse f�r ett s�dant arrangemang f�rutsatt att de samlade resurserna �kas. Fr�gan om finansiering �r h�r central. Utvecklingen i h�gskolan — och inte minst den nyss framlagda budgetpropositionen — pekar p� en framtida situation d�r knappast n�gon forskarstuderande kommer att antagas utan garantier f�r uth�llig finansiering. F�rutsatt att finansiering kan �stadkommas f�r doktorander vid ILUs forskarskola b�r denna kunna fungera som ett resurstillskott och inte som en konkurrent till fakulternas forskarutbildning.

3. FORSKARUTBILDNING I PEDAGOGIK

Det �r naturligt att merparten av ILUs insatser f�r forskarutbildningen sker i �mnet pedagogik, eftersom ILU �r en l�rarutbildningsinstitution och eftersom det vid ILU i �mnet pedagogik finns en �mnesf�retr�dare, ett antal forskarutbildade l�rare och �tskilliga doktorander samt utbildning i pedagogik p� grundniv�. Dock �r det i samband med forskarskolans uppbyggnad v�sentligt att pedagogik behandlas som ett �mne bland andra och inte ges monopol som forsknings�verbyggnad till l�rarutbildningen. Det �r inte ovanligt att skoll�rare genomf�r en forskarutbildning �ven i andra �mnen, och dessutom �r det av flera sk�l v�sentligt att det till ILU knyts doktorander (liksom l�rare och forskare) med annan bakgrund �n l�rarutbildning. Vidare b�r inte forskningen vid ILU per definition begr�nsas till skolans och f�rskolans dom�ner, andra viktiga omr�den �r h�gre utbildning och utbildning i arbetslivet, j�mte m�nga "extra-murala" omr�den. En forskarskola vid ILU b�r inte f�rbeh�llas en viss yrkesk�r utan skall rekrytera l�rarkrafter, handledare och studerande med bakgrund i skiftande forskningstraditioner och yrkesomr�den, l�t vara att flertalet f�renas i ett intresse f�r forskning om utbildning och att den �verv�gande andelen doktorander sannolikt kommer att vara skoll�rare. �ven dessa sistn�mnda har mycket att vinna p� att vistas i en forskningsmilj� som erbjuder n�got ut�ver renodlad yrkesfortbildning.

Som n�mnts kan ILU tills vidare inte ansvara f�r doktorsexamination, varf�r doktorander i �mnet pedagogik m�ste vara inskrivna i forskarutbildningen vid n�gon institution med examinationsr�tt, vanligen Uppsala universitets pedagogiska institution.

Ett v�l fungerande samverkan mellan ILU och Pedagogiska institutionen f�ruts�tter en �ndam�lsenlig arbetsf�rdelning som undanr�jer risken f�r destruktiv konkurrens om knappa tillg�ngar. Vid Pedagogiska institutionen planeras f.n. en forskarskola, dock i annan mening �n den h�r skisserade eftersom forskarskolan vid Pedagogiska institutionen avser ett enda �mne, pedagogik. Doktorander inskrivna vid Pedagogiska institutionen med tj�nstg�ring vid ILU kommer d�rmed att vara dubbelanslutna till tv� forskarskolor. F�r somliga av dessa doktorander kommer Pedagogiska institutionen att b�ra hela ansvaret f�r kurser och handledning. F�r andra bland dem b�r ILU kunna arrangera varianter inom ramen f�r Pedagogiska institutionens forskarutbildningsprogram. F�r n�rvarande finns vid ILU f�ruts�ttningar — existerande forskningsmilj�er, l�rar- och handledarkrafter etc — f�r tv� eller tre s�dana varianter (fler kan tillkomma):

• Pedagogik med inriktning mot �mnesdidaktik (med specialiseringar i de naturvetenskapliga �mnenas didaktik, spr�kdidaktik etc). En s�dan variant ger m�jlighet till ett s�rskilt slag av samverkan med andra institutioner, n�mligen kring l�rande med tonvikt vid urval och f�rmedling av ett best�mt undervisningsinneh�ll. P� detta omr�de finns mycken kompetens vid ILU och p� grundutbildningsniv� v�l etablerat samarbete med andra institutioner.
• Pedagogik med inriktning mot utbildnings- och kultursociologi. Personella och andra resurser som beh�vs f�r denna variant tillkommer under h�sten 1997 i och med att verksamheter knutna till Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi flyttar till ILU (f�r mer information se URL http://www.lhs.se/~broady/sec/).
• Pedagogik med inriktning mot informationsteknologi. Det �r dock os�kert om denna variant kan inr�ttas i en snart framtid eftersom den kr�ver en hel del f�rberedelsearbete och �tskillig samverkan med IT-kompetens utanf�r ILU.

4. GENOMF�RANDE, TIDSPLAN

Fr�nsett att samverkan med Pedagogiska institutionen m�ste utredas och formaliseras, f�religger redan nu i stort sett alla f�ruts�ttningar f�r en forskarskola med den ovan skisserade m�ttliga ambitionsgraden. Det mest akuta som m�ste �stadkommas under v�ren 1998 �r modifiering av individuella studieplaner f�r somliga vid ILU verksamma doktorander (i samverkan med deras respektive "moderinstitution"), samt planering av forskarutbildningskurser (i tid s� att dessa kurser hinner inkluderas i katalogerna �ver fakulteternas kurser f�r l�s�ret 1998/99). Det torde bara bli fr�ga om n�gra f� kurser, men av god kvalitet s� att de blir attraktiva f�r deltagare fr�n andra institutioner.

Vidare kr�vs f�rhandlingar med fakultetsrepresentanter och framf�r allt med Pedagogiska institutionen i avsikt att n� fram till princip�verenskommelser som kan v�gleda den fortsatta planeringen.

Ansvariga f�r planering av de tre ovan n�mnda varianterna inom forskarutbildning i pedagogik b�r utses. Planering sker under innevarande l�s�r 1997/98, och f�ruts�tter �verl�ggningar med f�retr�dare f�r Pedagogiska institutionen r�rande dessa varianters relation till programmet f�r forskarutbildning vid Pedagogiska institutionen. Vissa moment och kurser kan vara gemensamma, medan andra kan vara anpassade till ILUs varianter.

En studierektor f�r forskarutbildning b�r utses. (Ut�ver de sj�lvklara uppgifterna kan n�mnas att enligt �rets budgetproposition det vid varje fakultetsn�mnd el motsv. — dvs i Uppsala l�rarutbildningarna — skall finnas en studierektor f�r forskarutbildning som bl.a. �vervakar att ing�ngna avtal om finansiering av doktorander fullf�ljes.)

Sedan kan ILUs forskarskola b�rja fungera fr.o.m. h�stterminen 1998, i blygsam skala men i former som till�ter att verksamheten efter hand byggs ut. 

Back to Forskning och forskarutbildning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet  <http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/>
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/fs971005.htm
Created by Donald Broady. Last updated 5 Oct 1997