<http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/info1998.htm>
Dett �r inte universitets officiella sidor utan en samling skannade
dokument etc som fungerar som arbetsmaterial f�r vissa medarbetare.
/D.B.
LUF-n�mnden, ledam�ter, beslut
1998-03-01
LUF-n�mndens
forskningsutskott, ledam�ter fr.o.m. v�ren 1998
ILUs medverkan i forskarutbildningen i pedagogik, beslut
1998-02-17
Arbetsg�ng vid beredning av kursplanef�rslag,
beslut 1998-09-10
L�rares arbetstid vid ILU
1999, beslut 1998-11-16
Konsistoriets uppdrag till
LUF-n�mnden f�r �r 1999
Avsnittet
"Forskning/forskarutbildning" i LUF-n�mndens verksamhetsplan 1999
L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnd, ledam�ter, Rektors
beslut 1998-03-01:
(Skannat av D. Broady. Kan inneh�lla korrekturfel)
L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnd, ledam�ter
F�r perioden 1998-03-01--1999-06-30 har rektor beslut 1998-02-20 utsett f�ljande ledam�ter:
Mats Thelander (Nordiska spr�k), ordf.
F�r Institutionen f�r l�rarutbildning: prof Donald Broady (ILU); universitetslektor Valdy Lindhe (ILU); lektor Arne Lindqvist (ILU).
F�r fakultets- och sektionsn�mnderna: universitetslektor Barbro Almqvist Norbelie (spr�kvetenskapliga sektionen); universitetslektor Margaretha Fahlgren (Historisk-filosofiska sektionen); tf professor Christina Gustafsson (Samh�llsvetenskapliga fakulteten); universitetslektor Johan Tysk (teknisk-naturvetenskapliga fakulteten).
Gruppsuppleanter: professor Eberhard Herrman (teologiska fakulteten); universitetsadjunkt Barbro Hagberg-Persson (ILU).
F�r ReGU (Regionalt utvecklingscentrum): rektor John Larsson, (V�ster�s kommun); skolchef Lars Waldenstrand (Sigtuna kommun).
Administrativ personal p� kansliet f�r l�rarutbildning �r: Siv Karlsson (tf kanslichef); Eva Holmquist Jarebi (n�mndens sekreterare); Inga Gilstring; Kay Svensson; Jesper Wadensj�.
Donald Broady <donald.broady@ilu.uu.se>,
Christina Gustafsson <christina.gustafsson@ped.uu.se>,
Eberhard Herrmann <eberhard.herrmann@teol.uu.se>,
Lena Molin <lena.molin@ilu.uu.se>,
Mats Thelander <mats.thelander@nordiska.uu.se>,
Johan Tysk <johan.tysk@math.uu.se>,
Fr�n kansliet f�r l�rarutbildning: Siv Karlsson <siv.karlsson@uadm.uu.se>
Institutionen f�r l�rarutbildning har ingen egen examinationsr�tt inom forskarutbildningen men medverkar p� skilda s�tt i utbildningen av studerande som �r inskrivna vid forskarutbildningen vid andra institutioner.
F�ljande riktlinjer f�r ILUs medverkan i forskarutbildningen i �mnet pedagogik �r utformade i samverkan med Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet och beslutades vid Pedagogiska institutionens handledarkollegiums sammantr�de den 17 februari 1998:
F.n. har ILU inte examinationsr�tt f�r doktorsexamen, men vid ILU finns doktorander som �r inskrivna i forskarutbildningen i skilda �mnen. De doktorander som har tj�nst vid ILU b�r ha en handledare eller bitr�dande handledare vid ILU.
ILU anordnar f�ljande fyra inriktningar inom forskarutbildningen i �mnet pedagogik:
1. Pedagogik med inriktning mot didaktik
2. Pedagogik med inriktning mot utbildnings- och kultursociologi
3. Pedagogik med inriktning mot informationsteknologi
4. Pedagogik med inriktning mot l�rares arbete och l�rarutbildning
Att ILU anordnar dessa inriktningar inom forskarutbildningen i �mnet pedagogik inneb�r att det vid ILU arrangeras vissa forskarutbildningskurser och seminarieverksamhet, att handledare eller bitr�dande handledare finns vid ILU, etc. Genomf�randet av forskarutbildningen m�ste ske i samverkan med den institution vid vilken doktoranden �r antagen, i de flesta fall Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. Detta skall ske genom att en individuell studieplan uppr�ttas f�r varje doktorand. Denna studieplan utarbetas i samverkan mellan den institution d�r doktoranden �r antagen och ILU.
F�ljande riktlinjer beslutades av LUF-n�mnden 1998-09-10:
ARBETSG�NG VID BEREDNING AV KURSPLANEF�RSLAG
LUF-n�mndens forskningsutskott gav 1/9 oss, Donald Broady och Christina Gustafsson, i uppdrag att utforma ett f�rslag arbetsg�ng vid beredning av kursplanef�rslag att presenteras f�r LUF-n�mnden. Det vi fr�mst beaktat �r hur �mnesf�retr�darnas granskning ska g� till. D�rf�r �r f�rslaget nedan inte komplett. Dessutom g�ller f�rslaget enbart de kurser och kursinslag som skall ge eller motsvara po�ng i �mnet pedagogik. Vi r�knar med att LUF-n�mndens kursplaneutskott korrigerar och kompletterar.
Det r�der oklarheter betr�ffande hanteringen av f�rslagen till kursplaner i �mnet pedagogik liksom granskningen av de inslag i l�rarutbildningen som skall ge eller motsvara po�ng i �mnet pedagogik (f.n. 40 po�ng f�r de l�nga l�rarutbildningarna, mindre i de kortare).. �mnesf�retr�darna f�r ofta se kursplanef�rslagen i ett alltf�r sent skede och i v�rsta fall n�r kurserna redan startat, vilket inneb�r att kurser p�g�r f�r vilka inga kursplaner beslutats.
Ett kursplanef�rslag m�ste g� genom fyra steg: 1.) N�gon eller n�gra f�resl�r en kurs (inneh�ll och uppl�ggning) och uppmanas d� att utarbeta ett f�rslag till kursplan som f�jer de formella reglerna f�r hur en kursplan skall utformas. 2) Kursplanen granskas i f�rsta omg�ngen av den som har ett operativt ansvar f�r den aktuella kursen, alternativt studierektorer I och med detta steg b�r kursplanen uppfylla de fastlagda formella kraven. 3) Kursplanen g�r vidare till �mnesf�retr�darna som granskar och godk�nner den akademiska niv�n. 4) Kursplanen g�r vidare f�r fastst�llande (Pedagogiska institutionens styrelse eller LUF-n�mnden).
F�rslag till kursplaner f�r forskarutbildningskurser i �mnet pedagogik skickas till Handledarkollegiet, Pedagogiska institutionen.
F�r kvalitetss�kring av kursplaner p� grundutbildningsniv� (A-B-, C-, D-niv� i �mnet pedagogik samt de inslag i l�rarutbildningen som skall ge eller motsvara po�ng i �mnet pedagogik) ansvarar de �mnesf�retr�dare i pedagogik som har huvuddelen av sin tj�nstg�ring vid Uppsala universitet (dvs f.n. Donald Broady, Tomas Englund, Sverker Lindblad och Ulla Riis). Kvalitetss�kring inneb�r att kursinneh�llet och det planerade genomf�randet uppfyller rimliga krav p� akademisk standard s� att kurserna kan tillgodor�knas i en grundutbildning som ger beh�righet f�r forskarutbildningsstudier i �mnet pedagogik. Andra aspekter bed�mer �mnesf�retr�darna inte. �mnesf�retr�darna kan delegera det l�pande granskningsansvaret till medarbetare som konsulterar �mnef�retr�darna om problem uppst�r. Dessa medarbetare och och deras prim�ra granskningsuppgifter �r f.n.:
- Christina Gustafsson (D-niv�n, Pedagogiska institutionen),
- Hector Perez-Prieto (C-niv�n, Pedagogiska institutionen),
- Leif �stman (Omr�det "Didaktik" vid ILU),
- Jonas Gustafsson (Omr�det "Utbildning och kultur" vid ILU),
- Bo Johansson(omr�det "Pedagogisk psykologi" vid ILU, vari ing�r Specialpedagogik och Barn och ungdomsvetenskap),
- Christer Stensmo (omr�det "L�rares arbete och l�rarutbildning" vid ILU), samt
- Monica Axelsson (Omr�det "M�ngetnicitet och utbildning" vid ILU).
G�ngen vid beredningen av kursplanef�rslag �r f�ljande: kursplanef�rslagen fr�n Pedagogiska institutionen skickas till �mnesf�retr�darna (eller direkt till av dessa utsedda medarbetare) f�r godk�nnande, varefter de skickas till Pedagogiska institutionens institutionsstyrelse f�r fastst�llande.
Kursplanef�rslagen fr�n ILU skickas till �mnesf�retr�darna (eller direkt till av dessa utsedda medarbetare) f�r godk�nnande, varefter de skickas till Pedagogiska institutionens institutionsstyrelse f�r godk�nnande och d�refter till LUF-n�mnden f�r fastst�llande.
M�nga andra �r f�rst�s ocks� inblandade, f�rslaget ovan ber�r som sagt fr�mst �mnesf�retr�darnas medverkan och m�ste kompletteras. Observera att f�rslaget inneb�r att kursplanef�rslag f�r kurser som skall ges vid ILU inte l�ngre skall skickas till och godk�nnas av Pedagogiska institutionens institutionsstyrelse.
Enligt uppdrag
1998-09-09
Donald Broady och Christina Gustafsson
L�rares arbetstid vid Institutionen f�r l�rarutbildning 1999, beslut 1998-11-16:
(Skannat av D. Broady. Kan inneh�lla korrekturfel. Nedan n�got f�rkortat.)
UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen f�r l�rarutbildning
Uppsala 1998-11-16
Beslut r�rande l�rares arbetstid vid Institutionen f�r l�rarutbildning 1999.
Den 24 september 1998 sl�t Uppsala universitet och de lokala fackliga organisationerna ett lokalt kollektivavtal om l�rarnas arbetstid och arbetstidsberoende ers�ttningar. Avtalet tr�der i kraft den 1 januari 1999.
Den st�rsta f�r�ndringen i f�rh�llande till idag �r att det inte l�ngre �r undervisningsskyldigheten som reglerar l�rares arbetstid. I st�llet �r det �rsarbetstiden som utg�r planeringsm�ttet.
Det inneb�r att samtliga f�rekommande arbetsuppgifter f�r l�rare ska rymmas inom �rsarbetstiden. Arbetsf�rdelningen mellan l�rare ska grundas p� f�rh�llandena vid institutionen. Vid f�rdelning av arbetstid och arbetsuppgifter ska avv�gningar g�ras i f�rh�llande till institutionens utbildnings- och forskningsuppdrag och verksamhetens m�l.
I. Arbetstidens l�ngd
Enligt det lokala arbetstidsavtalet varierar l�rares �rsarbetstid mellan 1700 och 1756 klocktimmar. Variationen beror p� semestems l�ngd. F�r dem som �r 40 �r och �ldre �r semestern 35 dagar, f�r de mellan 30 och 39 �r �r den 31 dagar, medan de som �r 29 �r och yngre har 28 dagar.
Detta inneb�r f�ljande �rsarbetstider:
40 �r och �ldre = 1700 klocktimmar
30 och 39 �r = 1732 klocktimmar
29 �r och yngre = 1756 klocktimmar
2. F�rslag om arbetstidensf�rl�ggning under �r 1999
�r 1999 f�resl�s att semestern f�r l�rare f�rl�ggs normalt till f�ljande tider:
40 �r och �ldre = v26 t o m v32
30 och 39 �r = v 26 t o m m�ndag i vecka 32
29 �r och yngre = v 26 t o m onsdag i vecka 31
Beslut om semester f�rlagd till annan tid fattas av prefekt efter ans�kan. De l�rare som av skilda sk�l (KU-uppdrag, internationellt samarbete, etc) �l�ggs att arbeta under fastst�lld semesterperiod kan efter ans�kan ta ut semester vid annan l�mplig tidpunkt.
Arbetstid under vilken l�rare kan schemal�ggas, kallas till fortbildning och konferenser f�resl�s utg�ras av torsdag och fredag i vecka I samt veckorna v 2 -12 och 14 - 24 (=v�r) och 34-51 (=h�st). Under v l- 12 och v 14 - 34 finns enligt almanackan utrymme f�r c: a 880 klocktimmars arbete - av dessa utg�r 828 klocktimmar l�rares arbetstid. Under v 34 - v 51 finns utrymme f�r 720 klocktimmar - varav 720 klocktinimar utg�r l�rares schemalagda arbetstid. Str�van vid tj�nstef�rdelningen ska vara att l�rares tj�nstg�ringsb�rda ska f�rdelas j�mnt �ver universitets�rets h�st- resp v�rterminer (= v 3 - 22 resp v 35 - 2).
Icke schemabunden arbetstid (ISA) �r tid d� l�rare sj�lv planerar sitt arbete Om s�rskilda sk�l finns och verksamheten s� kr�ver kan dock l�rare kallas till tj�nstg�ring under denna tid. Beroende pa semestern olika l�ngd varierar ISA med �lder. F�r l�rare som �r 40 �r och �ldre blir den 152 klocktimmar, f�r dem som �r 30 till 39 �r blir den 184 klocktimmar och f�r dem som �r yngre �n 30 blir den 208 klocktimmar.
ISA infaller 1999 under f�ljande veckor:
40 �r och �ldre = vecka 1, 13, 25, 33 och 52
30 och 39 �r = vecka 1, 13, 25, 32, 33 och 52
29 �r och yngre = vecka 1, 13, 25, 31, 32, 33 och 52
3. Normer f�r ber�kning av tj�nstg�ring
�rsarbetstiden f�rdelas enligt det lokala arbetstidsavtalet i normalfallet p� f�ljande s�tt:
A. Professor
Undervisning, inkl f�rberedelse och efterarbete utg�rs l�gst av = 25 %
Forskning = 65 %
Administrativa uppgifter = 10 %
B. Universitetslektor
Undervisning, inkl f�rberedelse och efterarbete utg�rs h�gst av = 70 %
Forskning = 20 %
Administrativa uppgifter = 10 %
C. Universitetsadjunkt
Undervisning, inkl f�rberedelse och efterarbete utg�rs h�gst av = 80 %
Kompetensutveckling och forskarutbildning = 10 %
Administrativa uppgifter = 10 %
/---/
4. Kommentar
I l�rares administrativa uppgifter ing�r de uppgifter som framg�r av det lokala arbetstidsavtalet.
Av den resurs som l�rare tilldelas f�r forskning, forskarutbildning och/eller kompetensutveckling avs�tts fyrtio klocktimmar till av institutionen beslutad kompetensutveckling.
Universitetsadjunkt som tilldelats tid f�r forskarutbildning/kompetensutveckling l�mnar �rligen en skriftlig �versikt �ver arbetet. Planen utarbetas i samr�d med ber�rd studierektor och inl�mnas senast den 31 mars till prefekt. Planen ska inneh�lla m�l, beskrivning av planerat arbete och former f�r redovisning av resultat.
Universitetslektorforskare som tilldelats tid f�r forskning/kompetensutveckling l�mnar �rligen en skriftlig �versikt �ver arbetet. Planen utarbetas i f�rekommande fall tillsammans med ber�rd forskningsledare/handledare och inl�mnas senast den 31 mars till studierektor f�r Fou-avdelningen. Planen ska inneh�lla m�l, beskrivning av planerat arbete och former f�r redovisning av resultat.
De generella ramar som g�ller f�r l�rares undervisning redovisas i denna PM. Det exakta antalet klocktimmar som en enskild l�rare erh�ller f�r undervisning inom kurser och kursdelar framg�r av den individuella tj�nstef�rdelning i
Vilket delningstal som ska anv�ndas p� resp. kurs f�r att omvandla klocktimmar till undervisningstimmar beslutas av ansvarig studierektor efter samr�d med resp. l�rare/l�rarlag. (Se bilagt arbetstidsavtal och punkt 6 i bilagan: "Samr�d med den enskilde l�raren").
Studierektor ansvarar f�r att undervisningen organiseras sa att studenter erh�ller en rimlig m�ngd l�rarledd undervisning. En m�ls�ttning �r att studenterna i genomsnitt ska erh�lla tio eller fler l�rarledda undervisningstillf�llen per po�ng.
Uppsala dag som ovan
Arne Lindquist
Prefekt
Konsistoriets uppdrag till L�rarutbildningsomr�dets utbildnings-
och forskningsn�mnd �r 1999:
(Skannat av D. Broady. Kan inneh�lla korrekturfel)
4.1.6 L�RARUTBILDNINGSOMR�DET
Konsistoriet uppdrar �t l�rarutbildningens utbildnings- och forskningsn�mnd att f�r �r 1999 l�ta anordna grundl�ggande utbildning och fortbildning f�r personal inom skola och barnomsorg samt svara f�r l�rarutbildningens forskning och forskarutbildning i den omfattning och till den ers�ttning som anges i det f�ljande.
Konsistoriet har 1996-12-09 fattat beslut om ett pedagogiskt program f�r Uppsala universitet. N�mnden skall i sina uppdrag till institutionerna f�sta deras uppm�rksamhet p� att i personalplaneringen s�rskilt beakta kravet p� pedagogisk grundutbildning och fortbildning f�r l�rare. N�mnden skall d�rut�ver intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med undervisningens f�rnyelse inom sav�l grundutbildning som forskarutbildning. N�mnden skall ocks� kontinuerligt f�lja upp arbetet med kursv�rderingar.
Konsistoriet har 1992-12-07 fastst�llt ett personalpolitiskt program. N�mnden skall beakta vad som d�r s�gs, och i sitt uppdrag till institutionerna s�rskilt tillse att medel f�r kompetensutveckling avs�tts. I �vrigt h�nvisas till vad som anf�rts under avsnitt 2 och 3.
Grundutbildningsuppdrag
L�rarutbildningens utbildnings- och forskningsn�mnd skall planera och genomf�ra utbildning inom f�ljande yrkesutbildningsprogram:
F�rskoll�rarprogram, 120 po�ng
Grundskoll�rarprogram 1-7, 140 po�ng
Grundskoll�rarprogram 4-9,180 po�ng
Grundskoll�rarprograrn 4-9, 60 po�ng
Gymnasiel�rarprograrn, 180/200 po�ng
Gymnasiel�rarprogram, 40 po�ng
Textill�rarprogram, 120/140 po�ng
N�mnden skall redovisa f�ljande examination under tre�sperioden 1997-1999
Grundskoll�rarexamen 4-9 530 examina
Gymnasiel�rarexamen 470 examina
N�mnden skall under �r 1999, inom ovanst�ende program samt inom
frist�ende kurser, redovisa minst 1805 hel�rsprestationer och 2 209 registrerade hel�rsstudenter.
I uppdraget �r inr�knat 15 hel�rsstudenter inom en kurs i naturvetenskapens didaktik och en distansl�rarkurs. Dessa utbildningar skall ges inom ramen f�r konsortiet f�r nationell distansutbildning och i samarbete med universiteten i Link�ping och Lund, h�gskolan i V�xj� samt KTH.
F�r �r 1999 erh�ller n�mnden ett ers�ttningsbelopp om 86 073 000 kronor. I beloppet �r inr�knade medel f�r hyra och elektricitet f�r grundutbildningen. Om rikttalen i uppdraget ej uppnas kommer avdrag att g�ras med 21600 kronor per utebliven hel�rsprestation och med 13 600 kronor per utebliven hel�rsstudent.
I ovan angivet belopp �r medel ber�knade f�r kursen Multicultural Classroom som ges inom rafflen f�r Socratesprojektet.
I ovan angivet belopp har 60 000 kronor ber�knats som bidrag till basorganisationen vid centrum f�r milj�- och utvecklingsstudier.
Slutligen uppdras �t n�mnden att under �r 1999
- redovisa 110 registrerade studenter inom f�rdjupningskurser (Coch D-kurser)
- redovisa 315 hel �rsstudenter inom de naturvetenskapligmffi tekniska utbildningsomr� dena
- redovisa 80 registrerade hel�rsstudenter per l�s�r p� distans
- redovisa minst 30 registrerade hel�rsstudenter inom ramen f�r regeringens s�rskilda satsning p� s k NT-platser (NT-SVUX). F�r detta uppdrag erh�ller n�mnden en ers�ttning inklusive hyra och el om 1 500 000 kronor.
N�mnden skall ut�ver ovan angivet utbildningsuppdrag ansvara f�r
- att viss internationell l�rarfortbildning samt spr�kassistentverksamhet m m, Sveriges deltagande i Europar�dets fortbildningsprogram f�r l�rare, "CDCC Teacher Bursaries Scheme" och hemspr�ksl�rares deltagande i fortbildningskurser i samarbete med invandrarnas ursprungsl�nder genomf�rs enligt riksdagens beslut.
F�r ovanst�ende uppdrag erh�ller n�mnden 6 459 000 kronor.
F�r �r 2000 finns det anledning att r�kna med en reduktion av ers�ttningsbeloppet f�r grundutbildningen genom en besparing om minst 2%. Genom det aviserade tillskottet av �rsstudieplatser kan antalet �rsstudieplatser inom n�mndens ansvarsomr�de komma att ut�kas n�got.
Forskning och forskarutbildning
N�mnden skall svara f�r planering och initiering av forskning och forskarutbildning i allm�n didaktik och �mnesdidaktik, utbildnings- och kultursociologi, barn- och ungdomsvetenskap samt forskning om anv�ndning av informationsteknik i undervisning. Vidare skall n�mnden svara f�r f�rdelning av de resurser som n�mnden disponerar f�r dessa �ndam�l.
Inom samh�llsvetenskapliga fakulteten finns en inr�ttad tj�nst som professor i pedagogik, s�rskilt l�rarutbildningarnas pedagogik enligt bilaga 3. Tj�nstens konstruktion inneb�r att 80% av tj�nstg�ringen fullg�rs vid institutionen f�r l�rarutbildningen och 20% vid pedagogiska institutionen.
F�r forskning och forskarutbildning inom l�rarutbildningsomr�det
anvisas
1 500 000 kronor. I beloppet �r inr�knat medel f�r hyra och elektricitet. Av de anvisade medlen skall minst 700 000 kronor anv�ndas f�r studiest�d i forskarutbildningen.
Medlen f�r studiest�d i forskarutbildningen kan anv�ndas f�r s�v�l doktorandtj�nster som utbildningsbidrag. N�mnden b�r i sin planering s�rskilt beakta de krav p� handledning, finansiering och examination som finns angivna i h�gskolef�rordningen kap 5, 8 och 9.
De doktorandtj�nster som inr�ttas skall anknytas till �mnesinstitutioner. �t n�mnden uppdras att senast 1999-03-15 till rektor redovisa ett f�rslag till hur l�rarstudenternas forskarutbildning skall anpassas till relevanta forskarutbildnings�mnen vid �mnesinstitutionerna.
Externa medel
Den externt finansierade verksamheten ber�knas under �r 1999 komma att uppg� till minst 25 mkr.
Inredning och utrustning
Konsistoriet erinrar om att n�mnden, inom ramen f�r tilldelade medel, skall avs�tta resurser f�r att kunna ers�tta f�rsliten inredning och utrustning. Vid investeringar skall h�nsyn tas till att dessa skall finansieras med lan och att framtida avskrivnings- och r�ntekostnader skall finansieras av kommande �rs anslag. Det gamla arbetss�ttet att spara ihop till hela anskaffningsbeloppet innan anskaffningen sker �r inte till�mpligt.
F�r kostnader f�r r�ntor och avskrivningar av investeringar anvisades under budgetaret 1995/96 medel motsvarande 300 000 kronor. Medlen disponeras �rligen t o m �r 2000. Under budget�ren 1997 och 1998 avsattes inga ytterligare medel.
F�r n�mnden anvisat investeringsutrymme, exklusive projektplanen, f�r �r 1999 utg�rs av 2 400 000 kronor.
Gemensamma �ndam�l
N�mnden skall bidra till gemensamma �ndam�l, inklusive lokaltj�nstkostnader f�r dessa, enligt f�ljande:
- till universitetsbiblioteket med 5 095 000 kronor
- till �vriga gemensamma �ndam�l med ett belopp som motsvarar 10,1 % av n�mndens totala l�nesumma.
Kostnaderna f�r de gemensamma �ndami�len skall bestridas fran grundutbildningens ers�ttningsbelopp samt ur anslagen f�r fakulteterna och fr�n medel f�r externt finansierad verksamhet. Av beloppet f�r biblioteket skall 4 916 000 kronor belasta grundutbildningen och 179 000 kronor forskning och forskarutbildning. Ut�ver n�mnda kostnader f�r gemensamma �ndam�l skall n�mnden avs�tta 1 489 333 kronor f�r finansiering av l�rarutbildningens kansli.
N�mnden �r ocks� skyldig att avs�tta medel f�r of�rutsedda utgifter samt f�r utveckling av verksamheten inom sav�l grundutbildning som forskning och forskarutbildning. D�rvid skall beaktas behovet av samfinansiering av bl a EU-projekt. D�rut�ver skall n�mnden ber�kna medel f�r de anst�lldas avtalsenliga r�tt till ers�ttning f�r sjukv�rdskostnader, anst�llningstrygghets- och arbetsv�rdande atg�rder samt �tg�rder f�ranledda av aldersstrukturella f�r�ndringar inom n�mndens ansvarsomr�de.
Konsistoriet uppdrar �t n�mnden att fastst�lla ett f�r n�mnden enhetligt procentp�slag f�r finansiering av de n�mndgemensamma �ndam�len.
Avsnittet "Forskning/forskarutbildning", s. 18-20 i Verksamhetsplan 1999.
Uppsala Universitet, L�rarutbildningsomr�dets utbildnings- och forskningsn�mnd,
1998-12-17:
(Skannat av D. Broady. Kan inneh�lla korrekturfel)
FORSKNING/FORSKARUTBILDNING
3.1 Allm�nt
I konsistoriets verksamhetsplan har s�rskilda forskningsmedel f�r l�rarutbildningsomr�det, 1500 000 kr, inkl medel f�r hyra och el avsatts. N�mnden har att svara f�r f�rdelningen av dessa medel och f�r planering och initiering av forskning och forskarutbildning. Av de anvisade medlen skall minst 700 000 kr anv�ndas till studiest�d.
I regeringens budgetproposition f�r 1997 f�reslogs en satsning p� forskning inom l�rarutbildningsomr�det med 8 miljoner kronor f�r 1997. F�r 1998 f�reslogs en satsning med ytterligare 8 miljoner kr och f�r 1999 f�reslas en satsning om 9 miljoner kr. Rektor f�r Uppsala universitet �verl�mnade 1997-06-27 den projektans�kan om forskningsmedel som n�mnden l�tit utarbeta, "Klassrumsinteraktion och l�rande i ett maongkulturellt samh�lle". Efter komplettering tilldelades Uppsala universitet 1 019 850 kr under tre �r. Detta f�ruts�tter dock att l�ros�tet sj�lv bidrar med 437 000 kr f�r projektets genomf�rande (ca 30 %).
3.2 Medelsf�rdelning f�r forskning och forskarutbildning
Ut�ver de av konsistoriet beviljade medlen, 1,5 milj kr avs�tter n�mnden av grundutbildningsmedel och av reserverade medel 2 269 000 kr, dvs sammanlagt 3 769 000 kr. I summan ing�r ers�ttning f�r universitets- och n�mndgemensamma �ndam�l (190 000 kr) samt f�r universitetsbiblioteket (179 000 kr). N�mnden uppdrar �t ILU att fullg�ra det forsknings- och forskarutbildningsuppdrag som framg�r under punkt 3.3. F�r uppdragets fullg�rande tilldelas ILU totalt 2 010 000 kr. Ers�ttningen f�r de universitets- och n�mndgemensamma �ndam�len, universitetsbiblioteket och lokalkostnader har f�r b� 1999 tilldelats ILU i ett samlat anslag f�r b�de grundutbildning och forskning, bilaga 5, s 4.
N�mnden avs�tter f�r senare f�rdelning 1390 000 kr vilka kommer att f�rdelas som
- en r�rlig resurs f�r s k lektorsforskning (250 000 kr)
- studiest�d i form av tv� utbildningsbidrag (165 000 kr) och
- strategiska satsningar (975 000 kr).
Den r�rliga resursen kommer att utlysas under februari m�nad som tv� lediga forskningsutrymmen om 50 % inom tj�nst som universitetslektor under tv� �r och med tilltr�de 1999-07-01. L�rare som �r verksamma inom l�rarutbildningen skall, oberoende av institutionstillh�righet, kunna ans�ka om resursen. Vid sin bed�mning av ans�kningarna kommer n�mnden att ta h�nsyn till bl a den inl�mnade forskningsplanens relevans f�r l�rarutbildningsomr�det.
Tv� studiest�d kommer att utlysas under mars m�nad. Formerna f�r hur dessa skall delas ut ing�r i det uppdrag n�mnden f�tt att redovisa till rektor senast 1999-03-15. Studiest�den skall kunna s�kas av studerande som har den grundl�ggande och s�rskilda beh�righet som kr�vs f�r att bli antagen till forskarutbildningen vid n�gon av universitetets institutioner. Ans�kningarna prioriteras av n�mnden efter dels den f�rmaga som en s�kande bed�ms ha att klara utbildningen, dels den relevans f�r l�rarutbildningsomr�det som den s�kandes forskningsinriktning har. Studiest�den skall sedan tilldelas de fran n�mndens sida h�gst rangordnade studerande som av ansvarig fakultetsn�mnd antas till
forskarutbildning.
S�rskild utlysning kommer att g�ras av sav�l den r�rliga resursen som studiest�den.
F�r olika strategiska satsningar inom l�rarutbildningsomr�dets forskning och forskarutbildning utlyser n�mnden medel om totalt 975 000 kr f�r ans�kan under vt 1999. Bidrag kan s�kas av alla i l�rarutbildningen medverkande institutioner och skall i f�rsta hand bekosta
- projektplanering inf�r ans�kan om externa forskningsanslag (ans�kan till n�mnden senast 15 februari och 30 april 1999),
- tillf�lligt anlitad seniorforskarkompetens fran andra delar av universitetet f�r forskningsuppbyggnad, specialistundervisning och handledning samt inbju~ dan av g�stforskare (ans�kan senast 30 april 1999),
- kursutveckling m m som har n�ra anknytning till forskning och forskarutbildning av betydelse f�r l�rarutbildningsomr�det (ans�kan senast 30 april 1999).
N�gon s�rskild utlysning ut�ver vad som framg�r ovan kommer inte att ske.
N�mnden kommer vid bed�mningen av de inkomna ans�kningarna att se positivt p� initiativ till samverkan och samfinansiering mellan flera fakulteter/institutioner. Vid det f�rsta tillf�llet f�r ans�kan om medel till projektplanering avser n�mnden att f�rdela ca 150 000 kr.
Konsekvenser p� sikt: N�mnden avs�tter liksom tidigare �r av reservationer och grundutbildningsanslag medel f�r uppbyggnad av l�rarutbildningsomr�dets forskning och forskarutbildning med drygt tv� miljoner kronor. Genom avs�ttningen till en r�rlig resurs f�r lektorsforskning och ytterligare studiest�d (som bada inneb�r fler�riga engagemang) har n�mnden av reservationer/grundutbildningsmedel redan intecknat 830 000 kr f�r b� 2000 och 715 000 kr f�r b� 2001 (de b�da utbildningsbidragen b�r n�mligen den 1 juli detta �r �verga i doktorandtj�nster). b� 2001 blir tv� tidigare studiest�d i form av doktorandtj�nst lediga och fortsatt avs�ttning till r�rlig resurs och utlysande av nya utbildningsbidrag kan da pr�vas p� nytt. N�r det g�ller anslagen till strategiska satsningar inom l�rarutbildningsomr�dets forskning och forskarutbildning �r det troligen �nskv�rt att denna typ av medel kan avs�ttas f�r att stimulera forskningsuppbyggnaden �ven under de n�rmaste �ren. Satsningen under b� 1999 inneb�r dock inte ett �tagande f�r de kommande aren och storleken p� beloppen kan d�rf�r �verv�gas inf�r varje budgetar.
3.3 Uppdrag till Institutionen f�r l�rarutbildning
Institutionen f�r l�rarutbildning skall
- dels initiera och bedriva forskning som anknyter till l�rarutbildningsomr�det,
- dels bedriva forskningssamverkan med andra institutioner,
- dels medverka i utbildningen av forskarstuderande med anknytning till l�rarutbildningsomr�det, dvs l�rare, l�rarutbildare, skolledare m fl,
- dels medverka till att l�rare, l�rarstuderande och l�rarutbildare f�r kontakt med forskningsmilj�er.
F�r forskning och forskarutbildning erh�ller institutionen 2 010 000 kr. Till detta kommer n�mndens tilldelning till ILU f�r universitets- och n�mndgemensamma �ndam�l om ca 190 000 kr och f�r universitetsbiblioteket 179 000 kr. I de tilldelade forskningsmedlen ingar
- professuren: 6500 000 kr
- de tidigare tillsatta doktorandtj�nsterna (fotnot 2): 600 000 kr
- 25 % sekreterartj�nst 73 000 kr
- r�rliga mede1 (fotnot 2): 687 000 kr
1). N�mnden har sedan 1997-07-01 finansierat tv� doktorandtj�nster. Dessa b�da doktorander har hittills uppburit studiest�d under 1,5 �r vardera.
2) Ing�r medel f�r projektet "Klassrumsinteraktion och l�rande i ett m�ngkulturellt samh�lle", dvs ca 30 % av de totala projektkostnaderna.
Nedladdad fr�n http://www.info.uu.se/uadm/anstallningsordning/index.html
[Detta �r en arbetskopia. Originalet finns p� http://www.info.uu.se/uadm/anstallningsordning/index.html]
UPPSALA UNIVERSITET
1999-01-14, Dnr 6877/98
Efter f�rslag i regeringens proposition 1996/97:141 om h�gskolans ledning, l�rare och organisation samt f�rordningen (1998:1003) om �ndring i h�gskolef�rordningen (1993:100) inf�rs �ndringar vad g�ller s�v�l h�gskolans l�rare som dess organisation fr o m 1999-01-01.
Begreppet tj�nst avskaffas bland annat �ven f�r l�rare. Tj�nstebegreppet avskaffades
1994-07-01 f�r de flesta andra offentliganst�llda genom en �ndring i lagen (1994:260) om offentlig anst�llning. F�rfarandet att besluta dels om inr�ttande dels om tills�ttande av en tj�nst som l�rare ers�tts av ett beslut om att anst�lla en l�rare.
F�r att s�kerst�lla kraven p� r�ttss�kerhet och offentlig insyn skall varje h�gskola enligt h�gskolef�rordningen (4 kap 14 �) reglera f�rfarandet f�r anst�llning av l�rare i en anst�llningsordning. Denna skall utg� fr�n regeringens f�reskrifter och fastst�llas av h�gskolans styrelse (HF 2 kap 2 �).
Med anst�llningsordning avses de regler och riktlinjer f�r anst�llning av l�rare som Uppsala universitet skall till�mpa. F�religgande anst�llningsordning, som fastst�lldes av konsistoriet 1999-01-14, omfattar bl a f�reskrifter om anst�llningsprofil och rekryterings- och anst�llningsbeslut, om hur information om lediga anst�llningar skall spridas samt beredning av anst�llnings�renden.
Den framtida kompetensf�rs�rjningen �r en nyckelfr�ga f�r universitetet. Det �r ett samh�llsintresse att Uppsala universitet kan rekrytera, utveckla och beh�lla personal s� att de krav som st�lls p� universitetets verksamhet kan uppfyllas. Kvaliteten i universitetets verksamhet �r n�ra knuten till personalens kompetens och engagemang. Universitetets m�l s�som de fastst�llts i verksamhetsplanen och i andra styrdokument samt f�ruts�gbara f�r�ndringar av verksamheten �r utg�ngspunkter f�r institutionernas och fakulteternas personalplanering och rekryteringsbehov.
N�r universitetet skall anst�lla nya l�rare skall de v�ljas som efter en helhetsbed�mning av kompetens och skicklighet ur ett verksamhetsperspektiv bed�ms ha de b�sta f�ruts�ttningarna att genomf�ra och utveckla aktuella arbetsuppgifter och bidra till en positiv utveckling av verksamheten (universitetets personalpolitiska program, 1993). M�let �r att alla l�rare skall ha b�de forskarutbildning och pedagogisk utbildning (universitetets pedagogiska program, 1997). Vad som s�gs i det pedagogiska programmet skall beaktas vid fastst�llande av s�v�l beh�righetskrav som bed�mningsgrunder.
Universitetet skall bedriva ett aktivt och m�linriktat j�mst�lldhetsarbete. Detta g�ller inte minst i fr�ga om att �ka andelen kvinnor bland l�rare och forskare. J�mst�lldhet �r sj�lvklart en r�ttvise- och demokratifr�ga, men det handlar ocks� i h�g grad om kvalitet. N�mnder och styrelser skall vid rekrytering av personal s�rskilt beakta att verksamheten utvecklas genom att s�v�l kvinnor som m�n anst�lls i olika l�rarbefattningar (universitetets j�mst�lldhetsplan 1997-1999).
I regeringens proposition 1997/98:16 "Sverige, framtiden och m�ngfalden - fr�n invandrarpolitik till integrationspolitik" framh�lls att samh�llets m�ngfald b�r genomsyra arbetslivet och att de statliga myndigheterna har ett s�rskilt ansvar som f�reg�ngare i denna str�van. Vid rekrytering av l�rare b�r fakultetsn�mnderna och institutionsstyrelserna beakta att kvaliteten i universitetets verksamhet kan utvecklas genom �kad etnisk och kulturell m�ngfald bland l�rare och forskare.
Efter f�rslag i regeringens proposition 1996/97:141 "H�gskolans ledning, l�rare och organisation" har f�r samtliga universitet och vissa statliga och enskilda h�gskolor fastst�llts m�l avseende k�nsf�rdelningen bland nyrekryterade professorer. M�len skall g�lla tre�rsperioder med b�rjan under perioden 1997-99. M�len ber�knas dels efter andelen kvinnor bland docentkompetenta lektorer vid fakulteterna i landet, dels efter den nuvarande f�rdelningen av l�ros�tets professurer �ver fakulteterna. Av propositionen framg�r ocks� att varje universitet och h�gskola b�r fastst�lla egna m�l avseende k�nsf�rdelningen bland nyrekryterade l�rare inom andra kategorier under tre�rsperioder med b�rjan 1997-99. F�r Uppsala universitet har detta skett med rektors beslut 1998-12-22.
Enligt universitetets j�mst�lldhetsplan verkar Uppsala universitet f�r en j�mn f�rdelning mellan kvinnor och m�n p� alla niv�er och inom alla utbildningar, arbetsmilj�er, beslutande organ, befattningar och yrken.
Rekryteringsm�let, d v s andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna, �r f�r perioden 1997-99 22 procent.
H�gskolan f�r enligt 4 kap 1 � h�gskolef�rordningen anst�lla l�rare som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timl�rare och g�stl�rare. N�gra andra kategorier av l�rare f�r inte anst�llas.
En befattning som lektor eller adjunkt ben�mns universitetslektor respektive
universitetsadjunkt.
Rekrytering av nya medarbetare �r en viktig uppgift. Det �r angel�get att det inom universitetet utvecklas en god f�rm�ga att hantera de olika stegen i rekryteringsarbetet. Genom att l�gga ner tid och m�da p� f�rarbetet, vinner man inte bara goda l�rare och medarbetare utan kan ocks� anv�nda rekrytering som ett styrinstrument f�r att utveckla verksamheten. Idag �r rekryteringsprocessen mer komplicerad �n f�rr men samtidigt mer framtidsinriktad. Varje nyanst�llning b�r betraktas som ett led i universitetets utvecklingsstrategi.
F�rslag till konsistoriet om att inleda rekrytering av en professor samt f�rslag om finansiering av anst�llningen inges av fakultetsn�mnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse. Konsistoriet fattar d�refter med st�d av 4 kap 18 � beslut om att kung�ra anst�llningen till ans�kan ledig.
Beslut om att inleda rekrytering av en lektor, forskarassistent eller adjunkt samt beslut om finansiering av anst�llningen och att kung�ra den till ans�kan ledig fattas av fakultetsn�mnd efter f�rslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
Fakultetsn�mnd f�r betr�ffande rekrytering av annan l�rare �n professor delegera sina uppgifter enligt punkterna 6 och7 till institutionsstyrelse/motsv.
Innan ett anst�llningsf�rfarande inleds skall fakultetsn�mnd besluta om (betr. lektor, forskarassistent, adjunkt) alternativt l�mna f�rslag till (betr. professor) en anst�llningsprofil f�r den lediga anst�llningen. Av beslut om respektive f�rslag till anst�llningsprofil skall framg� �mnesomr�det, beh�righetskrav, bed�mningsgrunder och de f�ruts�ttningar i �vrigt som skall g�lla f�r anst�llningen. Av anst�llningsprofilen skall i f�rekommande fall ocks� framg� hur universitetets rekryteringsm�l har beaktats.
Med utg�ngspunkt i fakultetens/institutionens strategiska och ekonomiska planering och de arbetsuppgifter som skall ing� i anst�llningen skall fakultetsn�mnd �ven besluta hur de bed�mningsgrunder som anges i anst�llningsprofilen skall v�gas mot varandra. F�r att m�jligg�ra utveckling, f�rnyelse och ompr�vning av verksamheten b�r arbetsuppgifterna f�r den lediga anst�llningen inte beskrivas alltf�r sn�vt.
Fr�gor som r�r fastst�llande av �mnesomr�det regleras i h�gskolef�rordningen
4 kap 11-12 �� och 17 �.
Grundl�ggande vid rekryteringen av en l�rare �r hur det �mnesomr�de inom vilket l�raren skall arbeta definieras. Definitionen av �mnesomr�det har stor betydelse f�r meritv�rderingen, eftersom fakultetsn�mnden pr�var de s�kandes meriter mot det fastst�llda �mnesomr�det. �mnesomr�det f�r en anst�llning skall vara tydligt angivet och definierat med utg�ngspunkt i de uppst�llda m�len f�r universitetets utbildnings- och forskningsstrategier samt i universitetets rekryteringsm�l och j�mst�lldhetsplan.
�mnesomr�det f�r en anst�llning som professor beslutas av fakultetsn�mnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse.
�mnesomr�det f�r en anst�llning som lektor, forskarassistent och adjunkt beslutas av fakultetsn�mnd efter f�rslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
�mnesomr�det skall fastst�llas innan den lediga anst�llningen annonseras.
Innan ett anst�llningsf�rfarande p�b�rjas skall fakultetsn�mnden fatta beslut om vilka beh�righetskrav och bed�mningsgrunder som skall till�mpas f�r den enskilda anst�llningen.
Beh�righetskraven anger vad som kr�vs f�r respektive l�rarkategori och utg�r en f�rsta urvalsgrund i rekryteringsprocessen.
Beh�righetskrav och bed�mningsgrunder och hur de skall v�gas mot varandra vid anst�llning som professor fastst�lls av fakultetsn�mnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse. Beh�righetskrav och bed�mningsgrunder och hur de skall v�gas mot varandra vid anst�llning som lektor, forskarassistent och adjunkt fastst�lls av fakultetsn�mnd efter f�rslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
F�r beh�righet att anst�llas som professor, lektor och adjunkt skall g�lla att den s�kande dels har visat den undervisningsf�rm�ga som kr�vs f�r anst�llningen i fr�ga och dels, om s�rskilda sk�l ej f�religger, har genomg�tt f�r verksamhet inom universitetet relevant pedagogisk utbildning. Vid pr�vningen av pedagogisk skicklighet skall h�nsyn tas till erfarenhet av planering, genomf�rande och utv�rdering av undervisning samt av handledning och examination.
Beh�rig att anst�llas som professor �r den som visat s�v�l vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Lika stor omsorg skall �gnas pr�vningen av den pedagogiska skickligheten som den vetenskapliga. 4 kap 5 � h�gskolef�rordningen
Den vetenskapliga skickligheten skall ha visats genom sj�lvst�ndiga forskningsinsatser som i betydande grad �verstiger vad som kr�vs f�r docentkompetens.
Beh�rig att anst�llas som lektor inom annat �n konstn�rlig verksamhet �r den som dels har avlagt doktorsexamen eller bed�ms ha motsvarande vetenskaplig kompetens eller har n�gon annan yrkesskicklighet som �r av betydelse med h�nsyn till anst�llningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som skall ing� i anst�llningen, dels har visat pedagogisk skicklighet. Lika stor omsorg skall �gnas pr�vningen av den pedagogiska skickligheten som pr�vningen av �vriga beh�righetsgrunder. 4 kap 7 � h�gskolef�rordningen.
Som mot doktorsexamen svarande kompetens kan efter pr�vning r�knas utl�ndsk forskarutbildning, licentiatexamen enligt �ldre best�mmelser och annan vetenskaplig meritering, t ex inom industriforskning.
Med annan yrkesskicklighet f�rst�s skicklighet f�rv�rvad genom yrkesverksamhet utanf�r universitetet. Yrkesskickligheten skall vara av betydelse f�r det �mnesomr�de inom vilket l�raren skall vara verksam vid universitetet.
V�gledning vid tolkning av "annan skicklighet" ges i UbU3 97/98: "Utskottet f�ruts�tter att "annan yrkesskicklighet" kommer att g�lla som beh�righetsgrund bara n�r det g�ller en lektor som skall undervisa i en utbildning d�r bepr�vad erfarenhet �r v�sentlig. Det �r allts� inte fr�ga om att denna beh�righetsgrund skall utnyttjas f�r att komma f�rbi brist p� vetenskapligt kompetenta s�kande."
Beh�rig att anst�llas som forskarassistent �r den som avlagt doktorsexamen eller bed�ms ha motsvarande utl�ndsk examen. 4 kap 10 � h�gskolef�rordningen.
Beh�rig att anst�llas som adjunkt �r den som har avlagt grundl�ggande h�gskoleexamen eller bed�ms ha motsvarande kompetens och har visat pedagogisk skicklighet. 4 kap 9 � h�gskolef�rordningen.
Fr�gor som r�r beh�righetskrav och bed�mningsgrunder regleras i h�gskolef�rordningen 4 kap 5-13 ��, 15 � och 17 �.
Bed�mningsgrunderna anv�nds f�r att slutligen f�lla avg�randet mellan beh�riga s�kande. Vid varje rekrytering skall fakultetsn�mnden besluta i vilken grad olika bed�mningsgrunder skall tillm�tas vikt och vilken avv�gning som skall g�ras mellan dem. Ut�ver pedagogisk och vetenskaplig skicklighet skall g�lla graden av administrativ och annan skicklighet som �r av betydelse f�r �mnets inneh�ll och anst�llningens arbetsuppgifter. Med tanke p� l�ngsiktigheten i de flesta rekryteringsbeslut och krav p� flexibilitet och anpassning till nya f�ruts�ttningar och f�r�ndringar av verksamheten b�r bed�mningsgrunderna inte utformas alltf�r sn�vt. Enligt universitetets personalpolitiska program skall vid rekrytering till anst�llningar som inneb�r ledningsansvar vikt l�ggas vid l�mplighet och intresse f�r ledarskap.
4 kap 18 � h�gskolef�rordningen ang�ende ledigkung�rande av anst�llning samt enligt nedan.
Av universitetets personalpolitiska program framg�r att all annonsering b�r ske p� ett s�dant s�tt att universitetet kan rekrytera medarbetare med kompetens och erfarenhet som fr�mjar kvalitet och produktivitet vid universitetet.
Enligt universitetets j�mst�lldhetsplan b�r annonsering av lediga anst�llningar ske s� att personer av underrepresenterat k�n uppmuntras att s�ka dem. Lediga anst�llningar skall beskrivas k�nsneutralt.
Annonsering av lediga anst�llningar som l�rare b�r ske genom annonsering i minst en svensk dagstidning med god t�ckning av m�lgruppen. F�r att bredda urvalet av s�kande b�r annonsering i svensk dagspress kompletteras med annonsering i svensk och utl�ndsk fackpress. Information om lediga anst�llningar skall �ven l�mnas p� universitetets hemsida och till �vriga universitet i Sverige och Norden.
En lektor som �r anst�lld tills vidare vid en h�gskola skall efter ans�kan befordras till en anst�llning tills vidare som professor vid den h�gskolan, om lektorn har beh�righet f�r en s�dan anst�llning. �mnesomr�det f�r anst�llningen som professor skall vara detsamma som f�r anst�llningen som lektor. 4 kap 11 � h�gskolef�rordningen.
Den som erbjuds en anst�llning tills vidare som lektor vid en h�gskola skall i st�llet anst�llas tills vidare som professor d�r, om han eller hon beg�r det och har beh�righet f�r en s�dan anst�llning. Detta g�ller dock inte vid en s�dan befordran till lektor som avses i 13 �. 4 kap 12 � h�gskolef�rordningen.
Vid befordran till anst�llning som professor skall �mnesomr�det vara detsamma som f�r anst�llningen som lektor och beh�righetskraven �verensst�mma med de krav som g�ller vid utannonserad anst�llning som professor, d v s vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.
Varje ans�kan om befordran till professor skall behandlas individuellt och beredas av fakultetsn�mnden p� samma s�tt som vid utannonserad professur. Fakultetsn�mnden skall inh�mta yttranden fr�n minst tv� personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesomr�de (sakkunniga). Dessa skall utses enligt den ordning som g�ller vid utannonserad professur.
Den som �r anst�lld tills vidare som lektor vid universitetet och �nskar bli befordrad till professor skall l�mna in ans�kan d�rom till fakultetsn�mnden.
Den som erbjuds anst�llning tills vidare som lektor kan i s�rskild ans�kan beg�ra att beh�righet f�r anst�llning som professor pr�vas av fakultetsn�mnden. Beg�ran skall ha inkommit till fakultetsn�mnden senast tre veckor fr�n den dag rektors beslut om innehavare av den lediga anst�llningen som lektor anslagits p� universitetets anslagstavla.
I ans�kan till anst�llning som lektor kan s�kanden beg�ra att fakultetsn�mnden inte enbart bed�mer beh�righeten f�r anst�llning som lektor utan �ven beh�righeten f�r anst�llning som professor (HF 4 kap 23 �).
Fakultetsn�mnden fastst�ller antalet ans�kningstillf�llen under verksamhets�ret och utarbetar anvisningar f�r hur en ans�kan om befordran skall vara utformad.
Om den s�kande bed�ms ha beh�righet f�r anst�llning som professor skall han/hon anst�llas tills vidare som professor.
En adjunkt som �r anst�lld till vidare skall efter ans�kan befordras till en anst�llning tills vidare som lektor vid den h�gskolan, om adjunkten har beh�righet f�r en s�dan anst�llning. �mnesomr�det f�r anst�llningen som lektor skall vara detsamma som f�r anst�llningen som adjunkt.
En adjunkt som �r anst�lld tills vidare f�r befordras till lektor �ven om beh�righetskraven inte �r uppfyllda. Det g�ller dock bara om adjunkten har visat s�rskild pedagogisk skicklighet eller s�rskild skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid h�gskolan eller visat s�rskild f�rm�ga att samverka med det omgivande samh�llet.
4 kap 13 � h�gskolef�rordningen.
Den som �r anst�lld tills vidare som adjunkt vid universitetet och som �nskar bli befordrad till lektor skall l�mna in ans�kan till ber�rd fakultetsn�mnd. Varje ans�kan skall behandlas individuellt. Fakultetsn�mnden utarbetar anvisningar f�r hur ans�kan skall vara utformad samt fastst�ller ans�kningstillf�lle under verksamhets�ret.
Vid fakultetsn�mndens pr�vning om en adjunkt som �r anst�lld tills vidare �r beh�rig att befordras till lektor skall beh�righetskraven �verensst�mma med de krav som g�ller vid anst�llning som lektor, d v s dels avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens eller annan yrkeskicklighet som �r av betydelse f�r anst�llningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som skall ing� i anst�llningen, dels dokumenterad pedagogisk skicklighet.
F�r att en tills vidare anst�lld adjunkt som inte uppfyller g�llande beh�righetskrav skall kunna befordras till lektor kr�vs s�rskilt goda pedagogiska eller andra insatser g�llande t ex ledning och utveckling av verksamhet inom universitetet under en f�ljd av �r. Enbart ett visst antal anst�llnings�r kan s�ledes inte utg�ra grund f�r befordran.
En ans�kan om befordran till lektor skall beredas av fakultetsn�mnden p� samma s�tt som vid utannonserat lektorat. P� samma s�tt som g�ller vid utannonserat lektorat skall
fakultetsn�mnden inh�mta yttranden fr�n minst tv� personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesomr�de (sakkunniga). Dessa skall utses enligt den ordning som g�ller vid utannonserat lektorat.
Fr�gor som r�r beredning av anst�llnings�renden regleras i h�gskolef�rordningen 4 kap 19-27 ��.
Ansvaret f�r att bereda och avge f�rslag i �renden om anst�llning av professor, lektor, forskarassistent och adjunkt �vilar fakultetsn�mnd.
En fakultetsn�mnd f�r �ven bjuda in en person att s�ka en anst�llning som professor som kungjorts till ans�kan ledig.
En h�gskola f�r, enligt 4 kap 19 � h�gskolef�rordningen, bjuda in en person att s�ka en utannonserad anst�llning som professor. Inbjudan m�ste ske inom tre m�nader efter det att fakultetsn�mnden har utsett de personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesomr�de (sakkunniga).
Det framg�r av universitetets personalpolitiska program att det �r av vikt att utbildning anordnas f�r alla som ansvarar f�r och deltar i rekrytering. Enligt universitetets personalpolitiska program skall all rekrytering ske omsorgsfullt och med utnyttjande av b�sta urvalsmetoder f�r det enskilda anst�llnings�rendet. Syftet med att anv�nda olika urvalsinstrument f� belysta s�dana sidor av de s�kandes kompetens som sv�rligen l�ter sig bed�mas enbart utifr�n vetenskaplig och pedagogisk dokumentation, anst�llningbetyg/intyg och liknande handlingar. Det �r ocks� viktigt att personer med s�rskild kompetens och erfarenhet vad g�ller rekrytering, t ex i form av personaljuridiska och administrativa kunskaper samt erfarenhet avseende personbed�mning och urval, vid behov bist�r fakultetsn�mnden och institutionsstyrelsen vid handl�ggning av anst�llnings�rendet.
Fakultetsn�mnden skall f�r handl�ggning av �renden r�rande anst�llning som professor, lektor, och forskarassistent inr�tta en eller flera s�rskilda rekryteringsgrupper. Antalet rekryteringsgrupper och om separata rekryteringsgrupper skall inr�ttas f�r anst�llningar som professor respektive lektor och forskarassistent beslutas av fakultetsn�mnden. �ven �renden som r�r ans�kan om befordran till anst�llning som professor och lektor skall handl�ggas av en rekryteringsgrupp.
Rekryteringsgruppen skall best� av ordf�rande och vice ordf�rande samt ytterligare fyra ledam�ter. Av de senare �ger studenterna r�tt att utse tv� ledam�ter. B�de kvinnor och m�n skall utses, om inte synnerliga sk�l talar emot detta.
Ordf�rande och vice ordf�rande utses f�r tre �r och studeranderepresentanterna f�r minst ett, dock h�gst tre �r. F�r de senare skall utses personliga ers�ttare f�r samma tidsperiod. �vriga ledam�ter utses f�r varje enskilt anst�llnings�rende.
Ledam�terna skall utses p� ett s�dant s�tt att de s�v�l vetenskapligt, pedagogiskt som i �vriga avseenden s� allsidigt som m�jligt representerar ber�rda �mnesomr�den och typ av anst�llning. Studeranderepresentanterna utses av studentk�ren.
Prefekten vid den institution till vilken den lediga anst�llningen organisatoriskt h�r skall ha n�rvaro- och yttrander�tt vid rekryteringsgruppens sammantr�den, s�vida inte �rendet g�ller �terbes�ttning av prefektens anst�llning.
F�r varje enskilt �rende avseende anst�llning som professor och lektor skall fakultetsn�mnden inh�mta yttrande fr�n minst tv� personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesomr�de (sakkunniga). B�de kvinnor och m�n skall utses, om inte synnerliga sk�l talar emot detta.
Fakultetsn�mnden kan vid behov d�rut�ver tillkalla specialsakkunniga f�r s�rskild bed�mning av pedagogisk skicklighet och �vriga bed�mningsgrunder. De specialsakkunniga skall, i likhet med vad som g�ller f�r de sakkunniga som �r s�rskilt f�rtrogna med �mnesomr�det, redovisa skickligheten hos de s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llningen, ange ordningen dem emellan och motivera sitt val.
Samtliga sakkunniga skall alltid noga informeras om de beh�righetskrav och bed�mningsgrunder som g�ller generellt vid universitetet och f�r den enskilda anst�llningen.
F�r anst�llning som forskarassistent beh�ver yttrande inte inh�mtas fr�n mer �n en sakkunnig.
F�ljande arbetsordning skall till�mpas vid beredning av anst�llnings�renden.
Fakultetsn�mnd kan fatta beslut om ytterligare anvisningar avseende s�v�l beredning av anst�llnings�rendet som utformning av de sakkunnigas yttranden.
Fakultetsn�mnd kan �ven med st�d av 3 kap 13 � delegera sin uppgift enl 4 kap 26 � att f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma ifr�ga f�r anst�llning.
| Utannonserad anst�llning som professor, lektor och forskarassistent | Ans�kan om befordran till anst�llning som professor och lektor |
| Det ankommer p� de sakkunniga att pr�va om de s�kande uppfyller
g�llande beh�righetskrav samt bed�ma de s�kandes skicklighet utifr�n de
bed�mningsgrunder och deras viktning mot varandra som angivits i anst�llningsprofilen.
Vad g�ller anst�llning som professor och lektor skall de sakkunniga inte enbart bed�ma
de s�kandes vetenskapliga skicklighet, utan lika stor omsorg skall �gnas �t pr�vningen
av deras pedagogiska skicklighet. F�r anst�llning som lektor skall �ven �vriga beh�righetsgrundande f�rh�llanden underkastas en kvalitativ bed�mning. F�r anst�llning som forskarassistent skall de sakkunniga bed�ma de s�kandes vetenskapliga skicklighet. Var och en av de sakkunniga skall i skriftligt yttrande till rekryteringsgruppen redog�ra f�r skickligheten hos de s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llning, ange ordningen dem emellan och motivera sitt val. Om omst�ndigheterna i �rendet f�ranleder det f�r fakultetsn�mnden besluta att de sakkunnigas yttranden f�r avse endast f�rslag om den s�kande som b�r komma i fr�ga i f�rsta hand. De sakkunniga skall deltaga i rekryteringsgruppens sammantr�den. I urvalsprocessen skall rekryterings-gruppen anv�nda sig av urvalsinstrument som t ex anst�llningsintervju, anst�llningstest och referenstagning. �ven andra metoder, t ex pedagogiska prov och s k avsiktsf�rklaring kan komma till anv�ndning. R�tt utnyttjade ger dessa urvalsmetoder v�rdefull information ut�ver den rena meritv�rderingen. Rekryteringsgruppen skall skriftligen till fakultetsn�mnden redovisa sin bed�mning av de s�kandes skicklighet i f�rh�llande till de bed�mningsgrunder som angivits i anst�llningsprofilen, b�de vad g�ller bed�mningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem samt med angivande av sk�len d�rf�r f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llning. Om det finns s�rskilda sk�l f�r rekryteringsgruppens f�rslag avse ytterligare s�kande som kan komma i fr�ga och ordningen mellan dem. I f�rslaget skall anges hur universitetets rekryterings- och j�mst�lldhetsm�l beaktats i beredningen av �rendet. Rekryteringsgruppen kan f�resl� fakultetsn�mnden besluta att avbryta anst�llningsf�rfarandet om den anser att rekryteringsunderlaget �r otillr�ckligt eller att det uppkommit omst�ndigheter som f�ranleder att inte n�gon b�r anst�llas. F�rslaget skall framst�llas skriftligen och motiveras. Fakultetsn�mnden skall f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r f�rslaget till rektor avse ytterligare s�kande som b�r komma i fr�ga varvid ordningen mellan dem skall anges. I f�rslaget skall fakultetsn�mnden redovisa sin bed�mning av varje f�reslagen s�kandes skicklighet i f�rh�llande till de bed�mningsgrunder som angivits i anst�llningsprofilen, b�de vad g�ller bed�mningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem. Om bara en s�kande finns beh�ver s�dan redovisning inte l�mnas. Om b�de kvinnor och m�n har s�kt anst�llningen skall det �ven framg� av f�rslaget hur j�mst�lldhetsaspekten har beaktats. F�rslaget skall avges skriftligen till rektor. |
Det ankommer p� de sakkunniga att pr�va om de s�kande uppfyller
g�llande beh�righetskrav. Vad g�ller anst�llning som professor och lektor skall de
sakkunniga inte enbart bed�ma de s�kandes vetenskapliga skicklighet, utan lika stor
omsorg skall �gnas �t pr�vningen av deras pedagogiska skicklighet. F�r anst�llning som lektor skall �ven �vriga beh�righetsgrundande f�rh�llanden underkastas en kvalitativ bed�mning. Var och en av de sakkunniga skall i skriftligt yttrande till rekryteringsgruppen ange om den s�kande uppfyller de olika beh�righetskraven eller inte samt motivera sitt f�rslag. De sakkunniga skall deltaga i rekryteringsgruppens sammantr�den. Rekryteringsgruppen skall skriftligen till fakultetsn�mnden ange om den s�kande uppfyller de olika beh�righetskraven eller ej och redovisa sk�len f�r sin bed�mning. Vid ans�kan om befordran skall fakultetsn�mnden skriftligen till rektor ange om den s�kande uppfyller de olika beh�righetskraven eller ej och redovisa sk�len f�r sin bed�mning.
|
Fakultetsn�mnden skall f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llning som adjunkt. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r f�rslaget avse ytterligare s�kande som b�r komma i fr�ga och ordningen mellan dem. I f�rslaget skall fakultetsn�mnden redovisa sin bed�mning av varje f�reslagen s�kandes skicklighet med h�nsyn tagen till de bed�mningsgrunder som angivits i anst�llningsprofilen, b�de vad g�ller bed�mningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem. Om bara en s�kande finns beh�ver s�dan redovisning inte l�mnas. Av f�rslaget skall framg� hur universitetets rekryteringsm�l har beaktats. Om b�de kvinnor och m�n har s�kt anst�llningen skall det �ven framg� av f�rslaget hur j�mst�lldhetsaspekten har beaktats. F�rslaget skall avges skriftligt till rektor.
Fr�gor som r�r beslut om anst�llning och avslag p� ans�kan om befordran regleras i h�gskolef�rordningen 4 kap 28 �.
Beslut om anst�llning fattas av rektor.
Om en person som erbjuds anst�llning tills vidare som lektor och har beg�rt att bli befordrad till professor inte uppfyller kraven f�r att kunna anst�llas som professor skall rektor avsl� beg�ran i s�rskilt beslut. Anst�llningen skall d� ske som lektor.
Om en tills vidare anst�lld lektor eller adjunkt inte uppfyller kraven f�r befordran till professor respektive lektor skall rektor avsl� ans�kan d�rom i s�rskilt beslut.
Rektor �ger enligt h�gskolef�rordningen r�tt att till prefekten delegera beslut om anst�llning som lektor, forskarassistent och adjunkt samt avslag p� ans�kan om befordran till lektor.
Fr�gor som r�r �verklagande regleras i h�gskolef�rordningen kap 12 � 2.
Enligt h�gskolef�rordningen f�r f�ljande beslut som r�r anst�llning och befordran �verklagas: beslut om anst�llning, beslut om att avsl� en ans�kan om befordran till professor respektive lektor och beslut om att avsl� en beg�ran om anst�llning som professor.
N�rmare f�reskrifter om handl�ggning av �verklagande�renden redovisas i Handbok i personaladministration (PA-handboken).
Back to Forskning och forskarutbildning med
utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet <http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/>
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/info1998.htm
Created by Donald Broady. Last updated
09 Mar 2011