DBA, arkivredovisn.

Printout from the site SEC (Sociology of Education and Culture) at Uppsala University
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/arkivredovisn.htm

Arkivredovisning

För en förteckning över ingående serier och underserier, se PDF-versionen av arkivredovisningen. Nedan endast utdrag från de första sidorna..

Ungefär hälften av de digitaliserade dokumenten är publikt tillgängliga, s.k. open access. Se Tematiska förteckningar över de enskilda publikt tillgängliga digitaliserade dokumenten..

Den andra hälften är främst avsedd för forskningsändamål och kräver inloggning som dessvärre inte funkar för för ögonblicket .

Historik

Detta arkiv tillkom av nödtvång. Jag hade framemot mitten av 2010-talet råkat i en situation som många till åren komna akademiker är bekanta med. I över fyrtio år hade jag kunnat använda det mesta av ett helt våningsplan i vår stora gamla kåk som arbetsutrymme. Här stod bokhyllor och lagerhyllor i täta rader längs väggarna och på golvet i rummen, katakombliknande korridorer och talrika skrubbar. Detta var det överskuggande problemet när hustrun Charlotta och jag förberedde flytten till en mindre boning. Jag skänkte bort umbärliga böcker och körde tonvis med cellulosa till sopstationen men litteratursamlingar, pärmar och kapslar som jag ville bevara, för såväl eget bruk som med tanke vår forskningsgrupps aktuella och framtida behov, var jag tvungen att sprida ur. Ett par arbetsrum i den nya bostaden rymde inte så mycket fast jag klämde in hyllor överallt, även över fönster och dörröppningar. Merparten av materialet hamnade i ett större Shurgardförråd och i diverse lokaliteter vid Uppsala universitet där forskningsgruppens samlingar, liksom en del material jag tagit med från tidigare arbetsrum vid KTH, redan fyllde många hyllmeter.

Alltsammans blev oöverblickbart och därmed ganska oanvändbart. Katalogisering och digitalisering krävdes för att hålla reda på materialet och för att arbeta med det utan tillgång till fysiska original. När jag år 2013 gick jag i pension, dock fortsatt verksam vid Uppsala universitet som emeritus i utbildningssociologi med placering vid Sociologiska institutionen, började jag ordna ett arkiv som förhoppningsvis kunde bli av något intresse för andra och inte bara för mig själv och de närmaste medarbetarna. Jag valde att organisera det som ett personarkiv vars kärna är ett urval av vad jag samlat på mig under ett halvsekel i olika intellektuella miljöer där jag rört mig, från studentaktiviståren i Lund under det sena 1960-talet och framöver. Det mesta härrör från min verksamhet som akademisk forskare och lärare, först vid Lärarhögskolan och KTH i Stockholm och från 1977 vid Uppsala universitet som den förste innehavaren av lärostolen i utbildningssociologi.

Utöver materialet som jag ursprungligen sparat bara för egna och medarbetarnas behov, jämte kompletteringar i efterhand, har jag i arkivet inkluderat en del av det som legat på den publika internetsajt för Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) som jag ansvarat för från och med början av 1990-talet (alltså redan innan tillkomsten av WWW). För denna sajt använde jag under forskningsgruppens första femton år serverutrymme vid KTH (på adressen www.nada.kth.se/~broady/). År 2006 flyttades sajten till Uppsala universitet i och med att jag där fick möjlighet att skapa en egen underdomän (skeptron.uu.se).

Förmodligen överskattar jag eftervärldens intresse för vad jag själv upplevt som viktiga omvandlingar i de intellektuella fälten men arkivbestyren har åtminstone bättrat på min egen förståelse av de intellektuella sammanhang i vilka jag ingått under olika skeden av livet. ”Socioanalys” är det namn som Pierre Bourdieu givit åt sådana övningar.

Arkivbeskrivning

Syftet med det här arkivet är bevara dokument från några skeden under det senaste halvseklet som fått betydelse för utvecklingen av svensk samhällsvetenskap och humaniora. Jag har själv varit delaktig i förloppen men min ambition har inte varit att lyfta fram mina egna insatser utan att samla och digitalisera material av intresse även för andra som försöker förstå dessa aspekter av samtidshistorien.

Sverige är ett litet land och starkt importberoende i fråga om intellektuella traditioner. Arkivhandlingarna vittnar om det sena 1960-talets och 1970-talets införsel av tankegods och litteratur från främst tyskt språkområde, franska traditioner under 1980-talet, nordamerikanska metoder för hantering av digital litteratur under 1990-talet, och förfinade franska metoder för empiriska kultur- och utbildningssociologiska undersökningar under 00-talet. Vidare inrymmer arkivet material som dokumenterar utvecklingen på svensk botten av några olika forskningsinriktningar: utbildningssociologi, kultursociologi, utbildningshistoria samt internetteknologiska tillämpningar inom samhällsvetenskap och humaniora.

Andra sammanhang må ha varit av större historisk betydelse och mer förtjänta att bli ihågkomna men eftersom jag varit med på ett hörn i de nämnda skeendena har jag genom åren samlat på mig material och erfarenheter.

Det har varit mest angeläget att bevara och digitalisera dokument som vittnar om genesen, den tidiga utvecklingen av olika förlopp. För att förstå en intellektuell strömning när den vunnit större utbredning kommer man ganska långt med publicerat material men i utforskandet av inledande skeden är opublicerat material oundgängligt: brev, dagboksanteckningar, utskick, mötesnoteringar, manuskript, föreläsningsstolpar, fakultetsopponentens eller kommentators manus inför oppositioner och seminarieventileringar, duplicerade bulletiner o.likn. Även fotografier är användbara källor men har (ännu) inte införlivats med arkivet, däremot en del ljudupptagningar och filminspelningar från möten, seminarier, intervjuer, föreläsningar och liknande.

Jag har varit restriktiv (förutom i serierna B och C) med att ta med publicerat material, i synnerhet från den digitala eran (som gradvis under 1980-talet och med full kraft under 1990-talet avlöste pappersepoken). Sådant är – eller torde bli i sinom tid – lätt åtkomligt i digitala format, exempelvis hos DiVA. De publicerade alster som ändå ingår i arkivet kan göra de olika händelseförloppen mer begripliga. Exempel är tidskrifter som de inblandade i olika skeenden tog starka intryck av och ibland medarbetade i. Sålunda finns i det fysiska arkivet kompletta samlingar av relevanta årgångar av Häften för kritiska studier (i serien G1G) som var ett centralt organ för 70-talets universitetsvänster, den danska tidskriften Unge pædagoger (i serien G2B) som betydde mycket för somliga bland 1970-talets svenska skolaktivister, och Kris (i serien G1G) som förberedde den nyorientering, dåförtiden kallad poststrukturalism, som skulle komma att sätta sin prägel på 1980-talets intellektuella scen. Jag föreställer mig att den som använder arkivet kan vilja slippa leta upp sådant material även om det är tillgänglig på annat håll.

Arkivet är organiserat i följande breda teman: (1) studentrörelsen i slutet av 1960-talet och under 1970-talet, (2) skolaktivismen och revitalisering av bildningstanken fr.o.m. 1970-talet, receptionen av (3) tyska och (4) franska forskningstraditioner, (5) utvecklingen av svensk utbildnings- och kultursociologi, samt forskning inom områdena (6) digital litteratur), (7) utbildningshistoria och (8) utbildningsvetenskap.

Vart och ett av dessa sammanhang motsvaras av delserier i arkivets avdelning F (digitaliserade ämnesordnade handlingar) och G (icke digitaliserade ämnesordnade handlingar). Samma tematiska organisering används i serierna B och C (digitaliserade resp. icke digitaliserade alster som jag själv författat eller medförfattat, redigerat eller översatt –material som således inte inkluderas i serierna F och G), samt i serierna D och E (digitaliserade resp. icke digitaliserade brev med mig som adressat).

Inte bara de icke digitaliserade utan även de digitaliserade handlingarna finns bevarade som fysiska original i kapslar, men fördelade på olika serier för att det digitala arkivet ska kunna hanteras för sig oberoende av det fysiska. Att blanda digitaliserat och icke digitaliserat material huller om buller vore opraktiskt.

En annan nödvändig uppdelning är den mellan publikt tillgängliga handlingar (open access) och sådana som är avsedda bara för forskningsändamål o. likn. och för vilka tillstånd krävs för åtkomst. På webben ligger digitaliserade versioner av de sistnämnda handlingarna i lösenordskyddade kataloger. Där har de placerats av olika anledningar, såsom upphovsrättskäl, att författare eventuellt inte godkänt publik spridning, att de innehåller känsliga uppgifter on identifierbara personer – eller i de flesta fall helt enkelt för att det är fråga om mindre läsbara eller läsvärda texter, utkast till sådana som i slutversioner finns tillgängliga i det publika arkivet och så vidare, det vill säga alster av föga intresse för andra än nördar.

Åtskilt från arkivet finns ett fysiskt handbibliotek som helt enkelt inrymmer valda delar av de litteratursamlingar jag genom åren haft i bokhyllor inom räckhåll. Det är nu ordnat på samma vis som arkivet, vilket innebär att uppdelningen i litteratursamlingar återspeglar ovan nämnda åtta teman. Medan arkivet är tänkt att erbjuda underlag för det historiska studiet av vad som hänt under olika skeden, är litteraturen i handbiblioteket mindre användbar för sådana ändamål och dessutom som regel någorlunda lätt åtkomlig via bibliotek eller på annat sätt. För att utnyttja arkivet behöver man inte tillgång till handbiblioteket. Egentligen är det nog mindre litteraturen i sig än förteckningarna över densamma som möjligen kan vara till någon glädje för den historiskt intresserade som vill ha besked om vilken läsning som var central för mig och likasinnade i olika intellektuella miljöer i olika skeden.

Utskrift från Donald Broadys arkiv, SEC, Uppsala universitet
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/arkivredovisn.htm