Forskarutbildningskursen
Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (5 p)

Uppsala universitet, ILU och Pedagogiska institutionen, mars-juni 2006

<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kap06.htm>

Se Influtna examinations-pm från deltagarna

_____________

Kursledare: Donald Broady, <broady@nada.kth.se>, webb http://broady.se

Kursassistent: Emil Bertilsson <emil.bertilsson@ilu.uu.se>

Forskningssekreterare för SEC: Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>, tel 018-4715883, rum 3248 p� ILU.

Administration forskarutbildningen i pedagogik: Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>. Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475.

Kursstart 16 mars 2006 kl 13.15-17.30. Lokal. rum 1219, ILU, Seminarieg. 1, Uppsala.

Kursplan
Litteratur
Deltagare
Schema
Anvisningar och praktiska upplysningar
Mer om litteraturen
P. Bourdieu, bokutgåvor
Verktygslådan: några av Bourdieus begrepp
Habitusbegreppet
Tumregler till ledning för bedömning av graden av autonomi
Innehållsförteckning, Bourdieu, Science de la science et réflexivité
Innehållsförteckning, antologin Kulturens fält
Vägbeskrivning och karta
Deltagarnas preliminära texter per 9 april 2006
    <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kap06-texter-060409.htm>
Examinations-pm från deltagarna

Fastställd 2004-03-26

Kursplan för forskarutbildningskursen
Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (5 p)

Kursplan

Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (5 poäng)
(Capital and field. Methods for the study of education and culture, 7,5 ECTS)

Kursen ges som valfri kurs inom forskarutbildningen i pedagogik i samverkan mellan Pedagogiska institutionen och Institutionen f�r l�rarutbildning. Kursen �r �ven �ppen f�r studerande p� D-niv� i pedagogik och pedagogik med inriktning mot personalutveckling. Kursplanen �r fastst�lld av institutionsstyrelsen vid Pedagogiska institutionen 2004-03-26.

M�l

Kursens syfte �r att f�rst� hur begreppen kapital och f�lt, som utvecklats av Pierre Bourdieu, anv�nds som verktyg i studier av dels kulturella f�lt (dvs. bl.a. konst, litteratur och vetenskap), dels utbildningsv�sendet.

Inneh�ll

• Bourdieus nyckelbegrepp s�som kapital, habitus, f�lt, strategi.
• Kapitalbegreppets och f�ltbegreppets anv�ndbarhet i studier av skilda forskningsobjekt.
• Metoder och forskningstekniker i studier av konst, litteratur, vetenskap och utbildning.

Kursen �r av metodkarakt�r, vilket inneb�r att intresset riktas mot hur Bourdieu och hans medarbetare och efterf�ljare anv�nt begreppen kapital och f�lt som verktyg i empirisk och historisk forskning.

 Genomf�rande

Kursen genomf�res i form av f�rel�sningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inl�mnas under kursens g�ng. En skriftlig examinationsuppgift l�mnas in i slutet av kursen.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underk�nd och Godk�nd ges. F�r studerande inom grundutbildningen ges betygen Underk�nd, Godk�nd och V�l godk�nd.

Kurslitteratur

Se s�rskild f�rteckning 

Fastst�lld 2004-03-26

Litteratur, forskarutbildningskursen Kapital och f�lt. Metoder f�r studier av utbildning och kultur (5 p)

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les h�ritiers. Les �tudiants et la culture. Minuit, Paris, s. 7-115. [Eng. �vers. The Inheritors. French students and their relation to culture. Chicago; London: The University of Chicago Press, 1979 s. 1-76.]

Bourdieu, Pierre (1992): Les r�gles de l�art. Gen�se et structure du champ litt�raire, Seuil, Paris. 480 sidor. [Sv. �vers. Konstens regler. Det litter�ra f�ltet uppkomst och struktur, Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000, 523 s. Eng. �vers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996.]

Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et r�flexivit�. Cours du Coll�ge de France 2000-2001, �ditions Raisons d�agir, Paris (238 s.). [Eng. �vers. Science of Science and Reflexivity, The University of Chicago Press, Chicago 2004. Sv. �vers. under f�rberedelse]

Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronh�ften nr 15, 26 s. [PDF version, 129 kb, tillg�nglig p�
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf]

Sammanlagt 997 sidor

Deltagare forskarutbildningskursen Kapital och f�lt. Metoder f�r studier av utbildning och kultur, mars-juni 2004

Om du inte vill ha din e-postadress synlig p� denna publika sida, meddela mej <broady@nada.kth.se> s� suddar jag.

Schema forskarutbildningskursen Kapital och f�lt. Metoder f�r studier av utbildning och kultur (5 p), mars-juni 2006

F�ljande torsdagar kl 13.15-17.30: 16 mars, 23 mars, 20 april, 11 maj, 1 juni och 8 juni 2006.

Lokal: rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminarieg. 1, Uppsala.

• Torsd 16 mars. Seminarium 1: Introduktion. Inledande om Bourdieus f�rfattarskap och forskningsredskapen, s�rskilt kapitalbegreppet och f�ltbegreppet. En handout p� 14 sidor delas ut.
• Torsd 23 mars. Seminarium 2. L�s i f�rv�g Bourdieu & Passeron, Les h�ritiers.
• Skriv en kort text, en sida eller s�, d�r du formulerar n�gra fr�gor som har att g�ra med hur Bourdieutraditionens verktyg (fr�mst begreppen kapital och f�lt) och metoder skulle kunna anv�ndas f�r att (alternativt inte duger till att) utforska n�got omr�de som du �r s�rskilt intresserade av, f�rslagsvis n�got omr�de som du sysslar med i ert avhandlingsarbete. Denna korta text mejlar du senast torsd 5 april till Emil Bertilsson <emil.bertilsson@ilu.uu.se>, som kommer att klippa ihop alltsammans till ett enda dokument som han s�nder till oss alla och som �ven l�ggs p� webben. Skriv s�ledes inga hemligheter. Om du s� vill, kan du senare utveckla denna korta text till den examinationsuppgift som skall f�rdigst�llas under senare delen av kursen.
• Torsd 20 april. Seminarium 3. L�s i f�rv�g Bourdieu, Les r�gles de l�art.
• Torsd 11 maj. Seminarium 4. L�s i f�rv�g Bourdieu, Science de la science et r�flexivit�
• Mejla examinationsuppgiften till broady@nada.kth.se senast fredag kv�ll 26 maj. Om du inte l�ter meddela annat s� accepterar du att din text l�ggs ut p� webben. Om du inte �nskar ha din text p� webben s� mejlar du den till alla deltagarna.
• Torsd 1 juni. Seminarium 5. Diskussion utifr�n fr�gor som v�ckts i deltagarnas examinations-pm. L�s i f�rv�g �vriga deltagares pm.
• Torsd 8 juni. Seminarium 6. Fortsatt diskussion. Avslutning. Vi slutar redan kl 16.

D. Broady, ILU, Uppsala universitet
Senast reviderad 2004-05-06

Anvisningar om examinationsuppgiften

Prelimin�ra skriftliga redovisningar l�mnas in under kursens g�ng, och sammanst�lles i slutet av kursen till en skriftlig examinationsuppgift. Denna examinationsuppgift skall vara genomarbetad, �ven i spr�kligt avseende. D�r skall finnas genomt�nkt rubriks�ttning, paginering, korrekta och precisa k�llh�nvisningar med angivande av sidor, och i slutet en f�rteckning �ver inl�st litteratur. Det skall framg� vad du bygger dina slutsatser p�. L�saren m�ste kunna skilja mellan det du h�mtar ur originallitteratur, det du h�mtar ur handb�cker eller annan sekund�rlitteratur och det som �r dina egna sj�lvst�ndiga tolkningar. L�sningen redovisas p� ett sj�lvst�ndigt s�tt. Det inneb�r att det skall framg� vad du p� egen hand f�tt ut av litteraturen. T�nk sj�lv! — vilket inte hindrar att du dessutom tar hj�lp av handb�cker och sekund�rlitteratur. Undvik rena referat av den l�sta litteraturen, och undvik att okritiskt �terge uppfattningar som cirkulerar i sekund�rlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du sj�lv g�tt i n�rkamp med originallitteraturen. Samarbete till�tes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften m�ste framg� vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar f�r.

Det vore fint om ni snarast kunde b�rja skriva p� en text som sen kan redigeras till en examinationsuppgift. Det duger bra med korta och prelimin�ra noteringar, bara det blir en start. F�rslagsvis kan ni f�rs�ka besvara fr�gan: Hur skulle det g� till (som ett tankeexperiment) att med hj�lp av Bourdieus verktyg (s�som begreppen kapital, f�lt etc) och Bourdieus och hans medarbetare och l�rjungars metoder studera n�got som �r f�rem�l f�r ert avhandlingsarbete eller som ni av andra sk�l �r intresserade av att begripa er p�? Ett alternativ �r att ni f�rs�ker j�mf�ra Bourdieutraditionen med n�gon eller n�gra andra forskningstraditioner. Man kan t�nka sig fler s�tt att utforma examinationsuppgiften. Huvudsaken �r att ni f�r n�gon gl�dje av arbetet och att ni visar att ni f�tt ut n�got av l�sningen. Den f�rdiga uppgifter b�r vara h�gst 10 sidor l�ng.

Mer om litteraturen

Den egentliga kurslitteraturen

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les h�ritiers. Les �tudiants et la culture, Minuit, Paris, s. 7-115. (dvs 108 s.)
Finns i flera senare utg�vor. Eng. �vers. The Inheritors. French students and their relation to culture. The University of Chicago Press, Chicago/London 1979, ISBN 0-226-06739-4, s. 1-76. Till den engelska �vers�ttningen som troligen �r sluts�ld i bokhandeln kommer kopieringsunderlag att finnas.

Bourdieu, Pierre: Les r�gles de l�art. Gen�se et structure du champ litt�raire, Seuil, Paris 1992. 480 sidor, ISBN 2-02-018159-2. Brett upplagd analys av ett kulturellt f�lt, n�mligen konstens och litteraturens f�lt i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Sv. �vers. Konstens regler. Det litter�ra f�ltet uppkomst och struktur, Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, stockholm/Stehag 2000, 523 s., ISBN 91-7139-116-9. Eng. �vers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996. P� engelska finns �ven ett antal f�rarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays on Art and Literature, Ed. Randal Johnson, Polity Press, Cambridge 1993.

Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et r�flexivit�. Cours du Coll�ge de France 2000-2001, �ditions Raisons d�agir, Paris (238 s.).
Eng �vers. Science of Science and Reflexivity, The University of Chicago Press, Chicago 2004, ISBN 0-226-06738-6, 129 s.
Sv. �vers. f�rberedes.

Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronh�ften nr 15, 26 s.
PDF version, 129 kb, tillg�nglig p�
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf

Fler l�stips

N�gra av Bourdieus texter, fr�mst s�dana som finns i svensk �vers�ttning

P. Bourdieu, "La sp�cificit� du champ scientifique et les conditions sociales du progr�s de la raison", Sociologie et soci�t�s (Les Presse de l'Universit� de Montr�al), vol. VII, no 1, mai 1975, pp. 91-118. Bourdieus f�rsta syntetiska utl�ggning om det vetenskapliga f�ltet. Rekommenderas.
�v publ. som "Le champ scientifique", Actes de la recherche en sciences sociales, vol. II, no 2-3, juin 1976.
Eng. �vers "The specificity of the scientific field and the social conditions of the progress of reason", Social Science Information, Vol. XIV, No. 6, pp. 19-47.

P. Bourdieu, Le sens pratique, Minuit, Paris 1980, 475 s., ISBN 2-7073-0298-8. Bourdieus mest syntetiska teoretiska arbete, rekommenderas var och en som �nskar stifta grundlig bekantskap med i synnerhet habitusbegreppet. Dock var boken ganska tidig, vilket inneb�r att f�ltbegreppet �nnu inte �r s�rskilt utvecklat.
Eng. �vers. The Logic of Practice, Polity Press, Cambridge 1990, 333 s., ISBN 0-7456-1015-3. Tidigare versioner av samma arbete var Esquisse d'une th�orie de la pratique, Droz, Gen�ve/Paris 1972, 282 s., Entwurf einer Theorie der Praxis, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1976, 494 s. samt Outline of a Theory of Practice, Cambridge U.P., Cambridge 1977, 248 s. Den grundligare framst�llningen i Le sens pratique �r att f�redra framf�r dessa tidigare versioner. Som en sista mer filosofiskt orienterad version kan man betrakta M�ditations Pascaliennes, Seuil, Paris 1997, 316 s., ISBN 2-02-032002-9; eng. �vers. Pascalian Meditations, Polity Press, Cambridge 2000, 256 s., ISBN  0-7456-2055-8.

P. Bourdieu, La noblesse d'�tat. Grandes �coles et esprit de corps, Minuit, Paris 1989, 569 sidor, ISBN 2-7073-1278-9. Den mest samlade analysen av relationerna mellan utbildningens f�lt och maktens f�lt i Frankrike.
Eng �vers. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power, Stanford University Press, Stanford 1996, 475 s., ISBN 0-8047-1778-8.

P. Bourdieu, Texter om de intellektuella (red. D. Broady), Brutus �stling Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992, 208 s., ISBN 91-7139-035-9. En liten urvalsvolym med j�mf�relsevis l�ttl�sta texter. Kan fungera som introduktion f�r den som inte �r s�rskilt bekant med Bourdieus f�rfattarskap. De flesta texterna belyser f�ltbegreppets till�mpning p� olika omr�den.

P. Bourdieu och Y. Delsaut, "Le couturier et sa griffe", Actes de la recherche en sciences sociales, n^o 1 1975, pp. 7-36. Uppsatsen �r en studie av de parisiska modeskaparnas och modehusens konkurrensf�lt.
Sv. �vers. "Modeskaparen och hans m�rke. Bidrag till en teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, Brutus �stling Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Sk�ne 3 uppl. 1991, ISBN 91-7139-039-1 (inneh�llsligt of�r�ndrad utg�va av den bok som 1986 utkom p� Salamander Bokf�rlag, Stockholm).

P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en sciences sociales, n^o 13, 1977, pp. 3-43. �nnu en uppsats om ett socialt f�lt, n�mligen det parisiska kulturliv d�r konstn�rer och gallerister, f�rfattare och f�rl�ggare, pj�sf�rfattare och teaterdirekt�rer r�r sig.
Sv. �vers. "Produktionen av tro", pp. 153-243 i a.a. 1991 (P. Bourdieu, Kultursociologiska texter).

P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156. �mnet �r det tyska intellektuella f�ltet under 1910- och 1920-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi d�r Heidegger genomf�rde sin revolution.
Tysk �vers. Die politische Ontologie Martin Heideggers, Syndikat, Frankfurt am Main 1976, 121 s., ISBN 3-8108-0004-X, 2 uppl. 1988. En senare reviderad och utvidgad fransk version i bokform �r L'ontologie politique de Martin Heidegger, Minuit, Paris 1988, 123 s., ISBN 2-7073-1166-9.

P. Bourdieu, Homo academicus, Minuit, Paris 1984, 295 s., ISBN 2-7073-0696-7. Bourdieus studie av det f�lt d�r han sj�lv vistades, den parisiska universitets- och forskarv�rlden.
Sv. �vers. Homo academicus, Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996, 304 s., ISBN 91-7139-055-3. Eng. �vers. Homo academicus, Polity Press, Cambridge 1988, 325 s., ISBN 0-7456-0258-4. Tysk �vers. Homo academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, 455 s., ISBN 3-518-57893-6.

P. Bourdieu och Lo�c J.D. Wacquant, R�ponses. Pour une anthropologie r�flexive, Seuil, Paris 1992, 268 s., ISBN 2-02-014675-4. En bred och j�mf�relsevis l�ttillg�nglig framst�llning av en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
En amerikansk version, som i vissa avseenden �r b�ttre �n den franska, �r An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992, 332 s., ISBN 0-7456-1033-1.

P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'�conomie des �changes linguistique, Fayard, Paris 1982.
Denna numer inte s�rskilt aktuella uppsatssamling b�r n�mnas eftersom det nyskrivna pariet (sidorna 11-95) f�religger i svensk �vers.: "Vad det vill s�ga att tala. Det spr�kliga utbytets ekonomi", pp. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokf�rlag, Stockholm 1984.

P. Bourdieu, Sur la t�l�vision. Suivi de L'emprise du journalisme, Liber �ditions, Paris 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 sidor).
Sv. �vers. Om televisionen, f�ljd av Journalistikens herrav�lde, Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998.

Olika utg�vor av Bourdieu/Chamboredon/Passeron, Le m�tier de sociologue

Det finns tv� skilda franska utg�vor av Le m�tier de sociologue. F�rstaupplagan fr�n 1968 �r den mest omfattande men finns ej i bokhandeln. Den andra reviderade och f�rkortade upplagan 1973 (eller den identiska 3 uppl. 1980) �r den vi skall anv�nda, eftersom den �r tillg�nglig i bokhandeln och dessutom f�religger i engelsk och tysk �vers�ttning:

Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Le m�tier de sociologue. Livre I. Paris: Mouton; Bordas, 1968. (430 s.)

Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Le m�tier de sociologue. Pr�alables �pist�mologiques [1968]. Paris; La Haye; New York: Mouton, 2 rev. o. f�rk. uppl. 1973. (357 s.) (Det finns ocks� en tredje upplaga 1980, ISBN 2-7132-0002-4, som �r helt identisk med 2 uppl 1973.)

Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: The craft of sociology. Epistemological preliminaries (Ed. Beate Krais). Berlin/New York: Walter de Gruyter, 1991. (271 s.) (ISBN: 0-89925-555-8 (pbk.)) (�vers. av Le m�tier de sociologue, 2 rev. o. f�rk. uppl. 1973.)

Bourdieu, Pierre /Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Soziologie als Beruf. Wissenschaftstheoretische Voraussetzungen soziologischer Erkenntnis (Hrsg. Beate Kreis). Berlin/New York: Walter de Gruyter, 1991. (297 s.) (ISBN: 3-11-011941-2 (br.)). (�vers. av Le m�tier de sociologue, 2 rev. o. f�rk. uppl. 1973.)

Svenska unders�kningar av f�lt i Bourdieus mening

Kulturens f�lt (red. D. Broady), Daidalos, G�teborg, 1998, 476 s., ISBN 91-7173-091-5.  En antologi som ger prov p� hur forskare in Norden studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens f�lt
PDF-version, 82 kb, av inledning, summary och inneh�llsf�rteckning tillg�nglig p� URL
http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-980906-kulturens-falt-inledn.pdf

Heyman, Ingrid: G�nge hatt till... Omv�rdnadsforskningens framv�xt i Sverige. Sjuksk�terskors avhandlingar 1974�1991, Daidalos, G�teborg 1995, 339 s., ISBN 91-7173-023-0.

Se ocks� ett tjugotal paper till de tre sessionerna under rubriken "Kulturens f�lt" vid den nationella forskarkonferensen Kulturstudier i Sverige arrangerad av ACSIS (Advanced Cultural Studies Institute of Sweden) i Norrk�ping 13-15 juni 2005. H�r ges smakprov p� aktuell svensk humanistisk och samh�llsvetenskaplig forskning som anv�nder f�tbegreppet.
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-050613-kulfal.htm>.

Sekund�rlitteratur

Ut�ver den egentliga kurslitteraturen l�ses handbokslitteratur och sekund�rlitteratur i m�n av tid och behov. Alla b�r k�nna till �tminstone s� mycket som st�r i den �versiktliga texten Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, som ing�r i kurslitteraturen.

Bland nordisk litteratur om Bourdieu kan n�mnas D. Broady, Sociologi och epistemologi, HLS F�rlag, Stockholm, 1 uppl. 1990, 2 uppl. 1991, 645 s., ISBN 91-7656-269-7
- PDF-versioner, HTML-version och XML-version <http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-910501-soc-epist.htm>,
samt Staf Callewaert, Kultur, p�dagogik og videnskab, Akademisk Forlag, K�benhavn, 1992, 201 s., ISBN 87-500-32026-4.

En anv�ndbar franskspr�kig introduktion �r Louis Pinto, Pierre Bourdieu et la th�orie du monde social, Albin Michel, Paris 1998, 264 s., ISBN 2-226-10678-2.

En utm�rkt engelskspr�kig introduktion �r den ovan n�mnda P. Bourdieu & Lo�c J.D. Wacquant An Invitation to Reflexive Sociology, 1992.

Diverse

En uppm�rksammad bok som f�reslog en omtolkning av habitusbegreppet var Lahire, Bernard: La culture des individus. Dissonances culturelles et distinction de soi. La D�couverte, Paris 2004, 780 s, ISBN 2-7071-4222-0.

Bokhandlare

Bourdieu b�r om m�jligt l�sas p� originalspr�k, men det �r inget tv�ng.

En svensk bokhandel d�r man �r duktig p� att skaffa utl�ndsk litteratur �r Hedengrens Bokhandel vid Stureplan, papperspostadress box 5509, 114 85 Stockholm, webb http://www.hedengrens.se/, e-post f�r allm�nna �renden hedengrens@hedengrens.se. Den utl�ndska avdelningen n�s per e-post utland@hedengrens.se eller tel 08-611 51 32, fax 08-611 51 38.

Fransk litteratur kan man �ven f� hos lilla bokl�dan Librairie L�Arc, Sibylleg. 51, 114 43 Stockholm, tel 08-6619458, epost larc.livres@telia.com. �ppettider m�nd-torsd 13.00-17.00, l�rd 11.00-14.00.

Annars finns ju n�tbokhandlarna, t.ex.
http://www.amazon.com
http://www.amazon.fr
http://www.antikvariat.net, viktigaste svenska sajten f�r s�kning av antikvariska b�cker
http://www.bokfynd.nu, prisagent som s�ker av n�tbokhandlares webbplatser och j�mf�r priser

Bourdieu-bibliografi p� n�tet:

HyperBourdieu WorldCatalogue. Inneh�llsrik och ganska bra, v�lf�rsedd med l�nkar.
http://www.iwp.uni-linz.ac.at/lxe/sektktf/bb/HyperBourdieu.html

Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Underlag till forskarutbildningskursen
Kapital och f�lt, seminarium 1, 2004-03-31

- Sociologie de l'Alg�rie, P.U.F., Paris 1958, 2e �d., 1961.

- Travail et travailleurs en Alg�rie, Mouton, Paris-La Haye 1963 (tills. m. A. Darbel, J.-P. Rivet, C. Seibel).

- Le d�racinement. La crise de l'agriculture traditionnelle en Alg�rie, �d. de Minuit, Paris 1964 (tills. m. A. Sayad).

- Les h�ritiers. Les �tudiants et la culture, �d. de Minuit, Paris 1964, nouv. �d. augm. 1966 (tills. m. J.-C. Passeron).

- Un art moyen. Essai sur les usages sociaux de la photographie, �d. de Minuit, Paris 1965, ny korr. uppl. 1970 (tills. m. L. Boltanski, R. Castel, J.-C. Chamboredon).

- Rapport p�dagogique et communication, Cahiers du Centre de sociologie europ�enne, 2, Mouton, Paris-La Haye 1965 (tills m. J.-C. Passeron, M. de Saint-Martin).

- Darras: Le partage des b�n�fices. Expansion et in�galit�s en France, �d. de Minuit, Paris 1966.

- L'amour de l'art. Les mus�es d'art europ�ens et leur public, �d. de Minuit, Paris 1966, ny utv. uppl. 1969 (tills. m. A. Darbel, D. Schnapper).

- Le m�tier de sociologue, Mouton-Bordas, Paris 1968 (tills. m. J.-C. Chamboredon, J.-C. Passeron), 2 f�rk. uppl. 1973.

- La reproduction. �l�ments pour une th�orie du syst�me d'enseignement, �d. de Minuit, Paris 1970 (tills. m. J.-C. Passeron).

- Esquisse d'une th�orie de la pratique, pr�c�d� de trois �tudes d'ethnologie kabyle, Droz, Gen�ve 1972.

- Alg�rie 60. Structures �conomiques et structures temporelles, �d. de Minuit, Paris 1977.

- Outline of a Theory of Practice, Cambridge University Press, Cambridge 1977.

- La distinction. Critique sociale du jugement, �d. de Minuit, Paris 1979.

- Le sens pratique, �d. de Minuit, Paris 1980.

- Questions de sociologie, �d. de Minuit, Paris 1980.

- Ce que parler veut dire. L'�conomie des �changes linguistiques, Fayard, Paris 1982.

- Homo academicus, �d. de Minuit, Paris 1984.

- Choses dites, �d. de Minuit, Paris 1987.

- L'ontologie politique de Martin Heidegger, �d. de Minuit, Paris 1988.

- La noblesse d'�tat. Grandes �coles et esprit de corps, �d. de Minuit, Paris 1989.

- Les r�gles de l'art. Gen�se et structure du champ litt�raire, �d. du Seuil, Paris 1992.

- An Invitation to Reflexive Sociology,  Polity Press, Cambridge 1992 (tills. m. L.J.D. Wacquant).

- La mis�re du monde, �d. du Seuil, Paris 1993 (tills. med m�nga medarbetare).

- Libre-�change, �d. du Seuil, Paris 1994  (tills. m. H. Haake).

- Raisons pratiques. Sur la th�orie de l'action, �d. du Seuil, Paris 1994.

- Sur la t�l�vision, Liber �ditions, Paris 1997.

- M�ditations pascaliennes, �d. du Seuil, Paris 1997.

- Les usages sociaux de la science, INRA, Paris 1997.

- Contre-feux, �d. Liber Raisons d'agir, Paris 1998.

- La domination masculine, �d. du Seuil, Paris 1998.

- Propos sur le champ politique, Presses universitaire de Lyon, Lyon 2000.

- Contre-feux 2. Pour un mouvement social europ�en, Liber-Raisons d�agir, Paris 2001.

- Les structures sociales de l��conomie, Seuil, Paris 2000.

- Langage et pouvoir symbolique, Fayard, Paris 2001.

- Science de la science et r�flexivit�. Cours du Coll�ge de France 2000-2001, �ditions Raisons d�agir, Paris 2001.

- Le bal des c�libataires. Crise de la soci�t� paysanne en B�arn, Seuil, Paris 2002.

- Interventions, 1961-2001. Science sociale & action politiques (utg. Franck Poupeau & Thierry Discepolo), Agone, Marseille 2002.

- Ein soziologischer Selbstversuch, Suhrkamp, Frankfurt am Main 2002. (Fransk utg�va Esquisse pour une auto-analyse, �ditions Raisons d�agir, Paris 2004.)

- Images d�Alg�rie. Une affinit� �lective. Actes Sud/Camera Austria/Fondation Liber, u.o. 2003.

Verktygsl�dan

Kapital

 �r enkelt sagt symboliska och materiella tillg�ngar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat spr�kbruk och f�rtrogenhet med den s.k. finkulturen, f�rm�gor som i Frankrike f�rv�rvas fr�mst i elitskolor), socialt kapital (sl�ktband, v�nskapsf�rbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, k�randa) och ekonomiskt kapital (materiella tillg�ngar samt k�nnedom om ekonomins spelregler), j�mte m�nga mer speciella kapitalarter s�som "utbildningskapital" (examina), "vetenskapligt kapital" (anseende i den l�rda v�rlden) eller "litter�rt kapital". En tillg�ng vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang d�r den tillerk�nnes v�rde. L�t s�ga en civilingenj�rsexamen utg�r ett utbildningskapital som �r verksamt som symboliskt kapital inom n�ringslivets f�lt men inte inom litteraturens.

Med habitus avses system av dispositioner som till�ter m�nniskor att handla, t�nka och orientera sig i den sociala v�rlden. En m�nniskas habitus grundl�gges genom de vanor hon inf�rlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsm�nster. Habitus kan betraktas som f�rkroppsligat kapital.

Strategier

 �r individers, gruppers eller institutioners f�rs�k att v�rna v�rdet p� sitt kapitalinnehav och att f�rsvara eller f�rb�ttra sin position. S�dana f�rs�k �r ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu anv�nder s�ledes termen "strategi" -- liksom "intresse", "investering", "vinst" -- p� annat s�tt �n i vardagsspr�ket eller i ekonomins vokabul�r d�r man brukar avse medvetna f�rest�llningar och �verlagd kalkyl.

Det sociala rummet

 �r systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus unders�kningar av det sociala rummet motsvarar s�ledes det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen �r detsamma som �verklassen, vilken enligt Bourdieu best�r av tv� stora fraktioner, � ena sidan en "dominerande" ekonomisk fraktion d�r f�retagsledare spelar en framtr�dande roll och � andra sidan en "dominerad" kulturell fraktion vari ing�r universitetsl�rare, konstn�rer, f�rfattare. Tyv�rr klingar ordet "h�rska" alltf�r v�rdeladdat i nutida svenska �ron, annars kunde Bourdieus la classe dominante p� god svenska �vers�ttas med "den h�rskande klassen" (domination �r den g�ngse franska �vers�ttningen av den v�nsterhegelianska traditionens Herrschaft).

F�lt

kan, om vi s�ker en definition som �r s� generell som m�jligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt f�lt (�ven ben�mnt "kampf�lt" eller "konkurrensf�lt") avser Bourdieu ett f�r�nderligt omr�de i samh�llet d�r m�nniskor och institutioner strider om n�got de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens f�lt om r�tten att d�ma om litter�r kvalitet. Varje autonomt f�lt har sin egen specifika art av kapital, och f�ltbegreppet �r bl.a. ett verktyg f�r studiet av f�rdelningen av kapital. En typisk studie av det litter�ra f�ltet bygger p� information om f�rfattares, kritikers eller f�rl�ggares innehav av b�de specifikt litter�rt kapital (som ger dem anseende bland f�rfattare eller kritiker) och andra arter av kapital s�som kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett f�lt kan �ven konstrueras p� grundval av information om l�t s�ga f�rlagens och tidskrifternas egenskaper. Det �r d� inte fr�ga om ett socialt f�lt utan ett f�lt av institutioner. Begreppet maktens f�lt anv�nder Bourdieu f�r att f�nga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, fr�n konstn�rligt kapital �ver juridiskt och politiskt till ekonomiskt.

Bidragen till denna antologi handlar inte s� mycket om l�sarna eller publiken (som tillh�r konsumtionsf�ltet) utan framf�r allt om produktionsf�lt, befolkade av f�rfattare, konstn�rer, kritiker, f�rl�ggare, gallerister etc. De kallas produktionsf�lt eftersom det �r h�r som verk, v�rden och trosf�rest�llningar -- men �ven "producenter", dvs. f�rfattarna eller konstn�rerna -- frambringas. Ett s�rskilt slag av produktionsf�lt �r kulturella f�lt (en mer precis ben�mning �r f�lten f�r kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subf�lt s�som teaterns f�lt, sociologins f�lt etc.

F�r att ett omr�de skall kunna analyseras som ett f�lt i Bourdieus mening kr�vs att det besitter en v�l utvecklad autonomi, dvs. sj�lvst�ndighet i f�rh�llande till andra f�lt och till omv�rlden i �vrigt.

(Ur D. Broady: "Inledning: en verktygsl�da f�r studier av f�lt", Kulturens f�lt, red. D. Broady, Bokf�rlaget Daidalos, G�teborg 1998, pp. 11-26. Citatet h�mtat fr�n s. 13-15.)

Bourdieus begrepp habitus

[Ur L�sestycken f�r samh�llsvetare, i urval och �vers�ttning av Donald Broady, Rapporter fr�n Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, s. 12]

Les conditionnements associ�s � une classe particuli�re de conditions d�existence produisent des habitus, syst�mes de dispositions durables et transposables, structures structur�es pr�dispos�es � fonctionner comme structures structurantes, c�est-�-dire en tant que principes g�n�rateurs et organisateurs de pratiques et de repr�sentations qui peuvent �tre objectivement adapt�es � leur but sans supposer la vis�e consciente de fins et la ma�trice expresse des op�rations n�cessaires pour les atteindre, objectivement � regle�es � et � r�guli�res � sans �tre en rien le produit de l�ob�issance � des r�gles, et, �tant tout cela, collectivement orchestr�es sans �tre le produit de l�action organisatrice d�un chef d�orchestre*.

* Il faudrait pouvoir �viter compl�tement de parler des concepts pour eux-m�mes, et de s�exposer ainsi � �tre � la fois sch�matique et formel. Comme tous les concepts dispositionnels, le concept d�habitus, que l�ensemble de ses usages historique pr�dispose � d�signer un syst�me de dispositions acquises, permanentes et g�n�ratrices, vaut peut-�tre avant tout par les faux probl�mes et les fausses solutions qu�il �limine, les questions qu�il permet de mieux poser ou de r�soudre, les difficult�s proprement scientifiques qu�il fait surgir.

Pierre Bourdieu: Le sens pratique. Paris: �d. de Minuit, 1980, p. 88 f.

De med en s�rskild klass av existensbetingelser f�renade betingningarna producerar habitus, system av varaktiga och �verf�rbara dispositioner, strukturerade strukturer som �r �gnade att fungera som strukturerande strukturer, det vill s�ga som strukturer som genererar och organiserar praktiker och representationer, vilka kan vara objektivt anpassade till sina m�l utan att f�ruts�tta n�gon medveten m�linriktning, och utan att f�rm�gan att bem�stra de operationer som kr�vs f�r att n� dessa m�l beh�ver vara artikulerad. Dessa system av dispositioner �r objektivt �reglerade� och de �r �regulj�ra� utan att alls vara resultatet av att man �tlyder regler. Allt detta g�r att de �r kollektivt orkestrerade utan att vara produkten av en orkesterdirigents organiserande handlande**.

** F�r att inte riskera att bli p� en och samma g�ng schematisk och formalistisk, m�ste man helt undvika att tala om begrepp i sig. Begreppet habitus, som tack vare hur det anv�nts genom historien �r �gnat att beteckna ett system av f�rv�rvade, varaktiga och genererande dispositioner, �ger kanske, i likhet med alla dispositionsbegrepp, sitt fr�msta v�rde d�ri, att det undanr�jer falska problem och falska l�sningar, att det till�ter att fr�gorna formuleras b�ttre eller besvaras, att det ger upphov till egentliga vetenskapliga sv�righeter.

�vers. D. Broady.

Tumregler
till ledning f�r bed�mning av graden av autonomi

Att ett f�lt, l�t s�ga det litter�ra f�ltet, �r autonomt inneb�r att det bland annat besitter

• sin egen specifika art av kapital (det litter�ra kapitalet �r det anseende som vissa genrer, verk, f�rfattare eller kritiker �tnjuter; detta kapital existerar �ven i f�rkroppsligat tillst�nd, n�mligen i form av en f�rfattares eller kritikers f�rm�ga att handskas med litteraturens verkningsmedel och k�nnedom om tidigare och aktuella strider inom litteraturens f�lt).

• en grundstruktur definierad av dels en polaritet som st�ller de mest erk�nda f�rfattarna och genrerna mot de ringaktade eller ok�nda, dels en polaritet som st�ller stora innehav av litter�rt kapital mot sm� innehav.

• ett eget "rum av m�jligheter", det vill s�ga ett utbud av t.ex. genrer och verkningsmedel som st�r till buds f�r f�rfattare vid en given tidpunkt (ett autonomt f�lt har en struktur som liknar strukturen hos detta rum av m�jligheter; det finns med andra ord dels ett socialt f�lt d�r st�llningarna intas av olika l�ger bland f�rfattarna, dels ett homologt rum av m�jligheter som inrymmer de tillg�ngliga st�llningstagandena och litter�ra genrerna och verkningsmedlen).

• en "omv�nd ekonomi", varmed avses att deltagarna v�rderar det litter�ra kapitalet h�gt, blundar f�r verksamhetens materiella betingelser och nedv�rderar f�rs�ljningssiffror och andra "v�rldsliga" m�tt p� framg�ng (denna omv�nda ekonomi �r mest framtr�dande i den region av av f�ltet d�r det specifika kapitalet v�ger tyngst, i det litter�ra f�ltet s�ledes den region d�r de renodlat litter�ra kvaliteterna �r utslagsgivande).

• egna slag av intr�deskrav, insatser i spelet, vinster (bel�ningen best�r fr�mst i att vinna erk�nnande och anseende som f�rfattare eller kritiker).

• egna trosf�rest�llningar (som Bourdieu ben�mner doxa).

• ett eget slags drivkrafter, engagemang, h�ngivenhet, intresse (Bourdieus term �r illusio) som sporrar deltagarna att g�ra sina insatser i spelet.

• egna inr�ttningar som hallst�mplar verken och f�rfattarna (Bourdieus term �r "konsekrationsinstanser", exempel �r litteraturkritiken, de mest v�lrenommerade f�rlagen, litteraturhistorikerna, akademierna).

• en f�rm�ga att till f�ltets egen logik �vers�tta teman och diskussioner som importeras fr�n omv�rlden (s�som n�r sociala eller politiska fr�gor transformeras till fr�gor om litter�r stil).

• samt att man inom f�ltet f�ster vikt vid att skriva f�ltets egen historia.

Citerat fr�n s. 51-52 i D. Broady: "N�tverk och f�lt", pp. 49-72 i Sociala n�tverk och f�lt (red. H�kan Gunneriusson), Opuscula Historica Upsaliensia 28, Uppsala universitet, 2002.

---

Inneh�llsf�rteckning, Bourdieu, Science de la science et r�flexivit�, 2001

Avant-propos

Introduction

1. L��tat de la discussion [Diskussionsl�get]

1. Une vision enchant�e [En f�rtrollad synvinkel]

2. La science normale et les r�volutions scientifiques [Normalvetenskapen och de vetenskapliga revolutionerna]

3. Le programme dit fort [Det s� kallade starka programmet]

4. Un secret de polichinelle bien gard� [En v�l bevarad offentlig hemlighet]

 2. Un monde � part [En v�rld f�r sig]

1. Le �m�tier� du savant [Forskarens �hantverk�]

2. Autonomie et droit d�entr�e [Autonomi och intr�desbiljett]

3. Le capital scientifique, ses formes et sa distribution [Det vetenskapliga kapitalet, dess former och f�rdelning]

4. Une lutte r�gl�e [En reglerad kamp]

5. Histoire et v�rit� [Historia och sanning]

3. Pourquoi les sciences sociales doivent se prendre pour objet [Varf�r samh�llsvetenskaperna borde g�ra sig sj�lva till objekt]

1. Objectiver le sujet de l�objectivation [Objektivera objektiveringens subjekt]

2. Esquisse pour une auto-analyse [Skiss till en sj�lvanalys]

Conclusion

Bibliographie

Index des noms

Inneh�llsf�rteckning, antologin Kulturens f�lt

Kulturens f�lt, red. D. Broady, Bokf�rlaget Daidalos, G�teborg 1998, 476 s., ISBN 91-7173-091-5

Inledning: en verktygsl�da f�r studier av f�lt
Donald Broady

1. Pengarna eller od�dligheten. Fosforisterna och romantikens litter�ra f�lt
Petra S�derlund

2. Kalfstek och rosor. En studie i August Strindbergs strategier under 1870-talet
och sj�lvanalysen i R�da rummet
David Gedin

3. "Galet nog att vara modernt": om Strindbergs Inferno och f�ltens lagar
Staffan Ericson

4. Agent och struktur i det litter�ra f�ltet. Tv� fallstudier: Jan Frideg�rd och Jan Wictor
Erik Peurell

5. Skaldinnans r�relser p� f�ltet
Eva Lilja

6. Intr�det. Om litteraturkritik som intellektuellt f�lt
Donald Broady och Mikael Palme

7. Postmodernism som avantgardestrategi
Barbro Andersson

8. Konstmuseif�ltet
Johan Ericstam

9. Balettdansare och paradoxen med det kulturella kapitalet
Helena Wulff

10. Hilma Borelius -- pionj�r p� f�ltet
Anna Nordenstam

11. De intellektuellas f�lt: fallet Finland
Keijo Rahkonen och J. P. Roos

12. Omv�rdnadsforskning -- ett vetenskapligt f�lt i vardande?
Donald Broady och Ingrid Heyman

13. Bokmarknad och litter�ra f�lt
Bo Peterson

14. Rektorn och det kulturella kapitalet
Annika Ullman

15. Det musikpedagogiska f�ltets framv�xt
Jonas Gustafsson

16. Arkitekturens f�lt
Niels Albertsen

17. Sund handel och osunda g�rdfarihandlare.
Lars Kaijser

18. Befrielseteologin i det transnationella katolska f�ltet. Exemplet Peru
Ulf Borelius

19. F�rfattaren och f�ltets tid
Bo G. Ekelund

20. F�lt i skuggan av f�lt: sensocialismens dubbelliv
J. P. Roos & Anna Rotkirch

21. Intellektuell multipositionalitet: exemplet Tel Quel (1963--1971)
Niilo Kauppi

V�gbeskrivning och karta

Seminarierna sker i rum 1219,  ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala. V�gbeskrivning f�r resen�rer: ILU �r en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordv�stra h�rn. Fr�n Uppsala C en halvtimmes promenad (g� l�ngs Fyris�ns v�stra strand i nordv�stlig riktning s� kommer du r�tt till slut). Bil�kare fr�n Stockholm forts�tter p� E4an tills Uppsala b�rjar ta slut, sen n�r det dyker upp skylt mot Svartb�cken ta av till v�nster och k�r Gamla Uppsalagatan s� kommer du fram till ILU omedelbart efter �n. P� g�rden brukar finnas parkeringsplats, stoppa 10 kr i automaten f�r en dags parkering. Se karta.

F�r att komma till rum 1219, g� in genom v�nstra ytterporten och ta trappan till v�nster upp en v�ning.

Examinations-pm fr�n deltagarna

Lena Andr�n: N�gra tankar kring Moderna Dansteaterns etablering, pm 2006-05-26

Erik Backman: What is valued in friluftsliv according to Swedish PE teacher educators? - thoughts about friluftsliv in the perspective Pierre Bourdieu, pm 2006-05-26 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Madeleine Boll: [Orubr, om Bourdieutraditionen och den hermeneutiska traditionen], pm 2006-05-26.

Marianne Carlsson: Bourdieu och den svenska skolan. Kampen om skolan som konsekreringsmedel, pm 2006-05-26

Marta Edling: Reflektioner kring den svenska h�gre bildkonstn�rliga utbildningens egenart, pm 2006-07-09 (finns ej p� webben)

Anna Ekstr�m: [Orubr., om forskarutbildning och doktoranders strategier p� det vetenskapliga f�ltet], pm 2006-05-26

Elin Gardestr�m: Bourdieu och media och journalistik, pm 2006-05-31 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Mattias Hess�rus: Modets f�lt - en komparativ studie, pm 2006-05-29

Birgitta Johansson: Det journalistiska f�ltets framv�xt, pm 2006-05-31 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Charlotte J�rgensen: Udkast til en analyse af idr�tsfeltet og dets autonomi, pm 2006-05-27 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Anders J�rnesten: Att anv�nda sig av Bourdieus f�ltbegrepp vid studier av det vetenskapliga f�ltet i Sverige, pm 2006-05-26

Lena Larsson: [Orubr, om idrottsl�rare], pm 2006-05-25

Eline Noiesen: Social variations in treatment of allergic contact dermatitis - reflexions on the construction of a questionnaire, pm 2006-05-27 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Ludwig Qvarnstr�m: [Orubr, om striden kring dekoreringen av vigselrummet i Stockholms r�dhus], pm 2006-05-26

Ingrid Redbark-Wallander: Bourdieus nyckelbegrepp och en till�mpning av dessa p� dansens omr�de, pm 2006-05-26 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Andreas �kerlund: Den nationalsocialistiska diktaturen och det vetenskapliga f�ltet. Teoretiska �verl�ggningar om vetenskapsv�rldens transformation i Tredje Riket, pm 2006-05-26

Trine �land: Teoretisk konstruktion af progressiv p�dagogik i dansk folkeskole, pm 2006-05-26 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kap06.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated 2006-07-13