"Kulturvetenskaplig metod" (5 po�ng)
febr-maj 1999

<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-met99.htm>

"Kulturvetenskaplig metod "�r en variant av momentet "Vetenskaplig metod" inom kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", pedagogik C1, 10 po�ng, kurskod 4LU325.

Kursledning: Donald Broady <broady@nada.kth.se> och Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>

Aktuell information finns p� webbadressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-met99.htm

Undervisningstillf�llen: vissa tisdagar kl 17.15-21.00, n�ml 2 febr, 16 febr, 16 mars, 6 april, 4 maj 1999. D�rut�ver icke l�rarleda sammankomster. Lokal: Institutionen f�r l�rarutbildning, Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1213.

Deltagarna beh�ver tillg�ng till internetuppkoppling, webbl�sare och e-postkonto. Om du saknar e-postkonto, upps�k teknikernas mottagningsrum i ILUs teknikerkorridor (byggnad 3, plan 3) f�r att fylla i en ansvarf�rsbindelse. Eller skaffa gratiskonto p� webben.

Kursbeskrivning
Litteratur
Deltagare
Epostkonto
Kursplan f�r hela C-kursen (exkl uppsats)
Samh�llsvetenskapens eviga fr�gor
Intervjuteknik
Om disputationer

Kursbeskrivning 1999-01-15
D. Broady, ILU, Uppsala universitet

som �r en variant av momentet "Vetenskaplig metod" inom kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", pedagogik C1, 10 po�ng, kurskod 4LU325.

1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Kursmomentet ing�r i kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", pedagogik C1, 10 po�ng, Kurskod: 4LU325.

Kursansvarig institution: Institutionen f�r l�rarutbildning.

2. SYFTE

Kursmomentet �r avsedd som en introduktion. Deltagarna skall skaffa sig �verblick �ver n�gra klassiska filosofiska och vetenskapsteoretiska problem av relevans f�r nutida samh�llsvetenskap och humaniora, samt f�rdjupa sin f�rst�else f�r hur n�gra av dessa problem hanteras i dagens forskning. Vidare skall deltagarna bekanta sig med n�gra insamlings- och bearbetningstekniker, fr�mst intervju- och enk�ttekniker, som anv�nds i empiriska unders�kningar. Ett v�sentligt syfte �r att deltagarna skall f�rbereda sig inf�r arbetet med C-uppsatsen.

3. INNEH�LL

Kursmomentet inrymmer en �versikt �ver n�gra av nittonhundratalets centrala forskningstraditioner. Deltagarna skall erh�lla hj�lp med att att till�gna sig n�got av den begreppsapparat och den vokabul�r som den vetenskapliga metoddiskussionen f�ruts�tter.

Vidare �gnas uppm�rksamhet �t tekniker f�r insamling och bearbetning av empiriska material: intervjuer, enk�ter, utnyttjande av skriftliga k�llor.

4. UPPL�GGNING OCH VERKSAMHETSFORMER

Kursmomentet genomf�res i form av l�rarledda f�rel�sningar och seminarier, samt diskussioner och �vningar som deltagarna genomf�r p� egen hand.

Centrala vetenskapliga riktningar och f�rfattarskap, problemomr�den och st�llningstaganden diskuteras. Undervisningen bygger �ven p� n�rl�sning av klassiska verk i korta utdrag. Deltagarna genomf�r praktika �vningar i anv�ndning av empiriska tekniker.

En doktorsavhandling kommer att granskas och diskuteras med avseende p� teoretisk f�rankring, metoder och tekniker.

Bevistandet av �tminstone en doktorsdisputation i samh�llsvetenskapligt eller humanistiskt �mne ing�r i kursmomentet.

Skriftliga redovisningar inl�mnas under kursens g�ng.

5. F�RKUNSKAPSKRAV OCH URVAL

S�rskild beh�righet: Avklarade 40 po�ng inom historiefilosofiskt eller samh�llsvetenskapligt �mne.

Urval: Antal h�gskolepo�ng inom historiefilosofiskt eller samh�llsvetenskapligt �mne.

6. EXAMINATION

F�r godk�nnande kr�vs dels aktivt deltagande, dels godk�nda inl�mnade skriftliga uppgifter. Samarbete till�tes och uppmuntras, men av de skriftliga uppgifterna m�ste framg� vilka avsnitt varje deltagare haft eget ansvar f�r. Betygen v�l godk�nd, godk�nd och icke godk�nd anv�nds.

7. LITTERATUR

Kurslitteraturen best�r av:

- Urval, motsv ca 400 sidor, ur V�r tids filosofi, del 1-2 (red. Poul L�bcke), Bokf�rlaget Forum, Stockholm, 2 uppl. 1991, 821 sidor.

- En doktorsavhandling i samh�llsvetenskapligt eller humanistiskt �mne.

- Duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samh�llsvetenskapliga verk, utdelas i samband med kursen. (ca 30 sidor)

- Ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.

- Endera av de f�ljande tv� handb�ckerna:

Kvale, S.: Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur 1997, 306 s.

eller:

W�rneryd, B. et al.: Att fr�ga. Om fr�gekonstruktion vid intervjuunders�kningar och postenk�ter. SCB 1990, 280 s.

D. Broady, ILU, Uppsala universitet
Version 1, 1999-01-15
Rev. 1999-02-04

Anvisningar till deltagare i kursmomentet
"Kulturvetenskaplig metod" (5 po�ng)

som �r en variant av momentet "Vetenskaplig metod" (5 p) inom kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", pedagogik C1, 10 po�ng, kurskod 4LU325

Kursledning: Donald Broady <broady@nada.kth.se> och Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>

Aktuell information finns p� webbadressen
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-met99.htm

Undervisningstillf�llen: vissa tisdagar kl 17.15-21.00, n�ml 2 febr, 16 febr, 16 mars, 6 april, 4 maj 1999. D�rut�ver icke l�rarleda sammankomster.

Lokal: Institutionen f�r l�rarutbildning, Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1213.

Deltagarna beh�ver tillg�ng till internetuppkoppling, webbl�sare och e-postkonto. Om du saknar e-postkonto, upps�k teknikernas mottagningsrum i ILUs teknikerkorridor (byggnad 3, plan 3) f�r att fylla i en ansvarf�rsbindelse.

PREL. SCHEMA

Tisd 1999-02-02 kl 17.15-21.00. Seminarium 1: hermeneutik, fenomenologi, strukturalism, poststrukturalism. L�s i f�rv�g om hermeneutiken i P. L�bcke (red), V�r tids filosofi, Forum, Stockholm, 1987 (2 uppl. 1991), del 1, s. 15—39, 121—154, 163—176, 187—193.

L�s i f�rv�g om fenomenologin i a.a., del 1, s. 40—80, 92—101, 311—324, 325—344.

L�s i f�rv�g om strukturalismen och poststrukturalismen i a.a., del 1, s. 363—398.

Tisd 1999-02-16 kl 17.15-21.00. Seminarium 2: logiska positivism, analytisk spr�kfilosofi, pragmatism. L�s i f�rv�g L�bcke, V�r tids filosofi, del 2, om pragmatismen s. 401—429; om den analytiska spr�kfilosofin a.a., del 2, s. 432, 484—501, 567—584, 619—650, 695—703; samt extensivt om den logiska positivismen �terstoden av a.a., del 2.

Tisd 1999-03-16 kl 17.15-21.00. Seminarium 3. Granskning av avhandling. L�s den i f�rv�g. Avhandlingsf�rfattaren Ingrid Heyman kommer att delta. Dessutom diskussion om bevistade doktorsdisputationer.

Tisd 1999-04-06 kl 17.15-21.00. Seminarium 4. Diskussion av deltagarnas prelimin�ra utkast till skriftliga redovisningar. Dessutom diskussion av enk�t- och intervjutekniker. L�s i f�rv�g antingen Kvale eller W�rneryd.

Tisd 1999-05-04 kl 17.15-21.00. Seminarium 5. Final. Ventilering av deltagarnas skriftliga redovisningar.

DE SKRIFTLIGA REDOVISNINGARNA

I slutet av kursmomentet skall deltagarna l�mna in tv� skriftliga redovisningar: dels en granskning av en doktorsavhandling, dels resultatet av en �vning i intervju- eller enk�tteknik. Dessf�rinnan presenterar deltagarna prelimin�ra utkast till dessa redovisningar.

1. Granskning av en doktorsavhandling

Granskningen av en doktorsavhandling skall relateras till den inl�sta handbokslitteraturen och ev. annan relevant litteratur. F�ljande fr�gor �r centrala:

• Betr�ffande problem, metod, material: Vilket huvudproblem behandlar avhandlingen? Vilka delproblem? Vilka metoder och forskningstekniker anv�nds f�r att behandla problemen? Vilket material har samlats in och hur, vilka avgr�nsningar har gjorts?
• Betr�ffande vetenskapliga traditioner: fr�n vilka traditioner har f�rfattaren h�mtat de verktyg som anv�nds i unders�kningen, fr�n vilka traditioner avgr�nsar hon sig?
• Betr�ffande skrivkonst, formalia, akribi: hur �r framst�llningen disponerad, hur refereras till k�llor och litteratur, hur �r referenslistan uppst�lld, hur anv�nds rubriker, fotnoter, tabellmaterial, figurer, appendix?

• Betr�ffande reflexivitet: vad kan forskarens placering i det vetenskapliga f�ltet t�nkas betyda f�r avhandlingsarbetets genomf�rande och f�r hur avhandlingen tagits emot? Har f�rfattaren explicit ber�rt detta problem?

Tanken �r s�ledes att den handbokslitteratur (L�bcke, Kvale, W�rneryd) som l�ses j�mte ev. annan relevant litteratur skall utg�ra st�d f�r granskningen av avhandlingen. Kursdeltagarna skall f�rs�ka placera in avhandlingen p� kartan �ver vetenskapliga traditioner, metoder och forskningstekniker. Som framg�r av syftet behandlas �versiktligt centrala str�mningar inom v�sterl�ndsk filosofi med tonvikt vid nittonhundratalets traditioner, s�som nykantianism, logisk positivism, fenomenologi, hermeneutik, pragmatism, empirism, strukturalism. Dessutom inneh�ller kursmomentet tillbakablickar p� �ldre filosofiska traditioner. Dessa klassiska och nyare filosofiska traditioner kommer att tj�na som orienteringspunkter f�r diskussioner om teoretiska f�ruts�ttningar och metodval i aktuell forskning. Det �r ur detta perspektiv som doktorsavhandlingen kommer att granskas.

Eftersom den avhandling som valts r�kar handla om forskning, finns dessutom anledning att kommentera de olika typer av forskning som �r f�rem�l f�r Ingrid Heymans studie. Med andra ord kan den skriftliga redovisningen behandla inte enbart Heymans eget arbete utan �ven om de teorier, metoder och tekniker som anv�nts i de avhandlingar som hon unders�kt.

Den inl�mnade skriftliga redovisningens omfattning har ingen avg�rande betydelse. Helst inte mer �n femton sidor. Hellre kort och v�lskrivet �n pratigt.

2. En liten �vning i intervju eller enk�tteknik

Deltagarna skall genomf�ra antingen n�gra intervjuer eller en liten enk�tstudie. I den skriftliga redovisningen diskuteras genomf�randet och resultaten med h�nvisning till argument hos Kvale eller W�rneryd. Det skall vara fr�ga om en liten �vningsuppgift. N�gra f� intervju- eller enk�tfr�gor och n�gra f� respondenter r�cker. Avsikten �r inte alls att genomf�ra en ordin�r intervju- eller enk�tunders�kning utan att deltagarna skall prova p� teknikerna. Helst b�r denna �vning fungera som ett led i f�rberedelsen f�r att skriva C-uppsats. D�rf�r rekommenderas deltagarna att om m�jligt utforma den skriftliga redovisningen som en liten pilotstudie inf�r C-uppsatsen. Redovisningen f�r g�rna ha formen av �verv�ganden inf�r en planerad C-uppsats. Redovisningen b�r var kort, fem sidor �r fullt tillr�ckligt.

Erfarenheterna fr�n genomf�randet av intervju- eller enk�t�vningen skall diskuteras tillsammans med kurskamrater vid ett icke l�rarlett tillf�lle i god tid innan seminariet 1999-04-06. Vid samma tillf�lle �r det l�mpligt att diskutera planer p� C-uppsatser.

De tv� skriftliga redovisningar som l�mnas in i samband med slutexamination skall vara genomarbetade, �ven i spr�kligt avseende. D�r skall finnas genomt�nkt rubriks�ttning, paginering, korrekta och precisa k�llh�nvisningar med angivande av sidor, och i slutet en f�rteckning �ver inl�st litteratur. Det skall framg� vad du bygger dina slutsatser p�. L�saren m�ste kunna skilja mellan det du h�mtar ur originallitteratur, det du h�mtar ur handb�cker eller annan sekund�rlitteratur och det som �r dina egna sj�lvst�ndiga tolkningar.

7. LITTERATUR

Kurslitteraturen best�r av:

- Urval, motsv ca 400 sidor, ur V�r tids filosofi, del 1-2 (red. Poul L�bcke), Bokf�rlaget Forum, Stockholm, 2 uppl. 1991, 821 sidor. (F�rsta volymen b�r undertiteln "Engagemang och f�rst�else — tysk och fransk filosofi", och andra volymen undertiteln "Vetenskap och spr�k — anglosaxisk filosofi". Originalet utgavs i Danmark 1982. �ven den f�rsta svenskspr�kiga utg�van 1987 kan anv�ndas.)

- En doktorsavhandling i samh�llsvetenskapligt eller humanistiskt �mne. Den avhandling som rekommenderas �r Ingrid Heyman, G�nge hatt till... Omv�rdnadsforskningens framv�xt i Sverige. Sjuksk�terskors avhandlingar 1974—1991, Daidalos, G�teborg 1995 (339 s.). Den kursdeltagare som �nskar v�lja en annan avhandling skall f�rst inh�mta kursledningens godk�nnande.

- Duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samh�llsvetenskapliga verk, utdelas till deltagarna. Dessa utdrag finns samlade i h�ftet L�sestycken f�r samh�llsvetare, i urval och �vers�ttning av Donald Broady, ILU, 5 uppl. okt 1998. Finns f�r nedladdning (ett par figurer saknas dock) som PDF version (240 kb).  Inneh�ller parallell�vers�ttningar av mycket korta utdrag ur verk av Bachelard, B. Bernstein, Bourdieu, Comte, Dahrendorf, Descartes, Durkheim, Elias, Engels, Husserl, Kant, Lundgren, Marx, Parsons, Peirce, de Saussure, M. Weber, Wittgenstein.

- Ytterligare duplicerade texter som utdelas till deltagarna.

- Endera av de f�ljande tv� handb�ckerna:

S. Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur 1997, 306 s.

eller:

B. W�rneryd et al., Att fr�ga. Om fr�gekonstruktion vid intervjuunders�kningar och postenk�ter, SCB 1990, 280 s.

Ut�ver den ovan n�mnda kurslitteraturen b�r deltagarna ha tillg�ng till ett filosofiskt lexikon, f�rslagsvis Filosofilexikonet (red. Poul L�bcke), Bokf�rlaget Forum, Stockholm 1988. Dessutom b�r deltagarna ha tillg�ng till filosofihistorisk handbokslitteratur som t�cker tiden f�re 1900-talet. Det �r l�mpligt att friska upp eventuella gymnasiekunskaper om filosofins historia.

G�llande kursplan f�r hela kursen
"Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", Pedagogik C1, 10 po�ng, Kurskod: 4LU325.
Fastst�lld 1998-09-10, reviderad 1998-12-17

(Det f�ljande �r den g�llande kursplanen f�r kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen. Pedagogik C1", 10 po�ng. H�ri ing�r momentet "Utbildnings- och kultursociologi " som  ett alternativ av momentet "Vetenskapliga traditioner".)

KURSPLAN fastst�lld 1998-09-10, reviderad 1998-12-17

Kurskod: 4LU325

1 BESLUT OCH RIKTLINJER

Kursen �r en frist�ende kurs p� C-niv� som ing�r i utbildningen f�r kandidat- eller magisterexamen.

Kursansvarig institution: Institutionen f�r l�rarutbildning

2 SYFTE

Kursdeltagaren skall orientera sig om vetenskapsteoretiska problem och olika forskningstraditioner med anknytning till utbildningsforskningen samt inh�mta kunskaper om olika metoder f�r insamling och analys av data och deras teoretiska f�rankring.

3 INNEH�LL

Kursen best�r av tv� moment: Vetenskapliga traditioner, 5 po�ng och Vetenskaplig metod, 5 po�ng.

Kursdeltagaren v�ljer dels ett omr�de inom Vetenskapliga traditioner och g�r dels ett val av metodf�rdjupning utifr�n �mnesinriktning och f�rkunskaper.

Momentet Vetenskapliga traditioner, 5 po�ng
- Barn- och ungdomsvetenskap
- Didaktik
- L�rares arbete
- Utbildnings- och kultursociologi
- Utbildning i utvecklingsl�nder

Momentet Vetenskaplig metod, 5 po�ng
- Diskursanalys
- Kvalitativa metoder
- Kvantitativa metoder
- Kulturvetenskaplig metod
- Metoder f�r forskning om utbildning i utvecklingsl�nder

4 UPPL�GGNING OCH VERKSAMHETSFORMER

Undervisningen i momentet Vetenskapliga traditioner genomf�rs i form av f�rel�sningar och seminarier. Deltagarna l�ser n�gra fullst�ndiga vetenskapliga verk som utg�r fr�n �ldre f�rfattarskap men �ven "moderna" klassiker. Med dessa klassiska texter och st�ndpunkter som referens kommer samtida utbildningsforskning att diskuteras.

Undervisningen i momentet Vetenskaplig metod genomf�rs i form av f�rel�sningar, seminarier och �vningar i anslutning till det egna vetenskapliga arbetet.

5 F�RKUNSKAPSKRAV

Pedagogik 40 po�ng eller motsvarande.

6 EXAMINATION

Examination sker s�v�l muntligt som skriftligt och genom praktiska till�mpningsuppgifter. Som betyg anv�ndes n�got av uttrycken v�l godk�nd, godk�nd och underk�nd.

Deltagare som underk�nts p� kurs eller del av kurs har r�tt att genomg� f�rnyad examination f�r att f� godk�nt betyg.

7 �VRIGA F�RESKRIFTER

Vid kursstarten skall betygs�ttande l�rare, efter samr�d med deltagarna, fastst�lla vilka moment som kr�ver obligatorisk n�rvaro. Samtidigt skall l�raren presentera former f�r n�rvarokontroll och anvisningar f�r hur obligatoriska moment skall tas igen.

Kurslitteratur, se bilaga

Deltagare
kursmomentet "Kulturvetenskaplig metod", (5 po�ng), febr-maj 1999

som ing�r i kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning, Pedagogik C1, 10 po�ng

per 1999-02-17:

Patric Almgren <saknar e-post>
Hemadress: C/o Gillow, Folkskoleg 8, 117 35 Stockholm. Tel hem 08-847891

Christina Bj�rksten <saknar e-post>

Jonas Borgesson <jobo79@hotmail.com>
Hemadress Kantorsg 10:335, 754 24 Uppsala. Tel hem 018-24504.

Susanne Carlsten <saknar e-post>
Hemadress: Kvart�rv 5, 722 31 V�ster�s. Tel hem 021-24813.

Tommy Dahlgren <tommy.dahlgren.2109@student.uu.se>
Hemadress Rackarbergsg 24:231, 752 32 Uppsala. Tel hem 018-505912.

Peter Eriksson <p.eriksson@home.se>
Hemadress: T�lstensv. 4BG, 752 40 Uppsala. Tel hem 019-503636.

Marie Gisslen <mariegisslen@ebox.ninet.se>
Hemadress: Folkungagat 18B, 75336 Uppsala. Tel hem 018-261250.

Stefan Hedlund <stefan.hedlund.3587@student.uu.se>
Hemadress: Studentv. 6:658, 752 34 Uppsala. Tel hem 018-513443, 0709-100350.

Anna Hellblom

Mattias Hultberg <mh1973@hotmail.com>
Hemadress Kantorsg 62:433, 754 24 Uppsala. Tel hem 018-252056.

Paulina Hurynowicz <paulinahur@hotmail.com>
Hemadress Tuna Backar 5, 753 36 Uppsala. Tel hem 018-250750.

Anna Jansson

Nicklas Johansson <nicklas.och.elisabeth@swipnet.se>
Hemadress: Flogstav 49A, 752 73 Uppsala. Tel hem 018-464831.

Jennifer Jonsson <saknar e-post>
Hemadress: Tr�dg�rdsg 17C, 753 09 Uppsala. Tel hem 018-142308.

Kristina Karlsson <saknar e-post>
Hemadress: Krong 4A, 752 38 Uppsala. Tel hem 018-510713.

Katarina Kilsby <kkilsby@hotmail.se>
Hemadress: Torsg 15A, 753 15 Uppsala. Tel hem 018-515699.

Sara Kn�fel

Per Konradsson <saknar e-post>
Hemadress: Nerhammaren 2036, 742 95 Hargshamn.

Sabine Lind <sabine_lind@hotmail.com>
Hemadress: K�llv 17, 742 36 �sthammar.

Inger Nilsson <inger5p1@hotmail.com>
personnr 750607-1427. Hemadress Odensg 16A, 753 13 Uppsala. Tel hem 018-513898.

Helena Olsson <saknar e-post>
Hemadress: Flogstav 75C, 752 73 Uppsala. Tel hem 018-463830.

Mia Olzon.

Charlotte Pettersson <chpe5156@student.uu.se>
Hemadress: Albert Engstr�msgatan 7, 754 30 Uppsala. Tel hem 018-255569

Jenny Pettersson <jennyjeep@hotmail.com>
Hemadress: V�ktarg 44 D, 754 22 Uppsala. Tel hem 018-262897

David Reinius <saknar e-post>
Hemadress: Blodstensv 18 nb, 752 58 Uppsala.

Margareta Sandstrom Kjellin <margareta.sandstrom-kjellin@edu-vasteras.se>
Hemadress: Veby, Badelunda, 725 96 V�ster�s.

Karin Stika-Mjoberg <karin.stiko@ltdalarna.se>
Hemadress: Sommarv 25, 792 33 Mora.

Eva Winblad von Walter <eva.vonwalter@home.se>
Hemadress: Studentv 36:501. Tel hem 018-506256.

Att skaffa e-postkonto

D. Broady 1999-02-01

 En f�rmodligen n�got f�r�ldrad beskrivning av hur man kopplar upp sig till ILUs postserver �r
D. Broady: "Installation av Dial-Up Networking samt PPP-uppkoppling f�r Windows 95, Ver. 7, 1998-01-18", p� adress
http://www.skeptron.uu.se/broady/dl/dl-dia.htm

Numer finns m�nga m�jligheter att att gratis skaffa e-postkonto. Se klippet nedan ur DN 1 febr 1999. En f�rdel med webb-baserade e-posttj�nster �r att du inte beh�ver en egen dator, du kan hantera din post fr�n vilken uppkopplad dator som helst som �r uppkopplad till internet och har en l�mplig webbl�sare

/Detta klipp ur DN 1 febr 1999, en notis f�rfattad av Sara Lind, �r avl�gsnat av upphovsr�ttssk�l/

Samh�llsvetenskapens eviga fr�gor

D. Broady, 25 jan 1999

F�r att rita upp sin egen karta �ver forskningstraditioner och f�rfattarskap kan det vara till hj�lp att fundera �ver hur olika f�rfattare f�rh�llit sig till samh�llsvetenskapens eviga fr�gor, s�som:

• praktisk kunskap vs teoretisk
• kritik vs normativ f�rst�else, nutidsperspektiv vs d�tidsperspektiv
• f�rh�llandet mellan individ och samh�lle
• metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta p� "det kollektiva medvetandet"
• f�rklaringar som h�nvisar till m�nniskors intentioner kontra andra typer av f�rklaringar (funktionsf�rklaringar, historiska f�rklaringar, h�nvisningar till samh�lleliga strukturer)
• olika s�tt att studera sociala grupper (samh�llsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byr�kratier, sm�grupper)
• vad h�ller ihop ett samh�lle?
• evolutionstankens st�llning i samh�llsvetenskapen
• f�rh�llandet mellan � ena sidan materiella f�rh�llanden och m�nniskors levnadsvillkor, � andra sidan kulturen, medvetandeformerna, "�verbyggnaden"
• storskaliga studier av sociala system kontra sm�skaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
• kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
• det normativas och v�rdenas st�llning i samh�llsvetenskapen (skall vetenskapen f�rklara eller f�rb�ttra v�rlden? hur b�r forskaren hantera sina egna v�rderingar?)
• f�rh�llandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
• verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
• samh�llsvetenskapens differentia specifika (samt samh�llsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)

Jonas Gustafsson, Noteringar om intervjuteknik

Kursmomentet "Kulturvetenskaplig metod", seminariet 1999-02-02

 En intervju �r "ett samtal mellan en eller ett flertal personer".

Olika uppl�ggningar

• L�ngd
• Parintervju, gruppintervju /observat�r?/
• �ppen, styrd, halvstrukturerad?
• Fr�gornas ordning?
• Fr�geguide
• Fr�gelista
• Intervju eller terapeutiskt samtal?

 F�r- och efterarbete

• Metodval
• Hur f� kontakt med dem jag vill intervjua?
• Var, n�r och hur ska intervjun g�ras?
• Vilken form av fr�gor?
• T�nka igenom b�rjan och slut?
• Hur dokumenteras intervjun?
• Bearbetning? /Utskrift, m�rkning?
• (Hur g�r jag om respondenten blir arg eller avbryter?)
• Ska en respondent kunna korrigera svaren i efterhand?

N�gra slag av intervjufr�gor
(efter Kvale, S: Den kvalitativa forskningsintervjun, sid. 124 – 125)

• Inledande fr�gor
• Uppf�ljningsfr�gor
• Sonderande fr�gor
• Specificerande fr�gor
• Direkta fr�gor
• Indirekta fr�gor
• Strukturerande fr�gor
• Tystnad
• Tolkande fr�gor 

Intervjuutskrifters reliabilitet
(exempel ur Kvale, S: Den kvalitativa forskningsintervjun)

 Exempel 1 (sid. 157)

Intervjuaren: Inverkar det p� f�rh�llandet mellan eleverna att betygen finns d�r?

Elev: Nej, nej, - nej, man ser allts� inte ner p� den som f�r d�liga betyg, det g�r man inte. Det tror jag allts� inte, det kan v�l vara n�'n som g�r det, men jag g�r det inte.

Intervjuaren: Betyder det, att det enligt din uppfattning inte f�rekommer n�gon konkurrens i klassen?

Elev: Just det - inte p� det s�ttet

Exempel 2 (sid. 150)

Utskrift A:

Intervjuare: Och s�ger du ocks� att eftersom du inte f�r betyg? St�mmer det?

Intervjuperson: Ja, jag tror att det �r s�, eftersom om jag fick betyg skulle jag arbeta f�r betyget till skillnad fr�n att arbeta f�r …mmm, att vidga vad jag vet eller f�ra en gr�ns bak�t hos mig sj�lv, eller n�nting… bidra med nya id�er…

Utskrift B:

Intervjuare: Och s�ger du ocks� att du f�rst�s inte gillar betyg?

Intervjuperson: Ja, jag tror att det �r s�, eftersom om jag fick betyg skulle arbeta f�r betyget till skillnad fr�n att arbeta f�r att vidga vad jag vet eller f�ra dessa gr�nser bak�t … (bandet otydligt) bidra med nya id�er.

Fr�geomr�den, livshistoria

• Tidigare livserfarenheter
• Livsstil, livscykel och yrkesbana
• Kritiska h�ndelser
• Genusperspektiv

Centrala fr�gor att analysera och s�ka besvara

• "Vem" �r Birgit
• Varf�r har hon valt att bli sjuksk�terska?
• Vilken livserfarenhet har hon?
• I vilken utstr�ckning �r hennes ber�ttelse ett uttryck f�r 'tidsandan'?
• Varf�r har hon valt att arbeta p� en onkologavdelning?
• Varf�r har Birgit s� stort behov att f�rkovra sig?
• Varf�r �r detta s� viktigt f�r hennes sj�lvf�rtroende?
• Hur kan ber�ttelsen f�rst�s ur ett genusperspektiv?

 Livshistorier /life history/

En livsber�ttelse kan ses som en personlig rekonstruktion av erfarenheter som kan f�rmedlas i t.ex. en intervju.

En livshistoria �r en livsber�ttelse men bygger ocks� vidare med hj�lp av bl.a. andra m�nniskors ber�ttelser som j�mf�relse. �ven dokument och historiska data b�r byggas in i en livshistoria.

En livshistoria kan utg�ras av:

• Tidigare erfarenheter och bakgrund
• Livsstil i arbetet och utanf�r
• Livscykeln och den egna �lderns betydelse
• Yrkesbana, karri�r
• Kritiska h�ndelser, /Critical incidents/
• Tidens historia i relation till individen

Vilken metod �r den b�sta?

 Den som

• passar fr�gest�llningen
• fungerar med uppgiftsl�mnarna
• ger minsta bortfall
• inte snedvrider uppgifter
• utredaren beh�rskar

Om disputationer

D. Broady 1999-03-22

Till deltagarna i kursmomentet "Kulturvetenskaplig metod", febr-maj 1999

I kursen ing�r ju att bevista en disputation. Fritt val. Vi har inga krav vad g�ller �mne. Det �r att f�redra om �mnet �r humanistiskt eller samh�llsvetenskapligt, men �ven andra �mnen duger.

I Uppsala "spikas" avhandlingarna n�gra veckor f�re disputation. Det betyder att "spikbladet" (med titel, f�rfattare, sammanfannting och upplysningar om tid och plats f�r disputation) s�ttes upp p� anslagstavlorna i universitetshusets bottenv�ning, l�ngst till v�nster fr�n huvuding�ngen r�knat. I vissa fall spkias �ven sj�lva avhandlingen fast p� anslagstavlan, vilket �r den gamla traditionen.

Kursdeltagaren Stefan Hedlund har uppt�ckt att man fr�n universitets webbplats http://www.uu.se kan hitta information om kommande disputationer n�gon vecka i f�rv�g. L�nken "AKTUELLT" sedan "DISPUTATIONER". Allt st�r dock inte p� denna sida.

Bland kommande disputationer finns en i �mnet pedagogik 26/3:

DISPUTATION

Fredagen den 26 mars 1999 disputerar Anita Hj�lme. Avhandlingens titel: KAN MAN BLI KLOK P� L�SDEBATTEN? Analys av en pedagogisk kontrovers.

Fakultetsopponent: Docent Karin Taube, H�gskolan i Kalmar.

Betygsn�mnd: Docent Ola Halld�n, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet; professor Ulla Riis, Uppsala; professor M�rten S�der, Sociologiska institutionen, Uppsala.

Handledare: Sverker Lindblad

Lokal: L�rosal X, Universitetshuset.

Tid: Kl. 14.15.

mvh

/Donald Broady

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-met99.htm

Back to SEC home page

Created by Donald Broady. Last updated 2011-08-11