<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pfillas02.htm>
Detta är en läskursvariant av en kurs ”Pedagogisk filosofi och idéhistoria D” som gavs vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet i form av sex tretimmarsseminarier under perioden 30 januari‑27 mars 2002. (Om den tidigare kursen, se information på kurssidan http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pfi02.htm.)
Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/
Administratör för D-kurser i pedagogik vid Ped inst är Ingrid Goldwitz <ingrid.goldwitz@ped.uu.se>
Studierektor för D-nivån, Ped inst, är Britt Hallerdt <britt.hallerdt@ped.uu.se>
Forskningsadminstratör Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet, är Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>, Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala. Besöksadress rum 1415, Seminariegatan 1. Tel direkt 018-4712459.
Litteraturlista
Anvisningar ang. examinationsuppgiften
Samhällsvetenskapens eviga frågor
D. Broady
16 april 2002
Följande litteraturlista är avsedd för studenter som i efterhand önskar genomföra kursen som en läskurs. Ändringar i litteraturlistan kan genomföras, kontakta i så fall i förväg Donald Broady <broady@nada.kth.se> för att resonera om saken. Kopia av samtliga småtexter samt den engelska översättningen av Durkheims L’évolution pédagogique en France tillhandahålles av kursledningen. Småtexterna av av Charles S. Peirce, John Dewey, Alva och Gunnar Myrdal och 1946 års Skolkommission finns samlade i häftet Pragmatism och progressivism (utg. D. Broady). Källor utgivna av Forum för pedagogisk historia, Lärarhögskolan i Stockholm, september 1991. (124 s.).
1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. SOU 1948: 27, kapitel 1 och 2, s. 1-38. (kopia erhålles fr. kursledn.).
Dewey, John: ”My Pedagogic Creed”, School Journal, Vol. LIV, January 1897, s. 77-80 (kopia erhålles fr. kursledn.).
Dewey, John: The Child and the Curriculum. Chicago: The University of Chicago Press, 1902 (kopia erhålles fr. kursledn., 12 s.).
Durkheim, Émile: L’évolution pédagogique en France [1938] (ed. Maurice Halbwachs). Paris: P.U.F., 2 uppl. 1969 (403 s.).
eng.övers. The Evolution of Educational Thought. Lectures on the formation and development of secondary education in France. London, Henley and Boston: Routledge & Kegan Paul, 1977.
Myrdal, Alva och Gunnar: Kontakt med Amerika. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1941, kapitel IV, s. 88-132 (kopia erhålles fr. kursledn.).
Peirce, Charles Sanders: ”How to Make Our Ideas Clear”, Popular Science Monthly, 12, January 1878, s. 286-302 (kopia erhålles fr. kursledn.).
Ödman, Per-Johan: Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- och pedagogikhistoria. Del I-II. Stockholm: Norstedts, 1995 (651 s.).
Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999, kap 1, 5, 6, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23 26 (276 sidor).
Engdahl, Horace et al.: Hermeneutik. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1977 (307 sidor).
Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998 (63 sidor), som innehåller parallellöversättningar av mycket korta utdrag ur verk av Bachelard, B. Bernstein, Bourdieu, Comte, Dahrendorf, Descartes, Durkheim, Elias, Engels, Husserl, Kant, Lundgren, Marx, Parsons, Peirce, de Saussure, M. Weber, Wittgenstein. En PDF-version är tillgänglig på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-6.pdf . En pappersversion utdelas av kurledningen.
***
Referenslitteratur att konsultera vid behov:
Vår tids filosofi, del 1-2 (red. Poul Lübcke). Stockholm: Bokförlaget Forum, 2 uppl. 1991 (821 s.).
Filosofilexikonet (red. Poul Lübcke), Bokförlaget Forum, Stockholm 1988 (606 s).
Examinationen sker i form av en skriftlig inlämningsuppgift.
För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen av kurslitteratur och annan litteratur redovisas på ett självständigt sätt. Undvik rena rena referat. Examinationsuppgiften bör ha ett omfång om allra högst femton sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt.
Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Beträffande ämnet för examinationsuppgiften föreslår jag att du jämför metoden i Émile Durkheims L’évolution pédagogique en France och Per-Johan Ödmans Kontrasternas spel. Hur ställer de sina frågor, hur söker de svar, vilka forskningsverktyg, begrepp och förklaringsmodeller använder de? Du kan om du vill ta hjälp av listan över ”samhällsvetenskapens eviga frågor” nedan, dvs. du kan undersöka hur Durkheim och Ödman ställer sig till frågan om individ och samhälle, frågan om historiska förklaringar kontra funktionsförklaringar, etc. En sådan jämförelse borde vara fruktbärande eftersom Durkheim och Ödman representerar två ytterligheter inom samhällsvetenskapen. Durkheim söker ”sociala fakta” och objektiva strukturer medan hermeneutikern Ödman fäster stor vikt vid individernas intentioner. Samtidigt finns ett visst släktskap, båda letar efter vad durkheimianerna kallar kollektiva representationer som i någon mån liknar det Ödman kallar mentalitet.
Dessutom skall du i examinationsuppgiften försöka placera in Durkheims och Ödmans tillvägagångssätt på kartan över centrala filosofiska och samhällsvetenskapliga traditioner. I kursen ingår ju läsning av Andersens och Kaspersens översiktsverk. Detta är tänkt att fungera som stöd när du formar din egen inre karta över traditionerna. Dessutom ingår ett urval korta originaltexter i häftet Läsestycken för samhällsvetare, samt ytterligare originaltexter i häftet Pragmatism och progressivism. Slutligen kan du i samlingsvolymen Hermeneutik ta del av ett urval originaltexter och kommentarer som ger prov på de traditioner som Ödman bygger på. (När kursen gavs under januari-mars 2002 i form av en serie seminarier ägnade vi en hel del tid åt att resonera om hur kartan över forskningstraditioner kan ritas upp. Som ersättning för dessa seminarier har i denna läskursversion litteraturlistan utökats med Andersen & Kaspersen samt antologin Hermeneutik som tillsammans ger en överblick över samhällsvetenskapliga och humanistiska traditioner.)
Din uppgift när du författar examinationsuppgiften är således att med utgångspunkt i en jämförelse mellan Durkheims och Ödmans verk försöka att finna dels beröringspunkter (likheter och skillnader) dem emellan, dels förbindelser med de forskningstraditioner som du mött i övriga originaltexter och i Andersen & Kaspersen och antologin Hermeneutik.
Viktigast är att du redovisar vad du fått ut av den litteratur du läst. Om du vill skriva på annat sätt än så som jag här föreslagit, skriv först ett mejl till mej och förklara vad du vill göra.
/Donald Broady <broady@nada.kth.se>
/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/
Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor
För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:
praktisk kunskap vs teoretisk
kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv
förhållandet mellan individ och samhälle
metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”
förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)
olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)
vad håller ihop ett samhälle?
evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen
förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”
storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)
förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)
URL of this page is
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pfillas02.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated
11 Aug 2011